Årsredovisning 2013
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer 2014-02-22 Foto Omslag Mikael Svensson/Scandinav Bildbyrå, s. 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen, s. 19, 47, 63 Matton, s. 30 istockphoto, s. 76 Rickard Westman/elvisphoto.com, s. 108 F. Hjälm Tryck Edita Bobergs AB, Västerås, februari 2014
Året som gått Det gångna året har varit händelserikt för Socialstyrelsen. Vi kunskapsstyr vården och omsorgen för att verksamheterna ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Under 2013 publicerade vi omkring 350 publikationer, till exempel nya rekommendationer om vård i livets slutskede och nationella riktlinjer för cancerdiagnoser. En ny del i riktlinjerna är målnivåer som gör det tydligare vad vården bör erbjuda. En utvärdering av placerade barn och unga visade alarmerande resultat om att de är överrespresenterade när det gäller självskador och bruk av psykofarmaka och har högre dödlighet. Under året genomförde myndigheten en rikstäckande undersökning bland cirka 140 000 äldre med hemtjänst eller särskilt boende om vad de tycker om äldreomsorgen. Andelen nöjda har ökat även om det fortfarande finns områden kvar att utveckla. Socialstyrelsen lyfte under året också behovet av kraftfulla åtgärder från hälso- och sjukvården för att säkerställa att personer med psykisk sjukdom får en god vård. Vår utvärdering visade att den som drabbas av psykisk sjukdom löper en avsevärt högre risk att dö i förtid. Socialstyrelsen framhöll därför vikten av en ökad följsamhet till de nationella riktlinjerna. Under året konstaterade vi också att de stora regionala skillnaderna i väntetider för cancervård består. Nu tittar vi vidare på hur skillnaderna kan jämnas ut. I januari fick vi ett samlat ansvar för de statligt finansierade SK-kurserna för läkare som gör sin specialisttjänstgöring. Under året har vi förkortat den genomsnittliga handläggningstiden för prövning av specialistkompetens för läkare och tandläkare med svensk utbildning med uppemot åtta månader jämfört med året tidigare. Vi har också förbättrat servicen och kortat svarstiderna till omvärlden genom att starta en upplysningstjänst. Socialstyrelsen har varit under kontinuerlig verksamhetsförändring alltsedan 2009. Utöver den ordinarie verksamheten har det gångna året även inneburit ett omfattande omställningsarbete till följd av att halva myndigheten fördes över till Inspektionen för vård och omsorg. Min bedömning är att Socialstyrelsen fortsätter att leva upp till regeringens krav och förväntan på oss. Det är också min övertygelse att vi nu går in i nästa verksamhetsår med ännu bättre förutsättningar att förbättra vården och omsorgen och minska ojämlikheterna. Lars-Erik Holm
Förkortningar BAS Behov av stöd BBIC Barns behov i centrum BUP Barn- och ungdomspsykiatri DHS Socialstyrelsens dokumenthanteringssystem DRG Diagnosrelaterade grupper EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen FHI Statens folkhälsoinstitut FÅB Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Hosp Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) HVB Hem för vård eller boende ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa IPULS Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige ISO Internationella standardiseringsorganisationen IVF In vitro fertilisering IVO Inspektionen för vård och omsorg JK Justitiekanslern JO Justitieombudsman (riksdagens ombudsmän) LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga METIS Mer teori i ST NOMESKO Nordisk medicinalstatistisk kommitté OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa PSL Patientsäkerhetslag (2010:659) RiR Riksrevisionen RSN Rikssjukvårdsnämnden SCB Statistiska centralbyrån SiS Statens institutionsstyrelse SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling WHO Världshälsoorganisationen
Innehåll Året som gått 3 Förkortningar 4 Verksamheten 2013 7 Organisation 7 Verksamhetens omfattning 8 Ledningssystem 8 Särskilda åtgärder 9 Externa granskningar 10 Socialstyrelsen i medierna 10 Extern samverkan 11 Intäkter, kostnader och transfereringar 11 Resultatredovisning 13 Fördjupad redovisning 15 Sakområden 15 Äldre 15 Barn och unga 17 Psykisk ohälsa 21 Funktionshinder 23 Patientsäkerhet 24 Smittskydd 26 Krisberedskap 28 Kunskap 31 Kunskapsöversikter 31 Nationella riktlinjer 32 Vägledningar 33 Stöd för kunskapstillämpning 34 Individbaserade register 35 Statistik 36 NordDRG 39 Verksamhetsregister 40 Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 42 Donationsregistret 42 Uppföljning och utvärdering 43 Regelgivning 47 Socialstyrelsens författningssamling 47 Handböcker 48 Tillsyn 51 Inspektioner och besök 52 Verksamhetstillsyn 53 Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal 60 Ej verkställda beslut 61
Övriga uppgifter 64 Legitimationer med mera 64 Specialistkompetensbevis 66 Kompletterande utbildningar 67 Tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård 67 Tillståndsprövning inom socialtjänst 68 Patientjournaler 69 Statsbidrag 69 Kurser för ST-läkare 70 Remisser 71 Extern frågeservice 71 Särskilda organ 73 Beslutande organ 73 Personal och kompetens 77 Sjukfrånvaro 77 Kompetensförsörjning 78 Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer 78 Systematiskt arbetsmiljöarbete 79 Ekonomiska uppgifter 81 Ekonomisk redovisning 85 Årsredovisningens undertecknande 108 Bilaga 1. Regeringsuppdrag 2013 111 Bilaga 2. Socialstyrelsens publikationer 2013 128
