2019-02-22 H19-03304 s budgetunderlag 2020 2022
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av s förslag och bedömningar... 3 1.1 Förslag om förstärkt anslag för utgiftsområde 20:1:6 ap.1... 3 1.1.1 Konsekvenser om satsningen på giftfri vardag upphör... 4 1.1.2 Vikten av att förstärka satsningen på giftfri vardag... 4 1.1.3 Stark kemikalietillsyn ger högre regelefterlevnad... 4 2 Extern påverkan... 6 3 Förändringar och finansiering som medför behov av ökade resurser eller nedprioriteringar av verksamhet inom utgiftsområde 20:1:6 ap.1... 9 3.1 Förslag till fortsatt finansiering och resursförstärkning för arbetet med en giftfri vardag efter 2020.... 9 3.1.1 Motiv för en långsiktigt säkerställd anslagsnivå för arbetet med giftfri vardag till dagens nivå... 9 3.1.2 Motiv för ytterligare resursförstärkning - utöver nuvarande nivå för arbetet med giftfri vardag... 12 3.2 Finansiering av verksamheten för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel, förslagen i sin helhet... 15 3.3 Finansiering av verksamheten för allmänkemikalieavgiften, förslagen i sin helhet... 20 4 Översikt verksamhetens finansiering (tkr)... 23 4.1 Lokaler... 24 4.2 Verksamhetsinvesteringar (tkr)... 24 4.3 Låneram (tkr)... 24 4.4 Räntekontokrediten (tkr)... 25 4.5 Avgiftsbelagd verksamhet... 25 2 (25)
1 Sammanfattning av s förslag och bedömningar I budgetunderlaget för 2020 2022 tar upp sådant som kommer att eller kan komma att påverka den anslags- respektive avgiftsfinansierade verksamheten. lämnar förslag om förstärkt anslag, redogör för motiv till förslagen och de konsekvenser myndigheten bedömer blir följden av eventuella uteblivna satsningar. 1.1 Förslag om förstärkt anslag för utgiftsområde 20:1:6 ap.1 För att ska kunna fortsätta bedriva den verksamhet som idag finansieras av den särskilda satsningen på en handlingsplan för giftfri vardag behövs en långsiktighet vad gäller både ekonomi och kompetensförsörjning. Det gäller myndighetens arbete med giftfri vardag nationellt, inom EU och internationellt. Arbetet för en giftfri vardag är idag en integrerad del av s verksamhet. Grundnivån för arbetet med att genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag är i dag 42 miljoner kronor per år till och med 2020. ser ett behov av att regeringen långsiktigt säkerställer nivån på arbetet med handlingsplanen i myndighetens grundanslag även efter 2020, på minst den nivån som regeringen aviserat fram till och med år 2020. Detta eftersom riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö inte bedöms ha uppnåtts och för att få full effekt av de redan investerade medlen för genomförandet av handlingsplanen giftfri vardag. Utöver dagens nivå föreslår att denna satsning förstärks med ytterligare 14 miljoner för 2020, 20 miljoner för 2021 och 26 miljoner för 2022. Förutom den tillsyn av varor som ingår som en del av satsningen för en giftfri vardag föreslår även en ökad satsning för att förstärka tillsynen av allmänkemikalier och stöd till företagen. Allmänkemikalier är kemiska produkter såsom rengöringsmedel, målarfärg, lim och tändvätska. För denna ökade satsning föreslår ytterligare 11 miljoner kronor för 2021 och framåt. Tabell 1. Förslag på fortsättning och förstärkning av utgiftsområde 20:1:6 ap.1 (tkr) Insatser 2018 2019 2020 2021 2022 Nuvarande beslutad satsning på handlingsplan för en giftfri vardag. Denna nivå gäller enbart s eget arbete, det vill säga exklusive transfereringar till andra myndigheter och institutioner. 43 102 42 000 42 000 - - s förslag till fortsättning av arbete för en giftfri vardag. - - - 42 000 42 000 s förslag till förstärkning av arbete för en giftfri vardag. - - 14 000 20 000 26 000 Förstärkt tillsyn av allmänkemikalier och stöd till företagen. - - - 11 000 11 000 Total summa 43 102 42 000 56 000 73 000 79 000 3 (25)
1.1.1 Konsekvenser om satsningen på giftfri vardag upphör Arbetet med handlingsplanen för en giftfri vardag och det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett långsiktigt arbete. Giftfria och resurseffektiva kretslopp är en förutsättning för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Särskilt angeläget är att det finns en förebyggande kemikaliepolitik som tar höjd för att skydda foster, barn och unga. bedömer att om finansieringen för handlingsplanen för en giftfri vardag skulle utebli efter 2020 så skulle det innebära avsevärda konsekvenser för myndighetens möjligheter att genomföra insatser nationellt, i EU och internationellt för människors hälsa och för miljön. Myndigheten bedömer att stora utmaningar återstår i arbetet för en giftfri vardag och för en Giftfri miljö, vilka också är förutsättningarna för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. ser bland annat följande konsekvenser: skulle behöva minska och i vissa fall upphöra med sitt arbete med prioriterade områden som PFAS, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter och nanomaterial både nationellt och inom EU. skulle inte ha möjlighet att stödja kommunnätverket för giftfri vardag. s arbete med svenska förslag (dossiers, förslag till reglering av farliga ämnen under EU:s kemikalieregler) till EU skulle upphöra. skulle behöva halvera myndighetens tillsyn och marknadskontroll över varor och material som kan innehålla förbjudna eller begränsade kemikalier. s insatser i FN-arbetet inom kemikalieområdet skulle påtagligt minska. skulle inte kunna arbeta med branschdialoger eller främja näringslivets utfasning av farliga ämnen via substitution. 1.1.2 Vikten av att förstärka satsningen på giftfri vardag förslag för en ökad satsning på arbetet för en giftfri vardag är i linje med Sveriges mål och strategier för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. Utöver dagens grundnivå på 42 miljoner, ska den utökade satsningen ytterligare förstärka satsning på strategiska områden inom kemikaliekontrollen för att skydda foster, barn och unga tillsyn och marknadskontroll över vardagsvaror och material som förekommer i miljöer där barn och unga vistas internationellt/globalt arbete innovation och näringslivets arbete med att fasa ut farliga ämnen. 1.1.3 Stark kemikalietillsyn ger högre regelefterlevnad Antalet kemiska produkter ökar på marknaden. E-handeln ökar och lagstiftningen är komplex och detta ställer nya krav på företagen samt på tillsynsmyndigheterna. För att uppnå hög regelefterlevnad behöver utöka arbetet med att kartlägga och informera företag som ska anmäla kemiska produkter till det svenska produktregister som myndigheten förvaltar. behöver också målgruppsanpassa stöd- och informationsinsatser, kontrollera regelefterlevnaden och förstärka EU-samverkan mellan tillsynsmyndigheter för att nå en konkurrensneutral och harmoniserad marknadskontroll. 4 (25)
