ÄLVKARLEBY KOMMUN Riskutredning Bodaån, Skutskär UPPDRAGSNUMMER 1182062000 SWECO ENVIRONMENT UPPSALA MILJÖ CECILIA SJÖBERG, HANNA LAGERGREN, ERIK WALL ] 14
14 Sweco Vaksalagatan 10 Box 1733 SE 753 20 Uppsala, Sverige Telefon +46 (0) 18 17 20 00 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Hanna Lagergren Telefon direkt +46 (0)184952963 Mobil +46 (0)722084406 hanna.lagergren@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Avgränsning 4 1.3 Riskdefinition 5 1.4 Val av metod 5 1.5 Riskavstånd farligt gods 6 1.6 Riskavstånd från bensinstationer 7 2 Farligt godsolyckor 9 3 Förutsättningar 9 3.1 Preliminärt planförslag (samrådshandling) 9 3.1.1 Planförslagets syfte 10 3.1.2 Gator och trafik inom planområdet 10 3.2 Gävlevägen, riksväg 76 10 3.2.1 Utformning 10 3.2.2 Trafik och farligt godstransporter 10 3.2.3 Olycksstatistik 12 3.2.4 Sannolikhetsberäkning för vägolycka med farligt gods 13 3.3 Preem 14 4 Riskidentifiering och riskanalys 15 4.1 Riskscenarier 15 4.1.1 Gävlevägen, riksväg 76 16 4.1.2 Preem 17 4.2 Riskvärdering 17 4.3 Gävlevägen, riksväg 76 17 4.3.1 Sammanställning riskscenarier 19 4.4 Riskhantering 20 5 Förslagna åtgärder 20 6 Sammanfattning 21 7 Referenser 22 BILAGA 1. KLASSNINGSPLAN
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sweco har fått i uppdrag av samhällsbyggnadsförvaltningen i Älvkarleby kommun att genomföra en riskanalys med avseende på farligt godstransporter förbi utvecklingsområde DP1 inom ramen för planerad detaljplan för Bådaån, Skutskär centrum och andra intilliggande riskkällor (Figur 1). Riskanalysen syftar till att analysera olika olycksscenarier kopplat till farligt godsolyckor och annan förvaring av farliga kemikalier i närområdet, samt bedöma om risker för personskada och dödsfall för personer som visas inom planområdet är acceptabla eller om åtgärder krävs. Vidare syftar riskanalysen till att föreslå lämpliga åtgärder som minskar riskbilden där så bedöms motiverat. Bodaåns Detaljplaneområde Figur 1. Översiktsbild på Bodaåns detaljplaneområde. Lantmäteriet. 1.2 Avgränsning Det är endast risker för personskada och dödsfall för personer som vistas inom detaljplaneområdet som bedöms i denna rapport. Vidare bedöms också endast de risker som personer inom planområdet kan utsättas för av farligt godstransporter på Riksväg 76 (Gävlevägen) och den närbelägna bensinmacken (Preem).
Utgångspunkten för bedömning av farligt godstransporter är de transporterna som sker idag eller som idag kan förutses tillkomma förbi planområdet. Teoretiskt skulle t.ex. en sprängmedelsfabrik kunna byggas i regionen som skulle kunna nyttja Gävlevägen förbi planområdet för transporter, det skulle ändra riskbilden avsevärt från vad som redovisas i denna rapport. Som underlag till riskanalysen har preliminärt framtagna samrådshandlingar använts. Skisser och plankarta över området kommer att tas fram med denna riskanalys som grund och redovisas inte i denna rapport. 1.3 Riskdefinition Risk brukar normalt definieras som en sammanvägning av sannolikheten (S) för en oönskad händelse och konsekvensen (K) av denna. Figur 2 illustrerar hur risken ökar om sannolikheten och/eller konsekvensen av en händelse är hög. Figur 2. Risk utgörs av en sammanvägning av sannolikheten att en händelse inträffar och konsekvensen av att händelsen inträffar. 1.4 Val av metod Riskanalysen görs i huvudsak som en kvalitativ riskanalys, vilket innebär att ingen kvantifiering (beräkningar) av sannolikheter eller konsekvenser genomförs. Dock görs en beräkning av antalet förväntade farligt godsolyckor på riksväg 76 i anslutning till området. Beräkningar från andra rapporter om strålningsvärme från brand används för att bedöma konsekvenser och föreslå åtgärder. Olika identifierade riskscenarier värderas främst utifrån en bedömd sannolikhet för att scenariot ska inträffa och bedömda konsekvenser om scenariot inträffar. Sannolikhet respektive konsekvens skattas och rangordnas på en 5-gradig skala enligt Räddningsverkets Handbok för riskanalys [1]. Se Figur 3 (sannolikhet A-E, konsekvens 1-5). Matrisen ger en bra överblick över scenarier som kan kräva riskreducerande åtgärder.