Verksamheten 2013 Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet vars uppdrag är att verka för en god hälsa och social välfärd, samt för omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Grundläggande bestämmelser för myndighetens verksamhet finns i förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. Myndigheten har en bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Socialstyrelsen styr med kunskap, regler, statsbidrag, och genom att göra tillsyn, uppföljningar och utvärderingar. Socialstyrelsen har också fyra särskilda organ. Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (rättsliga rådet) och Rikssjuk vårdsnämnden är beslutande organ. Nationella rådet för organoch vävnadsdonation (donationsrådet) samt Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring är rådgivande organ. Den 1 juni övergick tillsynsverksamheten och stora delar av tillståndsverksamheten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Organisation Socialstyrelsen är en enrådighetsmyndighet. Det innebär att generaldirektören fattar beslut på myndighetens vägnar och ensam bär ansvaret för verksamheten. Han svarar i och med det direkt inför regeringen för sina beslut. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande, men det har inga beslutsbefogenheter. Socialstyrelsen har fem avdelningar med ansvar för var sitt verksamhets område. Områdena är: statistik och jämförelser; kunskapsstyrning; kunskapsstöd; regler och behörighet; samt utvärdering och analys. Utöver dessa fem avdelningar finns också stödfunktionerna generaldirektörens stab; verksamhetsstöd och kommunikation. Organisationsförändringar Socialstyrelsen nuvarande roll efter genomförda förändringar aktualiserade även frågor om myndighetens egen organisation. Med anledning av den nya myndighetsstrukturen och Socialstyrelsens framtida roll identifierades därför ett antal utvecklingsområden. Det har framför allt handlat om att göra det lättare för styrmedel och huvud processer att tjäna samma syften, 7
VERKSAMHETEN 2013 samt att organisationen ska stödja integreringen av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Andra områden omfattar att prioritera rätt bland myndighetens alla uppgifter samt öka dess fokus på problemanalys och stärka implementeringen av Socialstyrelsens produkter. Detta ledde fram till att Socialstyrelsen genomförde en organisationsförändring den 1 september 2013. Förändringen innebar bland annat att det bildades en ny avdelning för kunskapsstöd och en ny avdelning för utvärdering och analys. Verksamhetens omfattning Socialstyrelsens totala kostnader uppgick 2013 till 1 112 797 tkr. Myndigheten hanterade 45 390 ärenden, att jämföra med föregående år då 63 207 ärenden registrerades. Antalet ärenden är färre vilket beror på verksamhetsövergången till IVO. Vid utgången av 2013 var 685 personer anställda på Socialstyrelsen. Antalet anställda har minskat med 508 personer jämfört med föregående år, vilket också är ett resultat av verksamhetsövergången. Socialstyrelsen hade 215 regeringsuppdrag under 2013, vilket är fler än 2012. Myndigheten fick 91 nya uppdrag under året, inklusive uppdrag i regleringsbrevet. Även 2013 redovisar Socialstyrelsen kostnader för slutredovisade regeringsuppdrag i den utsträckning det är möjligt. Socialstyrelsen har kunnat kostnadsberäkna 80 procent av dessa uppdrag jämfört med 92 procent 2012. Socialstyrelsens ambition är att kunna redovisa kostnader för samtliga avlämnade regeringsuppdrag. Kostnaderna för respektive rapport redo visas i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas Socialstyrelsen publikationer 2013. Ledningssystem Socialstyrelsen har beslutat att införa och ISO-certifiera ett integrerat ledningssystem. Ledningssystemet ska förbättra kvaliteten i myndighetens arbetssätt och prestationer, öka informationssäkerheten, förbättra arbetsmiljön och minska myndighetens negativa miljöpåverkan. En central del i ledningssystemet är att medarbetarna har ett gemensamt arbetssätt där det är lätt att göra rätt. Det skapas bland annat genom att arbetet sker i enlighet med framtagna processer och rutiner. Under året har Socialstyrelsen genomfört flera olika aktiviteter för att utveckla och stärka ledningssystemet. Myndigheten har till exempel förtydligat sin huvudprocesskarta utifrån dess modell för kunskapsstyrning för att utveckla god hälsa, vård och omsorg. Vidare har myndighetens risk- och sårbarhetsanalyser gällande informationssäkerhet och arbetsmiljö också vidareutvecklats och integrerats i ordinarie verksamhetsplanering. Risk- och sårbarhetsanalyserna lägger grunden för prioriteringar och åtgärder i syfte att förbättra hanteringen av Socialstyrelsens informations tillgångar och förbättra arbetsmiljön. Myndigheten har också lanserat ett nytt webbaserat verktyg för att hantera händelser under 2013. Med händelser menas avvikelser, incidenter, tillbud och olyckor. Med hjälp av verktyget dokumenterar Socialstyrelsen händelser och kan åtgärda och förebygga brister. För att höja kompetensen inom miljö, 8
VERKSAMHETEN 2013 arbetsmiljö och informationssäkerhet har myndigheten under året tagit fram webbaserade internutbildningar. Mellan 65 och 80 procent av medarbetarna har hittills genomfört de olika kurserna. För att säkerställa att myndigheten efterlever kraven i ledningssystemet och för att främja en kontinuerlig utveckling av verksamheten har Socialstyrelsen under året byggt upp en ny internrevisionsfunktion med en internrevisionsledare och ett antal internrevisorer. Under 2013 har internrevisionen genomfört 26 platsbesök i verksamheten på både strategisk avdelningsnivå och operativ enhetsnivå. Revisionerna har inriktats på att identifiera avvikelser och utvecklingsbehov samt i dialog med berörda verksamheter diskutera förbättringsförslag och skapa förutsättningar för utveckling. Sammanlagt handlar det om ett 30-tal avvikelser och cirka 100 förbättringsförslag. Resultaten har följts upp och redovisats för ledningsgruppen i samband med ledningens genomgång av ledningssystemet. Särskilda åtgärder En fortsatt utveckling av kunskapsstyrningen En utvecklad kunskapsstyrning är avgörande för att möta de utmaningar hälso- och sjukvården samt socialtjänsten står inför. Genom de förändringar i myndighetsstrukturen som genomförts under 2013 har det tydliggjorts att utvecklingen av kunskapsstyrningen inom vård och omsorg är en central uppgift för Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur kunskapsstyrningen ska prägla myndighetens arbete och i förlängningen utvecklingen av vård och omsorg. I modellen har syftet med kunskapsstyrning placerats i fokus, det vill säga att medborgare ska uppnå god hälsa och få tillgång till god vård och omsorg som är grundad på bästa tillgängliga kunskap. I modellen tydliggörs också hur de olika styrmedlen bör samspela och hur Socialstyrelsens samtliga processer ska utgå från kunskapsstyrningens beståndsdelar. I modellen betonas att all verksamhet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap och att val av åtgärder ska utgå från en strukturerad behovs- och problemanalys. En ytterligare ambition är att