bedömer att en ökad satsning för att förstärka tillsynen av allmänkemikalier och stöd till företagen är en förutsättning i det fortsatta arbetet för att uppnå hög regelefterlevnad och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Satsningen ska finansiera myndighetens arbete med att kartlägga oregistrerade företag målgruppsanpassa stöd- och informationsinsatser utöka kontrollen av regelefterlevnad förstärka EU-samverkan för en konkurrensneutral och harmoniserad marknadskontroll. 5 (25)
2 Extern påverkan I detta avsnitt redovisas ett urval av faktorer och händelser som kommer att eller kan påverka s verksamhet 2020 2022. Påverkansfaktorer på nationell nivå: Klimatförändringarna förväntas för Sveriges del innebära ett gynnsammare klimat för många skadegörare och därmed är det troligt att behovet av växtskyddsmedel och biocider kommer att öka. Det globala klimatavtalet pekar på att det behövs stora samhällsomställningar och teknikutveckling. bedömer att det är av stor vikt att kemikaliefrågorna integreras i detta arbete. Exempel är nationella satsningar på grön kemi, bioekonomi, annan energi- och råvaruförsörjning, bostadsbyggande, infrastruktur, hållbar konsumtion och livsmedelsförsörjning. Regeringens ökade satsningar för att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga (substitution) innebär nya möjligheter att förstärka och utveckla det svenska arbetet med substitution. Arbetet som genomför tillsammans med Substitutionscentrum vid RISE och Chemsec förstärks genom organisationernas olika möjligheter att verka för substitution. Ökad global e-handel är exempel på en ny utmaning för den nationella tillsynen av kemikalier. I en undersökning framkom att 64 procent av alla produkter som anmälts i Rapid Alert System for non food consumer products (Rapex) med anledning av kemikalierelaterade risker var tillverkade i Kina. Spridning av högfluorerade ämnen (så kallade PFAS), bekämpningsmedel, allergiframkallande ämnen och hormonstörande ämnen, ökade avfallsmängder och mikroplaster är fortsatt prioriterade vad gäller kemikalierelaterade risker i vatten inklusive dricksvatten. Även risken för antibiotikaresistens är en viktig fråga. Nya screening- och analysmetoder kan också komma att ge tillgång till upptäckter av nya kemikalierisker, till exempel via miljöövervakningen. Etappmålen för farliga ämnen är på väg att löpa ut. håller därför på att ta fram nya förslag till etappmål som bör gälla efter 2020. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av de mål som är svårast att uppnå. Arbetet i miljömålssystemet och Giftfri miljö med att minska risker med farliga ämnen är nödvändiga förutsättningar för att kunna uppfylla många av de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 i sin helhet. EU:s biocidlagstiftning är fortfarande under implementering, vilket betyder att produkttyper som tidigare inte omfattats av ett godkännandekrav successivt kommer att fasas in i godkännandeförfarandet. Detta ökar behovet av stöd och information till särskilt små och medelstora företag om gällande lagstiftning. Det ökar även behovet av kompetensutveckling hos. Påverkansfaktorer på EU-nivå: De olika regelverken på kemikalieområdet är harmoniserade inom EU. Valet till EUparlamentet och utnämningen av en ny EU-kommission 2019 kommer att påverka vilka prioriteringarna blir inom miljö- och kemikalieområdet. Vid Storbritanniens utträde ur EU försvinner ett av de mer aktiva EU-länderna när det gäller arbetet med att ta fram dossier till klassificeringar, begränsningar och ämnen till kandidatförteckningen i Reach-förordningen, samt att delta med expertis i pågående processer. Sverige har exempelvis tagit över ansvaret som utvärderande rapportörsland för åtta av Storbritanniens ämnen som är under utvärdering. Sverige kan även få en ännu större roll för att driva på genomförandet av lagstiftningarna i EU. Även när det gäller tillståndsprövningen för bekämpningsmedel har Storbritannien en stor andel 6 (25)
produktprövningar av biocidprodukter som nu behöver omfördelas till andra länder. Här har erbjudit sig att ta över några av Storbritanniens ärenden. I EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi finns en strategi för hållbar användning av plast. Inom handlingsplanen utreds även kopplingar mellan avfalls- och kemikalieregelverken. Utredningen identifierar framtida utmaningar såsom hur samhället bör hantera farliga ämnen och hur man ska kunna spåra dessa ämnen bättre i kretsloppen. Det pågår översyner av växtskyddsmedelslagstiftningarna inom EU. Tillämpningen av centrala lagstiftningar såsom biocidförordningen, växtskyddsmedelsförordningen, Reach- och CLP-förordningarna pågår. Viktiga områden är till exempel tillståndssystemet och arbetet med begränsningar i Reach-förordningen, kriterier för hormonstörande ämnen och jämförande bedömningar för bekämpningsmedel. Kraven ökar på att utvärderingar av verksamma ämnen i växtskyddsmedel är transparenta, vetenskapligt oberoende och objektiva. Detta till följd av ett medborgarinitiativ i EU om ökad transparens i dessa utvärderingar som inneburit att EU-kommissionen även har initierat utveckling av berörda lagstiftningar. De nya kriterierna för identifiering av hormonstörande ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter har börjat tillämpas under 2018. Införandet av nya kriterier leder till ökat skydd för hälsan men även till mer omfattande utvärderingar och initialt vissa förseningar inom processerna för utvärdering av verksamma ämnen på EU-nivå. Biocidbehandlade varor är ett område som är under utveckling inom EU. Därmed prövas viktiga principer för en hög skyddsnivå, såsom exempelvis tolkning av vad som ska betraktas som särskilt farliga ämnen, och hur tillämpningen av försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen ska ske. Inom EU har ett ökat fokus lagts på gruppvis hantering av ämnen. Beslut för grupper av ämnen har exempelvis tagits för tatueringsfärger och cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen i textil. Det nya sättet att arbeta medför en minskad arbetsinsats om man räknar per ämne som regleras. Samtidigt som förslagen för gruppbedömningar är komplexa och mer omfattande än för enskilda ämnen. Kommissionens arbetsprogram för verksamma biocidämnen är försenat. Detta kan innebära ett lägre inflöde av ansökningar om godkännande för biocidprodukter än förväntat och försvårar möjligheten att göra prognoser. Storbritanniens produktprövningar av biocidprodukter behöver omfördelas till andra länder i samband med deras utträde ur EU. Följden av detta blir att kvarvarande länder ska ta hand om Storbritanniens produktprövningar och då förväntas belastningen öka i övriga medlemsländer som redan tidigare hanterat en hög andel produktansökningar av framför allt biocidprodukter. har erbjudit sig att ta över några av Storbritanniens ärenden. Fördelningen mellan olika medlemsländer av produktprövningar av växtskyddsmedel som innehåller ämnen som ingår i det fjärde arbetsprogrammet kommer att ske under 2019. Andra länders resursläge kan påverka vilka produkter och hur många produkter som Sverige kommer att vara utvärderande land. 7 (25)
