Vattenbehandling. Preliminär dimensionering- Anläggningsförslag och kostnader
|
|
- Ann-Marie Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Vattenbehandling Preliminär dimensionering- Anläggningsförslag och kostnader Rapport nr O-hamn 2004:12 Oskarshamns kommun Juni 2004 Författad av Lars-Erik Glas, Niclas Lindström, Klas Hedman, Aqua Konsult AB 1 1 Projektstöd inom reningsteknik
2 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR UPPDRAGET UTGÅNGSDATA VAL AV MUDDRINGSMETODER VAL AV DIMENSIONERINGSUNDERLAG OCH METODER FÖR VATTENRENINGSANLÄGGNINGEN KRAVSPECIFIKATION VAL AV RENINGSMETOD RENINGSANLÄGGNINGAR-FÖRSLAG ALTERNATIV 1. FLOCKNING MED POLYELEKTROLYT OCH SEDIMENTERING Belastningar Reningsresultat Utformning Investering. Kostnadsberäkning ALTERNATIV 2. KEMISK FÄLLNING Belastningar Reningsresultat Utformning Kostnadsberäkning TILLKOMMANDE KOSTNADER OBEROENDE AV TEKNIKVAL KOMMENTARER...16 BILAGOR 1. Principschema vattenbehandlingsanläggning alt 1. Flockning med polyelektrolyt och sedimentering 2. Principschema vattenbehandlingsanläggning alt 2. Kemisk fällning Vattenbehandling 2(19)
3 1 Sammanfattning Aqua Konsult AB har gjort kostnadsuppskattningar för två alternativa metoder till behandling av returvatten från avvattning av sediment och lakvatten från deponering. Uppskattningarna har gjorts för tre olika storlekar av behandlingsanläggningar för bägge behandlingsalternativen. Givna förutsättningar för vattenbehandlingen är att den upptagna sedimentvolymen är m3 alternativt m3. Följande uppgifter är nödvändiga för noggrannare kostnadsberäkningar och val av behandlingsmetod: Vattenflöde vilket främst är beroende av muddringsmetod och kapacitet Vattenkvalité, d v s vattnets innehåll av suspenderad substans och lösta metaller. Vattnets buffertkapacitet (alkalinitet). Eventuell vattenpåverkan från stabilisering av sedimenten Vattnens behandlingsbarhet Kravspecifikation för det behandlade vattnet Lokala förhållanden såsom grundförhållanden, plats för reningsanläggning mm Ingen av dessa storheter är specificerade. Därför har dimensioneringarna gjorts för tre flödesalternativ; 100 m3/h, 200 m3/h resp. 400 m3/h och två alternativa behandlingsmetoder.den enklaste behandlingen; flockning med polyelektrolyt och sedimentering är lämplig om metallerna i vattnet i huvudsak är partikelbundna och lätta att flocka. Om andelen lösta metaller är betydande bör kemisk fällning med ph-justering, flockning, sedimentering och slamavvattning tillgripas. Mängderna av metaller och suspenderade ämnen i det behandlade vattnet är uppskattade enligt tabell 1 nedan: Tabell 1. Utsläpp av metaller och suspenderad substans Parameter, halt Totalt utsläpp vid olika vattenmängder 2 Mm 3 1 Mm 3 0,5 Mm 3 Cu+Pb+Zn, 0,3 mg/l 600 kg 300 kg 150 kg Cd, 0,01 mg/l 20 kg 10 kg 5 kg Susp. Substans, 10 mg/l kg kg 500 kg Investeringarna för de sex olika alternativen har uppskattats enligt tabell 2 nedan: Tabell 2. Uppskattade investeringar Alternativ Flöde, m3/h Investeringssumma, kkr 1.1 Flockning, sedimentering Flockning, sedimentering Flockning, sedimentering Kemisk fällning Kemisk fällning Kemisk fällning Vattenbehandling 3(19)
4 Summorna är endast indikativa. Kostnaderna kan beräknas med större säkerhet när följande arbeten genomförts: Utredning runt muddringsteknik som ger alternativ för beräkning av förväntade hydrauliska belastningar Utformning av sedimentavvattningen Grundförhållanden på platsen för reningsanläggningen Handlingar som vägleder mot vilka behandlingskrav som är dimensionerande Genomförande av behandlingsförsök för utvärdering av behandlingsmetod/metoder utifrån dimensioneringsalternativ. Vattenbehandling 4(19)
