Årsredovisning och kontoplan

Årsredovisning och kontoplan Författare Kristina Andersson, Irén Frändå och Lena Härelind Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Sveriges Frikyrkosamråd

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Exempel på årsredovisning för trossamfund/församling 3 2 Specifikation, definitioner och exempel avseende församlingar 5 3 Årsredovisning 7 4 Förvaltningsberättelse 8 5 Resultaträkning, funktionsindelad 9 6 Resultaträkning, kostnadsslagsindelad 10 7 Balansräkning 11 8 Eget kapital och skulder 13 9 Noter 15 10 Branschanpassad kontoplan 26 11 Kommentarer och anvisningar till den branschanpassade kontoplanen 42 1. Tillgångar 42 2. Eget kapital och skulder 53 3. Verksamhetens intäkter 60 4. Verksamhetens kostnader 63 5 6. Övriga externa verksamhetskostnader 64 7. Kostnader för personal, avskrivningar 75 8. Finansiella och andra intäkter och kostnader 82 2

l Exempel på årsredovisning enligt ÅRL för trossamfund/församling Inledning, kommentarer Detta dokument är det första av tre dokument som ger riktlinjer för hur bokföringen skall utföras i trossamfund/församlingar i enlighet med de nya bestämmelserna i bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL). Den kontoplan som bifogas är en bearbetning av den s k EU-BAS som är en normalkontoplan för svenska företag och organisationer. Kontoplanen bygger på decimalklassificering, dvs kontots ställning avgörs av sifferpositionerna. Mer om detta finns i inledningen till kommentarer till kontoplanen, dokument 3. Syftet med detta exempel är att underlätta arbetet med årsredovisningen i de trossamfund/församlingar som omfattas av årsredovisningslagen. Exemplet visar hur en årsredovisning kan utformas med beaktande av de krav som ställs på informationsgivning enligt årsredovisningslagen och god redovisningssed. Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Det sker bl a genom att nämnden ger ut allmänna råd hur bokförings- och årsredovisningslagen skall tillämpas. I exemplet används Församling som den gemensamma benämningen för trossamfund, registrerat trossamfund, församling och dess organisatoriska delar (ex vis folkhögskolor). Från och med 1 januari 2001 omfattas församlingar av den nya Bokföringslagen (BFL) som trädde i kraft 1 januari 2000. Det innebär i sin tur att församlingar även omfattas av Årsredovisningslagen (ÅRL). Församlingen blir bokföringsskyldig först när vissa kriterier är uppfyllda. Enligt den gamla BFL var en församling (ideell förening) bokföringsskyldig endast om den bedrev näringsverksamhet och då enbart för den delen av verksamheten. Nu har bokföringsskyldigheten utökats till att gälla hela verksamheten och inte enbart den näringsdrivande. Församlingen blir även bokföringsskyldig i det fall tillgångarna överstiger 30 prisbasbelopp (1 prisbasbelopp 2001 = 36.900 kr) eller om den är moderförsamling och uppfyller ovanstående kriterier för koncernen i sin helhet. En församling är en moderförsamling om den innehar mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person eller har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna (ÅRL 1:4). Bokföringsskyldigheten inträder från och med det kalenderår då den ingående balansen på tillgångarna överstiger 30 prisbasbelopp. Mindre församlingar som inte uppfyller något av ovanstående kriterier omfattas inte heller i fortsättningen av bokföringsskyldighet enligt BFL. Är församlingen bokföringsskyldig blir nästa fråga om, när och i så fall på vilket sätt bokföringen skall avslutas. Ett räkenskapsår ska omfatta tolv månader. Räkenskapsåret får avslutas den 30 april, 30 juni, 31 augusti eller 31 december. I de fall nettoomsättningen överstiger 20 prisbasbelopp och antal anställda är högst 10 eller tillgångarnas nettovärde högst 24 mkr de två senaste åren skall bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Nettoomsättningen ska omfatta intäkter från församlingens normala verksamhet. Ett årsbokslut skall enligt BFL bestå av en resultat- och balansräkning samt vissa tilläggsupplysningar. I fråga om grundläggande redovisningsprinciper, balans- och resultaträkningarnas innehåll och uppställningsformer gäller samma regler som för 3