Påverkansfaktorer på internationell nivå: Varor tillverkas i hög grad utanför EU. Många av de länder som ökar sin produktion i världen har svag kemikalielagstiftning och behöver bygga upp den. Ett exempel på där lagstiftningen i nuläget inte räcker till är i den ökande e-handeln. Brister i varor kan inte alltid följas upp, eftersom det är svårt att ställa någon till svars på grund av att det inte är tydligt vem som har ansvar för produkten. Det kan få betydelse för kemikaliesäkerheten då privatpersoner kan bli direktimportörer av varor som innehåller farliga ämnen. Länder som snabbt industrialiserats och har en fortsatt stark ekonomisk utveckling (till exempel de så kallade BRICS-länderna) fortsätter att öka i betydelse i den globala ekonomin. Det får konsekvenser även på kemikalieområdet. Kina har exempelvis ökat sin andel av världens samlade värde av kemikalieförsäljningen från 13 till 40 procent mellan åren 2006 2016 (Cefic Chemdata International). Därmed minskar EU:s betydelse i relation till den globala marknaden. Exempelvis minskar den globala påverkan som EU:s lagstiftning har. Målsättningar om förebyggande kemikaliekontroll inom den globala kemikaliestrategin (SAICM), som syftar till att de kemikalier som produceras och används ska göras på ett sätt som minimerar påverkan på hälsa och miljö. SAICM löper ut år 2020. Det behövs därför nya mål och strategier för kemikalier inom SAICM för perioden efter 2020. 8 (25)
3 Förändringar och finansiering som medför behov av ökade resurser eller nedprioriteringar av verksamhet inom utgiftsområde 20:1:6 ap.1 3.1 Förslag till fortsatt finansiering och resursförstärkning för arbetet med en giftfri vardag efter 2020. Det behövs en långsiktigt säkerställd nivå för arbetet för en giftfri vardag i s grundanslag även efter 2020. Anslaget för arbetet med giftfri vardag efter 2020 bör ligga på lägst den nivå som regeringen har aviserat i budgetpropositionen fram till och med år 2020, det vill säga 42 miljoner kronor. Om denna finansiering skulle minska eller utebli efter 2020 så skulle det få avsevärda konsekvenser för Sveriges och s insatser för en giftfri vardag nationellt, i EU och internationellt. Utöver den långsiktiga grundnivån för arbetet med att nå en giftfri vardag och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö föreslår dessutom att arbetet förstärks genom en ytterligare satsning för att 1) öka arbetet inom strategiska områden för att skydda foster, barn och unga, 2) förstärka tillsyn och marknadskontroll över vardagsvaror och material som förekommer i miljöer där barn och unga vistas, 3) stärka innovation och näringslivets arbete med att fasa ut farliga ämnen, och 4) förstärka internationellt/globalt arbete. Tabell 2. Fortsättning och förstärkning av arbetet med en giftfri vardag (tkr) Insatser 2018 2019 2020 2021 2022 Nuvarande beslutad satsning på Handlingsplan för en giftfri vardag. Denna nivå gäller enbart s eget arbete, det vill säga exklusive transfereringar till andra myndigheter och institutioner. 43 102 42 000 42 000 - - s förslag till fortsättning av arbetet för en giftfri vardag. - - - 42 000 42 000 s förslag till förstärkning av arbetet för en giftfri vardag. - - 14 000 20 000 26 000 Summa handlingsplan med en giftfri vardag* 43 102 42 000 56 000 62 000 68 000 *I den fortsatta satsningen på en giftfri vardag till skydd för hälsa och miljö finns bara kostnader för s eget arbete med. Inga kostnader för de delar som till och med 2020 genomförs av externa partner inom arbetet med en giftfri vardag så som Substitutionscentrum vid Rise (7 000 tkr), Chemsec (4 000 tkr, för handlingsplanen för en giftfri vardag och organisationsbidrag 5 000 tkr) och Naturvårdsverket (2 000 tkr) finns med i denna tabell. 3.1.1 Motiv för en långsiktigt säkerställd anslagsnivå för arbetet med giftfri vardag till dagens nivå Människor exponeras för ett stort antal kemikalier i vardagen och många av dessa ämnen sprids vidare till miljön. Produktionen av kemikalier i världen har ökat konstant sedan andra världskriget. En viktig orsak till detta är att kemikalier används i den ökade tillverkningen av varor. Produktionen av kemikalier och varor bidrar till utvecklingen av världsekonomin och det ökade materiella välståndet i världen. En olämplig hantering och spridning av hälso- och miljöfarliga kemikalier vid produktionen och användningen kan leda till allvarliga problem för människors hälsa och miljön 9 (25)
samt kan innebära stora kostnader för samhället. anser därför att det är av största vikt med en stark förebyggande kemikaliekontroll. Arbetet i linje med riksdagens och regeringens mål om en giftfri vardag samt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett långsiktigt arbete. Giftfria och resurseffektiva kretslopp är en förutsättning för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Särskilt angeläget är det att ta höjd för att skydda foster, barn och unga. Riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö är svårt att uppnå. Styrmedel och åtgärder utvecklas positivt men stora utmaningar återstår. För att öka tempot i arbetet mot miljökvalitetsmålet gav regeringen 2010 ett uppdrag att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag med särskilt fokus på åtgärder som skyddar foster, barn och unga. Ett fortsatt uppdrag för handlingsplanen för en giftfri vardag gavs 2015 och 2017 slutredovisade arbetet för perioden 2015 2017. I regleringsbrevet för 2018 har fått ett fortsatt uppdrag att arbeta för en giftfri vardag till och med 2020 och regeringen har aviserat medel på samma nivå som tidigare år. