Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag Karina Tellinger McNeil, SKL Andreas Namslauer, SSCi Ordnat införande av digitala tjänster och produkter
Beslutsfattare: Önskar ökad användning av digitala produkter och tjänster. Patienter: Önskar digitala stöd för att ta större ansvar för sin sjukdom och hälsa. Medarbetare: Önskar veta vilka digitala tjänster som är bra och veta hur man ska kunna införa dem. Innovatörer/utvecklare: Önskar tydligare spelregler för införande och granskning.
Ordnat införande digitala produkter och tjänster 2017-2019 Underlätta införandet av digitala produkter och tjänster i hälso- och sjukvården och därmed: bidra till ökad tillväxt hos SME bidra till vision e-hälsa 2025 Processer och riktlinjer Förslag på nationella riktlinjer för validering/utvärdering av digitala verktyg. Nationell samordning för validering av produkter och tjänster. Förslag på nationella hälsoekonomiska mätinstrument och nyckeltal att använda vid utvärdering av produkter. Förslag på en generell process för att ta en produkt från testbädd till breddinförande. Samverkan och forum Samverkanforum mellan landsting och SME. Plattform (nationellt kompetenscenter) för utbyte av erfarenheter och idéer mellan landsting, enskilda vårdgivare, testbäddar, företag och andra relevanta aktörer. Affärsstrategier Insikt om affärsmodeller där SME samarbetar med stora företag för förvaltning och utveckling av digitala produkter och tjänster.
2017 2018 2019 Rapport med förslag (sept) Omvärldsanalys, Nulägesbeskrivning & Förankring Förankring & vidareutveckling Nationellt initiativ Vision ehälsa 2025
Projektets rapport 1 En studie av vad olika aktörer anser hindrar ordnat införande. Försök att tolka problemen utifrån en analys av roller och steg i processen och marknadssituationen. Syfte med förslagen: Strukturera problemen så att olika projekt och initiativ kan sättas i en kontext och förhålla sig till varandra. Identifikation av delar i processen som på olika sätt kan samordnas nationellt + förslag på vad olika aktörer kan göra för att förbättra det totala läget. Metod: Intervjuer och fokusgrupper i 4 olika landsting. (Uppsala, Norrbotten, Stockholm och VGR). Intervjuer och dialog med inblandade myndigheter och samverkansorganisationer. Fokusgrupper och intervjuer med företag. Dokument: rapporter från myndigheter och andra projekt.
Vad är en digital tjänst? Avgränsning. Vårdgivare Privatperson Interna magnetkamera/bildanalys/intern admin etc. Integrerad Digitala tjänster för ordinerad egenvård Behandlingsstöd, monitorering, rådgivning, sensorer Fristående Fristående friskvård Wellness, prevention hälsoappar
Inspiration från andra länder NHS Digital (England) Bygger upp samordnad certifiering av appar. Sammanställer nationella krav. Företag får visa hur man uppfyller olika krav. Publikation i appbibliotek. Ej kopplat till upphandling. Alla slags appar, även icke ordinerade. Danmark Nationellt initiativ : Ramupphandling av digital tjänst för KOL, dvs en monitoreringstjänst för ordinerad egenvård. Upphandling av infrastruktur för ordinerad egenvård.
Företagens utmaningar Brist på förutsägbarhet ang krav och beslutssteg Piloter behöver göras på nytt i varje landsting Olika indikatorer anses relevanta Oklart vem som beslutar om inköp Brist på infrastruktur och nationella riktlinjer
Landstingens utmaningar 1 Hur ska jag veta vilka tjänster som har effekt och vad jag ska rekommendera? Relaterat till användning Är det behandling? Är tjänsten patientsäker? Ger den utlovad effekt? Påverkar vårdens arbetsprocesser Otydlighet mellan verksamhet och IT-avdelningar. Vem bestämmer, tar initiativ och ansvar? Hur samverka? Omställning från sjukhusvård till förebyggande vård Relaterat till IT Varför vill min läkare inte använda data från min app som är så bra? Invånare Svårt att koppla informationsflödet från digital tjänst till befintliga verksamhetssystemen. Risk att den digitala arbetsmiljön påverkas negativt för vårdpersonalen. (Antal inloggningar exploderar )
Landstingens utmaningar 2 (2) Relaterat till ekonomi och upphandling Svårt att komma från pilot till upphandling Kostnader uppstår i en verksamhet och vinster i en annan. Förväntan att en pilotad produkt ska kunna införas direkt, utan upphandling. Svårt att besluta om inköp Otydliga beslutsmandat. Ingen överblick över vilka digitala tjänster som finns på marknaden. Svårt att beräkna landstingets nytta Svårt att avgöra när en digital tjänst är en bra ersättning för nuvarande arbetsprocess eftersom kostnader för arbetsprocesser vanligen inte beräknas. Varför införs inte den digitala tjänst som vi testat trots att vården skulle bli både bättre och billigare? Medarbetare Varför måste vi göra om samma piloter i varje landsting? Företag
Sverige - en omogen marknad Tydligare spelregler Företagen som säljare Landstingen som köpare Produktgränser och infrastruktur
Tydligare spelregler för marknaden Alla aktörer efterlyser tydligare spelregler. Detta skulle kunna åstadkommas genom att Landsting och stat kunde samla relevanta krav på en websida och klargöra de olika stegen i en process från idé till upphandling och införande Framförallt landsting skulle gemensamt kunna arbeta aktivt med att samordna krav så att krav inför upphandling blev samma. Statliga myndigheter skulle kunna prioritera att förtydliga lagar och regler genom att ge rekommendationer (t. ex ang. personsäkerhet och IT). Arbetet skulle kunna inspireras av NHS arbete med att skapa enhetliga krav och granska dessa.