En svaghet med den använda riskmatrisen är den relativt grova uppdelningen som skalan ger. Exempelvis motsvarar den minsta sannolikhetsklassen mindre än 1 gång på 1000 år. Många sannolikheter blir, om man skulle beräkna dem, långt mindre än 1 gång på 1000 år. Indelningen i matrisens riskklasser ska därför främst ses som ett sätt att rangordna riskerna på ett överskådligt sätt. Med hjälp av den rangordningen kan man sen föreslå lämpliga riskreducerande åtgärder. Ytterligare ett problem med riskmatris (som även gäller flera andra metoder) som måste hanteras uppkommer vid uppdelningen av risken på flera skilda riskscenarier. En uppdelning är nödvändig för att kunna bedöma konsekvenser på ett rimligt sätt men ju mer specifikt varje scenario beskrivs, desto fler scenarior behöver bedömas för att täcka in riskbilden. Ju fler scenarier som riskbilden är uppdelad på desto mindre blir sannolikheten att varje enskilt scenario ska inträffa. Den samlade riskbilden för ett område ändras däremot inte bara för att risken delas upp på flera scenarier. Så med många scenarier som i sig bedömas medföra liten risk, till följd av att sannolikheten för scenarierna är låg, kan ändå riskreducerande åtgärder behöva genomföras för att den samlade riskbilden ska bli acceptabel. Mycket sannolik Mer än 1 gång per år ( > 1 per år) E Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs 1 gång per 1-10 år ( 0.1-1 per år) D Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs Sannolik 1 gång per 10-100 år (0.01-0.1 per år) C Ok Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder krävs Omedelbara åtgärder krävs Sannolikhet Liten sannolikhet 1 gång per 100-1000 år ( 0.001-0.01 per år) Mindre än 1 gång på 1000 år ( < 0.001 per år) B Ok Ok Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart A Ok Ok Ok Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart Åtgärder krävs Åtgärder så långt som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart 1 2 3 4 5 Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala Människa Övergående lindriga obehag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade Figur 3. Riskmatris med relativa termer för skattning av sannolikheter och konsekvens [1]. 1.5 Riskavstånd farligt gods För allmän väg gäller generellt att inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får det inte, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt
på trafiksäkerheten (Väglag 1971:948 47). Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) handbok [2] anges att generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde för inom vilket avstånd riskerna med farligt gods bör undersökas närmare. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har tagit fram en skrift med riktlinjer för riskhantering i samhällsplanering [4]. Även där nämns 150 meter som ett avstånd från farligt gods-led inom vilket risker bör utredas. Vidare ges en zonindelning med möjlig markanvändning, Figur 4. Denna överensstämmer med vad som anges i dokumentet Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006) som är framtagen av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götaland. Zonerna representerar inga fasta gränser och det är den aktuella riskbilden som avgör om det är lämpligt med en ändrad bebyggelse [7]. Bostäderna i det aktuella planområdet ligger mellan cirka 10 och 35 meter från riksväg 76 på vilken farligt gods transporteras, en riskanalys är därför väsentlig. Figur 4. Riskhanteringsavstånd [7]. 1.6 Riskavstånd från bensinstationer I räddningsverkets handbok för bensinstationer finns bestämmelser och föreskrifter om hantering av brandfarliga gaser och vätskor [3]. Bland annat finns bestämmelser på minimiavstånd till omgivande bebyggelser och bensinmackens utformning (Tabell 1).