utveckla stödet till genomförande av insatser ute i vård- och omsorgsverksamheterna. Ett omfattande omställningsarbete Den förändrade myndighetsstruktur som genomförts under 2013 har präglat mycket av myndighetens arbete under året. Den 1 juni bildades Inspektionen för vård och omsorg vilket medförde att Socialstyrelsens tillsynsarbete och drygt 500 personer, hälften av myndighetens anställda, överfördes till den nybildade myndigheten. Arbetet med omställning och verksamhetsövergång har varit omfattande. Exempel på detta har varit förberedelser för verksamhetsövergång, överföring av ärenden, hantering av åtkomstfrågor till register samt hantering av befintliga avtal. Under våren 2013 beslutade regeringen även att slå samman Smittskydds institutet och Folkhälsoinstitutet till en samlad folkhälsomyndighet. Till den nya myndigheten, som startade sin verkamhet den 1 januari 2014, beslutades även att överföra vissa av Socialstyrelsens uppgifter inom folkhälso- och miljöhälsoområdet. Totalt omfattades 14 personer av denna verksamhets övergång. 9
VERKSAMHETEN 2013 Samtliga verksamhetsövergångar har krävt omfattande administrativa insatser både vad gäller logistik- och personalfrågor. Förändringarna har också medfört ett stort behov av såväl extern som intern kommunikation om förändringarnas innebörd och dess konsekvenser. Ett nära samarbete med de organisationskommittéer som haft till uppdrag att förbereda bildandet av de nya myndigheterna har också varit nödvändigt. Utveckling av it-driften Socialstyrelsen har en komplex it-miljö med ett flertal nationella register och avancerade registermiljöer. Under året har en it-plan tagits fram som tydliggör och prioriterar de viktigaste åtgärderna. För att öka myndighetens it-säkerhet har det systematiska utvecklingsarbetet fortsatt liksom arbetet med att kvalitetssäkra informationsutbyte med externa parter. Ytterligare en åtgärd som myndigheten har arbetat med under 2013 är att säkerställa redundant it-drift via extern part. Trots ett avrop genom förnyad konkurrensutsättning från det statliga ramavtalet och en öppen upphandling har inga giltiga anbud erhållits. Myndigheten undersöker nu alternativa lösningar. Externa granskningar Riksrevisionen har med anledning av de fördelar som påvisats med ett ökat inslag av patientcentrering i vården granskat om Socialstyrelsens riktlinjer främjar en vård utformad utifrån patientens perspektiv. Detta arbete har utmynnat i rapporten Mer patientperspektiv i vården är nationella riktlinjer en metod? (RiR 2013:4). Riksrevisionen bedömer att riktlinjerna, som i huvudsak vänder sig till beslutsfattare inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten, endast delvis innehåller ett patientperspektiv och att arbetet med att ta fram riktlinjer kan utvecklas genom att bredda kunskapsbasen och tydliggöra patient- och brukarföreträdares roll. I sin granskning framhöll Riksrevisionen även att Socialstyrelsen kunde utveckla arbetet med att föra ut och följa upp riktlinjerna. Socialstyrelsen i medierna Socialstyrelsen hade under 2013 ett stort mediegenomslag, även om det minskade något till följd av att tillsynsverksamheten fördes över till IVO i juni. Totalt nämndes Socialstyrelsen under året i cirka 24 000 artiklar, vilket motsvarar cirka 450 per vecka. I 92 procent av artiklarna skildrades Socialstyrelsen i neutralt eller positivt värderande ton. Tre prioriterade sakområden stod i fokus för Socialstyrelsens egna medieinitiativ: barn och unga, äldre samt psykisk ohälsa. Bland annat presenterade myndigheten på debattplats i dagspressen sin utvärdering av vården och omsorgen om placerade barn och ungdomar, de nya nationella rekommendationerna och kunskapsstödet för att säkra en likvärdig och god vård i livets slutskede. Myndigheten presenterade även den första samlade utvärderingen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens insatser mot psykisk sjukdom. Drygt en tredjedel av mediernas rapportering om Socialstyrelsen under 2013 rörde områdena barn och unga, äldre eller psykisk ohälsa. 10
VERKSAMHETEN 2013 Extern samverkan Socialstyrelsen samverkar och har regelbundna möten med andra myndigheter vars verksamhet berör Socialstyrelsens ansvarsområden. Myndigheten genomför dessutom möten med företrädare för större intresseorganisationer såsom berörda arbetsgivar-, arbetstagar- och yrkesorganisationer och andra tongivande aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Samverkan är också formaliserad i Socialstyrelsens råd för funktionshindersfrågor, äldrefrågor och missbruksfrågor, samt i möten som sker inom ramen för nationell samverkan för psykisk hälsa och i möten med företrädare för nationella minoriteter. På detta sätt utbyts erfarenheter i aktuella frågor. Organisationerna ges möjlighet till delaktighet och insyn i myndighetens arbete och Socialstyrelsen får tillgång till aktuell kunskap. Inom ramen för regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa (PRIO) har Socialstyrelsen fått i uppdrag att säkerställa en behovsanpassad och samordnad kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Myndigheten utför uppdraget i samarbete med Läkemedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt i nära samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och nätverket Nationell sam verkan för psykisk hälsa (NSPH). Socialstyrelsen har i uppdrag att i samverkan med Jordbruksverket upprätta och ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Uppgiften är att stödja en regelbunden och sektorsövergripande samverkan mellan alla aktörer som är inblandade i arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Arbetet inkluderar human- och veterinärmedicin, folkhälsa, djurhållning, livsmedel och yttre miljö. En kanslifunktion på Socialstyrelsen stödjer och koordinerar samverkansarbetet. Intäkter, kostnader och transfereringar Socialstyrelsens intäkter och kostnader har 2013 stora skillnader mot jämförelseåret 2012 eftersom myndighetens tillsyns- och tillståndsverksamhet övergick till IVO. Intäkter Socialstyrelsens verksamhet finanseras med anslag, avgifter och andra ersättningar samt bidrag från andra myndigheter. Bidragen, främst från Kammarkollegiet, är i huvudsak knutna till särskilda regeringsuppdrag och betalas ut efter beslut av regeringen. Intäkterna för 2013 har minskat med 13 procent. Justerat för effekterna av verksamhetsövergången till IVO har intäkterna dock ökat. Detta förklaras av en ökad volym av uppdrag finansierade utanför förvaltningsanslaget. Ökningen av övriga anslag beror på att tidigare bidragsmedel ändrat finansieringsform till anslagsmedel, exempelvis 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (74 407 tkr), 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning samt spel (28 470 tkr) samt 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet (25 702 tkr). 11