årsredovisning. Däremot behöver församlingen inte lämna lika många tilläggsupplysningar. Har församlingen haft fler än tio anställda eller överstiger tillgångarnas nettovärde 24 mkr de två senaste åren ska istället en årsredovisning upprättas, vilket innebär att samtliga bestämmelser i ÅRL ska tillämpas. För moderförsamling i koncern gäller ovanstående beloppsgränser för koncernen i sin helhet. En årsredovisning skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. Årsredovisningen är en offentlig handling och omfattas av revisionsplikt. Uppfyller församlingen kravet på auktoriserad revisor, dvs värdet av nettotillgångarna överstiger 1000 prisbasbelopp, skall det i årsredovisningen även ingå en finansieringsanalys. Dessutom tillkommer kravet på delårsrapport vilken också skall offentliggöras. Årsredovisningen sänds till Patent- och registreringsverket senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. I ÅRL finns regler för hur balans- och resultaträkningen skall utformas. Dessa regler är tvingande. Lagen tillåter dock att anpassning får göras till verksamhetens art i fråga om vissa poster. Resultaträkning kan antingen redovisas efter funktion eller kostnadsslag. Valet av uppställningsform är viktigt eftersom byte endast får ske om det finns särskilda skäl. För mindre och medelstora församlingar torde rapportformen med kostnadsslagsindelning ha vissa fördelar. Bokföringen enligt baskontoplanen kan ligga till grund vid upprättandet av den kostnadsslagsindelade resultaträkningen. En annan fördel är att församlingen slipper den många gånger svåra uppgiften att fördela verksamhetens kostnader på de olika verksamhetsgrenarna utifrån församlingens organisation. Härtill kommer att avskrivningar på anläggningstillgångar ska redovisas i en gemensam post. De särskilda fördelar som en funktionsindelad resultaträkning har torde inte vara lika påtagliga i en mindre organisation och en övergång till funktionsindelning kan innebära inte oväsentliga anpassningsproblem för den som idag använder sig av kostnadsslagsindelning i sin redovisning. En fördel med en funktionsindelad resultaträkning är en mera fyllig information om hur resultatet uppkommit. Uppdelningen på olika verksamhetsgrenar (funktioner) gör att kostnader som sammanhänger med en verksamhetsgren av visst slag redovisas tillsammans. Detta ger bättre möjligheter att ur resultaträkningen utläsa hur olika verksamhetsgrenar har påverkat årets resultat. I lagens allmänna bestämmelser sägs också att årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Den skall ge en rättvisande bild av församlingens ställning och resultat. Balansräkning, resultaträkning och noterna skall upprättas som en helhet. Om det behövs för att ge en rättvisande bild, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Andra grundläggande principer är;! Fortlevnad församlingen skall fortsätta sin verksamhet.! Jämförbarhet samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna skall tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.! Försiktighet värderingen av de olika posterna skall göras med rimlig försiktighet. Detta innebär att endast under året konstaterade intäkter får tas med samt att hänsyn skall tas till förutsebara och möjliga förluster som är hänförliga till räkenskapsåret eller år dessförinnan även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång. Hänsyn skall också tas till värdenedgångar oavsett om årets resultat visar vinst eller förlust. 4