Tillexempel får inte lossningsplats för tankfordon ligga närmare än 25 meter till en byggnad där människor vanligen vistas. Tabell 1. Riktvärden för avstånd (meter) mellan objekt och utrustning vid hantering av brandfarliga vätskor klass 1 på en bensinstation. Objekt Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (Abyggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer. Byggnad där människor vanligen inte vistas, t.ex. fristående förråd, garage eller objekt med låg brandbelastning Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp Plejförskruvning Avluftningsrörs mynning till cistern 25 15 6 12 9 3 3 3
2 Farligt godsolyckor En olycka där fordon som transporterar farligt gods är inblandat och där det farliga godset läcker ut betecknas som en farligt godsolycka. Om inget farligt gods läcker ut är det ingen farligt godsolycka. 1/6 av alla olyckor med farligt gods inblandat beräknas leda till någon form av utsläpp, alltså leda till en farligt gods-olycka [10]. Vägutformningen har betydelse vid farligt gods-olyckor. I en studie av Vägverket och Räddningsverket (som summeras i [10]) över samtliga rapporterade olyckor med tankfordon under perioden 1995-1996. Det konstaterades bland annat att: I stort sett alla olyckor inträffar på sträckor och inte i korsningar Många olyckor inträffar i kurvor I stort sett alla olyckor är singelolyckor Bärigheten på vissa väggrenar är för dålig för tunga fordon Vältning av en transport av farligt gods innebär i de flesta fall att det blir läckage bl.a. beroende på att skarpa föremål i t ex beskärningar slår eller river hål på tankarna 3 Förutsättningar 3.1 Preliminärt planförslag (samrådshandling) Planförslaget kommer att behandla en detaljplan för utvecklingsområde DP1 i Skutskär centrum.det finns ett par befintliga detaljplaner för området fastställda 1958 och 1976 med ändamål att utvidga centrumverksamheten och skapa ett överbyggbart vattenområde vid Bodaån. Planområdets areal uppgår till cirka 3,5 ha och är beläget mellan Bodaån i väster och Riksväg 76 i öster. I norr gränsar området mot ett handelsområde och i söder mot industrimark. Markägare är Älvkarleby kommun samt Älvkarleby hus. Marken består idag till största delen av öppna gräsytor och är mestadels oexploaterad. Det finns dock ett bebyggt bostadshus (Siggeboda gård), ett par sjöbodar i behov av restaurering, samt ett parkstråk med bad- och lekplats. Området är flackt med undantag av en nivåskillnad närmast Bodaån. Gävlevägen (Riksväg 76) löper parallellt cirka 330 meter med planområdet på vilket farligt gods passerar. I preliminära skisser av planområdet är avståndet mellan väg 76 och de nya bostäderna ca 10-35 meter. Preliminärt kommer väg 76 förbi planområdet att göras om till en ny allégata. Från vägen till carportar (öppen modell) inom området kan avståndet bli cirka 10-15 meter. 9 (14) 14
3.1.1 Planförslagets syfte Älvkarleby kommun har ett stort behov av centralt beläget boende. I planområdet planeras ca 60 lägenheter i flerbostadshus om ca 2 våningar, alternativt radhusbebyggelse. Planen ska även medge handel och centrumändamål i bottenvåningar. Det arbete med parkstråk utefter Bodaån som har påbörjats och genomförts i delar ska finnas med och stråket ska integreras med den nya planerade detaljplanen. Det är önskvärt att skapa en diversitet av boendeformer inom detta nya område. 3.1.2 Gator och trafik inom planområdet I området planeras en lokalgata för biltrafik till och från området. Planområdet planeras att ha två infarter från Gävlevägen, vilket underlättar för utryckningsfordon om lokalgatan skulle blockeras tillfälligt. Renhållningsfordon ska ha möjlighet att passera och tillfälligt stanna. Även norr och öster om Siggeboda gård planeras en gårdsgata. Utefter lokalgatan kommer även en gångbana möjliggöra fri passage och siktlinje till vattenområdet. Parkeringsplatser och carport ska finnas på planområdet. Besökande ska hänvisas till parkeringar norr om Siggeboda gård. 3.2 Gävlevägen, riksväg 76 3.2.1 Utformning Gävlevägen (väg 76) är definierad som en vägklass 2 1 väg och Länsstyrelsen rekommenderar vägen som primär väg för farligt godstransporter. Vägbredden är mellan 9,6-13,5 meter med ett körfält i vardera riktningen. Intill vägens södra sida går även en 3 meter bred cykelbana. