Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 3

Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 3

Ledare: En god grund Snellman fyller i år 60 år. Företagets grundare ville bygga företaget på en god grund på trygga kristna värderingar och ett koncept där långsiktig kvalitet gick framom kortsiktig vinning. Man ville göra ett gott arbete och alltid vara lite bättre än det sedvanliga. Under 60 år har det varit tider i motvind och tider i medvind. Samma värderingar och kvalitetskoncept har ändå alltjämt varit bärande element i Snellmans strategi. Redan för fem decennier sedan, när bättre maskiner och nya tillverkningsmetoder möjliggjorde masstillverkning av korv av billiga köttsorteringar, valde bröderna Snellman att satsa på korv med hög kötthalt och god smak. Satsningarna på primärproduktionen och slakteriverksamheten de senaste 25 åren har också visat sig bli viktiga byggstenar för företaget. Primärproduktionen och slakten ger ingen snabb lönsamhet, men hela köttkedjan har kunnat byggas upp från grunden i samarbete med regionens familjegårdar. Detta byggnadsarbete går nu in i ett nytt skede. Specialiseringen inom svinkedjan blir ännu tydligare när vi bygger hela svinkonceptet kring den riktigt finländska lantgrisen med draghjälp av vårt nygamla avelsbolag Figen. Vi tror att det finns en beställning på ett högklassigt specialiserat griskoncept som bygger på naturliga uppfödningsmetoder på traditionella finländska familjegårdar, men där man ser det som en hederssak att vara lite rejälare än det sedvanliga. Det krävs en positiv inställning och en rejäl dos engagemang, men vi tror att konceptet skall ge bättre lönsamhet för dem som sköter sig väl. Samarbetet med limousin-andelslaget är något helt nytt inom branschen, ett nytt engagemang inom köttrasuppfödningen och även det med sikte på framtiden. Tyngdpunkten inom nötproduktionen kommer ändå fortsättningsvis att finnas i vår traditionella kombinerade mjölk-köttproduktion som baseras på nötdjur av mjölkraser. Nya utvecklingstillägg för konventionell nötuppfödning gynnar också dem som satsar lite mer, både mjölkgårdar och specialiserade nötköttsbesättningar. 96,5 % av Snellmans Köttförädlings totala köttanvändning är gris- och nötkött, som producerats på familjegårdar inom Snellmans egen primärproduktionskedja. Färskköttförsäljningen utgörs i sin helhet till 100 % av finländskt gris- och nötkött. Fjäderfäråvara står för 3,5 % av köttförädlingens totalvolym och används endast inom charkproduktionen. Snellmans behov av nöt- och grisråvara ser ut att ytterligare öka mycket snabbt under de närmaste åren. Utvidgningen av slakteriet är nu i full gång och slaktkapaciteten ökar betydligt i början av nästa år. Snellmans uttalade mål är att tillsammans med familjegårdarna bygga verksamheten på en god och naturlig grund som fortsättningsvis säkrar en växande position på matmarknaden. Vi hoppas att grundarnas bärande värderingar fortfarande skall synas i det vardagliga arbetet, även när det gäller omtanke och ansvar för framtiden. En skön och välsignad sommar! Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Limousin-samarbete Samarbetet mellan Snellman och Limousin-andelslaget är i linje med strategin att utveckla köttproduktionskedjan i nära samarbete med producenterna. s. 5 En unik, finländsk svinkedja Snellmans svinkedja specialiseras tydligare kring temat En rejäl lantgris från familjegården. Snellman 60 år Läs om Herr Snellmans väg från ett fattigt jordbrukarhem till nationell köttförädlare. s. 8 s. 12 14 lantgårdens bästa info 3-2011 Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tel. 06 786 6111, www.snellman.fi Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Prishöjningar i trängt läge Det råder ett trängt prisläge för köttproduktionen. I synnerhet för färskt kött släpar marknadsprisutvecklingen efter kostnadsutvecklingen och det ekonomiska läget är därför kärvt. Snellman genomförde ändå under våren och försommaren en del producentprishöjningar. Nötpriset höjdes i ett par repriser, under våren gjordes en allmän höjning av priset för tjur och i juni när infördes nya utvecklingstillägg för nötbesättningar. Tillägg för tjurarnas tillväxt och nya investeringstillägg trädde i kraft fr.o.m. 12.6.2011. Den allmänna prishöjningen och utvecklingstilläggen höjde priset för tjur med t.o.m. 18 c/kg som mest. I början av juni gjordes också en del kvalitetsbaserade producentprishöjningar inom svinproduktionen. Trots allmänna prissänkningar i Finland höll Snellman fast vid den krispaketlösning FABA Svin Ab byter namn. Företagets nya namn är fr.o.m. 1.7.2011 Figen Ab. Även företagets logo ändrar. Liksom i det verkliga livet springer grisen i logon på genetiken. Det gamla finska talesättet parantaa kuin sika juoksuaan, på svenska ungefär förbättrar som svinet sitt lopp, förverkligas även i Figen Ab:s avelsprogram. De finländska svinrasernas ärftliga framsteg har under de fem år som Centralteststationen i Längelmäki verkat gett svinuppfödningen t.o.m. nio cent/producerat kg kött i tilläggsnytta. På slaktlinjen märks framstegen i högre köttighet och bättre utvinning. Figen Ab tar över stafettpinnen för den över 100 år gamla finländska svinaveln, med respekt för traditionerna men med stark förankring i nutiden och branschens utveckling. Djuraveln håller på att övergå via genomiskt val till urval på dna-nivå. Även Figen Ab är med i branschens arbete med att utveckla morgondagens svinavelsprogram, i vilket smågrisarnas, suggornas och svinens hållbarhet och hela svinproduktionskedjans lönsamhet från semin till färdig produkt betonas. Utvecklingen stöder väl företagets värderingar. med höjda priser som planerades i vintras. I början av juni togs i bruk förhöjda lastnings- och utvecklingstillägg för svinproducenter, vilka höjde priset med 6 c/kg för de gårdar som uppfyller villkoren. Genom prishöjningarna ville Snellman klara av den uppkomna smågriskön utan prissänkningar till smågrisproducenterna. Tack vare vårens och sommarens prishöjningar har gödsvinuppfödningens bidrag nu förbättrats. Även smågrisprissättningen ändrade en aning när smågrisarnas nya kvalitetstillägg 2 /st. trädde