! Bokföringsmässiga grunder intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall beaktas oavsett tidpunkten för betalningen.! Post-för-post-värdering de olika beståndsdelarna i balansräkningen skall värderas var för sig.! Kvittningsförbud - tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra, ej heller intäkter mot kostnader.! Kontinuitet den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. 2 Specifikation, definitioner och exempel avseende församlingar Gåvor Församlingens verksamhet finansieras till övervägande del av gåvor. Dessa skall intäktsföras enligt kontantprincipen, d v s gåvan skall bokföras som intäkt när den erhålls oavsett när den är tänkt att förbrukas. Gåvan utgörs inte alltid av pengar utan kan istället vara i form av aktier/fonder eller fastigheter. Enligt BFN (BFN U 95:3) bör en värdering av tillgången ske till ett vid gåvotillfället försiktigt beräknat marknadsvärde. Detta kan ske utifrån börskurs eller en oberoende fastighetsvärdering. BFN säger också att denna princip även bör gälla för tidigare erhållna gåvor. Det förutsätter ev att en omvärdering görs i förhållande till ett på annat sätt bestämt värde. Har församlingen före 1 jan 2001 erhållit gåvor i form av fastigheter, aktier/fonder o dyl som förts in i bokföringen till ett nollvärde bör dessa värderas om till det vid gåvotillfället gällande marknadsvärdet. Det skillnadsbelopp som då uppstår förs direkt mot eget kapital. En fastighet erhölls som gåva 1990. Den åsattes inget värde i bokföringen. Det beräknade marknadsvärdet för fastigheten var 1990, 200.000 kronor. Fastighetens avskrivningstid är beräknad till 50 år (dvs 2%/år). Fastigheten bokförs som följer vid ingången av år 2001; Byggnad debet 200.000 Ack avskrivning byggnad kredit 44.000 (11 år x 4000 kr) Eget kapital kredit 156.000 Näringsverksamhet Med näringsverksamhet menas inkomster av yrkesmässigt bedriven verksamhet som kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Det finns särskilda skatteregler för ideella föreningar (RSV 324), som är den juridiska form i vilken en församlings verksamhet oftast bedrivs. För att en ideell förening ska få en förmånlig behandling i skattehänseende krävs att föreningen uppfyller kraven på: allmännyttigt ändamål, bedriver en verksamhet som motsvarar ändamålet, tillämpar öppen medlemsintagning samt 5

använder inkomsterna för utgifter i den allmännyttiga verksamheten. Fonder, avsättningar och skulder Begreppet fonder med innebörden insamlade medel för särskilda ändamål finns inte i ÅRL. Insamlade medel redovisas som en intäkt i resultaträkningen och kommer således att ingå i årets resultat och föras till eget kapital. Sker insamling för specifikt och avgränsat ändamål med förpliktelser mot tredje man och medlen inte betalts ut innan räkenskapsårets slut är detta en kortfristig skuld. En avsättning är en förpliktelse i förhållande till tredje man som är säker eller sannolik till sin existens men oviss till belopp eller tidpunkt för infriande. Ett exempel är pensionsavsättningar. Ju säkrare till existens, belopp och betalningstidpunkt en avsättning är desto mer tenderar posten att övergå till en skuld. Av detta följer att de allra flesta avsättningar är långfristiga förpliktelser. Skulder ska enligt ÅRL delas upp i kortfristiga och långfristiga skulder. Skulder är förpliktelser mot tredje man där såväl belopp som betalningstidpunkt är känd. I vissa fall kan även en skuld innehålla ett mindre osäkerhetsmoment avseende t ex beloppets storlek. Till denna grupp av skulder hör bl a beräknade upplupna kostnader för t ex semesterlöner. Koncern- och intresseföretagsdefinitioner (ÅRL 1:4-5) En församling är en moderförsamling och en juridisk person är dotterföretag, om församlingen: innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, innehar andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Om en församling äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personen, är den juridiska personen intresseföretag till församlingen. Innehar en församling minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar skall den anses ha sådant inflytande. Att koncernredovisningen ska omfatta aktiebolag som faller under definitionen dotterföretag är klarlagt. Enligt BFN kan däremot inte stiftelser vara dotterföretag p g a dess krav på självständighet och oberoende. Vidare kan det möjligen bli aktuellt för moderförsamlingen att i sin koncernredovisning omfatta andra ideella föreningar som den utövar ett bestämmande inflytande över. Det är av vikt att i förvaltningsberättelsen eller i tilläggsupplysning informera om den verksamhet som bedrivs i församlingens organisatoriska delar (ex vis folkhögskolor). 6

3 Församling X Årsredovisning för räkenskapsåret 2001-01-01-- 2001-12-31 Styrelsen för Församling X avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning funktionsindelad Resultaträkning kostnadsslagsindelad Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Sida Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 7