5 2 Förutsättningar 2.1 Uppdraget Aqua Konsult har uppdragits att föreslå och uppskatta kostnaderna för en anläggning för behandling av förorenat returvatten från avvattningsanläggning för sediment och lakvatten från deponering. 2.2 Utgångsdata Den kontaminerade sedimentvolym i hamnbassängen har beräknats till ca m 3 innehållande ca 700 ton tungmetaller (exklusive järn). Den genomsnittliga torrsubstanshalten (TS) har uppgivits till ca 20 %. Metallhalterna i sedimenten varierar kraftigt. För hela det undersökta området har följande genomsnittliga metallhalter i sedimenten beräknats: Bly: 600 mg/kg TS Koppar: 1200 mg/kg TS Zink: mg/kg TS Kadmium: 5 mg/kg TS Vid analyser av vatten vid kontaminerad botten har följande högsta halter påvisats: Koppar: 5 µg/l Zink: 75 µg/l Kadmium: 0,3 µg/l Bly eller övriga tungmetaller har inte förekommit i höga halter enligt Naturvårdsverkets klassificering i allmänna råd 90:4. Några analyser av porvattnets innehåll av lösta metaller har hitintills inte gjorts. Metallernas rörlighet har inte heller undersökts. Två fall har diskuterats vid en eventuell muddring av hamnen. I det första fallet tas endast de sediment upp som förmodas ha den största miljöpåverkan medan i det andra fallet i stort sett hela den kontaminerade massan tas upp. Sedimentvolymerna i resp fall har angetts till m 3 resp m Val av muddringsmetoder Val av muddringsmetod har inte gjorts slutgiltigt. De metoder som diskuterats är enligt uppgift sugmuddring, grävmuddring, skruvmuddring samt upptagning av sediment efter frysning. Sugmuddring är den metod som ger upphov till största minskningen av sedimentens TS-halt, uppskattningsvis till ca 5 %. Den troliga kapaciteten vid sugmuddring har uppgivits till ca 500 m 3 /h. Vid gräv- och skruvmuddring blir utspädningen med vatten lägre och vid frysmetoden sannolikt avsevärt mindre. Vattenbehandling 5(19)
6 2.4 Val av dimensioneringsunderlag och metoder för vattenreningsanläggningen För en säker dimensionering av reningsanläggningen erfordras kännedom om följande parametrar: Vattenflöde Vattenkvalité, d v s vattnets innehåll av suspenderad substans och lösta metaller. Vattnets buffertkapacitet (alkalinitet). Eventuell vattenpåverkan från stabilisering av sedimenten Vattnens behandlingsbarhet Lokala förhållanden såsom grundförhållanden, plats för reningsanläggning mm Ingen av dessa storheter är specificerade. Följande antaganden har gjorts: Flöde: Vattenflödet är beroende av muddringsmetod och hur långt avvattningen av sedimenten drivs. Dessa frågor är fortfarande öppna. Vidare är ej heller fastlagt hur långt avvattningen av sedimenten ska drivas. Det dimensionerande flödet kan alltså inte fastläggas och därför görs en beräkning för vardera tre olika vattenflöden enligt: Sugmuddring: Enligt ovan har muddermassornas TS-halt antagits vara ca 5 % i genomsnitt. Avvattningen av sedimenten drivs sannolikt inte längre än till 40 % TS. Ett mudderverk med kapaciteten 500 m 3 /h har nämnts som trolig i bägge fallen. Skillnaden mellan de två nämnda sedimentvolymerna blir då endast nyttjandetiden. Mudderverkets tillgänglighet har antagits vara 80 % och sedimentavvattningen antas innehålla nödvändig buffertvolym för att jämna ut flödet. Det genomsnittliga vattenflödet blir då ca 350 m 3 /h. Med hänsyn till att avloppsreningsanläggningens tillgänglighet bedöms vara ca 95 % och att en viss intern recirkulation av vatten sker i ett av de valda reningsalternativen nedan blir det dimensionerande flödet m 3 /h för själva reningsanläggningen. Övriga muddringsmetoder: Underlag för beräkning av vattenflödet från de övriga två metoderna saknas. Det är dock helt klart att vattenvolymerna blir betydligt lägre vid grävmuddring resp upptagning efter frysning. Flödesmängden har en betydande inverkan på kostnaden för reningen och det kan antas att upptagningskapaciteten blir lägre vid dessa metoder. Därför görs också uppskattningar av kostnaderna för vattenflödena m 3 /h och m 3 /h. Vattenkvalité: Vattnets innehåll av suspenderad substans (SS) är beroende av sedimentavvattningens utformning. Vattenfasen från sedimentavvattning i stora väldimensionerade bassänger bör inte innehålla mer än ca 100 mg SS/l. Om sedimenten avvattnas vidare till antagna 40 % TS kan ytterligare betydande mängder SS tillkomma beroende på avvattningsmetod. Därför