i kraft från början av juni. Under årets fem första månader ökade Snellmans svinanskaffning med 18 % och nötanskaffningen med 9 %. Smågrisförmedlingen har under våren överstigit fjolårets volymer med 8 % och kalvförmedlingen med 11 %. Mängdmålsättningarna för 2012 fastslås i augusti. TG FABA Svin Ab är nu Figen Ab Snellman på Farmari Snellmans primärproduktion deltar i Farmari-lantbruksutställningen i Björneborg 1-3.7.2011. Snellman har gemensam avdelning med Figen på husdjursområdet. Kom med och diskutera om aktuellt inom köttproduktionen. - Utvecklingsprogrammen och tilläggsprisen för svin och nöt - Snellmans planer för svinproduktionskedjan - Samarbetet mellan Snellman och andelslaget Limousin Figen är med sina två raser unik inom svinköttsproduktionens värld. Vårt mål är inte att avla fram överstor grisproduktion, utan en hållbar helhet, där synergierna från smågrisproduktionen, djurens välmående, utvinningen vid slaktlinjen och raskorsningarna är optimerade för bästa möjliga resultat för hela produktionskedjan. Den finländska svinavelns kvalitet är väl känd både i Finland och i världen. Under de senaste fem åren har företaget närapå tiodubblat antalet sålda avelsdjur. Därtill säljs finländsk svingenetik i högre grad än någonsin utanför landets gränser, både som galtsemin och som avelsdjur. Exporten stöds förutom av en kvalitativ produkt även av världens bästa svinhälsoläge. Figen Ab:s ansvarsfulla avelsverksamhet grundar sig på de inhemska svinraserna, finländsk lantras och yorkshire, och företaget vill inte riskera Finlands utmärkta hälsoläge genom att importera svinmaterial utanför Finlands gränser. Jussi Peura Kaffeservering för producenter. 2 Lantgårdens Bästa info Välkommen till vår avdelning KO 124! Lantgårdens Bästa info 3

LB nöt Nya utvecklingstillägg för nötproduktionen Snellman och Limousinandelslaget ingår samarbete För att stöda nötuppfödningens utveckling tar Snellman i bruk nya utvecklingstillägg för nötgårdar. Tillägg för tjurarnas tillväxt och nya investeringstillägg trädde i kraft fr.o.m. 12.6.2011. Under hösten tas dessutom i bruk nya lastningstillägg för tjuruppfödare. De nya utvecklingstilläggen kan i detta skede höja avräkningspriset för de bästa tjurarna med t.o.m. 13 c/kg. Utöver detta gjordes en allmän prishöjning under våren. Tjuruppfödningens tillägg för dagstillväxt Tilläggspriset utbetalas automatiskt enligt tjurarnas nettodagstillväxt till alla Lantgårdens Bästa-gårdar, både mjölk- och tjurgårdar. Tjurens nettotillväxt Tilläggspris Under 500 g/d 0,00 /kg 500-549 g/d 0,05 /kg 550 - g/d 0,10 /kg Sommarens kalvkampanj Kalvkampanj 1.6-31.8.2011 Det råder nu mycket god efterfrågan på förmedlingskalvar. Vi erbjuder under sommaren en tilläggsbonus för försäljning av förmedlingskalvar. Gårdar som under perioden 1.6-31.8.2011 säljer minst fem (5) tjurkalvar, får som gåva ett produktpaket (värde ca 30 ). Produktpaketen levereras i september-oktober. Anmäl tjurkalvarna till förmedling så snart som möjligt efter födseln. Kom ihåg att vi betalar 3 /st tilläggspris för förmedlingskalvar märkta med e-märke (fr.o.m. 1.3.2011). Nurmi 2011 i Ylivieska Temat för Nurmi 2011-tillställningen i Ylivieska den 11.8 är effektiv vallodling. I enlighet med temat presenteras högkvalitativa och produktiva gödningslösningar för vallodling, produktionssatsningar från frö till växtskyddsmedel, konserveringsmedel och mycket annat. På Nurmi 2011 visas ett stort urval maskinlösningar för vallskörd från Agrimarket-kedjan, K-Maatalous och Yrittäjien Maatalous. Besökarna har även möjlighet att se maskinerna i arbete. Investeringstillägg Tilläggspris 3 c/kg för investerande LB-tjurplusgårdar. En förutsättning för tilläggspriset är att Snellman har godkänt investeringsplanerna. Ny nötproducent eller utvidgning, djurantal minst 200 st. Även de senaste årens investeringar beaktas. En nötgård som investerat eller planerar investering kan ansöka om tillägget via ett Anelma-meddelande. Snellmans LBnötgrupp beviljar tillägget på basen av auditering. Tilläggsuppgifter: Vesa Hihnala, 044-796 6345. LB-tjurplusgårdarnas lastningstillägg 3 c/kg, i kraft fr.o.m. 1.10.2011. En förutsättning för tillägget är att gården har godkända utlastningsförhållanden. Mer information om utlastningskraven ges separat till tjurbesättningarna under sommaren. Tillägget kan ansökas från Snellman via ett Anelma-meddelande. Snellmans LB-nötgrupp beviljar tillägget på basen av auditering. Tilläggsuppgifter fås av Vesa Hihnala. TG Förutom maskinförsäljarna presenterar även många andra intressegrupper inom vallodling sin verksamhet, t.ex. livsmedelsindustrin. Snellmans primärproduktionspersonal är på plats och berättar bl.a. om de nya utvecklingstilläggen för nötproduktion samt om det aktuella samarbetet med Limousin uppfödarandelslaget. Under dagen har besökarna dessutom möjlighet att bekanta sig med en modern slakbil under Jukka Takanens guidning. Snellmans verkställande direktör Martti Vähäkangas har även lovat delta. Mer information på www.nurmi2011.fi VH Andelslaget Kasvattajaosuuskunta Limousin och Snellmans Köttförädling Ab sluter ett unikt samarbetsavtal. Andelslaget Limousin godkände i juni Snellmans förslag till samarbete. Snellman och andelslaget kom i januari överens om att utreda samarbete för produktion och marknadsföring av nötkött av rasen limousin. Utredningen gjordes under våren och Snellman gav andelslaget ett samarbetsförslag i slutet av maj. Limousin-samarbetet är i linje med Snellmans strategi att utveckla köttproduktionskedjan i nära samarbete med producenterna. Samarbetet kompletterar Snellmans nuvarande köttrasprogram och samarbetet med specialiserade dikobesättningar. Rasen limousin är känd för sin höga kötthalt och mycket smakligt, mört och fettfattigt kött. Samma prisnivå för tjurar och kvigor I och med samarbetet blir limousin-kött den första i Finland med rasens eget namn lanserade produkten där det definierats krav på rasrenhet även hos dikorna. Snellman betalar åt limousinuppfödarna ett separat limousintilläggspris för de kroppar som uppfyller klassificeringskraven. Tilläggspriset är högre för kvigor, vilket betyder att limousinkvigor