4 Förvaltningsberättelse ÅRL 6:1-4, BFN U96:6, BFN R9, BFN U98:2 Information om verksamheten Här beskrivs på ett övergripande sätt verksamhetens inriktning, syfte och ändamål samt dess olika delar. Vidare hur koncernstrukturen ser ut och om organisationen är en del i en internationell organisation eller vilka den ev samarbetar med. Viktiga beslut eller genomförda aktiviteter redovisas. Upplysningar skall också lämnas om viktiga externa faktorer som påverkat församlingens ställning och resultat. Under denna punkt kan också hänvisning göras till årsbok/verksamhetsberättelse för utförligare information. Resultat och ställning För att ge läsaren en god inblick i församlingens utveckling rekommenderas att ledningen kommenterar väsentliga nyckeltal och förändringar av större intäkts- /kostnadsposter. Nyckeltalen kan vara av både ekonomisk och social karaktär. Utvecklingen bör presenteras med historiska jämförelsetal för en femårsperiod. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bedömningen av vad som är väsentliga händelser görs utifrån händelsernas betydelse för församlingens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver inte alltid vara fråga om direkt ekonomiska konsekvenser för att upplysningen skall vara motiverad. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång (Se föregående punkt.) Framtida utveckling Information skall lämnas om vad som faktiskt är känt om församlingens framtid, såsom väsentliga förändringar av de olika verksamheternas inriktning eller omfattning, nya större satsningar, etableringar och projekt etc. Utländska filialer Uppgift skall lämnas om församlingens filialer/regionkontor i utlandet. Enligt ÅRL är definitionen av utländsk filial avdelningskontor med självständig förvaltning. Miljöpåverkan Enligt ÅRL 6:1 och BFN U 98:2 skall bolag som bedriver verksamhet som är tillståndseller anmälningspliktig enligt miljöbalken lämna särskilda upplysningar om verksamhetens miljöpåverkan. 8

5 Resultaträkning Funktionsindelad resultaträkning Not 2001 2000 1,2,22 Insamlade medel xx xx Kyrkoavgift xx xx Verksamhetsbidrag xx xx Medlemsavgifter xx xx Fakturerade kostnader xx xx Verksamhetens sidointäkter xx xx Funktionskostnader (Vilka det blir beror på hur församlingen organiserat sig) xx xx Jämförelsestörande poster *) xx xx Övriga verksamhetsintäkter xx xx Övriga verksamhetskostnader xx xx Verksamhetsresultat 3,4,16,23,24 xx xx Resultat från finansiella investeringar 5 Resultat från andelar i koncernföretag xx xx Resultat från andelar i intresseföretag xx xx Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar xx xx Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter xx xx Räntekostnader och liknande resultatposter xx xx Summa resultat från finansiella investeringar xx xx Resultat efter finansiella poster xx xx Bokslutsdispositioner xx xx Skatt på årets resultat 6 xx xx Årets resultat 14 xx xx *) Jämförelsestörande poster är händelser och transaktioner vilkas resultateffekt är viktigt att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med andra perioder. Exempelvis; försäljning av betydande anläggningstillgångar, rättelse av fel, ändringar i 9

uppskattningar och bedömningar. Enligt RR4 skall upplysning om jämförelsestörande post lämnas i not eller direkt i resultaträkningen under berörd resultat9.b. 6 Resultaträkning Kostnadsslagsindelad resultaträkning Not 2001 2000 1,2,22 Verksamhetens intäkter xx xx Insamlade medel xx xx Kyrkoavgift xx xx Verksamhetsbidrag xx xx Medlemsavgifter xx xx Fakturerade kostnader xx xx Verksamhetens sidointäkter xx xx Övriga intäkter xx xx Summa verksamhetens intäkter xx xx Verksamhetens kostnader xx xx Anslag och förmedlade bidrag xx xx Övriga externa kostnader xx xx Personalkostnader 3,16,23,24 xx xx Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar xx xx Jämförelsestörande poster xx xx Övriga kostnader xx xx Summa verksamhetens kostnader xx xx Verksamhetsresultat xx xx Resultat från finansiella investeringar 5 Resultat från andelar i koncernföretag xx xx Resultat från andelar i intresseföretag xx xx Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar xx xx Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter xx xx Räntekostnader och liknande resultatposter xx xx Summa resultat från finansiella investeringar xx xx 10

