Luftutredning Kronetorps gård

Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08

Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Förutsättningar... 1 1.1 Uppdraget... 1 1.2 Utredningsområde och bebyggelseförslag... 1 1.3 Trafikalstring... 2 1.4 Metod... 3 1.4.1 Modell/Förutsättningar... 4 1.4.2 Meteorologi... 5 2. Miljökvalitetsnormer... 5 3. Allmänt om luften i Burlöv... 6 4. Påverkan inom planområdet... 7 5. Påverkan inom kritiska platser i Malmö... 9 6. Slutsatser... 10 i PROJEKT 1:1 Unr 61661038209

Bullerutredning Kronetorp 1:1 Data PM 1. Förutsättningar 1.1 Uppdraget Uppdraget omfattar att göra studier över hur utsläpp till luft kan komma att påverka boende inom förslag till ny detaljplan för Kronetorps gård, Burlövs kommun. En avstämning görs även över hur planförslaget kommer att påverka de platser i Malmö där problem med överskridanden för miljökvalitetsnormer finns idag. 1.2 Utredningsområde och bebyggelseförslag Utredningsområdet ligger i Burlövs kommun, i korsningen mellan motorvägarna E22 och E20/E6. Området består idag till största delen av jordbruksmark där Kronetorp gård är en gammal jordbruksfastighet. Figur 1 Utredningsområdets lokalisering Området i anslutning till Burlöv station utpekas i kommunens Framtidsplan som det största utbyggnadsområdet i kommunen. Kronetorps gård ligger i utkanten av detta område utan direkt koppling till annan bebyggelse. En arkitekttävling har dock nyligen genomförts som ger riktlinjer för framtida utbyggnad inom hela området mellan Kronetorpsvägen, Södra Stambanan, E6/E20 och E22, där Kronetorps gård ingår. Det aktuella förslaget till detaljplan skulle tills vidare kunna 1 av 10

betraktas som ett förtätningsprojekt i och med att planen ger möjlighet till utbyggnad av ytterligare bostäder i anslutning till den befintliga gården. I området planeras för en blandad bebyggelse med bostäder, inslag av handel, skola och delvis publika verksamheter. Bebyggelsen består av huskroppar i varierande storlek i två till fyra våningar. Bebyggelsen lokaliseras runt den befintliga bebyggelsen vid Kronetorp gård. Figur 2 Illustration över bebyggelseförslag (Plankarta från samrådshandling, Burlövs kommun, 2013) I figuren ovan visas också den park som finns i anslutning till Kronetorps gård. En utgångspunk från Burlövs kommun är att parken är viktig att bevara och bullerskyddsåtgärder inte får göra betydande intrång eller begränsa tillgängligheten till parken. 1.3 Trafikalstring Området omgärdas av trafikleder med höga trafikflöden. Utredningen görs för prognosår 2030 med flöden på det övergripande vägnätet hämtat ur Trafikverkets Sampers-modell. För beräkning av vilken påverkan utbyggnaden kan få för kringliggande områden har en övergripande trafikalstringsberäkning för området genomförts. Beräkningarna är baserade på Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Utifrån 2 av 10

områdets lokalisering, antal bostäder (300 lägenheter) och bostadstyp antas ca 900 fordonsrörelser alstras per dag (ÅDT). Detta inkluderar all sammantagen trafik (boende/arbetande, besökande, nyttotrafik, osv.). Trafikalstringen kan betraktas som ligga på den säkra sidan, dvs. då det finns förutsättningar för att planområdet kommer att generera ett lågt resande i och med närheten till Burlövs station. Biltrafik till och från planområdet kommer företrädesvis att angöra via Lundavägen, även om en mindre andel kan tänkas använda befintlig markväg i planområdets östra del. Utifrån dessa anslutningar har uppskattningar om fördelning av trafiken i olika riktningar gjorts. Huvudelen av alla resor antas fördelas in mot Malmö, därefter lokala resor inom kommunen och resor mot Lund. Figur 3 Illustration över skattad trafikalstring per dygn samt fördelning av resor 1.4 Metod Beräkningarna av spridning av luftföroreningar har genomförts i samband med ett tidigare utbyggnadsförslag för området 2009, med prognosår 2030. Beräkningarna genomfördes då av Miljöförvaltningen, Malmö Stad i programmet EnviMan 3.0. Dessa beräkningar baserades bl.a. på ett utbyggnadsförslag som innehöll en större andel lokal trafik till området än i det aktuella planförslaget. Ett jämförelsealternativ utan utbyggnad av planområdet har också tagits fram. 3 av 10