VERKSAMHETEN 2013 Tabell 1. Intäkter Intäkter fördelade på finansieringsslag 2011 2013, löpande priser (tkr) 2013 2012 2011 Förvaltningsanslag 653 925 920 284 839 457 Övriga anslag 172 568 27 016 35 061 Avgifter och andra ersättningar 40 710 18 648 23 749 Bidrag från myndigheter och andra 242 898 303 241 262 386 organisationer Finansiella intäkter 2 696 4 551 5 065 Totala intäkter 1 112 797 1 273 741 1 165 718 Kostnader Fördelningen av Socialstyrelsens kostnader för år 2011 till 2013 framgår i tabell 2. Justerat för effekterna av verksamhetsövergången till IVO föreligger en ökning av både personalkostnaderna och övriga kostnader. Lokalkostnaderna har varit oförändrade medan avskrivningar och räntekostnaderna fallit på grund av lägre investeringar. Tabell 2. Kostnader Kostnader för verksamheten 2011 2013, löpande priser (tkr) Verksamhetens kostnader 2013 2012 2011 Kostnader för personal 652 378 812 513 752 955 Kostnader för lokaler 56 453 72 915 67 450 Övriga driftkostnader 350 805 317 642 273 698 Finansiella kostnader 1 962 3 408 4 822 Avskrivningar och nedskrivningar 51 198 67 262 66 793 Totala kostnader 1 112 797 1 273 741 1 165 718 Tabell 3. Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar 2013 2011, löpande priser (tkr)* Verksamhetsgren 2013 2012 2011 Tillsyn 217 952 474 704 428 039 Kunskap 597 177 510 001 451 054 Regelgivning 34 371 28 979 24 869 Övriga uppgifter 228 733 239 223 237 489 Särskilda organ 8 656 20 834 24 267 Övrigt 25 908 Totala kostnader 1 112 797 1 273 741 1 165 718 * Mer utförlig beskrivning av förändringar av verksamhetsgrenarna och deras kostnader ges i respektive avsnitt. Kommentar till kostnadsberäkning Fördelningen mellan verksamhetgrenar är ungefär densamma som tidigare år, förutom för tillsyn som minskat som en direkt följd av att 12
VERKSAMHETEN 2013 verksamhetsgrenen övergått till IVO. Under rubriken övrigt redovisas kostnader som inte ska fördelas på verksamhetsgrenarna, exempelvis kostnader för verksamhetsövergångar m.m. Den större delen av dessa kostnader har fakturerats IVO och motsvaras av ökade intäkter under rubriken avgifter och andra ersättningar. Kostnaden för särskilda organ har minskat som en följd av lägre aktivitet och för att vissa kostnader från och med 2013 fördelats på verksamhetsgrenen kunskap. Transfereringar Transfereringarna uppgick 2013 till 1 053 412 jämfört med 2012 då det var 1 398 443 tkr och avsåg främst bidrag till landsting och kommuner samt olika organisationer. Minskningen, 345 031 tkr förklaras huvudsakligen av återbetalningar av tidigare års bidrag som skett när mottagaren inte förbrukat medlen. Socialstyrelsen har även betalat ut bidrag till andra myndigheter på uppdrag av regeringen. Resultatredovisning Socialstyrelsen redovisar sin verksamhet i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Enligt denna ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verk samheten och resultatet av denna verksamhet. Socialstyrelsen har följt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 3 kap. 1 FÅB. Socialstyrelsens prestationer avser i huvudsak längre projekt. Myndigheten redovisar därför prestationernas totala kostnad det år prestationen avslutas, vilket inkluderar kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen. I årsredovisningen för 2013 redovisas även årskostnaden för ett antal prestationer där det bedöms vara relevant. Kostnaderna för prestationerna inkluderar både direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna är fördelade efter direkt tid och utgör cirka 40 procent av de totala kostnaderna. Socialstyrelsen har vidare utvecklat redovisningen för ett antal prestationer med genomsnittlig handläggningstid och ärendebalanser under året. Socialstyrelsen bedömer att redovisningen av prestationerna på ett rättvisande sätt beskriver myndighetens verksamhet. Urvalet har gjorts med utgångspunkt från volym, kostnad och relevans och beslutats av general direktören. Ett antal prestationer har utgått ur redovisningen då de inte bedömts viktiga för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Andra prestationer som bättre speglar Socialstyrelsens verksamhet har tillkommit. Snittkostnad för prestation är inte alltid relevant att redovisa. Det gäller prestationer som sinsemellan kan ha stora variationer i arbete och tidsåtgång. Socialstyrelsen har valt att redovisa tillsynsverksamhetens prestationer för de fyra första månaderna för att säkerställa att de är korrekt redovisade. Det bedömdes inte möjligt att inkludera maj månad i prestationsavsnittet då systemen som uppgifterna hämtas ifrån övergick till IVO 13
VERKSAMHETEN 2013 den 1 juni. I och med myndighetsdelningen så förlorade Socialstyrelsen möjlighet att hämta ut uppgifter om volym kopplat till kostnad. Den ekonomiska redovisningen innehåller fem redovisade månader. Det fördjupade avsnittet beskriver vad Socialstyrelsen genomfört under året med utgångspunkt från de sakområden som varit mest aktuella. Denna beskrivning syftar till att ge en tydligare bild av myndighetens arbete för en god vård och omsorg inom respektive område. 14