Resultat efter finansiella poster xx xx Bokslutsdispositioner xx xx Skatt på årets resultat 6 xx xx Årets resultat 14 xx xx 7 Balansräkning TILLGÅNGAR 1 Not 2001 2000 Anläggningstillgångar 15 Immateriella anläggningstillgångar 7 Balanserade utgifter xx xx Koncessioner och liknande rättigheter xx xx Hyresrätter och liknande rättigheter xx xx Materiella anläggningstillgångar 8 xx xx Byggnader och mark xx xx Inventarier, verktyg och installationer xx xx Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar xx xx xx xx Finansiella anläggningstillgångar 9 Andelar i koncernföretag 10 xx xx Fordringar hos koncernföretag xx xx Andelar i intresseföretag 11 xx xx Fordringar hos intresseföretag xx xx Andra långfristiga värdepappersinnehav xx xx Andra långfristiga fordringar 12 xx xx xx xx Summa anläggningstillgångar xx xx 11

Omsättningstillgångar 15 Not 2001 2000 Varulager m m Lager av handelsvaror xx xx xx xx Kortfristiga fordringar Kundfordringar xx xx Fordringar hos koncernföretag xx xx Fordringar hos intresseföretag xx xx Övriga fordringar xx xx Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 xx xx Kortfristiga placeringar xx xx Kassa och bank xx xx Summa omsättningstillgångar xx xx Summa tillgångar xx xx 12

8 Not 2001 2000 EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Eget kapital 14 Bundet eget kapital xx xx Eget kapital för särskilda ändamål xx xx Balanserad vinst eller förlust xx xx Årets verksamhetsresultat xx xx xx xx Summa eget kapital xx xx Obeskattade reserver xx xx Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 xx xx Avsättningar för skatter xx xx Övriga avsättningar 17 xx xx Summa avsättningar xx xx Långfristiga skulder 15 Obligationslån xx xx Skulder till kreditinstitut xx xx Skulder till koncernföretag xx xx Skulder till intresseföretag xx xx Övriga skulder xx xx Summa långfristiga skulder xx xx 13

Kortfristiga skulder 15 Not 2001 2000 Skulder till kreditinstitut 18 Leverantörsskulder xx xx Skulder till koncernföretag xx xx Skulder till intresseföretag xx xx Skatteskulder xx xx Övriga skulder xx xx Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 xx xx Summa kortfristiga skulder xx xx Summa eget kapital och skulder xx xx Ställda säkerheter 20 xx xx Ansvarsförbindelser 21 xx xx inansierings-/kassaflödesanalys 2001 2000 Den löpande verksamheten Årets resultat xx xx Avskrivningar xx xx Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. xx xx Kassaflöde från den löpande verksamheten för förändringar av rörelsekapital xx xx Minskning/ökning av varulager +/-xx +/-xx Minskning/ökning av kortfristiga fordringar +/-xx +/-xx Ökning/minskning av kortfristiga skulder +/-xx +/-xx Kassaflöde från den löpande verksamheten xx xx 14

Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - xx - xx Försäljning av immateriella anläggningstillgångar xx xx Förvärv av materiella anläggningstillgångar -xx -xx Försäljning av materiella anläggningstillgångar xx xx Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -xx -xx Avyttring finansiella anläggningstillgångar xx xx Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar xx xx Kassaflöde från investeringsverksamheten xx xx Finansieringsverksamheten Upptagna lån xx xx Amortering av skuld -xx - xx Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar xx xx Kassaflöde från finansieringsverksamheten xx xx ÅRETS KASSAFLÖDE XX XX Likvida medel vid årets början + + Likvida medel vid årets slut xx xx 9 Noter Enligt ÅRL skall balansräkning, resultaträkning och noter upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av församlingens ställning och resultat. Tilläggsupplysningar skall därför lämnas om det behövs för att ge en rättvisande bild. Tilläggsupplysningar skall lämnas i not, med hänvisning vid de poster i balansräkningen och resultaträkningen som upplysningarna hänför sig till. Upplysningarna får istället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen, om det inte står i strid med kravet på överskådlighet. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd och rekommendationer skall upplysning lämnas i not. I noten skall då även upplysas om skälen för avvikelsen. Not 1 ÅRL 5:2 Redovisnings- och värderingsprinciper (gäller även årsbokslut) Församlingens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med ÅRL och Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden. Värdering av insamlade medel 15