Beräkningar har enbart gjorts av kvävedioxid då detta ämne är den dimensionerande luftföroreningen i Skåne. 1.4.1 Modell/Förutsättningar I datasystemet EnviMan 3.0 finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan uppdateras kontinuerligt. Emissionsdata för den lokalt viktigaste parametern biltrafiken kommer från Vägverket och Gatukontoren i kommunerna i Skåne. Emissionsdatabasen omfattar ca 28 000 olika utsläppskällor av luftföroreningar i hela Öresundsregionen, vilket innebär utsläpp från Skåne och Själland, samt utsläppen till havs kring Skåne. De största utsläppskällorna är trafiken och sjöfarten, men andra källor så som industrier, energianläggningar, arbetsmaskiner, småskalig uppvärmning, flyg och järnvägen är inkluderade i databasen. I Malmö finns ca 8 000 källor, främst trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Emissionsschabloner för trafiken kommer från Artemis, dels för året 2009 och dels för året 2020. Beräkningarna genomfördes för ett större område enligt nedan. Figur 4 Utredningsområde för spridningsberäkningar i EnviMan 4 av 10

Beräkningarna har gjorts i ett finmaskigt rutnät på 50 x 50 meter kring i anslutning till planområdet, medan beräkningar för Malmöregionen i övrigt baseras på ett rutnät på 200 x 200 meter Beräkningarna är gjorda areellt på 2 m höjd och redovisning av halterna görs via s.k. iso-linjer. Grunden till detta är programmet AQ-planner i ENVIMAN. AQplanner är en Gaussisk spridningsmodell, vilken bygger på spridningsmodellen AERMODE från USA:s naturvårdsverk (US EPA). Bakgrundshalten av kväveoxider från området utanför Öresundsregionen som härstammar från Europa uppskattas beskrivs med en konstant på 6 g/m 3 som kväveoxider (NO x ). Dessutom erhålls ett bidrag från övriga Skåne och Köpenhamnsområdet med ca 4 g/m 3, som kväveoxider (NO x ), d.v.s. en total bakgrundshalt på 10 g/m 3. Efter att beräkningen av kväveoxidhalter (NO x ) är gjord och den totala bakgrundshalten är adderad omvandlas kväveoxiderna till kvävedioxid (NO 2 ) genom nedanstående empiriska formel. NO 2 = NO x (0,74+ (28/(NOx +153))) 1.4.2 Meteorologi Vid beräkningarna av halterna har meteorologi från år 2000 till 2008 i Malmö använts genom att ett genomsnittsvärde har skapas för perioden. Den meteorologiska informationen på timnivå uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar med hög kvalitet. 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. 1999 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Det finns också ett nationellt miljömål att kvävedioxidhalterna skall vara lägre än 20 g/m 3 som årsmedelvärde. 5 av 10

Figur 5 Utdrag ur antagna miljökvalitetsnormer för luft (källa: Naturvårdsverket) 3. Allmänt om luften i Burlöv Burlövs kommun ligger i en storstadsregion. I och i närheten av kommunen finns betydande infrastruktur i form av stora vägar, järnvägar och industrier, vilka bidrar till den luftkvalitet som råder i kommunen. Enligt miljöbalkens 5:e kapitel och förordningen om luftkvalitetsnormer har kommunen ansvar för att kontrollera att gällande miljökvalitetsnormer efterlevs. Därtill har kommunen och länsstyrelsen antagna miljömål för luft, som kommunen strävar efter att uppnå. Till skillnad från miljökvalitetsnormerna är miljömålen inte juridiskt bindande. I Burlövs kommun sker kontrollen av miljökvalitetsnormerna (MKN) genom mätningar, beräkningar och objektiva skattningar. År 2006 genomfördes en större studie av luften, vilken visade att kommunen behövde mäta partiklar (PM10) kontinuerligt. Luftkvaliteten avseende partiklar har sedan dess blivit bättre och lagstiftningen förändrats vilket innebär att detta krav inte finns kvar. Luftkvaliteten rapporteras årligen till naturvårdsverket och redovisas i kommunens miljöbokslut. I Burlövs kommuns luftrapport för 2012, redovisas resultat från genomförda mätningar under året. Ur denna går att utläsa att årsmedelhalten ligger under miljömålet och bland de lägsta sedan kommunen började mäta på Lundavägen. Resultaten från 2012 bygger på olika mätmetoder men anses fungera väl som indikativ jämförelse med tidigare år. Årsmedelhalten av PM10 var drygt 17 μg/m 3 (viktat), att jämföra med miljökvalitetsnormen på 40 μg/m 3. 6 av 10