kan nå samma prisnivå som tjurar i motsvarande klass. Detta förbättrar avsevärt limousinbesättningarnas ekonomiska läge. Normalt har priset för kvigor varit närmare 30 % lägre än för tjurar. Prissättningen baseras på gjorda provskärningar. Initiativet till samarbetet, den nya prissättningsmodellen och specialiserade limousinprodukter kom från uppfödarna. Andelslaget har gjort egna anvisningar för verksamheten på besättningarna och noggranna kvalitetskriterier har fastställts för uppfödningskonceptet. En del av Snellmans produktsortiment Snellman-limousin produkterna bildar en egen produktfamilj som en del av Snellmans produktsortiment. Snellman ansvarar för produkternas marknadsföring med bl.a. produktifiering, prissättning, försäljning och konsulentverksamhet. Snellman marknadsför limousinprodukterna under eget brand med hjälp av Snellmans kända varumärke och goda kundförhållanden. Snellman-limousinköttets slakt, styckning, paketering och övrig produktion följer Snellmans normala produktionssystem, egenkontroll och certifierade kvalitetsprogram. Uppfödningen av Snellman-limousin knyts till Snellmans Lantgårdens Bästa-nötprogram. Snellman och andelslaget kommer överens om limousinuppfödningens koncept och villkoren för uppfödningen. I produktionen följer gårdarna Snellmans Lantgårdens Bästa och andelslagets anvisningar. Snellman ger godkända besättningar LB-limousingårdsstatus. Gårdarnas produktionsplanering, uppföljning och djuranmälningar sköts via Snellmans Anelma. Snellman sköter logistikplaneringen och slaktdjurtransporterna. Jarkko Kääriälä från Alavieska är limousinuppfödare och även aktiv i Limousinandelslagets styrelse. Uppfödningsmål och villkor för tilläggspris för Snellman-limousinkött Tjur: Kviga: Slaktålder under 17 mån Slaktålder under 19 mån vikt 320-400 kg vikt 190-300 kg köttighet R+ eller bättre köttighet R+ eller bättre fettklass 1-2 fettklass 1-2 Snellman ordnar i augusti ett gemensamt starttillfälle för limousinuppfödarna, där uppfödningsavtalets viktigaste punkter genomgås. Samarbetet inleds på hösten. TG Kasvattajaosuuskunta Limousin är ett landsomfattande andelslag, som grundades i maj 2010 efter ett två år långt utredningsprojekt. Under projektet fördjupade man sig i olika marknadsföringsmodeller för limousinkött med fastställda kvalitetskriterier både i Norden och i Mellaneuropa. Uppmuntrade av resultaten startades projektet Nostetta Naaraista i andelslagets regi. Andelslagets hemort är i Tammerfors. www.nostettanaaraista.fi 4 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

LB nöt Finlands största mjölknötladugård finns i Sonkajärvi Invigningen av Iskola Oy:s nötladugård i Sukeva, Sonkajärvi, hölls den 6-7 juni. I Iskolas nya ladugård finns plats för ca 450 kor. Till en början sköts mjölkningen av sex robotar och senare kommer man att installera ytterligare två robotar. Iskola Oy:s verkställande direktör och delägare Pertti Savolainen säger att man kommer att börja fylla den nya ladugården med djur i början av juli. Till slutet av året uppskattar man att antalet kor kommer att stiga till trehundra. Full beläggning uppskattar man att man kommer att nå i början av nästa år. Vädret var varmt under invigningen och speciellt under den första dagen var det rikligt med besökare. Både ladugården och utomhusområdet är så stora att det fanns gott om utrymme för besökarna att gå omkring och bekanta sig med både ladugården och samarbetsparternas avdelningar. Den köttiga Eetvartti-grillkorven som Snellmans primärproduktionspersonal serverade i sin monter fick mycket beröm av besökarna. Den högkvalitativa korven öppnade också för vidare diskussioner om Snellmans primärproduktionsverksamhet. Snellman önskar framgång till de fördomsfria företagarna! VH Iskola Oy:s nya ladugård invigdes den 6-7 juni. Både ladugården och utomhusområdet är så stora att det fanns gott om utrymme för besökarna att gå omkring och bekanta sig med både ladugården och samarbetsparternas avdelningar. I Iskolas nya ladugård finns ströbottnade, individuella boxar för småkalvarna. Efter råmjölkskedet flyttas kalven till gruppbox med spalt/ströbotten. kalvens välmående 1 2 3 4 5 När kalven inte dricker Nu som då är det helt omöjligt att få kalven att dricka. Det är en svår situation, eftersom den lilla kalven snabbt kan få vätske- och näringsbrist. Ju svagare kalven blir, desto sämre orkar den dia. Det är med andra ord bråttom att få i kalven mjölk eller vätskelösning. Ett bra hjälpmedel, som det lönar sig att lära sig använda, är tvångsmatningsflaska. En kalv som inte dricker är antingen nyfödd eller sjuk. Den nyfödda kalven kan ha lidit av syrebrist i kons födelsekanal, kanske också dragit i sig vätska. Råmjölken går förlorad om det inte finns någon som diar inom ett par timmar. Kalven har inga energireserver vid födseln, så råmjölken är dess enda energibomb. Varm, fet mjölk värmer också den lilla kalven som fötts till en kall värld. Det första symptomet på diarré hos småkalvar är ofta att de inte dricker. Speciellt för under två veckor gamla kalvar förtar rotadiarré dricklusten. En sjuk kalv behöver dock både mjölk och vätska, annars dukar den under. Det lönar sig att slangmata i tid, gärna redan vid det första misslyckade drickförsöket, senast vid följande. Börjar man först senare kan det redan vara för sent. En diarrékalv kan slangmatas varannan gång med mjölk, varannan gång med vätskelösning enligt matningsinstruktionerna för diarrékalvar. Man kan bli tvungen att fortsätta slangmatningen under ett par-tre dagar om kalven är mycket sjuk. Ofta gör redan första matningen kalven så pass pigg att den orkar dricka åtminstone en del av måltiden själv. Vätska som ges med tvångsmatning hamnar i övre delen av förmagarna, inte helt ända fram till löpmagen. När kalven är liten och man tvångsmatar bara ett par gånger är ingen skada skedd. Ibland har man sett vomdruckenhet hos kalvar som tvångsmatats länge, men även det är ett mindre problem än att kalven dör. När man lär sig slangmatning är det alltid bra att vara två personer. Man tar ett stadigt tag om kalven så att huvudet sträcks uppåt och halsen är rak. Slangen trycks in i munnen och