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 december 2020. Enligt uppdraget ska vidareutveckla och genomföra handlingsplanen inom ramen för den samlade strategin som regeringen redovisar i propositionen På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013/14:39). Många framsteg har gjorts inom ramen för handlingsplanen, men stora utmaningar återstår bland annat med farliga ämnen som finns i omlopp i miljön, dricksvatten och livsmedel samt varor och material. Flödet av varor som innehåller farliga ämnen är stort och förväntas dessutom öka ytterligare. Kunskapsnivån om ämnenas hälso- och miljöfarliga egenskaper och om vilka risker människor och miljön utsätts för är ofta bristfällig. Livsmedel och dricksvatten förorenas av farliga ämnen och behöver därför skyddas bättre. Foster, barn och unga behöver skyddas i alla miljöer som de vistas i eftersom de är särskilt känsliga för farliga kemikalier. Att verka för en giftfri vardag är ett långsiktigt arbete som idag är en integrerad del i s arbete nationellt, i EU och internationellt. Konsekvenser av en sänkning av s nuvarande anslagsnivå för giftfri vardag Sedan år 2011 har haft i uppdrag att arbeta för genomförande av handlingsplanen för en giftfri vardag. Arbetet för en giftfri vardag är 2018 en stor och viktig del av myndighetens ordinarie arbete och motsvarar idag totalt 42 miljoner kronor. Därutöver förmedlas även bidrag till andra organisationer och myndigheter från s anslag motsvarande 20 miljoner kronor inom handlingsplanen för en giftfri vardag. Stora utmaningar återstår i arbetet för en giftfri vardag och miljökvalitetsmålen, vilka också är förutsättningar för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Att verka för en giftfri vardag är ett långsiktigt arbete som även fortsättningsvis bör innefatta insatser såväl nationellt, i EU som internationellt. I slutrapporteringen av handlingsplanen för en giftfri vardag 2015 2017 lämnade en rad förslag till områden och konkreta insatser som myndigheten ser som angelägna i det fortsatta arbetet för en giftfri vardag. Om inte får en långsiktig finansiering för arbetet med en giftfri vardag som motsvarar dagens nivå kommer det att få omfattande konsekvenser för verksamheten. Det finns uppgifter som då inte kan genomföras eftersom de idag finansieras inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag. 10 (25)
Konsekvenser för s arbete på nationell nivå Det nationella arbetet för en giftfri vardag finansierar idag samarbetsprojekt med andra myndigheter, näringslivet och kommunerna. Om denna finansiering uteblir får det följande konsekvenser: skulle behöva halvera sin tillsyn och marknadskontroll över varor och material som kan innehålla förbjudna eller begränsade kemikalier. Särskilt angeläget är den tillsyn och marknadskontroll som gäller varor och material som finns i miljöer där barn och unga vistas. kommer inte att kunna utveckla metoder för att hantera de nya utmaningarna med tillsynen av varor som säljs via e-handel. kommer inte att kunna utreda och ta fram förslag till nationella begränsningar av farliga ämnen. kommer inte att kunna driva frågan om ytterligare åtgärder mot högfluorerade ämnen. kommer inte att kunna fortsätta att främja det svenska näringslivets utbyte av särskilt farliga ämnen genom att tillhandahålla stöd och digitala verktyg och inte heller att ge råd till det nybildade Substitutionscentrum vid RISE (Research Institutes of Sweden). s kommer inte kunna fortsätta samarbeta med andra myndigheter i syfte att ge kommunerna stöd i att ställa kemikaliekrav i upphandlingar. kommer inte kunna bedriva fler branschdialoger för att få olika branscher att vara föregångare i till exempel substitutionsarbetet. kommer inte kunna fortsätta att stödja kommunnätverket giftfri vardag där Sveriges kommuner samverkar och som har tagit initiativ till inom ramen för handlingsplanen för giftfri vardag. Konsekvenser för Sveriges arbete på EU-nivå Nästan all lagstiftning som gäller kemikalier regleras via EU-förordningar. Arbetet inom EU bygger på att medlemsländerna bidrar i olika expertkommittéer och expertgrupper samt röstar i beslutande kommittéer inom EU-samarbetet. Arbetet bygger också på en arbetsfördelning mellan EU:s medlemsländer. En stor del av s och därmed Sveriges arbete inom EU med kemikaliekontrollen utförs idag inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag. Att ta bort finansieringen skulle innebära följande: s arbete med att utarbeta svenska förslag/dossierer till EU skulle upphöra avseende 1) utarbetande av förslag som gäller gemensamma EU-klassificeringar av hälso- och miljöfarliga ämnen, 2) att identifiera ämnen och lämna underlag för att föra upp ämnen på EU:s så kallade kandidatlista för särskilt farliga ämnen samt att 3) utarbeta underlag för att förbjuda eller begränsa användningen av ämnen gemensamt inom EU. s arbete inom EU med strategiska områden som exempelvis hormonstörande ämnen, nanomaterial, högfluorerade ämnen och hantering av grupper av kemiska ämnen skulle upphöra. s arbete med att driva Sveriges linje på samma nivå som hittills skulle behöva upphöra i det fortsatta arbetet med EU:s olika strategier och handlingsplaner, som är viktiga i den utvecklingen av kemikaliekontrollen. Det gäller till exempel strategierna för en Giftfri miljö, för högfluorerade ämnen, för cirkulär ekonomi inklusive strategin för att se över gränsytorna mellan EU:s kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningar. 11 (25)
skulle också behöva minska stödet till regeringen i det fortsatta arbetet med översynen av EU:s växtskyddsmedelsförordning samt med implementeringen av åtgärderna från översynen av Reach-förordningen och därmed minska Sveriges påverkansmöjlighet att förbättra dessa regelverk. kommer inte heller att kunna driva eller delta i gemensamma tillsynsaktiviteter på varuområdet inom EU för att bidra till en rättssäker och enhetlig regeltolkning inom unionen. Konsekvenser för Sveriges arbete på internationell nivå Det utvecklingsarbete bedriver inom ramen för det globala FN-arbetet inom kemikalieområdet finansieras idag till största delen med medel från handlingsplanen för en giftfri vardag. Om dessa medel skulle utebli så skulle verksamhet inom följande områden minska kraftigt: Nya mål och strategier för det globala kemikaliearbetet bortom 2020 inklusive det eventuella globala ramverket inom kemikalieområdet. Att bidra till att svårnedbrytbara organiska ämnen nomineras till Stockholmskonventionen och därmed till globala begränsningar. En fortsatt utveckling av Minamatakonventionen om globala begränsningar av kvicksilver. Den aktiva rollen i det internationella programmet Chemicals in Products (CiP) som syftar till att få en mer transparent värdekedja, det vill säga bättre information om farliga ämnen i varor för företag, konsumenter och avfallsledet. 