Fördjupad redovisning Sakområden Socialstyrelsens verksamhet berör många sakområden och enskilda sakfrågor inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten samordnar ett antal sakområden internt, till exempel äldre, barn- och unga och psykisk ohälsa. I de samordnade sakområdena arbetar Socialstyrelsen efter specifika mål (både interna och från regeringen) och strategier som följs upp årligen. Syftet med att samordna utvalda sakområden och perspektiv är att Socialstyrelsen ska kunna ge enhetliga budskap och effektivt kunna genomföra de uppdrag myndigheten får som rör specifika sakområden. Äldre Socialtyrelsen har under året inom äldreområdet tagit fram olika stöd till äldreomsorgen, exempelvis en vägledning för systematiskt och behovsinriktat arbete samt ett bedömningsinstrument för biståndshandläggare. Myndigheten har även utökat stödet för rättstillämpningen inom flera områden. En väsentlig del av arbetet har samordnats inom ramen för den nationella satsningen om mest sjuka äldre. Vidare har Socialstyrelsen har tagit fram fördjupad kunskap om psykisk ohälsa bland äldre inom kommunernas äldreomsorg, samt genom kartläggningar, utvärderingar och analyser främjat kunskapsutvecklingen inom området. Stöd till kvalitetsutveckling och upphandling I årets rapport av öppna jämförelser inom vård och omsorg för äldre visar Socialstyrelsen att drygt hälften av dem som har insjuknat i stroke uppger att de har fått sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda. I den äldre befolkningen fortsätter antalet fallskador att öka över tid och är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Generellt har de förebyggande åtgärderna för att minska antalet fallolyckor förbättrats. För första gången genomfördes en rikstäckande undersökning bland äldre med hemtjänst eller särskilt boende. Denna redovisade Socialstyrelsen i rapporten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Cirka 140 000 av 213 000 tillfrågade personer svarade på frågorna i enkäterna. Av de 15
FÖRDJUPAD REDOVISNING som får hemtjänst tycker de flesta att personalen utför sina upp gifter på ett bra sätt (87 procent) och att personalen tar hänsyn till deras önskemål (85 procent). De som har sämre hälsa är dock inte lika positiva. Årets version av Äldreguiden har publicerats på Socialstyrelsens webbplats och riktar sig till äldre personer med behov av vård och omsorg och deras anhöriga. Guiden kompletterar också kommunernas medborgarinformation på detta område. I rapporten Kostnadsmått 2012 öppna jämförelser av socialtjänsten redovisar Socialstyrelsen bland annat nio kostnadsmått för vård och omsorg om äldre. Kostnadsmåtten som speglar resursanvändning och prioriteringar visar stora variationer mellan kommuner. En allt större del av vården och omsorgen utförs av enskilda utförare och privata vårdgivare. Denna utveckling ställer nya krav på organisation, kompetens och arbetsmetoder i kommuner och landsting. Socialstyrelsens vägledning Ställa krav på kvalitet och följa upp ger stöd till kommunernas arbete i dessa upphandlingsprocesser. Stöd till behovsinriktat arbete För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används, har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och dokumentation avseende äldreomsorg. Den äldres livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med ICF. Vid sidan om vägledningen ger Socialstyrelsen kostnadsfri utbildning i två steg för de personer som kommunerna valt ut som processledare i införandet av Äldres behov i centrum. Under året har myndigheten anordnat 57 utbildningstillfällen med 1 102 deltagare från 200 kommuner. Av dessa så har 402 personer i 156 kommuner gått båda stegen. Under året har Äldres behov i centrum också tagit upp hela eller delar av programmet vid 30 regionala eller nationella konferenser. Socialstyrelsen har också tagit fram ett bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen: Behov av stöd (BAS). Instrumentet med tillhörande manual kan laddas ner från Socialstyrelsens webbplats. Utvecklingsarbetet beskrivs i rapporten Den äldres röst instrument med nationellt fackspråk för Behov Av Stöd (BAS). Äldres behov i centrum och Behov av stöd kan användas var för sig eller kombineras, då båda är utvecklade utifrån ICF. Stöd för bättre rättssäkerhet Socialstyrelsen har under året arbetat för att stödja kommuner och enskilda verksamheter i arbetet med att förbättra rättssäkerheten inom äldreomsorgen. Tillsammans med Boverket har myndigheten till exempel tagit fram vägledningen Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. Socialstyrelsen har också publicerat meddelandebladen Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär (nr 4/2013), Uppgifter om beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2014 (nr 11/2013), och Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna (nr 12/2013). Socialstyrelsen har vidare publicerat skriften Rättssäkerhet inom äldreomsorgen. Några vanliga frågor och svar om handläggning från ansökan till verkställighet. Under november och december genomförde 16
FÖRDJUPAD REDOVISNING myndigheten sex konferenser med temat Rättssäkerhet och god kvalitet inom äldreomsorgen, där chefer och biståndshandläggare deltog. Under konferenserna diskuterades bland annat regelverket och modellen Äldres behov i centrum samt erfarenheter från lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen. Den nationella värdegrunden i äldreomsorgen Socialstyrelsen har fortsatt att stötta verksamheternas arbete med värdegrundsfrågor. Detta med anledning av att den nationella värdegrunden infördes i socialtjänstlagen 1 jan 2011. Under åren 2012 och 2013 har prestationsersättningar betalats ut till kommuner för att införa och följa upp dem. I dag har 230 kommuner en plan för hur de ska ta fram lokala värdighetsgarantier, 170 kommuner har utformat minst tre lokala värdighetsgarantier och 70 kommuner har infört lokala värdighetsgarantier. Socialstyrelsen har medverkat till att en omfattande utbildningssatsning har genomförts genom att upphandla två värdegrundsutbildningar. Cirka 2 200 enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvarig för rehabilitering har genomfört utbildningen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Av dessa enhetschefer har sedan 300 deltagit i fördjupningsutbildningen Fördjupad värdegrundsutbildning inom äldreomsorgen med betoning på ledarskapet. Stöd till anhöriga Under 2013 har Socialstyrelsen publicerat vägledningen Stöd till anhöriga, som riktar sig till chefer inom socialtjänsten. Syftet med vägledningen är att bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL om kommunens skyldighet att underlätta för de personer som vårdar en närstående ska få genomslag och tillämpas. Vägledningen har spridits inom socialtjänsten. Vid årets slut hade skriften laddats ned från Socialstyrelsens webbplats cirka 1 500 gånger och cirka 2 000 exemplar hade spridits i