RÄDDA VÄRLDEN PÅ EN LEKTION?

Transkript

1 Förra året instiftade vi det internationella priset Children's Climate Prize som varje år korar en ung klimathjälte som gjort något extraordinärt för klimat och miljö. Men alla stora saker börjar på hemmaplan. Därför vill vi även stötta klimatengagemanget hos barn och unga i Sverige och startar nu Lilla Children's Climate Prize.

2 2 GÅR SVERIGES NÄSTA KLIMATHJÄLTAR I DIN KLASS? Detta skolmaterial har som syfte att inspirera dina elever till att delta i Lilla Children's Climate Prize där ni har chans att vinna pengar till klasskassan, en dag på Tom Tits Experiment och deltagande under prisutdelningen av Children's Climate Prize! Såhär är ni med i Lilla Children's Climate Prize: 1. Starta ett miljöprojekt eller klimatinitiativ med din skolklass. Det kan t ex vara ett teckningsprojekt, skräpsamlardag, protestaktioner mm. 2. Dokumentera ert projekt och lägg ut ett inlägg på Instagram, YouTube, Twitter eller Facebook. Hashtagga med #LillaCCPrize och #telgeenergi 3. Sprid ert initiativ i sociala media och skaffa så många likes som möjligt på ert inlägg flest likes vinner Lilla Children's Climate Prize! Vinnarna får kronor till klasskassan, deltagande vid prisutdelningen av Children's Climate Prize och en dag på Tom Tits med skolprogram på plats. Tävlingen har startat och vinnaren koras i oktober För att hjälpa er i arbetet har vi tagit fram ett lektionsmaterial som baseras på bland annat Världsnaturfonden WWF s tips på hur det går att leva klimatsmart. Med detta material vill vi hjälpa dina elever att skapa idéer som kan bidra positivt i arbetet för hållbar utveckling i relation till miljö och klimat. För mer information: telgeenergi.se/lillaccprize

3 3 Tidsåtgång: 1 lektion behövs för genomgång av faktadelen. 1 lektion eller del av lektion för uppföljning. Materialets olika delar går att fördjupa sig i och varje B går att arbeta separat med. Vi hoppas att ni ska se materialet som en bra grund att stå på och att själva utveckla och anpassa till just era, och era elevers förutsättningar.

4 4 SID 3. Film om klimatförändringar (4 minuter). Om det kommer många frågor: skriv upp dem på tavlan under lektionens gång för att frågorna inte ska glömmas bort och lämnas obesvarade. Försök besvara frågorna allteftersom ni går igenom materialet. I slutet av lektionen kan ni se över om några frågor inte har blivit besvarade och ta med det som en hemuppgift/ du som lärare kollar upp och svarar på nästa lektion. Källa: SID 4. Växthuseffekten är en naturlig funktion och gör att jordens medeltemperatur blir högre och att jordens temperatur över tid blir jämnare och mer behaglig än den hade varit utan denna effekt. Det är vissa gaser (växthusgaser), bland annat koldioxid och metan, som ligger runt jorden som ett värmande täcke. Utan växthustäcket skulle jordens medeltemperatur (vid jordytan) vara ungefär -19 grader celsius och det hade varit svårt för människor att leva i. När människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser ökar så ökar även växthuseffekten människans utsläpp har länge ökat mycket och snabbt. Växthuseffekten i sig är inget problem, problemet är istället att människan förstärker effekten genom att släppa ut mer växthusgaser i luften än vad som sker naturligt. Växthusgaser kommer även naturligt från jorden och organismer som lever här. Det finurliga i naturen är att den både släpper ut och samlar in (absorberar) gaserna så att det blir en bra balans i atmosfären! Det som är lite lurigt med utsläppen är att konsekvenserna inte alltid är tydliga för oss direkt. Därför kommer konsekvenserna av våra utsläpp idag att visa sig om många år. Därför behöver vi inte bara avstanna och sänka mängden utsläpp, vi behöver också komma på sätt att plocka ner växthusgaser från atmosfären på naturlig väg med växter mm eller på annat sätt.