3.1.2 Motiv för ytterligare resursförstärkning - utöver nuvarande nivå för arbetet med giftfri vardag Utöver den nivå på budget som finns idag för s eget arbete för en giftfri vardag, 42 miljoner, bedömer ett behov av att ytterligare förstärka arbetet med 14 miljoner för 2020, 20 miljoner för 2021 och 26 miljoner för 2022. För att förstärka arbetet med att nå riksdagens generationsmål och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behövs en ökad satsning på ett förebyggande arbete för att minska riskerna med farliga kemikalier för såväl hälsa som miljö. Det handlar om substitution av särskilt farliga ämnen och fortsatt utveckling, genomförande, tillsyn samt marknadskontroll av EU:s kemikalielagstiftning. Det behövs ett stärkt fokus för att minska påverkan av farliga ämnen och utfasning av särskilt farliga ämnen. Näringslivet har en nyckelroll och ansvar för de ämnen och varor som de sätter ut på marknaden. Inom näringslivet saknas grundläggande kunskap om i vilka material och varor farliga ämnen finns. Många små- och medelstora företag inom varuområdet har stort behov av att stärka sina kunskaper om och sitt arbete med farliga ämnen. behöver i sin tur stärka sitt generella stöd genom att utveckla verktyg, databaser och anpassad information till olika branscher. Myndigheten ser behov av fortsatt satsning på kartläggning av farliga ämnen i varor och material samt av att stärka arbetet med substitution av farliga ämnen i varor. Från år 2017 kartlägger på uppdrag av regeringen varor och material som innehåller farliga ämnen där begränsningar eller andra riskminskande åtgärder skulle behövas. Kartläggningsuppdraget ger värdefull och nödvändig kunskap för framtida prioriteringar av åtgärder för farliga ämnen som förekommer i konsumentnära varor, material och produkter. Det är ett omfattande och komplext arbete som behöver bedrivas långsiktigt och systematiskt, även efter 2020. En grundläggande komponent i den förebyggande kemikaliekontrollen är substitution av särskilt farliga ämnen mot mindre farliga alternativ. Arbetet med substitution är dessutom innovationsdrivande. Här har näringslivet nytta av sammanställd kunskap om förekomsten av 12 (25)
farliga ämnen i varor och produkter, både för det egna arbetet med substitution men också när de ställer krav på underleverantörer. En angelägen åtgärd är att förbättra transparensen i varukedjan, alltså att information om farliga ämnen följer med material och varor i hela leverantörskedjan/värdekedjan så att såväl företag, konsumenter som avfallsledet får möjlighet till bättre information om farliga ämnen i material och varor. Exempel på produktgrupper och material som ser ett stort behov att kartlägga är sportartiklar som är impregnerade och ytbehandlade, målarfärger med biocider samt mattor som innehåller återvunnet material. Foster, barn och unga behöver skyddas i alla miljöer som de vistas i eftersom de är särskilt känsliga för farliga kemikalier. Därför ser behovet av att stärka strategiska områden som ligger i linje med riksdagens och regeringens mål om en giftfri vardag samt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som är ett långsiktigt arbete och en förutsättning för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Tillämpning och utveckling av EU:s kemikalieregler är det enskilt viktigaste området för att få till stånd en effektiv och förebyggande kemikaliekontroll för att ge aktörer samma förutsättningar i så stor utsträckning som möjligt. Detta innebär exempelvis tydliga regler och vägledning, tillsyn och marknadskontroll och förutsägbar utveckling av regler. s erfarenhet hittills från arbetet i handlingsplanen för en giftfri vardag är att det krävs bred närvaro med experter i tekniska arbetsgrupper för att det ska vara möjligt att effektivt påverka tillämpning och utveckling av Reach-förordningen och annan EU-lagstiftning. Det gäller inte minst inom fortsatt strategiska utvecklingsområden som hormonstörande ämnen, allergiframkallande ämnen, kombinationseffekter, svårnedbrytbara ämnen och nanomaterial. ser behov av att i betydligt större omfattning delta tidigt i processerna för att påverka tillämpningen och utvecklingen av EU-lagstiftningen inom dessa strategiska områden. En grov skattning grundad på tidigare uppgifter från SCB visar att det i Sverige finns cirka 60 000 verksamma företag inom detaljhandelsledet, cirka 16 000 18 000 av dessa är primärleverantörer av varor och därmed i fokus för våra tillsynsinsatser. Med nuvarande finansieringsnivå granskas cirka 1,5 procent av primärleverantörerna årligen. Den stora mängden varor, komplexa leverantörskedjor, snabb produktomsättning och en tilltagande e-handel utgör en stor utmaning för varutillsynen. Förutsättningarna påverkas också av den snabba utvecklingen av nya material och en lagstiftning under ständig utveckling. För att få genomslag i arbetet för en giftfri vardag behövs samordnade insatser och en helhetssyn för att uppnå mesta möjliga effekt. behöver utökade resurser för att kunna agera kraftfullt inom såväl EU:s arbetsgrupper, i myndighetens samverkan med kommunerna och i den operativa tillsynen. ser därför behov av att förstärka denna tillsyn och marknadskontroll. Produktionen av kemikalier i världen ökar och länderna utanför EU står för merparten av denna ökning, inte minst i länder med bristfällig kemikaliekontroll. Farliga ämnen sprids över nationsgränser, via luft och vatten och via varuhandel. anser att den globala arenan kommer att bli allt mer betydelsefull för kemikaliekontrollen. Det globala målet för kemikalier som finns idag sträcker sig fram till år 2020. Den globala kemikaliestrategin SAICM är knuten till detta mål. De problem som kemikalier ger kommer inte vara lösta till 2020, utan det behövs ett nytt mål och en fortsatt strategi bortom 2020. En process för att ta fram en ny struktur bortom 2020 pågår inom FN. På svenskt initiativ har en högnivåallians (High Ambition Alliance on Chemicals and Waste), med intresserade länder och organisationer, bildats för att driva på beslut för att få till en högre ambitionsnivå när det gäller beslut om den framtida internationella kemikaliekontrollen. menar att det är viktigt att vara aktiv för att kunna ge regeringen stöd i att påverka inriktning och ambitionsnivå på nästa årtiondes globala kemikaliepolitik och i tidigt skede förankra svenska ståndpunkter och förslag hos viktiga länder och 13 (25)