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h förbi planområdet men en ansökan om hastighetsreducering har lämnats in till Länsstyrelsen. I vägens nuvarande utformning finns inget mitträcke eller kanträcken mellan körfälten eller vägbanan. Vid korsningen Gävlevägen-Ågatan har vägen en extra svängfil och refug för gångtrafikanter som ska ta sig över Gävlevägen. I det planerade planområdets norra ände finns även en cykelväg som går under Gävlevägen. 3.2.2 Trafik och farligt godstransporter Den årliga dygnstrafiken (ÅDT) på riksväg 76 förbi planområdet har uppmätts till 8201 2. Av dessa klassas 687 fordon som tung trafik [5]. Från tabell 2 förväntas mellan 2-3 farligt godstransporter passera planområdet varje dygn i snitt vilket motsvarar ca 0.03% av samtliga fordon som trafikerar Gävlevägen förbi planområdet. Ingen prognos för 1 Klassningen anger hur viktig vägen är förbi planområdet för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klass representerar de viktigaste vägarna såsom Europavägar och klass 9 representerar de yttre förgreningarna av det enskilda vägnätet. 2 ÅDT som redovisas baserar sig på 2 till 6 mätningar fördelade på vardag och helg i en slumpmässigt vald punkt inom avsnittet. Flödet kan även vara ett bedömt värde. Uppdatering utföras varje månad av TMS (Trafikmätningssystem). 10 (14)
trafikökning är gjord. Om en årlig trafikökning på 1 % antas blir ÅDT 9521 år 2030 och farliga godstransporter 798 stycken. Farliga godstransporter delas in i olika ADR-klasser beroende på vilka kemikalier som transporteras. Det är endast transporter till och från Stora Ensos anläggning i Skutskärs bruk samt bränsletransporter till och från PREEMS bensinmack söder om planområdet som är ADR-klassade och passerar förbi planområdet Enligt uppgifter från Stora Enso kommer transporter med svavelsyra att troligtvis upphöra till hösten 2015. PREEM får leveranser med bensin (4000-26000 liter/transport) och diesel (6000-30000 liter/transport) var 3-6:e dag, och leveranser med etanol (8000-10000 liter/transport) ca varannan månad. Bränsletransporterna kommer med tankbilar som utgår från depån i Gävle, men transporterna kan komma från båda håll på Gävlevägen beroende på transportrutt. Gasol transporteras 1 gång varannan vecka utom på sommaren då leveranserna kommer lite tätare. Det är en stor lastbil med gasolflaskor och speciellt utbildad personal som kommer och levererar[6]. I Tabell 2 redovisas mängder och antalet transporter för de olika ADR-klasserna förbi planområdet varje år. 11 (14) 14
Tabell 2. Transporterade mängder farligt gods genom Skutskär. Värden i parantes visar totala transporter/mängder inklusive svavelsyratransporterna. ADR- Klass Förklaring Kemikalier Antal transporter [år] Procentuell fördelning av farligt godstransporterna Mängd årssumma 2015 2.1 Brännbara gaser Gasol 32 4,98 (3,64) - 3 Brandfarliga vätskor diesel, terpentin, bensin, etanol, metanol 276 43,0 (31,4) Terpentin+ metanol 2300 ton Diesel+bensin+ ethanol mellan 109m 3-588 m 3 8 Frätande ämnen Ammoniak(25%), chelating agent (40%), Polymer, flockningsmedel, fosforsyra, dispergeringsmedel, svavelsyra 320 (558) 49,8 (63,6) 1472 ton (11718 ton) (Svavelsyra transporterna kommer troligtvis upphöra hösten 2015) 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Paste arosurf777v 12 1,89 (1,37) 218 ton Totalt 642 (878) 100 % 3.2.3 Olycksstatistik Antal olyckor mellan år 2000 och 2014 på Gävlevägen (väg 76) i närheten av planområdet uppgår till 10[11]. Av dessa har 7 definierats som lindriga olyckor, en som måttlig olycka och en dödsolycka. En olycka definieras inte som personskadeolycka. Ingen lastbil har varit inblandad i olyckor utan samtliga har skett med personbil, moped eller cykel inblandat. Dödsolyckan inträffade vid vägkorsningen Nygatan-Gävlevägen, söder om planområdet. De flesta olyckor är koncentrerade till denna korsning samt till cirkulationsplatsen norr om planområdet. Endast ett par olyckor har skett parallellt med planområdet i samband med ett avsvängande och upphinnande motorfordon, vilka har varit av lindrig karaktär (figur 5). 12 (14)