Enas om ett ramverk Statliga myndigheter Huvudmän Kravbibliotek inkl. stöd Idé Utveckling Upphandling Klinisk utvärdering Implementering Drift och förvaltning Prioritering Större/ samordnad upphandling Rapportens förslag nr 1
Förslag: Inrätta ett kravbibliotek I kravbibliotek sammanställs de krav som finns på produkten i olika avseenden: att produkten är relevant, dvs skapar nytta att den är säker och användbar ur patientoch it-säkerhetsperspektiv att den är ekonomiskt försvarbar att den är tekniskt kompatibel med vårdens verksamhetssystem Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten etc. Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Inera Regionala krav (Rapportens förslag nr 4)
Utvecklingsarbete Kravbibliotekets förvaltare kan arbeta för: Möjlig ensning av krav Förslag på stödjande mallar Förslag på standardiserade studieprotokoll för att göra piloter (som görs inom ramen för klinisk utvärdering) jämförbara och möjliga att återanvända. Senare utveckling Samordnad certifieringsprocess
Förslag: Anta förslag om nationell infrastruktur Stat, kommun och landsting bör enas om: Ineras förslag om Referensarkitektur 3.0. Inklusive en finansiering av de tekniska delar som krävs. Därmed skulle Sverige ha lagt grunden för en nationell infrastruktur och det skulle bli lättare för digitala tjänsteleverantörer att veta hur de ska konstruera sina tjänster för att de ska kunna användas.
Vårdgivare Kommunal omsorg Privat Hemsjukvård Digital patientresa + Aktiv kroniker Med egeninköpt app/tjänst. Aktiv kroniker får tjänst fr. primärvård. Aktiv med flera kroniska tillstånd samt hörapparat Kroniker får hemtjänst. Kroniker får hemsjukvård Kroniker Blir inlagd Kroniker ASIH och hemtjänst
Landstingen som köpare Förbättra förmåga att beräkna kostnader och nyttor av att förändra arbetsprocesser. Etablera gemensamma, förutsägbara processer för prioritering Inarbeta digitala tjänster i den samverkan som sker för andra behandlingsformer och andra arbetsprocessöverväganden. Behov av att övervinna ad hoc- inköp inkl. behov av att varje gång klämma och känna Förslag: Utred gemensam samordning av prioritering (nr 5) Utred gemensamma nationella inköp (nr 6) Utred behov av stöd för digital transformation (nr 7)
Förslag: Branschutvecklad produktsammanställning Samverka med branschorganisationer för att stödja ett initiativ att sammanställa och sprida information om olika digitala produkter och tjänster. Underlätta köparnas omvärldsanalys
Förslag 1. Utarbeta och anamma ett gemensamt ramverk. 2. Skapa samordning och synergier för medicinteknik (MT) och IT. 3. Anta förslag om nationell infrastruktur som stödjer informationshantering för digitala tjänster för ordinerad egenvård. 4. Kravbibliotek för att tydliggöra och samordna krav. 5. Nationell samordning av prioriteringar och rekommendationer för digitala tjänster. 6. Utred gemensamma nationella inköp. 7. Ökad förmåga till digital transformation. 8. Branschutvecklad produktsammanställning.
Vad händer i projektet nu? Kravbibliotek och ramverk - ev område inom Vision 2025 Tar fram prototyp Kostnad/nyttouppskattning Rapport om logistik och distributionsutmaningar och behov Koppling kommun landsting Hjälpmedelscentralers roll Digitala vårdgivare och Apotek vilka roller tar de? Fördjupning kring prioritering Kartlägga 4-5 case/dignoser vem gör vad på vilken nivå?