svalget, där det nästan alltid känns som om den skulle fastna (bild 1 och 2). Med en försiktig fram och tillbaka-rörelse får man kalven att svälja, vilket får slangen att glida bättre in. Man får inte använda kraft. Slanghuvudet kan kännas genom huden på halsen och ibland kan man också se hur det rör sig framåt. Slangen är på plats när den styva delen försvunnit in i kalven (bild 3 och 4). När slangen är på plats vrider man vätskebehållaren så att innehållet börjar rinna ner i slangen. I en bra position rinner vätskan ner ganska snabbt. Om det känns långsamt kan man röra slangen fram och tillbaka med små rörelser. Det är svårt att sätta slangen i fel hals, dvs i luftstrupen, men det kan ske. I sådana fall hostar kalven och slangen måste dras ut och man får börja om från början. När man lär sig kan man först sätta några skedar vatten för att testa att slangen hamnar rätt. Om vattnet hamnar i luftstrupen hostar kalven omedelbart och slangen måste snabbt dras ut. Mervi Yli-Hynnilä hälsovårdsveterinär mjölkproducent, Kuortane PS. I varmt sommarväder är också friska kalvar törstiga och behöver fri tillgång till rent vatten! Bild 1 Bild 2 Bild 3 Det finns många olika modeller av matnings- och tvångsmatningsutrustning. I Finland finns åtminstone ett par modeller till salu i jordbruksaffärer och Iskola Oy i webbutiker. Många har skaffat sig utrustningen på Bild 4 Matti Kastarinen (till höger) hade många intresserade kunder. läs mer på: Iskola Oy är ett företag inom lantbruksbranschen, vars affärsidé är mjölkproduktion. Iskola Oy är ett sambolag för tre mjölkproducenter från Norra Savolax och bildades år 2008. När Suomen vankeinhoitoyhdistys beslöt att avsluta sin verksamhet i Sukeva blev Iskolas öppna fängelse och fängelsets markområde till salu. Iskola Oy:s tre delägare var alla i behov av att utvidga och köpet mässresor utomlands. Hur slangen är utformad är viktigt, speciellt hur tjock och mjuk ändan är. En liten och mjuk slangända ryms också i en liten kalvs svalg utan att göra skada. Matningsapparatens slang är styv och ungefär lika lång som kalvens matstrupe. av Iskola markområden gjordes i juli 2008. I köpet av Iskolas mark och http://anelma.snellman.fi byggnader ingick ca 210 hektar åker. Byggnaderna var 28 till antalet, däribland lantbruksbyggnader som en ladugård på 2 561 m 2, stall, trösk, förråd och lador. 6 Lantgårdens Bästa info (källa: www.iskola.fi) Lantgårdens Bästa info 7 Lantgårdens Bästa info 7

LB svin En unik finländsk svinkedja grisens välmående 1 2 3 4 5 Lönar sig djurvälfärd? Snellmans svinkedja får en tydligare specialisering. Svinkedjan definieras kring temat En rejäl lantgris från familjegården. Bärande element är öppenhet, ansvar och spårbarhet till familjegårdar och finländsk genetik. 1. Respekt för goda traditioner Vita finländska ursprungsraser, finländsk lantras och yorkshire har avlats på finländska familjegårdar i över 100 års tid. Yrkeskunskapen att utvälja goda släktlinjer har gått som ett arv från generation till generation, samtidigt som avelsmetoderna har förbättrats med åren. I den finländska svinaveln har god djurhälsa och noggrann individuppföljning alltid gått hand i hand. 2. Rejält finländskt även i generna Finländsk lantras är lantgrisproduktionens kärna. För att förbättra grisarnas livskraft och välbefinnande används korsningsprogram i uppfödningen. Lantgrisen är en korsning av finländsk lantras och finländsk yorkshire. Figen Ab ansvarar för båda rasernas avelsprogram. 3. Uppfödning på familjegårdar Lantgrisarna uppföds på rejäla finländska familjegårdar i enlighet med Snellmans Lantgårdens Bästa-program. Kännetecken för Snellmans familjegårdar är att de är lokala och att företagarna är knutna till verksamheten och själva aktivt med i dess utveckling. 4. Avelsplan som hjälp i smågrisproduktionen Lantgrisproduktionen planeras omsorgsfullt med hjälp av MP- Sisu rekryteringsprogram. Figen Ab:s utbildade rådgivare gör i samråd med gården ett avelsprogram och ger råd för förverkligandet. Vid auditeringen av Lantgrisproduktionens produktionsmodell och djurmaterial uträknas ett index för gårdens engagemang, som bör vara minst 40/60 (målnivå över 50). 8. Knorren är en mätare på välmåendet Omsorgen om lantgrisens välmående börjar redan i avelsprogrammets betoningar och smågrisarnas individuppföljning. På rejäla familjegårdar är omsorgen om djurens välmående dessutom en hederssak som man månat om i generationer. Som garant för lantgrisens välmående får grisarna, till skillnad från många stora svinländer, behålla sin naturliga välbefinnandemätare, dvs. knorren. Finländsk lantgris från familjegården 9. Öppenhet och engagemang Familjegårdarnas anknytning till lantgrisproduktionen baseras på öppenhet, frivillighet och förtroende. Även i kundkedjan råder full öppenhet. Parternas anknytning, motivation och engagemang har en avgörande betydelse för kvalitetskedjans funktion och framgång. Med omsorg ända till 101 kilo! 5. Optimerad naturlig utfodring Lantgrisens utfodring planeras noggrant enligt djurens behov och förverkligandet uppföljs separat för varje uppfödningsparti. Noggrann analysering av foderråvarorna är utgångspunkten för en bra utfodringsplan. Av fodret består över 70 % av finländsk spannmål och spannmålsbaserade ämnesdelar. Noggrann utfodringsoptimering stöder djurens välbefinnande och sparar miljön. En liten tillsats av växtolja i fodret gör att fettets sammansättning blir lämpligt mjuk. De mättade fettsyrornas andel av de totala fettet i köttet är endast ca 35 %. 6. Fungerande hälsovårdsprogram för grisarna Alla lantgrisar (100 %) uppfyller kraven för den nationella hälsonivån (www.sikava.fi). Familjegårdarna har hälsovårdsavtal med sin veterinär och plan för förebyggande djurhälsovård. Gårdarnas kontinuerliga auditering av djurhälsa och svinstallmiljö sköts i samband med den ansvariga veterinärens hälsovårdsbesök minst fyra gånger per år. 7. Noggrann uppföljning och dokumentering I Sikavas hälsouppföljningsregister sparas uppgifter om gårdens hälsovårdsavtal, veterinärens besök på gården, analysresultat, medicineringar och eventuella avvikelser i djurens hälsotillstånd. Via Snellmans eget uppföljningsprogram, Anelma, uppföljs produktionen i realtid både på gårds- och företagsnivå. Uppfödningspartiernas händelser uppföljs och dokumenteras bl.a. med avseende på slaktkvalitet, dagstillväxt, djurhälsa, dödlighet och foderanvändning. 