Figur 5. Olyckstyper på vägsträckan närmast det planerade planområdet och förbi bensinmacken. Lantmäteriet. 3.2.4 Sannolikhetsberäkning för vägolycka med farligt gods Sannolikheten att en farlig godsolycka skall inträffa är beroende av en rad faktorer. Bland annat vägstandard, hastighet, antal farligt godstransporter och trafikmängd på den aktuella vägsträckan. I den här riskanalysen används en index- modell som Räddningsverket har tagit fram för att uppskatta olycksfrekvenser [9]. Nedanstående beräkningsmetodik har använts för att uppskatta sannolikheten för en farlig gods olycka. P olycka = N* WADRQ*10 6 *s*365*((y*x)+(1-y)(2x-x 2 ))*IFG Ekvation 1 P olycka = sannolikheten för en olycka med efterföljande utsläpp av farligt gods N = ÅDT tung trafik (Årsdygnstrafik) WADR Andel för den specifika farligt godsklassen Q = olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) s = Sträcka (km) X = Andelen fordon skyltade med farligt gods Y = Andelen singelolyckor 13 (14) 14
365 = antal dagar på ett år IFG = Index för farligt gods olycka Indata Värde Kommentar N 798 Enligt prognos för år 2030. WADR 1 I denna riskutredning beräknas sannolikheten för att någon farligt godsolycka sker, oavsett godsklassen. Andelen sätts därför till 1. Q 1,5 Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 50 km/h och vägtyp trafikled i tätort 3. s 0, 630 Baserat på verksamhetsområdets sträckning längs aktuell vägsträcka, med adderat längsta rimliga konsekvensavstånd [2]. X 0,000293 (0,03%) Tung trafik med farligt gods 4. Y 0,1 Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 50 km/h och vägtyp trafikled i tätort 3. IFG 0,02 Baserat på vägsträcka med hastighetsbegränsning 50km/h 3. Den samlade sannolikheten för en vägtrafikolycka med ett utsläpp av farligt gods ovavsett ADR-klass på den aktuella sträckan är 4,35927E-06, d.v.s. en olycka med utsläpp av något farligt gods inträffar enligt beräkningen endast 1 gång på 230 000 år. Detta kan betraktas som extremt ovanligt och beror dels på den låga tillåtna hastigheten och dels på det begränsade antalet farligt godstransporter förbi planområdet. Vidare möjliga händelseförlopp vid farligt gods olycka redovisas för respektive RID/ADR-klass i kapitel 4. 3.3 Preem Bensinmacken är belägen på Gävlevägen 46 vid korsningen Gävlevägen-Nygatan, strax söder om planområdet cirka 130 meter bort. Vid stationen hanteras bensin, diesel, E 85 och gasol. Det finns förutom en butik även en biltvätt, GDS-hall, verkstad och lager på fastigheten. Stationen är bemannad dagtid med självservice dygnet runt. Bensinstationen har ett skåp där cirka 40 gasolflaskor i varierande storlekar förvaras. Förutom pumpar på framsidan av bensinstationen finns det på baksidan en diesel pump för lastbilar, bussar och traktorer. Även påfyllningen är belägen på baksidan. 3 Värdet kommer från Räddningsverkets beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp. 4 Beräknas med totala antalet transporter farligt gods från tabell 2 samt ÅDT-uppgifter om trafikmängder från Trafikverket. 14 (14)
Innan sommaren 2015 kommer cisternerna att omplastas och nya spillzoner att byggas. Det finns för övrigt inga planer för närvarande att utöka verksamheten[6]. 4 Riskidentifiering och riskanalys 4.1 Riskscenarier För att en farligt gods-olycka skall ske krävs att ett fordon lastat med farligt gods är inblandat i en olycka, t.ex. en kollision. Vidare måste behållare på fordonet skadas så att läckage av ett farligt ämne sker. För brand- och explosionsfarliga ämnen måste dessutom en antändningskälla finnas som kan starta en brand eller ett explosionsförlopp, en sådan kan vara alltifrån en direkt låga till statisk elektricitet eller kemiska reaktioner m.m. Även här gäller att människor måste finnas inom konskevensområdet för att komma till skada. Nedan listan möjliga konsekvenser