organisationer. Mot bakgrund av ovanstående föreslår en resursförstärkning för detta arbete jämfört med dagens nivå genom satsningar inom främst följande områden: Satsning för att stärka innovation och näringslivets arbete med att fasa ut farliga ämnen: Branschdialoger för säkra varor. Stärka arbetet med att främja näringslivets arbete med substitution. Fortsatt satsning på kartläggning och åtgärder mot farliga ämnen i varor och material. Förbättra transparensen i leverantörskedjan/värdekedjan tillsammans med näringslivet. Förstärkt forskningssamarbete för en giftfri vardag. Stärka stödet till kommunernas arbete för en giftfri vardag. Satsningar på förstärkt tillsyn och marknadskontroll över vardagsvaror och material som förekommer i miljöer där barn och unga vistas: Utöka den operativa tillsynen och marknadskontrollen av varor och material i Sverige för att nå en större andel av marknaden. Ökad kontroll av farliga ämnen i varor och material i miljöer där barn vistas. Möta den snabba utvecklingen av e-handeln. Förstärka tillsynssamarbetet på varuområdet mellan EU:s medlemsländer. Samarbeta med andra tillsyns- och marknadskontrollmyndigheter inom varuområdet. Satsning på vissa ämnesgrupper och strategiska områden för att öka kunskap och reglera i EU eller på annat sätt fasa ut farliga kemikalier i syfte att skydda foster, barn och unga: Hormonstörande ämnen. Allergiframkallande ämnen. Kombinationseffekter och grupper av ämnen. Ökad hantering av grupper av ämnen. Svårnedbrytbara ämnen, inklusive högfluorerade ämnen. Nanomaterial. Satsningar på förstärkt internationellt/globalt arbete för en giftfri vardag: Förstärka arbetet med att utveckla globala mål och strategier efter 2020 inklusive ett framtida eventuellt globalt ramverk inom kemikalieområdet. I detta ingår förberedande arbete i syfte att kunna fatta globala beslut om mål och strategier samt genomföra dessa. Bidra till att befintliga globala konventioner stärks och tar in ytterligare ämnen för globala begränsningar. Ett särskilt angeläget område att förstärka arbetet inom FN:s globala harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS). 14 (25)
3.2 Finansiering av verksamheten för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel, förslagen i sin helhet Nulägesbeskrivning för bekämpningsmedelsavgifterna Bekämpningsmedelsavgifterna består av två delar, dels ansökningsavgifter och dels årsavgifter. Avgiftsuttaget regleras av förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter. Ansökningsavgifterna betalas av de företag som ansöker om godkännande, dispens och parallellhandelstillstånd av växtskyddsmedel eller biocidprodukter som avses släppas ut och användas på den svenska marknaden. Årsavgifterna betalas av de företag som har fått ett bekämpningsmedel godkänt eller fått ett parallellhandelstillstånd. Årsavgifterna beräknas på viss procent av försäljningsvärdet av medlet, vilket betyder att intäkterna varierar med konjunkturläget. Årsavgiften varierar beroende på försäljningen men har ett angivet lägsta och ett högsta belopp. Bekämpningsmedelsavgifterna ska täcka kostnaderna för handläggning av ansökningar och dispenser för bekämpningsmedel, operativ tillsyn av tillverkare och importörer av bekämpningsmedel, att hålla register över godkända bekämpningsmedel, att ta ut ansöknings- och årsavgifter, samt att ge råd, stöd, information och upplysning till bekämpningsmedelsföretag. Antalet företag med godkända bekämpningsmedel i vårt bekämpningsmedelsregister uppgår till cirka 200. Antalet gällande godkända bekämpningsmedel är cirka 740. Antalet godkända bekämpningsmedel ökar kontinuerligt i snitt med cirka 3 procent per år. Det sker hela tiden en utfasning och återkallande av medel från marknaden samtidigt som nya medel prövas och får godkännanden i enlighet med senast gällande lagstiftning. en från årsavgiften har under perioden 2016 2018 varit drygt 40 miljoner kronor per år. Under de senaste åren har intäkten från ansökningsavgifterna varit cirka 15 miljoner kronor per år med undantag av 2018 där intäkten är cirka 30 miljoner kronor främst beroende på fler ansökningar om förnyade godkännande av växtskyddsmedel och fler nya godkännande av biocidprodukter. Inflödet av produktansökningar beror på takten i EU:s granskningsprogram för verksamma substanser och förseningar i granskningsprogrammet inom EU medför att Kemikalieinspektion förlänger produktgodkännanden administrativt med endast låga intäkter till följd. stäckningen för den avgiftsfinansierade verksamheten varierat mellan 80 90 procent de senaste fem åren, med undantag av 2018 där kostnadstäckningen är 100 procent. har ackumulerat ett finansiellt underskott gällande verksamheten för nationell prövning av bekämpningsmedel. 15 (25)
Behov av resurser 2020 2022 för bekämpningsmedel I tabell 2 redovisas förväntade kostnader för verksamheten för nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel under perioden 2020 2022. bedömer att denna anslagsnivå ger möjlighet att uppnå och upprätthålla balans i ärendeflödet med fortsatt hög skyddsnivå för hälsa och miljö i enlighet med den handlingsplan som tagits fram och lämnats till regeringen. Tabell 2. Förslag avseende kostnader för ingående verksamheter (tkr) Offentligrättslig verksamhet Bekämpningsmedel 2018 2019 2020 2021 2022 Prövning växtskyddsmedel 30 278 30 750 31 000 29 000 31 000 Prövning biocidprodukter 18 659 20 000 21 000 23 000 21 000 Prövning vid Livsmedelsverket och Jordbruksverket 3 700 4 000 5 500 5 500 5 500 Register 5 813 2 000 2 000 2 000 2 000 Stöd till bekämpningsmedelsföretag 6 621 8 500 8 500 8 500 8 500 Tillsyn 5 917 5 750 6 500 6 500 6 500 Summa avgiftsfinansierat som inte disponerats 70 988 71 000 74 500 74 500 74 500 Ärenden där inte full kostnadstäckning nås 3 568 3 500 3 500 3 500 4 000 Verksamheter i anslutning till tillståndsprövningen 7 343 5 500 6 000 6 000 6 000 Summa skattefinansierat 10 911 9 000 9 500 9 500 10 000 Summa bekämpningsmedel 81 899 80 000 84 000 84 000 84 500 Avgiftsbelagd verksamhet Prövning av bekämpningsmedel Tabell 3 redovisar utfallet för antal inkommande prövningsärenden för åren 2015 2018 och prognoserat inflöde av ärenden och inneliggande ärenden under åren 2019 2022. Tabell 3. Utfall och prognos över nytt inflöde av prövningsärenden per år Ärendetyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Växtskyddsmedel 241 296 352 339 332 282 253 302 Biocidprodukter 211 191 109 149 153 127 128 109 Summa 452 487 461 488 485 409 381 411 Det framtida ärendeinflödet för växtskyddsmedel bedöms vara relativt konstant under perioden 2020 2022. För ärenden avseende förnyade godkännanden antas ett högre ärendeinflöde under 2020 och 2022 baserat på prognoser om när EU:s granskningsprogram väntas godkänna verksamma substanser. Variationen i antalet inkommande ärenden över åren beror även på godkännandetider för produkter och när befintliga godkännande för verksamma substanser löper ut. Det framtida ärendeinflödet för biocidprodukter minskar under perioden. EU:s granskningsprogram för verksamma substanser har pågått sedan år 2000, men är kraftigt försenat och har förlängts till 2024. Detta betyder att produktansökningarna skjuts framåt i tid. Antalet produkter som behöver ett 16 (25)