10. Bättre lönsamhet för bonden Finländsk lantgris innehåller mycket kött och lite fett. Lantgrisen kan, tack vare högklassig genetik och god djurhälsa, uppfödas med optimerad utfodring och omsorgsfull skötsel till över 100 kg slaktvikt utan att bli fet. De sista kilona är de mest förmånliga för uppfödaren. En köttig och rejäl lantgris är till fördel för bondens ekonomi. Större djurboxar, mer strö, bättre ventilering är alla investeringar som kostar. Men å andra sidan kan det troligen betala sig tillbaka i längden att satsa på en produktionsmiljö som främjar djurens välfärd. Jag är övertygad om att alla har att vinna på att vi i framtiden lägger ännu mer fokus på djurvälfärd. För det första vinner förstås grisen. Men det finns även andra vinnare, bland annat producenten. Man kan på grov nivå dela upp de faktorer som påverkar djurvälfärd i två grupper: för det första, faktorer som har att göra med byggnadslösningar och stora investeringar. Dessa faktorer, såsom utfodringssystem, golvmaterial och boxstruktur, är svåra och dyra att ändra på då de en gång byggts. Därför är det otroligt viktigt att dessa beaktas i planeringsskedet. Den andra gruppen faktorer har att göra med hur gården sköts som helhet. Vi har inget riktigt bra ord för detta på svenska, men man brukar använda den engelska termen manegement. Då menar jag alltså allt från producentens beteende gentemot djuren, förmågan att läsa sina djur (sk. svinöga) till användning av strömaterial och kunskap om utfodring. Även om det är lättare att påverka dessa faktorer är det minst lika viktigt att beakta även dem i planeringsskedet. Om svingården är byggd så att det är ett heldagsjobb att dela ut strö åt svinen, är det inte så konstigt om motivationen för detta arbetsmoment inte är så hög. Eller om lösdriften är felplanerad, så att den orsakar fortgående konflikter suggor emellan så är det ingen lätt uppgift att hindra detta, oberoende av hur duktig man är på att läsa sina svin. Även valet av djurmaterial är viktigt att beakta. Till exempel är det mycket lättare att hålla smågrisdödligheten på låg nivå och smågrisarnas hälsa och kvalitet på hög nivå om man väljer suggor som avlats med en måttlig kullstorlek som mål. Allt för stora kullar tär även på suggans hälsa och hållbarhet i längden. Tyvärr är det otroligt svårt att räkna ut totallönsamhet på en lång tidsperiod, och tyvärr finns det ännu väldigt lite information om inverkan av olika byggnadslösningar på djurhälsa och välfärd ur ekonomisk synvinkel. Men som ett exempel kan nämnas svansbitning hos slaktsvin: spaltgolv och brist på strö är de två absolut viktigaste riskfaktorerna för svansbitning. Det har bl.a. påvisats att risken för svansbitning är minst 3 gånger större på gårdar med spaltgolv än Jag tror att en etiskt hållbar produktion även är ekonomiskt hållbar i längden. För att inte tala om att grunden för en lönsam inhemsk produktion är inte bara välmående grisar, utan framförallt välmående och motiverade producenter. på gårdar med andra typers golvlösningar. Detta betyder förstås inte att inte även andra faktorer skulle vara viktiga, såsom ventilering, utfodringssystem och boxhygien, men risken för en svansbitningsepidemi kan minskas signifikant om man undviker att bygga helspaltgolv, och om man ser till att bland annat utgödslingssystemet tål en tillräcklig användning av strö i grisens alla uppväxtfaser. Svansbitning är dyrt, otrevligt och arbetsamt. I en finsk studie har man bland annat visat att en lindrigt biten svans kan minska på tillväxten i medeltal 41g per dag, och allvarligare fall 120g. För att inte tala om att svansbitning är ett allvarligt välfärdsproblem för svinen. Svansbiting är också ett symptom på att grisarnas välfärd inte är på optimal nivå och svansen är därmed ett av många mått på hur svinen har det. Tack och lov får de finska grisarna ha kvar sina inbyggda välfärdsmätare, svansarna. Inte bara producenten vinner på att djuren mår bra. Välmående djur ökar på livsmedelssäkerheten och risken för läkemedelsrester i köttet. Även om risken för enstaka fall av läkemedelsrester är liten här i Finland är detta en fråga som är otroligt viktig i ett större perspektiv: ju mera antibiotika vi använder, desto större är risken för resistenta patogener. Djur som mår bra, som inte är stressade och som har färre skador och sår, hålls även i övrigt friskare. Jag håller absolut med om att det är viktigt att vi ser till att upprätthålla den inhemska produktionens konkurrenskraft. Men detta kan göras på många sätt. Jag tror att en etiskt hållbar produktion även är ekonomiskt hållbar i längden. För att inte tala om att grunden för en lönsam inhemsk produktion är inte bara välmående grisar, utan framförallt välmående och motiverade producenter. Jag antar att vem som helst mår bättre av att sköta djur som hålls friska och nöjda, där fokusen är på förebyggande hälsovård och inte på skötsel av sjuka djur. Vill vi att konsumenterna även i framtiden skall köpa inhemskt, och vara färdiga att betala mer för det, måste vi se till att de kan lita på att kvaliteten, även den etiska, är hög. Anna Valros professor i husdjursvälfärd Helsingfors universitet 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