vid olika olycksfall, från FOA (1995). Tabell 3. Relevanta typer av farligt gods och möjliga olyckskonsekvenser [8]. RID/ADR Klass Möjliga konsekvenser i händelse av olycka 2 Brännbar gas Jetflamma värmestrålning Brännbart gasmoln gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion Kommentarer Direkta effekter oftast begränsade till närområdet 3. Små effekter utanför gasmolnet, mkt allvarliga konsekvenser för personer som omfattas av molnet. Oftast begränsade övertryck vid fritt gasmoln. Personskador kan uppkomma genom splitter och raserade byggnader. BLEVE 3 Brandfarliga vätskor Pölbrand värmestrålning Värmestrålning kan ge effekter inom några hundratal meter, missiler kan ge effekter på längre avstånd. Risk för brännskador oftast begränsade till närområdet 5. Allvarligare konsekvenser kan uppstå beroende på lutning, risk för brandspridning, mm 8 Frätande ämnen Frätskada Risker begränsade till närområdet 4 9. Magnetiska material/övrigt Risker begränsade till närområdet 4 5 Närområde är inte ett entydigt definierat begrepp men avser i detta sammanhang några tiotal meter (t.ex. i samband med pölbrand) eller direkt exponering (t.ex. i samband med utsläpp av frätande ämnen). 15 (14) 14
4.1.1 Gävlevägen, riksväg 76 De klasser som transporteras på Gävlevägen är brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor, frätande ämnen och övrigt. Frätande ämnen utgör den dominerande andelen av farligt godstransporterna följt av brandfarliga vätskor. Planområdet är flackt och hastigheten på Gävlevägen är begränsad till 50 km/h varför tillbud som kan leda till farligt godsutsläpp på Gävlevägen bedöms ske endast i samband med kollisioner på vägen. Kollisioner kan ske med andra fordon eller med andra objekt t.ex. träd som planteras intill vägen i samband med en ny allégata. Gaser tranporteras i tankbehållare bestående av segt tryckkärlsstål som tål stor deformation. På Gävlevägen transporteras gasol i tuber av varierande storlek. Den låga hastigheten på vägen gör att en kollision på Gävlevägen inte bedöms resultera i att flera av dessa tuber med gas läcker ut. En risk finns dock att en enskild behållare ramlar ur fordonet vid en kollision och att gas läcker ut och antänds, med en jetflamma som följd. Ett sådant scenario kommer utredas vidare. Däremot bedöms inte scenarior med BLEVE, gasmolnsbrand eller gasmolnsexplosion rimliga på grund av den begränsade omfattningen av ett gasolutsläpp Hållfastheten på de tankar som transporterar brandfarliga vätskor eller frätande ämnen är inte lika hög som för tankbehållare för gas. Även om det är osannolikt att en kollision på en väg med hastighetsbegränsning 50 km/h medför att en transportbehållare går sönder så utesluts det inte helt utan utreds vidare. De bränslen som transporteras på Gävlevägen är bensin, diesel, etanol, terpentin och metanol. Bensin, etanol och metanol har en flampunkt under 21 C vilket betyder att de kan antändas vid normala utomhusförhållanden. Metanol kan bilda en explosiv blandning med luft. Terpentin och dieselolja har en högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperaturer än 30 C respektive 55 C. För att en antändning skall ske måste även en antändningskälla finnas närvarande. Sannolikheten för antändning av läckage med diesel och terpentin på väg är därför mycket låg, medan sannolikheten för antändning av ett bensin-, etanol-, och metanolläckage är något större. Enligt brittisk statistik uppgår den sammanlagda sannolikheten för antändning av en läckande brännbar vätska vid en olycka till 6 %. ADR-klass 9 (magnetiska material och övrigt) transporteras i så små mängder att denna klass inte kommer utvärderas. De riskscenarier som utvärderas för farligt gods på Gävlevägen/ riksväg 76 är sammanfattningsvis: Risknummer R 1.1 R 1.2 Riskscenario Kollision på Gävlevägen där brandfarlig vätska läcker ut och antänds (pölbrand). Kollision på Gävlevägen där brandfarlig gas läcker ut och 16 (14)