kommunerna. Socialstyrelsen vill inspirera hälso- och sjukvården i dess arbete med att utveckla stöd till anhöriga och har därför under 2013 börjat dokumentera och publicera exempel på hur sådant arbete framgångsrikt har byggts upp runt om i landet. Barn och unga Barnperspektivet får ett allt tydligare genomslag, både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Under 2013 har Socialstyrelsen fortsatt sitt arbete för barns bästa genom att bland annat ta fram samlade beskrivningar och analyser av barns och ungas välfärd och fördjupa kunskapen om placerade barns och ungas utsatthet. Även stödet till de verksamheter som möter placerade barn och unga har förbättrats. Myndigheten har också tagit fram vägledningar om god vård och omsorg till andra utsatta barn och unga. Barns och ungas välfärd Barns och ungas hälsa och sociala förhållanden i Sverige är goda, även jämfört med andra välfärdsländer, i synnerhet när det gäller från spädbarnsåldern och upp till 15 års ålder. Sverige ligger dock inte lika mycket i framkant när det gäller ungdomar. Symtom på ett nedsatt psykiskt väl- 17
FÖRDJUPAD REDOVISNING befinnande är till exempel vanligare bland svenska 15-åringar än bland 15-åringar i flera andra länder i Europa och Nordamerika. Depressioner, ångestsjukdomar och missbruk är de diagnoser som ökar mest inom ungdomsgruppen. Detta är några av slutsatserna i rapporten Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Rapporten är den första samlade beskrivningen och analysen av barns och ungas hälsa och sociala förhållanden samt av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete för dessa barn och unga. I rapporten visar Socialstyrelsen också att det redan under barndomen finns betydande sociala skillnader beträffande risken att drabbas av sjukdomar och död. Ytterligare redovisar myndigheten barnens miljöhälsoenkät i rapporten, som bland annat visar att astma och allergi fortsätter att öka. Situationen för placerade barn och unga En grupp barn och unga som inte får samma möjligheter till ett bra vuxenliv som andra i samma ålder är de som placerats i familjehem eller HVB-hem. Många placerade barn och unga lever i otrygga och osäkra miljöer under uppväxten, har fler psykosociala problem än andra ungdomar och hög användning av psykofarmaka. Dödligheten är nästan fem gånger så hög bland barn och unga i åldrarna 15 24 år som är eller har varit placerade jämfört med andra barn och unga. Dessa alarmerande resultat presenterade Socialstyrelsen i en utvärdering av vården och omsorgen om placerade barn och unga. Utvärderingen visar också att kommunerna har förbättrat förutsättningarna för god kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. Men mer behöver göras. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat bättre samverkan och förebyggande satsningar på barns och ungas uppväxtmiljöhälsa och utbildning. Kunskapsstöd för trygg och säker vård För att placerade barn och unga ska få en trygg och säker vård har Socialstyrelsen gett huvudmän och andra berörda kunskapsstöd i deras arbete. I samverkan med Skolverket har myndigheten därför gett ut vägledningen Placerade barns skolgång och hälsa. Utbildningsmaterialet Ett hem att växa i är ett annat exempel och ger familjehem kunskap om vad som krävs för att klara uppdraget och har tagit tillvara barns erfarenheter av detta. Myndigheten har i samverkan med Sveriges Kom muner och Landsting genomfört kommunikations- och utbildningsinsatser kring dessa kunskapsstöd. Ensamkommande barn och unga har ofta andra behov och förutsättningar än övriga placerade barn. Socialstyrelsen har under året gett ut vägledningen Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga och en kartläggning av ensamkommande barns behov. Myndigheten betonar i materialen vikten av mer individualiserat stöd och samverkan mellan de aktörer och myndigheter som har ansvar för arbetet med ensamkommande barn. Goda förutsättningar för bättre social barn- och ungdomsvård Sedan 2010 har kommunerna förbättrat förutsättningarna för god kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården, även om det fortfarande finns skillnader mellan kommunerna. Det framgår av Öppna jämförelser om 18
19
FÖRDJUPAD REDOVISNING den sociala barn- och ungdomsvården som Socialstyrelsen publicerade 2013. Två nya frågeområden som presenterades i de öppna jämförelserna under 2013 var verksamhetsuppföljning och insatser i öppenvård. I resultaten visar myndigheten att fler kommuner behöver följa upp insatser i HVB och familjehem på gruppnivå samt analysera behovet av biståndsbeslutade insatser i öppenvård. Genom Barns behov i centrum (BBIC) har Socialstyrelsen gett fortsatt stöd för utredning, planering och uppföljning i den sociala barn- och ungdomsvården. I dag använder 285 av 290 kommuner i Sverige handläggnings- och dokumentationssystemet BBIC. Av dessa har har 242 full licens, vilket är en ökning med 30 kommuner sedan 2012. Under 2013 har cirka 265 blivande lokala BBIC-utbildare och BBIC-ansvariga genomgått Socialstyrelsens BBIC-utbildning. Myndigheten har även genomfört en nationell BBIC-konferens riktad till chefer och arbetsledare, fyra nationella sammankomster för regionala BBIC-samordnare samt endagsutbildningar för cirka 110 personer. Under året har en ny upplaga av BBIC:s grundbok publicerats, likaså det nya utbildningsmaterialet På väg, med aktuell kunskap för arbetet med ungdomar som är på väg att bli vuxna. Stöd till de som arbetar med utsatta barn Att barn far illa kommer inte alltid till socialtjänstens kännedom och de kan därmed inte alltid få det stöd eller det skydd som de behöver från samhället. Socialstyrelsen har därför gett ut Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården. Vägledningen ska ge stöd i vårdens arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och fullgöra den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter barn med uppgivenhetssyndrom eller som är i riskzonen att utveckla detta. Vägledningen Barn med uppgivenhetssyndrom En vägledning för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård har tagits fram av Socialstyrelsen för personal inom båda dessa områden. Vägledningen ska bland annat fungera som stöd vid förebyggande insatser och vid barnpsykiatriska insatser på grund av traumatisering, depression eller liknande. Socialstyrelsen har också publicerat en sammanfattning av kunskapsläget om barn som anhöriga, det vill säga barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, våld samt allvarlig sjukdom eller död. Samverkan för barns bästa En nyckelfråga i samhällets stöd till barn och unga är samverkan. Under 2013 har Socialstyrelsen tagit ett mer samlat grepp om frågan genom vägledningen Samverka för barns bästa, som utgår från vad som krävs av olika verksamheter när barn behöver insatser från flera aktörer sam - tidigt. I vägledningen sammanfattar myndigheten kunskapsläget om samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Den beskriver i vilka lägen avtal om samverkan kan vara lämpliga och innehåller förslag om hur samverkan kan utformas och integreras i det dagliga arbetet. Myndigheten betonar barnet och familjen som medaktörer i detta arbete. 20