Svinavelns tjänster som stöd för verksamheten Figen Ab är ett svinavelsbolag, vars kunder är suggbesättningarna. Lite över hälften av bolagets omsättning kommer från försäljning av galtsperma, resten av omsättningen från försäljningen av svinavelstjänster. Avsikten med denna artikel är att presentera Figen Ab:s (tidigare FABA Svin Ab) rådgivningstjänster. Faba Svin Ab är nu Figen Ab FABA Svin Ab:s namn ändras den 1.7.2011 till Figen Ab. Samtidigt ändrar bolagets logo. Med det nya namnet och den nya logon vill man framhäva finländskhet och de inhemska, vita raserna. Logotextens färger är Snellmans blå och grön och grisen på bilden är en korsning av finsk lantras och yorkshire som springer på genetiken. Det finns ett gammalt ordspråk på finska parantaa kuin sika juoksuaan, på svenska ungefär förbättrar som svinet sitt lopp. Det kunde kompletteras i fortsättningen med om genetiken är i skick. www.figen.fi Alla har nytta av produktionsuppföljning Figens olika svinavelstjänster är alla uppbyggda kring den viktigaste av tjänsterna, produktionsuppföljningen för grisproduktionen (suggkontrollen). Utgångspunkten för produktionsuppföljningen är att regelbundet och rutinmässigt anteckna allt som händer i gårdens grisproduktion: inköp av djur, semineringar, grisningar, avvänjningar och utmönstringar. Figens tillbehörsförsäljning har svinhusböcker till salu, där det är lätt att föra bok över grisproduktionens händelser. Från svinhusboken sänds uppgifterna till Figens databas, antingen via blanketter för produktionsuppföljning eller på det sätt som är vanligast idag, direkt via ett produktionsuppföljningsprogram på datorn. Uppföljning via dataprogram görs antingen med Agrosoft Oy:s WinPig-program eller med finpotka-programmet. Det sistnämnda programmets utveckling har avslutats och uppföljningen flyttar småningom helt till WinPig-programmet. Mer information om WinPig fås från Agrosoft Oy (www.agrosoft.net). Figen erbjuder också produktionsuppföljning med hjälp av rådgivare, vilket betyder att Figens rådgivare matar in och sparar uppgifter i databasen enligt gårdens anteckningar i svinhusboken. Efter att uppgifterna är sparade i programmet tar producenten eller rådgivaren kontakt med Lantbrukets Datacentral, Figens nationella databas. I samband med sändningen av uppgifterna kontrollerar datorn de inkomna uppgifterna och skriver vid behov en felrapport till avsändaren. Därefter räknas gårdsrapporten och gården får den som ett svarsmeddelande. På gårdsrapporten ser man resultaten för gården och för hela landet, så man kan jämföra sina egna resultat med landets medeltal. På rapporten finns ett effektivitetstal som visar gårdens grisproduktion per sugga och per år, jämfört med landets medeltal. Om effektivitetstalet är 100 är gården på samma nivå som landets medeltal. Om talet istället är över 100 ligger gården över landets medeltal. Från databasens uppgifter uträknas varje vecka (uträkningen startar på tisdagsmorgon och de nya indexen uppdateras i databasen på natten mellan tisdag och onsdag) fertilitetsindex åt de suggor och galtar som är med i produktionsuppföljningen, samt åt semingaltarna. Utan de uppgifter som fås från gårdarna som är med i produktionsuppföljningen skulle det inte vara möjligt att få index på hondjurens fertilitet för semingaltarna. Gårdstestning hjälpmedel i urvalet Gårdstestning är en tjänst där producenten får hjälp av en objektiv expert att välja ut de avelsdjur som ska lämnas kvar för att producera grisar. Det är Figens avelsrådgivare som utför gårdstestningen. Det lönar sig att testa alla individer ur samma kull under samma besök. Svinet får i samband med gårdstestningen ett individuellt databassignum, ett slag socialskyddssignum för svin, som följer med svinet hela livet ut och som också syns i avkommornas stamtavlor. Vid gårdstestet väger rådgivaren svinet eller bestämmer vikten med hjälp av ett måttband och mäter späckets tjocklek på ryggen och på båda sidor om djuret med ultraljud. På basen av mätningarna räkas tillväxt- och späckpoäng, och talens summa är gårdstest- eller T-indexet. Också exteriören utvärderas på de djur som testas och eventuella exteriörfel antecknas. De djur som inte har tillräckligt bra exteriör ska utmönstras i tid, så får man en slaktlikvid för dem och exteriörfelen nedärvs inte. Gården får en gårdstestrapport efter gårdstestningen, där det förutom gårdstestningsuppgifterna också finns information om svinets släkt och släktingarnas avelsvärde. Resultat från svinavelstävlingen 2010 Resultaten från den traditionella svinavelstävlingen har räknats igen. I svinavelstävlingen prisbelönas årligen avelsbesättningarnas bästa yorkshire och lantras -galtar och suggor samt bästa avelsbesättning. Vinnarna i varje serie får sitt pris den 1.7.2011 på Farmari-utställningen. M-RAS, Bästa M-avelsbesättning: 1. Hakomäen jalostussikala (182,8 poäng) 2. Hauta-ahon jalostussikala (158,8 poäng) 3. Saaren jalostsusikala (151,0 poäng) Bästa M-sugga: 702670 MARMII, Yrjölä Mirja ja Lauri Bästa M-galt: 710377 MUULI, Yrjölä Mirja ja Lauri Avelsdjurshandeln Figen Ab förmedlar årligen ca 3000 avelssvin till finländska suggbesättningar. Av dessa förmedlas en stor del till Snellmans kundgårdar. I avelsdjurshandeln utgör gårdstestet grunden för ett svin av bra kvalitet. Med de djur som Figen Ab förmedlar medföljer ett härstamningsbevis, som är ett slags innehållsförteckning över djurets egenskaper. När en gård som hör till produktionsuppföljningen köper djur via Figen flyttas informationen om det köpta djuret automatiskt till gårdens produktionsuppföljningsuppgifter. Koordineringen av avelsdjurshandeln för Snellmans gårdar sköts av avelsrådgivare Ritva Tuppurainen. MP-Sisu för planenlig utveckling MP-Sisu-planen är Figens tjänst som binder ihop de övriga tjänsterna. En förutsättning för att kunna göra MP-Sisu är att man måste höra till Figens produktionsuppföljning. MP-Sisu görs alltid utgående från gårdens egna utgångspunkter och tillsammans med producenten. I en MP-Sisu-plan delas gårdens suggor och gyltor i fyra grupper enligt hur djurens ska användas framöver: djur som ska utmönstras efter följande avvänjning, suggor och gyltor som ska producera köttgrisar, supersuggorna som används till den egna rekryteringen samt rekryteringsgyltor som växer på gården och som ska ersätta en sugga som ska utmönstras. Planen ska uppdateras halvårsvis. Om gården inte rekryterar genom att själv föda upp sina suggor eller om rekryteringen inte räcker till för gårdens behov gör man i samband med MP-Sisu en plan på när och vilka slags rekryteringsdjur som skaffas till gården. Snellman stöder de gårdar som gör MP-Sisu genom att betala 20 cent/kg mera för suggkött. Dessutom kan de gårdar som gjort MP-Sisu få upp till 6 cent/kg högre pris för slaktsvinen. År 2009 höjdes MP-indexnivån i medeltal med 2,5 indexpoäng på