antänds (jetflamma). R 1.3 Kollison på Gävlevägen där frätande ämnen läcker ut. 4.1.2 Preem Bensinstationen är belägen 130 meter från planområdet. Tillbud och riskområden på bensinmackens fastighet bedöms inte kunna påverka människors hälsa på planområdet. Riskscenarier i samband med tillbud på bensinbackens fastighet kommer därför inte utredas vidare. Bränsletransporter till och från bensinmacken kommer att täckas in av riskscenarier på Gävlevägen med farligt gods. 4.2 Riskvärdering 4.3 Gävlevägen, riksväg 76 Scenario R 1.1 Kollision på Gävlevägen där brandfarlig vätska läcker ut och antänds (pölbrand). Sannolikheten att en kollision på Gävlevägen ska leda till ett utsläpp av brandfarlig vätska bedöms som liten. Vägsträckan är inte särskilt olycksdrabbad och hastigheten är låg (50 km/h). Olyckan ska vara av en sådan art att transportbehållaren går sönder, vidare måste en antändningskälla finnas närvarande för att bränslet ska antändas. Bensin, etanol, metanol och är emellertid mycket lättantändlig. Konsekvenserna av en pölbrand beror på pölens storlek samt avståndet till personer och byggnader. Området är flackt varför brandfarlig vätska inte bedöms kunna rinna in i området och antändas där. Om en pölbrand uppkommer bedöms branden ske på Gävlevägen, vilken uppskattas till som närmast ca 5 m från plangräns. Enligt beräkningar kan en pölbrand om 100 m 2, vilket är förväntad storlek av ett utsläpp om 4-5 m 3 bensin (motsvarande ett fack på en tankbil), ge en emitterande effekt om 60 kw/m 2 [12]. Strålningseffekter på olika avstånd från branden anges i Tabell 4. Tabell 4. Beräknad strålningsvärme från pölbrand med en emitterande effekt om 60kW/m 2 [12] Avstånd från brand Infallande strålning [kw/m 2 ] 7,5 m 30,3 10 m 22,1 20 m 7,9 17 (14) 14
Konsekvenser för människor av olika nivåer på värmestrålning redovisas i Tabell 5 [13]. Värmestrålning får också konsekvenser genom att byggnader kan antändas. Brännbara fasta material pyrolyserar och kan antändas med en liten låga vid infallande strålning mellan 6-12 kw/m 2. Då mindre sticklågor saknas, erfordras en infallande strålning mellan 20-33kW/m 2 för att fasta material ska antända [12] Vid 15kW/m 2 antänds tryckimpregnerat trä efter 5 min [13]. Tabell 5. Konsekvenser av värmestrålning [13] Strålning (kw/m 2 ) Konsekvens 1 Ingen smärta på bar hud 2:a gradens brännskador vid bestrålning under 1 minut 19 100 % sannolikhet 7,5 50% sannolikhet 2:a gradens brännskador vid bestrålning under 20 sekunder 43 100% sannolikhet 17 50 % sannolikhet 20 Outhärdlig smärta vid bestrålning på bar hud efter några sekunder Vid pölbrand på Gävlevägen kan personer inom planområdet uppleva ett starkt obehag, och få brännskador. Enstaka dödsfall kan inte helt uteslutas. Bedömning (sannolikhet-konsekvens): A-4 Scenario R 1.2 Kollision på Gävlevägen där brandfarlig gas läcker ut (jetflamma). Antalet gasoltransporter om året är 32 på Gävlevägen. Sannolikheten att en lastbil med gasoltuber kolliderar är på grund av det ringa antalet transporter, än mer osannolikt än olycka med transport av brandfarlig vätska. Vid en olycka med gasoltransporter bedöms inte utsläpp från fler än enstaka gasoltuber vara möjligt på grund av den låga hastigheten. Utsläpp av gasol blir därför begränsat men om gasen antänds kan en jetflamma bildas. En jetflamma kan i värsta fall sträcka sig ett tiotals meter men är plymformad vilket gör det enklare att ta sig ifrån påverkansområdet jämfört med en pölbrand. Planområdet ligger tillräckligt nära för att människor och byggnader ska kunna påverkas. Det bedöms dock vara lätt att undfly jetflamman vilket minskar eventuella skador. 18 (14)
Dödsfall bedöms orimligt, men människor kan känna svåra obehag och enstaka personer kan skadas svårt. Bedömning (sannolikhet-konsekvens): A-3 Scenario R 1.3 Kollison på Gävlevägen där frätande ämnen läcker ut. Frätande ämnen utgör den största delen av farligt gods transporter på Gävlevägen. Sannolikheten för att transport av frätande ämnen på Gävlevägen är dock fortfarande mycket liten (mindre än 1 på 230 000 år). Frätande vätskor bedöms kunna skvätta som mest ett 20-tal meter vid en kollisson på Gävlevägen, vilket gör att människor kan påverkas inom planområdet. Konsekvenserna vid en olycka med frätande ämnen kan ge starka obehag och leda till enstaka svårt skadade. Dödsfall bedöms inte rimligt Bedömning (sannolikhet-konsekvens): A-3 4.3.1 Sammanställning riskscenarier Sannolikheten att för att en farlig godsolycka ska inträffa på vägsträckan förbi planområdet har med index-modellen beräknats som mycket liten. Alla riskscenarion hamnar således på sannolikhet A i riskmatrisen. R 1.2 R 1.3 R 1.1 Konsekvens Figur 6. Riskmatris med sammanställda riskscenarier. 19 (14) 14