Insamlade medel redovisas enligt kontantprincipen. Värdering av ej monetära gåvor såsom aktier och fastigheter sker till ett vid gåvotillfället försiktigt värderat marknadsvärde. Bidrag från statliga myndigheter Statliga bidrag såsom SST- och SIDA-bidrag redovisas enligt Bokföringnämndens rekommendation R5 om redovisning av statliga stöd. Stöd som erhålls utan återbetalningsskyldighet intäktsförs medan stöd med återbetalningsskyldighet intäktsförs i den takt som kostnaderna uppkommer. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider samt med vilken procentsats tillgångens anskaffningsvärde skrivs av med/år: Immateriella tillgångar 5 år 20%/år Kontorsbyggnader 50 år 2%/år Kyrkobyggnader 50 år 2%/år Industribyggnader 25 år 4%/år Inventarier, verktyg och installationer 5 år 20%/år Datorer 3 år 33%/år Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång kan räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Not 2 Verksamhetens intäkter och verksamhetsresultatet fördelat på verksamhetgrenar och geografiska verksamhetsområden ÅRL 5:6, BFN R9 Verksamhetens intäkter fördelat på verksamhetsgrenar enligt följande: 2001 2000 Verksamhet A x x Verksamhet B x x Verksamhet C x x Summa x x Verksamhetsresultatet fördelat på verksamhetsgrenar enligt följande: 2001 2000 16

Verksamhet A x x Verksamhet B x x Verksamhet C x x Summa x x Verksamhetens intäkter fördelat på geografiska verksamhetsområden enligt följande: 2001 2000 Europa x x Afrika x x Asien x x Övriga verksamhetsområden x x Summa x x Verksamhetsresultatet fördelat på geografiska verksamhetsområden enligt följande: 2001 2000 Europa x x Afrika x x Asien x x Övriga verksamhetsområden x x Summa x x Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader ÅRL 5:19-20, 22, BFN R4, FAR 4 2001 2000 Löner och andra ersättningar (såsom arvode, provision, semesterersättning) Sverige x x Styrelse och samfundsledare eller liknande (varav tantiem o d) x x Övriga anställda x x Summa x x Sociala kostnader x x - varav pensionskostnader x x Av pensionskostnader avser x tkr (x tkr) gruppen styrelse och samfundsledare. Ovanstående uppgifter anges per land x x 17

Not 4 Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar FARs vägledning kapitel 6, punkt F. Informationen lämnas till den funktionsindelade resultaträkningen. Avskrivningar och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår till x tkr (x tkr). Not 5 Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar FARs vägledning kapitel 6, punkt H Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar uppgår till x tkr (x tkr). Beloppen är fördelade på respektive resultatrad under rubriken resultat från finansiella investeringar. Not 6 Skatt på årets resultat 2001 2000 Aktuell skatt x x Uppskjuten skatt x x Summa x x Not 7 Immateriella anläggningstillgångar (gäller även årsbokslut) ÅRL 5:3, FARs vägledning kapitel 6, punkt K Balanserade utgifter 2001 2000 Ingående anskaffningsvärde x x Årets aktiverade utgifter x x Försäljningar och utrangeringar x x Utgående ackumulerade anskaffningsvärden x x Ingående avskrivningar x x Försäljningar och utrangeringar x x Årets avskrivningar x x Utgående ackumulerade avskrivningar x x Ingående nedskrivningar x x 18

Försäljningar och utrangeringar x x Återförd nedskrivning x x Årets nedskrivningar x x Utgående ackumulerade nedskrivningar x x Utgående restvärde enligt plan x x Ovanstående uppställning skall även göras för följande balansposter: Koncessioner och liknande rättigheter Hyresrätter och liknande rättigheter Not 8 Materiella anläggningstillgångar (gäller även årsbokslut) ÅRL 5:3-4, 4:3, FAR 3, FARs vägledning kapitel 6, punkt K Byggnader och mark 2001 2000 Ingående anskaffningsvärde x x Inköp x x Försäljningar och utrangeringar x x Utgående ackumulerade anskaffningsvärden x x Ingående avskrivningar x x Försäljningar och utrangeringar x x 2001 2000 Årets avskrivningar x x Utgående ackumulerade avskrivningar x x Ingående nedskrivningar x x Försäljningar och utrangeringar x x Återförd nedskrivning x x Årets nedskrivningar x x Utgående ackumulerade nedskrivningar x x Utgående restvärde enligt plan x x Bokfört värde fastigheter i Sverige x x Taxeringsvärden fastigheter i Sverige x x 19