I luftrapporten 2012 redovisas även att kvävedioxidhalterna(no 2 ) tidigare genom modelleringar och indikativa månadsmätningar har beräknats ligga nära utvärderingströsklarna. Under 2012 uppmättes halterna kontinuerligt i gaturum (Lundavägen 35) med dygnsupplösning. Mätdatan visar på generellt mycket låga årsmedelvärden. Årsmedelvärdet var knappt 14 μg/m 3 vilket motsvarar ungefär en tredjedel av MKN och hälften av nedre utvärderingströskeln. Den generellt svåraste normen att klara, dygnsnormen på 60 μg/m 3 max 7 dygn, överskreds aldrig heller. Sammantaget är luftkvaliteten i Burlöv god och uppsatta miljömål klaras. 4. Påverkan inom planområdet För att luftkvaliteten i ett område lokalt ska påverkas i någon betydande grad krävs vanligtvis betydande trafikökningar. För att det ska finnas problem med luftföroreningar som kvävedioxid krävs normalt även att luften ventileras dåligt, t.ex. i slutna gaturum med högre bebyggelse. I det aktuella fallet finns inte någon av dessa förutsättningar utan snarare tvärtom, luftomsättningen är hög utifrån områdets läge. Genomförda beräkningar visar att ett utredningsalternativ innehållande mer trafikalstring än det aktuella planförslaget kommer att ge en försumbar förändring i förhållande till en situation utan utbyggnad. Det beräknade årsmedelvärdet ligger på ca 20 μg/m 3 i både ett utbyggnadsförslag och i ett nollaternativ, dvs. långt under miljökvalitetsnormen. 7 av 10

Figur 6 Beräknade halter av NO2 inom området i anslutning till Kronetorps gård 2030, med en större utbyggnad inom Kronetorpsområdet Figur 7 Beräknade halter av NO2 inom området i anslutning till Kronetorps gård 2030, utan utbyggnader inom Kronetorpsområdet 8 av 10

5. Påverkan inom kritiska platser i Malmö Inom Malmö stad finns några gatuavsnitt där miljökvalitetsnormen för luft överskrids. På Malmö stads hemsida redovisas nedanstående bild, där kan konstateras att Bergsgatan, delar av Amiralsgatan och Dalaplan är har gatuavsnitt där miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids. Malmö stad arbetar aktivt med att minska halterna på dessa platser, bl.a. genom införandet av superbussen i Malmö som förutspås kommer att minska trafikbelastningen på Amiralsgatan. Figur 8 Gatuavsnitt i Malmö med höga halter av kvävedioxid (källa: Malmö Stad, Miljöförvaltningen) 9 av 10

Under samrådsskedet har synpunkter inkommit där oro uttrycks över hur det aktuella planförslaget kommer att påverka de mest belastade platserna inne i Malmö. Efter diskussioner med Miljöförvaltningen i Malmö har kunnat konstateras att det generellt behövs trafikökningar på en stadsgata motsvarande de platser där MKN överskrids eller riskerar att överskridas, som motsvarar en förändring i flöden av ca 5 %. För de mest kritiska platserna i Malmö motsvarar det trafikförändringar på minst 500 fordon per dygn. I figur 3 redovisas skattningar av hur mycket trafik som kan tänkas ha ett trafikutbyte med Malmö. Med ett antagande om att alla dessa resor ger ett nytt trafikutbyte mellan orterna, dvs. att ingen omfördelning sker mellan andra resmål samt att samtliga resor skulle trafikera de mest belastade snitten i Malmö, skulle potentiellt i skattningarna maximalt 300 bilresor hamna på det mest belastade platserna. Denna ökning ligger då under den gräns som skulle krävas för att ge en betydande påverkan av luftkvaliteten i dessa snitt. Sannolikheten till att planförslaget skulle ge ett tillskott till kritiska platser motsvarande ovan kan dock betraktas som närmast obefintlig. 6. Slutsatser Enligt Burlövs kommuns luftrapport för 2012 kan konstateras att luftkvaliteten överlag är god inom kommunen och att miljömål för kvävedioxid och partiklar är nådda. Vid jämförelse med tidigare års mätningar kan också konstateras att halterna har minskat, vilket är en genomgående trend i närområdet. Genomförda beräkningar visar på mycket små skillnader mellan med respektive utan utbyggnad av Kronetorpsområdet för trafiksituation 2030. Denna jämförelse baseras dessutom på ett utbyggnadsförslag med högre trafikalstring än det aktuella planförslaget. Övergripande alstringsberäkningar visar även på att planförslaget inte kommer att generera ny trafik som påtagligt kommer att försämra situationen vid de platser i Malmö där MKN överskrids eller riskerar att överskridas. Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte kommer att ge någon betydande negativ påverkan ur luftsynpunkt, utan att områdets stationsnära läge tvärtom ger framtida boende och verksamma förutsättningar till hållbart resande vilket på sikt bidrar till en sammantagen förbättring av luftkvaliteten i Malmöregionen. 10 av 10