Fullskala försök med bräddvattenrening på Hammargård ARV

Relevanta dokument
Ett rent hav vår framtid

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Bengt Hansen & Henrik Olsson. Högflödesrening som en åtgärd att möta strängare krav?

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

SOLAR PANEL / SOLFANGER

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Flöde Möjliga filtreringsgrader Spolvatten Minsta drifttryck

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Case Study. Lösning för temporär gallerinstallation Leksands reningsverk

Hur reningsverket fungerar

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Tank, brunn eller både och!

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Tillsammans för världens mest hållbara stad

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

Tanums kommun. Av: Daniel Johansson Sida 1 av 18

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Frekvensomriktare dedikerad pumpning och hantering av avloppsvatten. Emotron FlowDrive

CHECKLISTA FÖR VA-VERK DEL 2. Galler, Sandfång, Bassänger

Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017

Och vad händer sedan?

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

2. TEKNISK BESKRIVNING

Svar angående påpekande av brister vid inspektion av VA-anläggningar på Raftötången.

ABF. Automatiskt självrensande filter anpassat för höga smustlaster och krävande miljöer. Aquadrip AB

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

UTVÄRDERING AV VEKLIP. En anläggning för rening av vägdagvatten

Statens naturvårdsverks författningssamling

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

MINIRENINGSVERK för hushåll

Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Lia rapport Av Oskar Englund

INTRODUKTION GRUNDLÄGGANDE MBR- TEKNOLOGI

Examensarbete Näs avloppsreningsverk

Entreprenörsfredag Borås

Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB


Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

EN SUND INVESTERING I MILJÖVÄNLIGT AVLOPP VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP ÅRS GARANTI ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Uppbyggnad av provningsplats för små avloppsanläggningar enligt Europastandard

Införande av kväverening i Örebro

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Oljeavskiljare. avskiljning av olja ur spill- och dagvatten

Miljövänlig avloppsrening

Vattenbehandling. Preliminär dimensionering- Anläggningsförslag och kostnader

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kungsbacka vattenrike

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016


Transkript:

WP6 SP sere avfall fra overvann/dagvatten i å nå resipienten WP6 Fullskala försök med bräddvattenreng på Hammargård ARV Författare: Kjell Dahlqvist Purenova. Niklas Isaksson Vattenbyrån, Stefan Naij Mellergård & Naij. Handläggare: Mats Bäckman, Inge Börjesson, Kungsbacka kommun 2016-02-22 Sida 1

Fullskala försök med bräddvattenreng på Hammargård ARV 1. Inledng Denna rapport är en sammanställng av resultat och erfarenheter från fullskaleförsök med Bräddsilssystem vid Hammargårds ARV, Kungsbacka kommun. Försöken har pågått under januari och februari 2016. Syftet med dessa försök är att undersöka en enkel robust teknik för bräddvattenreng som komplement till existerande regn- och bräddvattenbassänger. Tanken är att de beftliga regnbassängerna kan kompletteras med en relativt enkel och billig rengsprocess för att förbättra fosfor-, susp- och COD- rengen ytterligare. Bräddsilssystemet består av en avloppspump, polymerrustng, en flockngskammare och enbräddsil. Bildade kem- och polymerflockar som bder förorengar är tänkt att avskiljas över bräddsilen. Bräddsilen är en robust och enkel rengsteknik. 2. Målet med försöken Syftet med försöken var att verifiera rengseffekten och funen med rengstekniken. Anläggngens storlek är vald för att undvika s.k. skaleffekter därför är denna uppbyggd som en fullskalemodell. 3. Beskrivng av beftlig anläggng Försöken genomfördes på bräddvatten från 3 stycken regn- och bräddvattenbassänger på Hammargårds ARV. Bassängerna har en volym på 900 m³. Vid höga kommande flöden över 1400 m³/h leds avloppsvatten till regnvattenbassängerna. Vid loppet till bassängerna tillsätts järnklorid med 80-100 mg/m³. Flödet till bassängerna mäts över ett skibord i loppskanalen till bassängerna. Bräddvattnet till försöksanläggngen tas med en avloppspump till anläggngen som är placerad i loppsrännan till regnbassängerna. 4. Processbeskrivng av pilotanläggngen Anläggngen är uppbyggd med följande rustng, se bilaga 1, Flödesschema: Inloppspump Inloppspump som frekvensstyrd är placerad i loppsrännan till jämngsmagasen. Pumpflödet är c:a 20 40 m³/h Flockngskammare Flockngskammaren har volym på c:a 5 m³. Polymer tillsätts till loppsledng och flockarna bildas (mognas) tillsammans med järnet. Tanken är försedd med en frekvensstyrd omrörare. Inloppet är placerat i botten och loppet i toppen av tanken. Dosergsanläggngen som tillför polymer som består av en mogngstank med dosergspump. 2

Bräddsilen Silen/trumman är placerad i en stålbox, där avloppsvattnet renas genom att vattnet led ifrån och i trumman. Utloppet leds genom trummans gavel. Trumman är täckt med 60 mikron duk. Trumman spolas ren med en dyslans som är placerad ne i trumman. Slamrejektet leds i bakkant på trumman. Trumman kan även rengöras med en borste som borstar av renset med loppsrännan. Trumman rengörg startas av en nivåvakt i trumman som är igång c:a 30 sek och spolas med dyslansen samtidigt som borsten borstar trumman. Samtliga drifter är frekvensstyrda, vilket medför att varvtalet kan ställas efter behov och att gångtiderna dessom är justerbara. Bild nr 1: Dosergsanläggng 5. Utsläpps data från pilotkörng Datum Flöde PO4-P- PO4-P kt ion Ptot Ptot COD COD Susp Susp [m³/h] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] 12 feb 34 0,94 0,16 83 18 feb nr 1 20 80 61 24 38 14 63 18 feb nr 2 20 1 0,28 72 92 66 28 43 10 77 3

Pilotkörng nr 1 2016 02 12 Spolvattenmängd = 6 l/tillfälle, 1,5 mer/spolng, 8 mg/l polymer, järndoserg 80 mg/l Pilotkörng nr 1 2016 02 18 Tid mellan spolng 4 m polymerdoserg 8 mg/l 6. Slsats Rengen har fungerat väl. Flockarna har ej brits sönder i trumman vilket var en fun som skulle undersökas. De resultat som uppnåtts kan sammanfattas i nedanstående tabell Parameter Antal prov PO 4-P 83 1 P tot 72 1 COD 26 2 Susp 70 2 Fosforavskiljngen motsvarade resultaten från tidigare genomförda bägarförsök. Utöver fosforreduen har goda rengsresultat för COD och Susp uppnåtts. Den andra funen som skulle testas var rengseffekten av trumman, vilket visat sig var mycket god. Dock har drifttiden varit relativt kort. En sak som kommer att vecklas är spolngstekniken i samspel med rensborsten. Bild nr 2: Silduken 4

Bilaga 1: Flödesschema på anläggngen 5