Hur och vad konsumerar vi?

Relevanta dokument
Black Friday bra eller dåligt?

Vad påverkar din konsumtion?

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Ämnesområde Hållbar konsumtion

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Upptäck Jordens resurser

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

HANDELNS betydelse för Sverige

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lektion nr 3 Matens resa

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Insändaren Gör något!

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Christl Kampa-Ohlsson

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Anders Claesson

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Vad betyder hållbar utveckling?

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

samhällskunskap Syfte

BNP Kvartal. 13 september 2018

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Kursplan: Samhällskunskap

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

BNP Kvartal. 29 november 2018

Matens klimatpåverkan

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

Om klimat, miljö och energi

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Vad innebär egentligen hållbar

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Syftet med den här uppgiften är att eleven ska få kunskaper om hur man i branschen arbetar med hållbar utveckling

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

BNP Kvartal. 28 februari 2018

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

RÄDDA VÄRLDEN PÅ EN LEKTION?

På upptäcksfärd i Frusna världar

Människan och Naturen

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

Transkript:

Namn:... Klass:... Hur och vad konsumerar vi? Uppgift Du får kunskap om hur den svenska privatkonsumtionen ser ut och vilka konsekvenser den har ur ett miljöperspektiv. Du tränar på att tolka grafer och modeller. Arbetsgång Mänskligheten konsumerar allt mer varor och tjänster vilket hör samman med att vi fått en allt högre levnadsstandard. Med konsumtion menas inte bara det du och jag handlar varje dag i butik utan till exempel också hur vi reser och vad vi äter. Konsumtionens tre största områden är boende, transporter och livsmedel. 1. Börja med att lista vad du och din familj har handlat den senaste månaden. 2. Titta på din lista och fundera på vilken typ av varor och tjänster ni har handlat (till exempel livsmedel, transport). Varor Tjänster 1 Hur och vad konsumerar vi?

3. Jämför din familjs konsumtion med cirkeldiagrammet nedan kring svensk privatkonsumtion vilken kategori hamnar dina varor i? 4. Studera cirkeldiagrammet om svensk konsumtion. (2015) a) Vilka är de tre största konsumtionsområdena i statistiken? b) Varför tror du att dessa områden är de största? Figur 1: Svensk privatkonsumtion 2015. Områdena som mäts är bestämda av FN. Import- och exportvaror är ungefär lika, runt 5,6%. Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. 2 Hur och vad konsumerar vi?

5. Miljöpåverkan från vår konsumtion sker inte bara i Sverige, utan också i de länder där varor produceras. Hur stor miljöpåverkan har de olika konsumtionskategorierna, tror du? Markera i tabellen om du tror att det är stor, medel eller liten miljöpåverkan. Skriv minst ett exempel på miljöpåverkan kopplat till de olika konsumtionskategorierna. Kategori Livsmedel Kläder och skor Möbler, hushållsartiklar Transporter Fritid, underhållning, kultur Hotell, café och restauranger Bostad, el, gas, uppvärmning Miljöpåverkan (stor, medel, liten) Exempel på miljöpåverkan 6. Ökar eller minskar svenska utsläpp av växthusgaser orsakat av konsumtion om du lägger ihop utsläpp i och utanför Sverige? Titta på filmklippet från Statistiska Centralbyrån, (SCB) innan du svarar. Filmklipp/Youtube: youtube.com/watch?v=vhhq5hnp5s0&feature=youtu.be 3 Hur och vad konsumerar vi?

7. Vad är det ekonomiska kretsloppet? Förklara! Börja med att titta på Koll på cashens film om det ekonomiska kretsloppet kollpacashen.se/det-ekonomiska-kretsloppet/ 4 Hur och vad konsumerar vi?

8. Studera följande två modeller som båda beskriver det ekonomiska kretsloppet. Modell 1: Det ekonomiska kretsloppet Företag Hushåll Löner, varor Arbete, betalning I ekonomiundervisning visar vi ofta upp sådana här bilder för att visa hur hushållen och företagens relation ser ut. Företagen anställer människor och betalar löner för att de arbetar i företagen. Andra köper varor och tjänster av företagen. Hushållen å sin sida betalar för varorna och tjänsterna och erbjuder sig som arbetskraft. Modellen kan visa vad som händer när exempelvis hushållen köper mindre och hur det påverkar relationen. Modell 2: Det ekonomiska (och ekologiska) kretsloppet Naturresurser Naturresurser Företag Hushåll Löner, varor Arbete, betalning Avfall, föroreningar Avfall, föroreningar Den första modellen (Modell 1) är inte så cirkulär som vi kanske tror. Utanför företagens och hushållens relation finns också den planet vi bor på. Hushållen och företagen hämtar naturresurser för att kunna tillverka saker som ska konsumeras. Produktionen och konsumtionen leder också till att avfall och föroreningar ofta släpps ut i naturen igen. Inom ekonomi kallas detta externa kostnader, det vill säga något som ligger utanför ekonomin. Men vad händer om vi måste ta hänsyn till detta när vi pratar ekonomi i samhället? 5 Hur och vad konsumerar vi?

a) Vad är skillnaderna mellan modellerna? b) Varför är modell två en bättre modell att använda för att förstå och diskutera innebörden i hållbar konsumtion? Tips! Vill du jämföra länders konsumtion och länders utsläpp av växthusgaser. Kolla FN-förbundets webbplats Världskoll! varldskoll.se/fokus/konsumtion Bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken. På Världsnaturfondens webbplats kan du fördjupa dig inom dessa konsumtionskategorier och lära dig mer om deras miljöpåverkan och om hur konsumtionen kan bli mer hållbar. wwf.se/wwfs-arbete/klimat/eart-hour/1415461-earth-hour 6 Hur och vad konsumerar vi?

Kunskapskrav i Samhällskunskap 1a1 och 1b E C A Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. 7 Hur och vad konsumerar vi?