5 5 SID 4 fortsättning. De senaste 100 åren så har jordens medeltemperatur ökat med 1 grad celsi us. Denna globala uppvärmning leder i sin tur leda till klimatförändringar. Exempel på konsekvenser av klimatförändringar är mer oväder, mer regn på vissa ställen, torka på andra ställen, olika djurarter försvinner, att polarisar smälter, havsytan stiger och att havs strömmar ändrar riktning. Forskning pekar på att temperaturen kommer öka uppemot 4 grader de kommande 80 åren om vi fortsätter släppa ut växthusgaser i den takt och storleksordning som vi gör idag. Om temperaturen skulle stiga så mycket så skulle klimatet ändras väldigt mycket och det skulle få förödande konsekvenser för många av våra nuvarande ekosystem. Exempel på vad som kan hända på grund av klimatförändringar är mer extremväder i form av oväder, mer regn på vissa ställen, torka på andra ställen, att polarisarna smälter, havsytan stiger och att havsströmmar ändrar riktning. Källor: Vaxthuseffekten-forstarks/ SID 5 6. Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på ett eller annat sätt. Allt vi gör: när vi äter, konsumerar och reser så lämnar vi ekologiska fot avtryck efter oss som påverkar miljön och klimatet. Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser vi använder och absor berar de utsläpp vi skapar. Om alla levde som vi gör i Sverige skulle det behövas hela 4,2 pla neter. I Sverige kan det förklaras med 5 B:n enligt Världsnaturfonden WWF: Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen & Butiken.

6 6 SID Dessa texter är en sammanfattning av det negativa med: Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen & Butiken. (I nästa del kommer det komma vad vi kan göra för att påverka.) Du kan läsa mer om alla 5 B:n på Världsnaturfonden WWF:s hemsida. Ordkoll: Naturgas, gas och fossilgas. Naturgas och fossilgas är samma sak. Många gånger använder industrin bara gas eller naturgas för att få det att låta så naturligt och positivt som möjligt och för att det ska kunna blandas ihop med biogas. Tyvärr är naturgas samma sak som fossilgas (dvs jättegamla dinosaurier) trots att det låter mycket mysigare. SID 7. BILEN PLANETEN PÅVERKAS NEGATIVT: Vi åker för mycket bil (och flyg) som släpper ut för mycket växthusgaser. SID 8. BIFFEN PLANETEN PÅVERKAS NEGATIVT: Vi äter för mycket kött och annat från djuren. Det påverkar vår miljö negativt pga att t ex kossorna pruttar ut för mycket metangas, och det kräver massor av mat och vatten för att djuren ska kunna bli vår biff och ost i slutändan. Av den mat vi köper så slänger vi på tok för mycket! När vi odlar så använder vi ofta massa bekämpningsmedel vilket gör att arter hotas av utrotning. SID 9. BOSTADEN PLANETEN PÅVERKAS NEGATIVT: Vi använder för mycket och dålig el till våra bostäder. En del av elen vi använder kommer från smutsiga fossila energikällor som kol, olja och naturgas.

7 7 SID 10. BÖRSEN PLANETEN PÅVERKAS NEGATIVT: Om pengarna på börsen investeras i företag som producerar smutsig olja, kol och fossilgas så bidrar det till mer dåliga klimatutsläpp. Tyvärr så investeras våra pengar ofta i detta utan att vi vet om det. SID 11. BUTIKEN PLANETEN PÅVERKAS NEGATIVT: En stor och växande del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av nya prylar som kläder, skor, möbler, teknikprodukter och alla typer av saker. Det krävs en hel del resurser från planeten och det skapas massor av utsläpp när alla dessa prylar tillverkas. SID 12. Hur kan vi vara med och minska klimatförändringarna? Diskutera hur klassen kan göra en positiv inverkan på klimatet och miljön. SID 13. BILEN. Inrikestransporter, det vill säga all vägtrafik samt sjöfart, järnväg och flyg inom landet, står enligt Naturvårdsverket för en tredjedel av Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser cirka 18 av totalt 54 miljoner ton utsläpp år Personbilarna bidrar mest och släpper ut 11 miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av Sveriges totala nationella klimatutsläpp. Hela 80 procent av bilresorna i tätort är kortare än 3 4 kilometer, där det finns betydligt energieffektivare alternativ än bilen. För att kunna minska vår klimatpåverkan är det centralt att vi åker mindre med bil, men också att vi går över till fordon som drivs med el och hållbara förnybara drivmedel. Tekniken finns redan här och den utvecklas hela tiden. De flesta bilresor är korta och görs ofta med en ensam förare utan passagerare i bilen. Källa: WWF, Trafikverket