de gårdar som hade gjort MP-Sisu, vilket bara genom grisarnas MPprissättning på en gård med 100 suggor betyder ca 1100 euros tilläggsinkomster om året. Nya tjänster Figens nyaste tjänst är kvalitetskontrollen av förmedlingsgrisar. kaisa Kärnä (vårdledig) Kvalitetskontrollen är en tjänst som endast erbjuds Snellmans Y-RAS, Bästa Y-avelsbesättning: Bästa Y-sugga: gårdar. Avsikten är att säkra kvaliteten på de grisar som säljs till Avelsdjurshandel: Ritva Tuppurainen 1. Kivelän jalostussikala (172,5 poäng) 737013 ÖRNI, Eskelinen Pekka förmedling och därigenom förbättra hela kedjans lönsamhet. OBS! faba.fi blir figen.fi senast i början av augusti 2. Lehtinen Mty jalostusikala (167,6 poäng) Bästa Y-galt: Kontrollen går att beställa av Figens avelsrådgivare. Snellman be- 3. Väänäsen jalostussikala (165,9 poäng) 719569 CHILI, Lehtinen Mty 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11 talar ett 2 pristillägg till gårdar som har ett kontrollbesöket i kraft, såvida grisarna även är vaccinerade mot cirkovirus. Pristillägget för bara cirkovaccinerade grisar är 1. Det lönar sig att göra kvalitetskontrollen samtidigt som Figens avelsrådgivare kommer till gården för att t.ex. testa gyltor. Tjänsten debiteras per timme (60,20 + moms). Beroende på gårdens storlek tar granskningen ungefär en timme. En annan ny tjänst som Figen erbjuder är gårdsauditeringar. Figen gör gårdsauditeringar på Snellmans LB-gårdar och på de gårdar som vill bli LB-producenter. På auditeringsbesöket går Figens rådgivare övergripande igenom svinbesättningens verksamhet och gör en rapport dels till gården och till Snellman. Auditeringen beställs och betalas av Snellmans Köttförädling Ab. Jussi Peura och Soili Haltia kontaktuppgifter Produktionsuppföljning: Sari Sirola sari.sirola@faba.fi 020 747 2054 Gårdstestning och MP-Sisu: michael Nygård, Malax michael.nygård@faba.fi 0400-614 085 ritva Tuppurainen, Jakobstad/Saarijärvi ritva.tuppurainen@faba.fi 0400 614 112 tiina Lindroos, Salo tiina.lindroos@faba.fi 0400 614 073 tuula Huttunen, Pöytyä tuula.huttunen@faba.fi 0400 614 060 leena Hintsanen, Mäntsälä leena.hintsanen@faba.fi 0400 614 058

Snellman-info Snellman 60 år Hösten 2011 jubilerar Snellman hela 60 år i köttbranschen. Vägen för Herr Snellman från ett fattigt jordbrukarhem i en liten by i Österbotten till den tredje största köttförädlaren i Finland har varit kantad av både hårt arbete och djärva satsningar, motgångar och framgångar. 1970-talet Specialiseringen på helköttsprodukter visar sig vara en lyckad satsning när den världsomfattande oljekrisen når Finland. Av de 150 privata korvfabriker som finns i Finland under 1970-talet överlever endast 10 % den ekonomiska krisen, och Snellman är en av dem. 1990-talet Centralisering och specialisering Handelns centralisering blir en stor utmaning i mitten av 1990-talet, men Snellman har bestämt sig för att inte gå ut ur förändringen som förlorare. Under den osäkra tiden innan Finland går med i EU tar man beslut om att investera för att säkra råvaran. Snellman satsar på att bygga för slakteri och styckning på ett helt nytt område på Granholmen. Snellman bygger ut på Granholmen Vartefter det egna slakteriet ger möjlighet till större produktion blir fabriken i Skata för liten. 1993 flyttar Snellman in i nybyggda utrymmen på Granholmen utanför Jakobstads centrum, där såväl nedskärning, skivning och expedition ryms i samma byggnad. 1951 Bröderna Kurt och Lars grundar Snellmans Kött & Korv i Jakobstad Viitanens & Kälkäinens korvfabrik i Jakobstad blir till salu 1951 och bröderna Kurt och Lars Snellman, som arbetat några år med korvtillverkning och köttstyckning på Österbottens Kött, tar ett lån på 800 000 mark med föräldrarnas lilla hemman som borgen. Maskinerna köps för 600 000 mark. För att lösa in den tidigare korvfabrikörens fårtarmstunna hamnar bröderna även att sälja sin bil. Snellmans Kött & Korv är således grundat. Företaget säljer olika korvar och helköttsprodukter till de många butikerna runtom i staden och öppnar även en egen butik i anslutning till fabriken. 1960-talet Specialiseringen på Snellman inleds Bröderna Snellman bestämmer sig för att satsa på tillverkning av helköttsprodukter av hög klass istället för att gå med i det allmänna priskriget om matkorvarna. Maskinerna förnyas målmedvetet och man utvecklar rutiner för produktionen. Bl.a. väcker den tysktillverkade rökningsugnen stor uppmärksamhet, när man nu kunde automatisera rökningen av t.ex. medwurst. Snellman är först i landet att introducera Smörgåsskinkan, som ett resultat av egna innovativa tillverkningsmetoder. 1980-talet Äntligen ett eget slakteri! År 1985 köper Snellman Jakobstads slakteri av bröderna Fellman. Genom köpet tryggar man den egna råvaruanskaffningen. Köpet har visat sig vara en av de strategiskt viktigaste och mest lönsamma satsningarna i företagets historia. Snellmans slakteri verkar på Sofiedahlsgatan i närmare tio år. Vid starten ligger slaktmängden på strax under 2,0 milj. kg per år och mängden kommer att fyrdubblas fram till 1994. Under 1980-talet inleder Snellman brandtänkandet med att utveckla ny logotyp och Herr Snellmans tecknade värld skapas internt i samarbete med en reklambyrå och en bildkonstnär. På produktfronten är Snellmans leverpastej förpackad i burk en pionjärprodukt och försäljningssuccé. Snellman går in för en ännu större specialisering än tidigare. Matkorvarna får mindre betydelse och fokus läggs på skivad chark. Tack vare satsningen på kvalitet får Snellman en stark position inom skivad chark och företaget börjar allt mer synas som en av de stora aktörerna i branschen. Även inom industriellt förpackat färskkött, sk. konsumentpackat kött, är Snellman en banbrytare. Året därpå inleds bygget av ett nytt och större slakteri, som tas i bruk i juni 1995. Slakteriet har en våningsyta på 5 000 kvadratmeter Slaktkapaciteten uppgår till 12 milj. kg per år. Investeringarna fortsätter under hela 90-talet med nya projekt nästan årligen, däribland helköttsavdelningen -97. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13 forts Primärproduktionens anskaffn i n g s u t v e c k - ling 1993 2010 samt budget för 2011.