FÖRDJUPAD REDOVISNING Psykisk ohälsa Under 2013 har Socialstyrelsen främst fortsatt uppdraget att säkerställa en behovsanpassad och samordnad kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Myndigheten har även genomfört uppföljningar och fördjupade analyser inom området psykisk ohälsa. För att stärka det psykiatriska stödet har även myndigheten tagit fram flera vägledningar. Socialstyrelsen har också genomfört analyser från registerdata för att påvisa skillnader inom den psykiatriska vården. Ökat fokus på psykisk ohälsa Äldre personer med psykisk ohälsa behandlas alltför ofta långvarigt med psykofarmaka med ibland allvarliga biverkningar som följd. Detta visar Socialstyrelsen i rapporten Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. I rapporten har myndigheten analyserat konsekvenserna av att äldre personer inte får tillräcklig tillgång till specialiserad psykiatrisk vård. För att utveckla det psykiatriska stödet till äldre personer med psykisk ohälsa har myndigheten publicerat två vägledningar. Den ena är Att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa och riktar sig till verksamhetsansvariga inom socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt primärvård. Den andra vägledningen är Se tecken och ge rätt stöd och riktar sig till personal inom socialtjänsten. Väntetider till BUP Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin har inte förbättrats. Det visar Socialstyrelsens uppföljning av den förstärkta vårdgarantin som ska förbättra tillgängligheten till insatser för barn och unga med psykisk ohälsa (Tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa uppföljning av landstingens insatser 2012). Inom ramen för denna satsning har Socialstyrelsen fördelat 1,3 miljarder kronor till landstingen under perioden 2007 2012. Socialstyrelsen har också varje år följt upp landstingens insatser och väntetidernas utveckling. Satsningen baseras på årliga överenskommelser om en förstärkt vårdgaranti mellan regeringen och SKL. Socialstyrelsens uppföljning visar att alla landsting påtalar sårbarheten i bemanningssituationen inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Flertalet landsting har till exempel svårigheter att rekrytera barnpsykiatriker, i synnerhet erfarna barnpsykiatriker. Erfarna psykologer och psykologer med psykoterapeutisk examen är också svåra att rekrytera. Landstingen står med andra ord inför stora utmaningar för att klara tillgänglighet, bygga upp en första linjens hälso- och sjukvård för målgruppen och fortsatt upprätthålla en specialiserad barn- och ungdomspsykiatri. Ojämlik vård för utrikesfödda med schizofreni Vården för utrikesfödda personer som vårdas för schizofreni är inte jämlik. Socialstyrelsen har under 2013 publicerat resultaten från registeranalyser som bland annat visar att utrikesfödda löper större risk att insjukna i schizofreni jämfört med övriga befolkningen (Att ha schizofreni och vara utrikesfödd insjuknande, vård och levnadsförhållanden hos 21
FÖRDJUPAD REDOVISNING invandrare jämfört med personer födda i Sverige). Det finns även skillnader mellan utrikesfödda och personer födda i Sverige när det gäller vård och levnadsförhållanden efter insjuknandet. Personer med schizofreni har generellt en svag anknytning till arbetsmarknaden, men resultaten från denna analys visar att utrikesfödda personer med schizofreni har en än svagare ställning. Det är ovanligt att personer som insjuknat i schizofreni kan försörja sig på förvärvsarbete, och invandrade personer med schizofreni är i större utsträckning än personer födda i Sverige hänvisade till försörjningsstöd. Socialstyrelsen bedömer att kommuner och landsting bör se över sina insatser för personer med schizofreni som är födda utanför Sverige. De bör därmed säkerställa att dessa grupper får vård och behandling enligt de riktlinjer myndigheten givit för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Psykisk ohälsa hos barn och unga I underlagsrapporten Psykisk ohälsa bland unga en underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 fördjupar Socialstyrelsen kunskapen om den ökande gruppen av unga som tidigt rapporterar psykiska besvär eller som tidigt drabbas av psykisk sjukdom. I rapporten analyseras konsekvenserna av den psykiska ohälsan bland ungdomar med avseende på deras framtida hälsa och vuxenetablering. I underlagsrapporten kan Socialstyrelsen konstatera att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talet. Senaste data från 2011 visar på en fortsatt ökning av den psykiska ohälsan. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent. Att någon gång ha vårdats på sjukhus mellan 16 och 24 års ålder på grund av psykisk sjukdom innebar i många fall att man åter behövde sjukhusvård inom fem år. I rapporten visar myndigheten också att allt fler ungdomar rapporterar psykiska besvär, som oro eller ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det fanns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörj ning och familjebildning. Tillgängligheten till sociala stöd Tillgängligheten till socialtjänstens stöd har försämrats för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta visar Socialstyrelsen i Öppna jämförelser av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning som publicerades 2013. Tillgänglighet har försämrats sedan mätningen året innan; andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet har minskat från 51 procent till 44 procent. Andelen kommuner som inventerat målgruppens behov tillsammans med landstinget har minskat från 46 procent till 42 procent. Dessutom görs färre riktade informationssatsningar till målgruppen än tidigare. Det är viktigt att kommunerna informerar om individens rättigheter och vilket stöd som finns att tillgå eftersom många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i social isolering. 22