förnyat godkännande enligt övergångsregler kommer därför att variera under perioden. Även Storbritanniens EU-utträde kommer att påverka antalet nya och förnyade godkännanden eftersom Storbritannien i dagsläget är referensmedlemsland för en stor andel produktansökningar vilka behöver tas över av andra medlemsstater. Under perioden kan också förutses ett ökat antal unionsgodkännanden för biocidprodukter. Eftersom biocidlagstiftningen inte fullt ut är implementerad finns svårigheter att prognostisera inflödet av ärenden gällande nyansökningar och förnyade produktgodkännanden. Ärendeinflödet av förnyade produktgodkännanden styrs av när godkännandet för en verksam substans förnyas vilket i sin tur styrs av EU-kommissionens beslut. Om beslut om förnyelse av godkännandet av substansen drar ut på tiden så tas beslut om en administrativ förlängning av produktgodkännandet på. har i dagsläget begränsad erfarenhet av vissa biocidprodukttyper som ska prövas enligt biocidförordningen de kommande åren. Framför allt rör det desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Det är därför en utmaning att uppskatta hur många produktansökningar det totalt kommer att handla om. arbetar aktivt med att förbättra de prognoser vi gör. Arbetet avser att stärka bevakning och analys av EU-beslut samt EU-processer som påverkar ärendeinflödet. arbetar även med benchmarking mot andra myndigheter och ökad dialog med branschorganisationer och företag i syfte att förbättra förutsättningarna för ökad träffsäkerhet i prognosarbetet. Register Bekämpningsmedelsregistret innehåller information om alla bekämpningsmedel som är, eller tidigare varit, godkända i Sverige. Uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret finns tillgängligt på s webbplats och uppdateras varje dygn med information från senaste tagna besluten. Bekämpningsmedelsregister uppfyller kraven som finns i EU:s förordningar om att myndigheten ska tillhandahålla elektronisk information över godkända och återkallade bekämpningsmedel till allmänheten samt att hålla våra beslut ordnade. Att tillhandahålla tydlig och uppdaterad information om bekämpningsmedel är till nytta i vårt interna arbete, som tillsynsarbetet och produktionen av årsavgifts- och statistikuppgifter. Informationen är också användbar för företag, andra myndigheter, den kommunala tillsynen och för allmänheten. I kostnaderna för systemstöd ingår förvaltning och vidareutveckling av, förutom bekämpningsmedelsregistret, även andra system för till exempel planering och uppföljning samt webbaserade ansökningsverktyg och utvecklandet av e-tjänster för företagen. Stöd till bekämpningsmedelsföretag Behovet av resurser för stöd till bekämpningsmedelsföretag är fortsatt högt. ser dock inget ytterligare behov av resurser till stöd och informationsinsatser till sökande företag under perioden 2020 2022 i relation till 2019 års budget. Myndigheten fortsätter att arbeta med ökade stödinsatser riktade till små och medelstora företag som har biocidprodukter på den svenska marknaden. Biocidprodukter omfattas av ett komplicerat regelverk som myndigheten behöver informera om för att underlätta för företag. Tillsyn av bestämmelser för bekämpningsmedel Behovet av resurser avseende operativ tillsyn av bekämpningsmedel är fortsatt högt. Resurserna behövs under perioden för att kunna möta det ökade behovet av tillsyn när nya regler trätt i kraft eller utvecklas. När allt fler biocidprodukter ska fasas in i godkännandeprocessen ökar antalet företag som behöver tillsyn, liksom behovet av tillsyn av de företag som släpper ut otillåtna medel på marknaden. Det finns också ett ökat krav på kontroll och analys av växtskyddsmedel när EU:s 17 (25)
nya kontrollförordning träder i kraft. Skattefinansierad verksamhet Ärenden där inte full kostnadstäckning nås har redovisat ett regeringsuppdrag om finansieringen av ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara och biologiska växtskyddsmedel (Avgift för nationell prövning av bekämpningsmedel, 2013-09-02, Dnr H13-00390). I utredningen uppskattades det årliga underskottet för dessa subventionerade ärenden till 7 miljoner kronor. Från 2020 så räknar myndigheten med ett underskott på cirka 3,5 miljoner kronor, från 2022 cirka 4 miljoner kronor. en motsvarar i snitt cirka 20 procent av kostnaden för ärendets prövning. I denna beräkning ingår en minskning av kostnaden hos i samband med att ansvaret för godkännande av nematoder, insekter och spindeldjur flyttats över till Naturvårdsverket. redovisa fortsatt underskott i denna del av prövningsverksamheten eftersom avgiftskonstruktionen och ansökningsavgifterna för dessa ärenden endast ger en kostnadstäckning om cirka 20 procent av den totala kostnaden. föreslår därför att regeringen tar ställning till förslag om ett nytt ekonomiskt mål med avgiftsnivåer i enlighet med redovisat regeringsuppdrag (Dnr H1300390) för ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara och biologiska växtskyddsmedel. Med ett sådant beslut behöver inte redovisa ett underskott för denna del av verksamheten. Alternativet är att höja avgifterna, vilket inte är att föredra då det skulle kunna få negativa konsekvenser för tillgången till dessa produkter i Sverige. Verksamheter i anslutning till tillståndsprövningen Anslagsposten för prövning och tillsyn innefattar även verksamhet relaterad till ärendeprövningen som inte täcks av avgifter. Exempel är normerande verksamhet som syftar till att säkra en konsekvent riskbedömning och hantering av prövningsärenden, både inom myndigheten och mellan EU:s medlemsländer, utifrån gällande lagstiftning och regelverk. Genom normeringsarbetet i olika arbetsgrupper har kunnat skynda på harmoniseringen av produktprövningen inom EU för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Harmoniseringen mellan