Snellman 60 år 1990-talet, fortsttning Lantgårdens Bästa ser dagens ljus I mitten av 90-talet inleder Snellman ett strategiskt arbete med att bygga upp direktkontakt till producenterna och utvecklar ett kvalitetssystem för primärproduktionen. Huvudlinjerna i kvalitetssystemet ligger på avel och djurhälsa. Snellman går med i Föreningen för bekämpning av djursjukdomar (ETT) när den grundas 1994. Snellman kommer samma år aktivt med i svinaveln när Sikojen kantakoesäätiö grundas. Målet är att effektivera verksamheten på de många stamförsöksstationerna i landet. Snellman inför ett hälsogrisprogram på svingårdar 1995 och går i spetsen för arbetet att utrota grishosta. Hälsogrisprogrammet får senare namnet Lantgårdens Bästa. Programmet förbjuder användning av antibiotika i förebyggande syfte och benmjöl i fodret redan 1998 innan man lagstadgar om det. Nu blåser med andra ord nya vindar i Österbotten. 1998 introducerar Snellman i samarbete med Pohjola en hälsogrisförsäkring mot grishosta och svindysenteri, den första i sitt slag i Finland. Man gör även ett samarbete med Raisio för att påverka köttets fettsyresammansättning och smakegenskaper. LB-programmet utvidgas vid milennieskiftet för att även omfatta nötproduktion. Snellmans egen djurhälsouppföljning inom LB övergår under 2000-talet till de nationella Sikava- och Naseva-systemen, som köttbranschen grundar gemensamt inom ETT:s regi. Snellmans Slakteris producenttidning utkommer första gången 1994 som en viktig del av producentinformationen. Tidningen utkommer sporadiskt under åren som följer och några gånger som bilaga i Maaseudun Tulevaisuus. Fr.o.m. 2004 utkommer producenttidningen systematiskt fem gånger/år under namnet Lantgårdens Bästa info. 2000-talet Investeringarna på Granholmen fortsätter under 2000-talet med betydande satsningar i förnyad svinslaktlinje, styckningsavdelningen med ny teknik, en helt ny medwurstfabrik, ny expedition och ny färskköttavdelning. Följande stora investering på Granholmen är slakteriets utbyggnad, som inleds vårvintern 2011. I början av år 2012 beräknas det nya slakteriet vara klart för ibruktagande. Beslutet om att i tiderna skaffa ett eget slakteri har visat sig vara rätt investering och har gett Snellmans Köttförädling en av sina fyra viktiga stödpelare. Vasa Björneborg Karleby Jakobstad Seinäjoki Södra nötområdet Tammerfors LB Svin Martti Hassila LB fältchef (06) 786 6344 044-796 6344 Uleåborg Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi Vesa Hihnala LB fältchef 044-796 6345 Reijo Lintulahti LB svinkonsult 044-796 6542 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt Matti Kastarinen LB fältrepresentant 0500-263 995 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Laura Ehlers LB produktionshandledare 044-796 6398 Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) 786 6331 044-796 6331 Pekka Taipale områdesansvarig norra området 0500-265 635 Jussi Peura vd, Figen Ab 0400 637 255 jussi.peura@figen.fi Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området 044-796 6545 Jarmo Niemelä ombud södra området 0500-369 597 Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B 68600 Jakobstad tel * 06 786 6111 fax 06 786 6184 anelma@snellman.fi http://anelma.snellman.fi Anumaija Viitala kalvförmedling 06-786 6397 044-796 6397 Familjen Nylund 1994 och idag I det första numret av Snellmans Slakteris producenttidning från 1994 presenteras Kaj Nylund, agrolog och svinfarmare från Pensala i Nykarleby. Vid intervjun hade Kaj verkat som smågrisproducent i tre år och strävar målmedvetet efter att förbättra standarden på smågrisarna i sitt nya svinhus. I dagens läge är familjen Nylund mitt uppe i en ny förstoring av svinhuset. Det gamla svinhuset blev för litet och istället för att avveckla valde familjen Nylund att bygga större och övergå från smågrisproduktion till integrerad produktion. Antalet suggor har stigit från 30 år -94 till 100 idag och den nya slaktsvinsavdelningen har plats för 600 djur. Frun Inge-Gerd är också sedan ett år tillbaka med i arbetet på heltid. På bilden Frank, Robin, Ellinor, Kaj och Inge-Gerd Nylund. Snellman expanderar under 2000-talet och blir en koncern. Koncernen kommer, förutom Snellmans Köttförädling, att omfatta Snellmanin Kokkikartano, som innehåller flera företag inom färdigmat, och Snellman Trading, som koncentrerar sig på försäljning till HoReCa-kunder. Snellman satsar mycket på produktutveckling. Några exempel på detta är Tunn tunna skivor, som lanseras 2001, Skivad leverpastej, som tilldelas utnämningen Årets dagligvarulansering 2005 och färskt maletkött, som vid lanseringen 2009 blir en stor försäljningssuccé. Snellman får riksomfattande företagarpris 2009 och erhåller samma år Vuoden Markkinointiteko för Kunnon jauheliha -kampanjen. Snellman får även marknadsföringspriset Grand Effie för sina kampanjer 2009 och 2010. I början av 2000-talet drabbas finska svinaveln av en splittring när flera centrala aktörer på marknaden går in för utländsk genetik. För att trygga möjligheterna till avel med de finländska svinraserna lantras och yorkshire bildar Snellman, Finlands husdjursandelslag och svinavelsproducenter bolaget Finlands Svinavel Ab och förverkligar projektet att bygga en ny svinavelsstation i Längelmäki. 2010 köper Snellman hela aktiestocken i FABA Svin Ab, som grundats av husdjurs- och seminandelslagen. Därmed säkras LB Kontoret Mona Julin logistikchef (06) 786 6343 044-796 6343 Brita Wiik likvidansvarig (06) 786 6323 Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) 786 6342 044-796 6342 Trafikanter Henry Ahlvik smågrisförmedl. trafikant 044-796 6555 Christer Sundqvist kalvförmedlings- och slakttrafikant 0500-264 570 Kari Peltola slaktsvinstrafikant 0400-521 250 Peter Björk Jukka Takanen Eero Sallinen, Antti Sallinen anskaffningstrafikant anskaffningstrafikant anskaffningstrafikant, kalvförmedling södra området norra området norra området förutsättningarna för fortsatt utveckling av det finländska svinmaterialet. 0500-263 996 040-515 5702 0400-384 180 040-554 3621 14 Lantgårdens Bästa info HJ e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Lantgårdens Bästa info 15 Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik. norra området 0400-379 977

120865 Vi tycker om att laga korv nästa lika mycket som att äta den. Så är det bara. SOMMARENS GODASTE GRILLKORV 100 % FINLÄNDSKT KÖTT ÄKTA SMAK, INGEN SVÅL INGEN NATRIUMGLUTAMAT (E621) INGET PRESSKÖTT (mekaniskt urbenat kött) HÖG KÖTTHALT ÄKTA NATURTARM www.snellman.fi Smaker man minns.