8 8 SID 14. BIFFEN. Maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Men maten orsakar fler miljöproblem till exempel att arter utrotas, våra hav blir förore nade och jorden(s resurser) ansträngs allt hårdare. Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva mer än fyra planeter och maten står för cirka en tredjedel av detta. Köttkonsumtionen ökar över hela världen. I Sverige äter vi i snitt ungefär kg kött per person och år, vilket är un gefär dubbelt så mycket som på 1970 talet. Idag äter vi lite mer nötkött, mer griskött och väldigt mycket mer kyckling än på den tiden. Det är dock inte köttproduktionen i Sverige som ökat, tvärtom. Den svenska köttproduktionen har både minskat i mängd och förbättrat produktionen med minskade ut släpp och förstärkta miljöåtgärder som resultat. Därför är det viktigt att välja rätt när ni handlar mat! Det är inte bara kött, men också mjölk, ost och andra produkter som kommer från djur som påverkar vår miljö och klimatet i stor utsträckning. Källa: WWF, Naturskyddsföreningen SID 15. BOSTADEN. Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader. Bostäder och servicelokaler använder lika mycket energi (i form av elektri citet, fjärrvärme och bränslen) som hela industrisektorn i Sverige. Trots alla tekniska möjligheter att radikalt minska energianvändningen och till och med göra våra bostäder till energiproducenter, så ligger vi kvar på i princip samma energislöserinivå som på 1970-talet. Även genom att välja förnybar el från till exempel sol, vind och vatten istället för el från kol, olja och gas kan vi minska vår klimatpåverkande utsläpp. Genom att energieffektivisera våra hus kan vi göra enorma energibesparingar. Det finns mycket vi kan göra i våra hem för att spara energi! Källa: WWF

9 9 SID 16. BÖRSEN. Visste du att våra spar, försäkrings och pensionspengar investeras i olja, kol och gas den där smutsiga fossila energin? Runt 370 miljarder av vårt svenska sparkapital är investerade i energirelaterade bolag främst inom kol, olja och gas (naturgas/fossilgas dessa är samma). Den svenska ägar andelen i storbolags fossila kol-, olje- och gasreserver motsvarar 5047 miljoner ton koldioxid om de skulle släppas ut, vilket är 93 gånger mer än Sveriges årliga inhemska utsläpp på 54 miljoner ton (2014). Att göra sig av med sitt fossila bankinnehav kallas divestera och ibland avinvestera. Det betyder alltså att du gör dig av med alla kopplingar till de största fossilindustrierna. På Fossilfree.se hittar du mer info. Källa: WWF, fossilfree.se SID 17. BUTIKEN. En stor och växande del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av nya prylar som kläder, skor, saker och leksaker, möbler och teknikprodukter med mera, med mera. Förutom att minska utsläpp och resursanvändning direkt i de industrier som tillverkar alla dessa saker så måste vi också minska våra ohållbara inköp. Varje sak du köper lämnar ett avtryck på planeten (ekologiska fotavtryck). I produktionen, som ofta sker i an dra länder, används metaller, kemikalier, plast, tyg och trä och alla dessa beståndsdelar har ett ursprung och en miljöpåverkan. Under produktionen används energi som ofta leder till utsläpp av växthusgaser. För att minska belastningen på miljön kan du göra mycket. Tänk innan du handlar, byt, låna och dela av varandra, köp 2hand och ta hand om dina saker och laga istället för att slänga. Skippa slit och släng mentaliteten. Fråga dig själv: Behöver jag verkligen den här tröjan? Kan jag hitta det jag behöver på andrahandsmarknaden, eller kan grannen låna ut det jag behöver? Kan jag laga istället för att slänga? Källa: WWF