4.4 Riskhantering För att nå acceptabel risknivå kan antingen sannolikheten minskas för att en viss risk ska inträffa eller så kan skadebegränsande åtgärder genomföras för att minska konsekvenserna. Detta illustreras i riskmatrisen nedan, se figur 11. Skadebegränsande åtgärder Minskande risk Olycksförebyggande åtgärder Figur 7. Riskmatris visar hur riskbilden kan minskas. 5 Förslagna åtgärder Konsekvens Risken med en pölbrand på Gävlevägen (R 1.1) ligger inom området där åtgärder ska genomföras så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Åtgärder kan främst vara i skadebegränsande form så att sannolikheten för olycka redan utan extra åtgärder är extremt låg. Skadebegränsande åtgärder som minskar konsekvenser av en pölbrand minskar även konsekvenserna av jetflammma (R1.2) samt frätande ämnen (R1.3). Föreslagna åtgärder för att uppnå acceptabla risker är: Planområdet utformas så att den delen av planområdet som ligger inom 20 m från Gävlevägen (vägkant) inte inbjuder till stadigvarande vistelse (bänkar, bord, grillplatser tillåts ej). Undantag kan tillåtas om avskärmning finns mot Gävlevägen genom t.ex. byggnad, carport eller plank. 20 (14) Delar av byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet och som ligger inom 20 meter från Gävlevägen ska utföras i icke brännbart material. Fönster i
dessa byggnadsdelar som vetter mot Gävlevägen ska ha brandklass minst EW30 och vara icke öppningsbara. Inga byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet får placeras närmare Gävlevägen än 10 meter Byggnader som hyser bostäder eller affärslokaler ska ha utrymningsvägar i riktning från Gävlevägen. Gävlevägen avgränsas genom infiltrationsyta, skelettjord, eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. 6 Sammanfattning Farligt gods som passerar planområdet utgörs av frätande ämnen, brandfarliga vätskor samt brandfarliga gaser. Sannolikheten för en farligt gods olycka i närheten av planområdet har beräknats till så låg som 1 gång på 230 000 år. Trots den mycket låga sannolikheten gör planområdets närhet till Gävlevägen att vissa skadebegränsande åtgärder bedöms rimliga att genomföra. Med införandet av föreslagna åtgärder bedöms riskerna acceptabla. PREEMs bensinmack är på sådant avstånd från planområdet att inga risker för människor inom planområdet bedöms föreligga på grund av bensinmackens verksamhet. 21 (14) 14
7 Referenser [1] Räddningsverket (2003). Handbok för riskanalys [2] Sveriges kommuner och landsting (2012) Transporter av farligt gods. [3] Handbok för bensinstationer (2008) Räddningsverket. [4] Länsstyrelsen i Västernorrlans län. Riskhantering i detaljplaneprocessen. [5] Trafikverkets kartfunktion NVDB på webben. https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket# 2015-04-20 [6] Upplysningar från Jennie Edenby och Linda Hallenberg, Preem Skutskär 2015-04-28 [7] Länsstyrelserna för Skåne, Stockholm och västra Götaland (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. [8] FOA (1995), Risker i Västernorrlands län, metodstudie med exempel för samhällsplaneringen FOA-R-00153-4.5 [ 9] Farligt gods riskbedömning vid transport, (1996), Räddningsverket Karlstad [10] Räddningsverket (1998). Farligt gods på vägnätet- underlag för samhällsplanering. [11] Olycksstatistik. Uppgifter ur STRADA-registret 2015-04-17 [12] Brandkonsulten AB (2009), Kv Lustgården 14, brandtekniskt utlåtande beräkning av infallande värmestrålning mot byggnad [13] Dahlgren (2009), Värmekonsekvenser vid pölbrand i gemensam cisterninvallning, LTU 2009:129. 22 (14)