Uppställningen ovan skall även göras för följande balansposter: Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Not 9 Finansiella anläggningstillgångar (gäller även årsbokslut) ÅRL 5:3, FARs vägledning kapitel 6, punkt K Långfristiga värdepapper 2001 2000 Ingående anskaffningsvärde x x Investeringar x x Avyttring x x Utgående ackumulerat anskaffningsvärde x x Ingående nedskrivningar x x Återförd nedskrivning x x Årets nedskrivningar x x Utgående ackumulerade nedskrivningar x x Utgående bokfört värde x x Långfristiga fordringar 2001 2000 Ingående anskaffningsvärde x x Tillkommande fordringar x x Amorteringar, avgående fordringar x x 2001 2000 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde x x Ingående nedskrivningar x x Amorteringar, avgående fordringar x x Återförd nedskrivning x x Årets nedskrivningar x x Omräkningsdifferenser x x Utgående ackumulerade nedskrivningar x x Utgående restvärde enligt plan x x Uppställningen ovan skall även göras för följande balansposter, när tillämpligt: Andelar i koncernföretag 20

Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Not 10 Andelar i koncernföretag (gäller även årsbokslut) Om församlingen innehar mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person skall följande upplysningar lämnas; ÅRL 5:8-9, 7:15, BFNAR 1999:1 Kapital- Röst- Antal Bokfört andel andel andelar värde Dotterföretag A, säte, orgnr x % x % x x Dotterföretag B, säte, orgnr x % x % x x Dotterföretag C, säte, orgnr x % x % x x Ospecificerade andelar Summa x x Enl ÅRL skall för dotter- och intresseföretag också lämnas uppgift om företagets eget kapital samt dess resultat för det senaste räkenskapsåret (se ÅRL 5:10). Not 11 Andelar i intresseföretag (gäller även årsbokslut) Om församlingen innehar 20% av röster i en annan juridisk person skall följande upplysningar lämnas. ÅRL 5:8-9, 7:15 Kapital- Röst- Antal Bokfört andel andel andelar värde Intresseföretag A, säte, orgnr x % x % x x Intresseföretag B, säte, orgnr x % x % x x Summa Enl ÅRL skall för dotter- och intresseföretag också lämnas uppgift om företagets eget kapital samt dess resultat för det senaste räkenskapsåret (se ÅRL 5:8). x 21

Not 12 Lån och ansvarsförbindelser till förmån för ledande befattningshavare ÅRL 5:12 Församlingen har lämnat ett lån/ställt säkerhet om x tkr (x tkr) till styrelseledamot/samfundsledare. Lånet amorteras på x år och löper med x % fast ränta. Under året har x tkr (x tkr) amorterats. Säkerhet i form av borgensåtaganden om totalt x tkr (x tkr) har lämnats till förmån för samfundsledaren. De skulder borgensåtagandena avser uppgår till x tkr (x tkr). Borgensåtagandena är dock maximerade till x tkr (x tkr). Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ÅRL 3:8 2001 2000 Förutbetalda hyror x x Upplupna ränteintäkter x x Övriga poster x x Summa x x Not 14 Förändring av eget kapital ÅRL 5:14, RR 8, FARs vägledning kapitel 6, punkt V Bundet Eget kap Balanserat Årets eget för särsk resultat resultat kapital ändamål Belopp vid årets ingång x x x x Årets resultat x x x x Förändring av bundet eget kapital x x x x Förändr av EK för särskilda ändamål x x x x Belopp vid årets utgång x x x x Not 15 Kortfristiga och långfristiga balansposter ÅRL 5:11 För varje kort- och långfristig fordringspost skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett resp fem år efter balansdagen. Samma redogörelse skall lämnas för kort- och långfristiga skuldposter. 22