10 10 SID 18. Inspirationsfilm (3 minuter) inför gruppövningsdelen om att vara energismart. Via länken kan du också hitta Samtalstips innan och efter filmen för dem som vill jobba mer med denna film som lektionsmaterial: Källa: naturskyddsföreningen SID 19. Dags för grupparbete: 3 alternativ. 1. Var med i Lilla Children's Climate Prize 2. Undersök skolans klimatbovar 3. Undersök klimatbovarna hemma Punkt 2 och 3 kan användas som inspiration eller utgångspunkt för ert arbete med punkt 1. SID 20. Var med i Lilla Children's Climate Prize. Diskutera och enas om en aktivitet ni gör tillsammans på nästa lektion som är bra för klimat och miljö. Det blir sedan ert bidrag till Lilla Children's Climate Prize. Så går det till: Dokumentera ert miljöprojekt eller klimatinsats och lägg ut det i ett sammanfattande inlägg i sociala medier (film eller foto inkl en beskrivning) och tagga det med #lillaccprize och #telgeenergi på så sätt är ni med i tävlingen med ert bidrag. Sprid sprid sprid och skaffa massor av positiv uppmärksamhet kring ert projekt! Vi stänger årets tävling den 6 oktober och det inlägg som har blivit gillad flest gånger genom en reaktionsemoji i samband med det, utses till vinnaren i slutet av oktober. Vad ni vinner: Vara med på prisutdelningen av årets Children's Climate Prize i Södertälje. I priset ingår även en heldag med projekt och skoj på Tom Tits under ledning av personalen där. Dessutom får vinnarklassen kr till klasskas san! Lilla Children's Climate Prize syftar till att skapa mer engagemang kring klimat och miljö ute i skolor tillsammans med lärare och elever. Förra året instiftades Children's Climate Prize, en internationell tävling som varje år korar en ung klimathjälte som gjort något extraordinärt för klimat och miljö.

11 11 SID 20 fortsättning. Med det lilla priset vill vi lyfta upp och prisa de små och viktiga saker som görs på lokal nivå i Sverige. Tävlingen vänder sig främst till skolor och skolklasser i Sverige. För mer information kolla in: Climate Prize/ SID 21. Undersök skolans klimatbovar Dela in klassen i grupper. Varje grupp får under en avgränsad tid gå runt i skolan och undersöka klimat bovarna utifrån beskrivningen av Bilen, Biffen, Bostaden och Butiken. Återsamlas i klassrummet. Varje grupp får berätta vad de hittat. Diskutera vad ni kan göra för att bli av med/minska klimatbovarna i skolan. Låt eleverna dokumentera klimatbovarna och ta gärna fram en lista på hur ni kan bli klimatsmartare i skolan som ni kan sätta upp i klass rummet. Listan kan även lämnas över till elevrådet och rektor. Kanske kan ni boka in ett möte med rektorn? Om ni inte får gehör kan ni starta en namninsamling för er sak! SID 22. Undersök dina klimatbovar hemma Ge eleverna en uppgift till nästa vecka eller nästa lektion beroende på vilket upplägg ni har. Uppgiften är att undersöka hemma och diskutera vilka klimatbovar de hittar utifrån Bilen, Biffen, Bostaden och Butiken. Anpassa dokumentationen till dina elevers nivå. Dokumentationen kan bestå av att rita och beskriva hemmets klimatbovar. Diskutera i klassen vad ni har hittat och hur ni kan hjälpas åt att bli av med dessa klimat bovar. Undvik att hamna i diskussion om enskilda personers klimatpåverkan och försök hålla det på en allmän nivå eftersom det är lätt att hamna i känsla av skuld i denna typ av samtal. Om tid finns kan ni prata om skolans klimatbovar eller fortsätta samtalet från tidigare lektion om påverkan från olika delar av samhället utifrån WWF:s 5 B.

12 12 SID 23. VILL NI VETA MER? HÄR ÄR FLERA BRA SAJTER Om ni vill beräkna hur mycket växthusgaser ni släpper ut finns flera test, kolla in t ex På WWFs hemsida finns även mer skolmaterial: elevrum Naturskyddsföreningen har också bra material om energi och hållbar utvecklinng: webb_2017_0.pdf Fakta om ekologiska fotavtryck: arbete/ekologiska fotavtryck/ ekologiska fotavtryck Bilen: arbete/klimat/earth hour/tema bilen/ earth hour budskap bilen Biffen: arbete/klimat/earth hour/tema biffen/ earth hour budskap biffen Bostaden: arbete/klimat/earth hour/tema bostaden/ earth hour budskapbostaden Börsen: arbete/klimat/earth hour/tema borsen/ earth hour budskapborsen Butiken: arbete/klimat/earth hour/tema butiken/ earth hour budskapbutiken Det norska institutet CICERO har tagit fram det digitala verktyget Global Weirding. Med det försöker de göra det lättare att förstå IPCC:s budskap om konsekvenserna av klimatförändringarna och vad som kan begränsa global uppvärmning. Titta på grafiken på: Obs: Grafiken fungerar bäst för moderna webbläsare. T.ex. Google Chrome eller Internet Explorer 10 och senare versioner. Verktyget har finansierats och lanserats av Nordiska ministerrådet.

13