FÖRDJUPAD REDOVISNING Funktionshinder Under året har Socialstyrelsen fortsatt arbetet enligt regeringens strategi för funktionshinderspolitiken. Myndigheten har haft särskilt fokus på jämlik vård för personer med funktionsnedsättning. Uppföljning av handlingsplan och strategiarbete Socialstyrelsen ansvarar för en del i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken och har under året lämnat Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin delrapport 2 till regeringen. I delrapporten konstaterar myndigheten bland annat att: Hälso- och sjukvården behöver öka sin kunskap om personer med funktionsnedsättning och deras hälsorisker för att kunna ställa rätt diagnos och ge behandling i tid. Kommunerna kan göra mer för att enskilda personer ska slippa vänta orimligt lång tid på att få sina beslut verkställda. En viktig förutsättning för brukares delaktighet är att personalen har den baskompetens som behövs för att kunna omsätta nya kunskaper i praktiken. Bättre förutsättningar inom socialtjänsten Förutsättningarna för god kvalitet i socialtjänstens stöd till personer har blivit bättre. Det visar Socialstyrelsens Öppna jämförelser av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning. I jämförelserna visar myndigheten att kommunernas uppföljning av beslut har ökat. År 2012 följde 15 procent av kommunerna upp samtliga beslut om bostad med särskild service och 17 procent följde upp samtliga beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Motsvarande andelar året innan var 11 respektive 13 procent. Ett annat exempel är att 62 procent av kommunerna och stadsdelarna numera har en rutin för att erbjuda personer med funktionsnedsättning en individuell plan enligt LSS. Andelen året innan var 57 procent. Lägesrapport inom hälso- och sjukvård och socialtjänst I Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2013 gör Socialstyrelsen flera viktiga iakttagelser som rör stödet till personer med funktionsnedsättning. I rapporten visar myndigheten bland annat att vården till personer med funktionsnedsättning inte är jämlik. Ett exempel på detta är att kvinnor med insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade löper en fördubblad risk att dö i bröstcancer jämfört med andra bröstcancerpatienter. En anledning till den fördubblade risken är att dessa patienter många gånger får diagnosen senare än andra patienter. I lägesrapporten visar Socialstyrelsen också att få personer med funktionsnedsättning går vidare från daglig verksamhet till lönearbete eller praktik. En anledning till detta är att socialtjänsten och Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan brister i sin samverkan. Detta visar sig genom att beslut om daglig verksamhet inte följs upp i tillräck - lig utsträckning. Dessutom har Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan brister, vilket begränsar möjligheten till övergång. 23
FÖRDJUPAD REDOVISNING Fokus på anhöriga Under året har Socialstyrelsen på olika sätt främjat verksamheternas arbete att stötta anhöriga, vilket också har bäring på verksamheter som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på Socialstyrelsens arbete med att stötta anhöriga är en sammanfattning av kunskapsläget: Barn som anhöriga konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Här redogör myndigheten bland annat för de svårigheter som kan uppstå för barn vars förälder har en funktionsnedsättning. Exempel på sådana svårigheter är när funktionsnedsättning medför en ansträngd ekonomi, vilket kan leda till ökade konflikter i hemmet och till sämre levnadsförhållanden. Det kan också handla om att den vuxne med funktionsnedsättning inte klarar av att skapa ramar och struktur i vardagen. I Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen lyfter Socialstyrelsen frågor som rör socialtjänstens stöd till anhöriga som vårdar exempelvis personer med funktionsnedsättning. Med vägledningen syftar myndigheten till att göra bestämmelsen i socialtjänstlagen mer känd. Socialstyrelsen kan konstatera att två av tre kommuner tillämpar bestämmelsen om anhörigstöd i för liten utsträckning. Dessa uppgifter publicerades i Stöd till personer som vårdar eller stödjer anhöriga lägesbeskrivning 2013. Kommunerna uppger att en orsak till detta är svårigheter att hitta anhöriga till personer med funktionsnedsättning som får stöd enligt socialtjänstlagen. Patientsäkerhet Under 2013 har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till en nationell strategi för ökad patientsäkerhet. I linje med detta arbete har myndigheten också slutfört en kartläggning och granskning av metoder för patientsäkerhetsarbete som visar på behovet av utökad kunskap om metoder och insatser för att öka patientsäkerheten. Vidare har Socialstyrelsen lagt fram Lägesrapport 2013 inom patientsäkerhet och avslutat 2013 års uppföljning av överenskommelsen mellan staten och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Förslag till nationell strategi Socialstyrelsen har presenterat ett förslag för regeringen till nationell strategi för ökad patientsäkerhet: Förslag till Nationell strategi för patientsäkerhet för ett mer samlat patientsäkerhetsarbete. Det övergripande målet med strategin är att antalet vårdskador ska minska till noll. Förslaget till strategi innehåller fem långsiktiga och patientfokuserade delmål som visar riktningen för det fortsatta arbetet. Målen är: en god patientsäkerhetskultur i vården, att patienten är delaktig i sin vård och behandling, det sker färre vanligt förekommande eller allvarliga vårdskador, att rätt kompetens finns tillhanda vid rätt tillfälle samt att kunskapen ökar om effektiva åtgärder. Syftet med strategiförslaget är att beskriva den långsiktiga inriktningen i patientsäkerhetsarbetet. Strategin innehåller också förslag till organisation, genomförande och uppföljning. Ett led i att utveckla och 24