länderna innebär inte bara en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ger avsett skydd för hälsa och miljö. Den nya biocidförordningen kräver att anpassar sitt arbetssätt och tar fram en policy och en strategi för att kunna ta hand om nya ärendetyper och beslutsprocedurer. Ett ökat antal ansökningar om unionsgodkännanden för biocidprodukter under perioden innebär även att underskottet ökar eftersom det i dagsläget inte finns någon möjlighet för att ta ut en avgift när Sverige är berört medlemsland. Arbetet som kommer i fråga är språkgranskning och eventuell kommentering på referenslandets godkännande. Växtskyddsrådet Kemikalieinspektion och Jordbruksverket har ett gemensamt sekretariat som förbereder och driver verksamheten i Växtskyddsrådet. Resurserna till sekretariatet är angivna i regeringsuppdrag till Jordbruksverket 2017 2019 inom Livsmedelsstrategins arbete. Växtskyddsrådet bidrar till bra dialog och erfarenhetsutbyte mellan olika intressenter och myndigheter i syfte att arbeta för ett hållbart växtskydd under uppfyllande av miljömålet Giftfri miljö. ser detta arbete som viktigt och ser gärna att sekretariatet fortsätter verksamheten med finansiering i nuvarande form. 18 (25)
Finansiering I tabell 4 redovisas prognosticerade kostnader och intäkter för den avgiftsfinansierade delen av nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. stäckningen för den avgiftsfinansierade verksamheten varierar till följd av att intäkter och kostnader varierar men har sedan förordningen börjat tillämpas varierat mellan 80 90 procent med undantag av 2018 där kostnadstäckningen är cirka 105 procent. Den ökade intäkten under 2018 beror framför allt på fler förnyade godkännande för växtskyddsmedel vilket i sin tur beror på EU-kommissionens beslut om verksamma substanser. Prövningen väntas lämna årliga underskott vilket indikerar att nuvarande avgiftsfinansiering inte heller de kommande åren är tillräcklig för att nå målet om full kostnadstäckning. I tabellen är inte den ofinansierade delen av kostnaden för prövningen av ärenden som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara och biologiska växtskyddsmedel inkluderad. Tabell 4. Prognos kostnader och intäkter av den avgiftsfinansierade delen av prövning och tillsyn (tkr) Prövning och tillsyn avgiftsfinansierad 2018 2019 2020 2021 2022 er Ansökningsavgifter, växtskyddsmedel 19 581 18 500 16 000 13 000 20 000 Ansökningsavgifter, biocider 10 622 6 000 7 000 9 000 7 000 Årsavgifter 44 638 44 000 44 500 45 000 45 000 Summa intäkter 74 841 68 500 67 500 67 000 72 000 Summa kostnader 74 557 71 000 74 500 74 500 74 500 Underskott/överskott 284-2 500-7 000-7 500-2 500 har ackumulerat ett finansiellt underskott gällande verksamheten för nationell prövning av bekämpningsmedel. Inför beslutet om nya avgifter 2013 redogjorde för att en av konsekvenserna av att behålla den nuvarande avgiftskonstruktionen är att årsavgiften behöver ses över årligen. Skälen till detta var starka. Ledtiderna för prövningsärenden kan överstiga 12 månader vilket innebär att intäkter och kostnader för enskilda ärenden inte behöver redovisas samma budgetår. Andra orsaker som också angavs i s förslag till ny avgiftskonstruktion är att osäkerheterna i prognoserna är stora, både när det gäller antalet inkommande ärenden och beräknad resursåtgång för att handlägga dem. Problemet med myndighetens avgiftskonstruktion kvarstår. Avgiftsnivåerna enligt förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter började successivt tillämpas med start år 2013. Underlaget som låg till grund för bedömningen av vilka ansökningsavgifter som skulle tas ut arbetades fram under 2012. Vid den tidpunkten saknades till exempel praktisk erfarenhet av att hantera växtskyddsmedelsärenden enligt växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009. Tillämpningen av förordningen om bekämpningsmedelsavgifter är problematisk då förordningen är inkonsekvent i vissa delar och otydligt formulerad och avgifter saknas för vissa ärendekategorier. Otydlighet och inkonsekvens skapar merarbete och speciallösningar för verksamheten. Därför ser att det finns ett stort behov av att analysera tillämpningen av förordningen om bekämpningsmedelsavgifter för att se över möjligheter att nå det ekonomiska målet Finans i balans. 19 (25)
3.3 Finansiering av verksamheten för allmänkemikalieavgiften, förslagen i sin helhet Nulägesbeskrivning för allmänkemikalieavgiften Kemikalieavgiften är den avgift som betalas av företag som tillverkar, för in eller importerar kemiska produkter till Sverige. Avgiften ska bekosta tillsyn, tillsynsvägledning och stöd till dessa företag. Antalet företag med aktiva produkter i produktregistret uppgår till cirka 2 000. Antalet aktiva produkter ligger mellan 60 65 000. Avgiften för allmänkemikalier beräknas dels per produkt och dels på volym anmälningspliktiga produkter. Det finns ett maximalt belopp per produkt och för volym i ton för ett och samma företag. snivån för allmänkemikalier kan därför variera beroende på hur företagen organiserar sig. Det sker idag en kontinuerlig ökning av antalet produkter. erna beräknas därför fortsatt att öka något under perioden 2020 2022. erna för verksamhet mot allmänkemikalieavgiften har under flera år varit lägre än intäkterna. En finans i balans innebär att avgifterna över tid ska motsvara kostnaderna. erna för stöd till företag inkluderar utbetalningar till andra organisationer i prognos 2019 och beräkning 2020. För åren 2021 och framåt ser behov av förstärkning av myndighetens arbete med tillsyn. Behov av resurser 2020 2022 för verksamhet inom allmänkemikalieavgiften har ansvar för tillsyn av tillverkare och importörer och för att ge stöd till näringslivet när det gäller information och utbildning inom EU:s kemikalielagstiftning. Omfattningen av verksamheten ska stå i proportion till intäkterna över tid. har utvecklat avgiftshanteringen och en ny e-portal för att underlätta för företagen och effektivisera arbetet. De totala kostnaderna för produktregistret minskar succesivt under åren 2020 2022 då avskrivningskostnaderna minskar och arbetet effektiviseras. Utöver den nivån som finns idag för s eget arbete med tillsyn och stöd till företag bedömer att det finns ett behov av förstärkning på 11 miljoner kronor från 2021 och framåt. s förslag syftar till att kartlägga oregistrerade företag målgruppsanpassa stöd- och informationsinsatser utöka kontroll av regelefterlevnad förstärka EU-samverkan för en konkurrensneutral och harmoniserad marknadskontroll. 20 (25)