antas den genomsnittliga halten SS till 200 mg/l. Varierande metallhalter kan förväntas utifrån vilket områden som muddras. Metallhalterna varierar inom vida gränser enligt de underlag som granskats. Låga halter är inte skäl nog att bortse från att lösta halter kan byggas upp i samband med att andra sedimenttyper exponeras under muddringsarbetet som kan komma att pågå under relativt lång tid. Bottenvattnens innehåll av lösta metaller klassas som höga eller mycket höga vid vissa provpunkter i jämförelse med opåverkade vatten. Bedömningen från reningsteknisk synpunkt är dock inte densamma som vid klassningen av bottenvattnen från miljösynpunkt. Det är osäkert om det är möjligt att reducera metallhalterna till under 0,05 mg/l till rimliga kostnader. Om halterna är av samma storleksordning som de Vattenbehandling 6(19)
7 analyserade bottenvattnen är det sannolikt inte motiverat att utforma reningsanläggningen för reduktion av de lösta halterna. Å andra sidan, om de lösta halterna är så pass höga att en reduktion är angelägen spelar det ingen större roll om de, exempelvis, är 0,5 mg/l eller 20 mg/l vad gäller utformningen av anläggningen. Visserligen ökar slammängden, men sannolikt inte i någon avgörande omfattning. Enligt utförda undersökningar förekommer petroleumprodukter i viss omfattning i sedimenten, men några uppgifter om nämnvärda halter av löst organiskt material har inte påträffats i det granskade materialet. Huruvida lösta organiska ämnen kan avskiljas effektivt genom flockning/sedimentering är osäkert varför försök behöver göras med representativt vatten. Möjligen behöver filtrering genom aktivt kol tillgripas vilket då påverkar kostnadsbilden. I föreliggande arbete antas andelen löst miljöskadligt organiskt material vara låg och särskild behandling förutsätts ej nödvändig. Vattnets naturliga alkalinitet bedöms inte ha någon märkbar betydelse för den mängd kemikalier som måste tillsättas vid en ph-justering. Eventuell vattenpåverkan p g a stabiliseringen av de avvattnade sedimenten lämnas utan avseende tills vidare. Vidare förutsätts att oljor, sten, grus och övrigt grovt material avskiljs före reningsanläggningen. Vattnets behandlingsbarhet: Den definitiva utformningen av reningsanläggningen är givetvis beroende av vattnens behandlingsbarhet. Avskiljningen av den suspenderade substansen är beroende på möjligheterna att genomföra en bra flockning. Sedimentens ytaktiva egenskaper är därvid avgörande och torde variera inom området. Dessa egenskaper har också en inverkan på hur effektiv utfällningen av lösta metaller blir. 2.5 Kravspecifikation Kravspecifikation saknas tills vidare. Konventionella behandlingsmetoder torde reducera tungmetallhalterna till 0,05-0,1 mg/l, kadmium dock till storleksordningen 0,01 mg/l. Antagandet gäller summan av lösta och partikelbundna metaller. Halten suspenderad substans antas bli högst 5-10 mg/l i det behandlade vattnet. Utsläppsmängderna för det sämsta utfallet vid olika totala vattenmängder från hela saneringen, se tabell 1. Tabell 1. Utsläpp av metaller och suspenderad substans Parameter, halt Totalt utsläpp vid olika vattenmängder 2 Mm 3 1 Mm 3 0,5 Mm 3 Cu+Pb+Zn, 0,3 mg/l 600 kg 300 kg 150 kg Cd, 0,01 mg/l 20 kg 10 kg 5 kg Susp. Substans, 10 mg/l kg kg 500 kg En säkrare uppskattning kan göras efter försök på vattnets behandlingsbarhet. Det är mycket möjligt att metallutsläppen enligt tabellen kan minskas med mer än 50 %. Vattenbehandling 7(19)
8 2.6 Val av reningsmetod Tänkbara reningsmetoder Flockning med polyelektrolyt och sedimentering. Metoden torde kunna ge ett bra resultat om halten lösta metaller och organiskt material i vattnet är låga. Tillgängligt underlag räcker för en grov dimensionering. Tillsats av hjälpkoagulant (exempelvis ferrisulfat), ph-justering, flockning med polyelektrolyt, sedimentering och sandfiltrering. Metoden ger normalt mycket bra resultat och är lämplig om tungmetallhalterna i vattnet är förhållandevis höga. Även måttliga halter av oljor och andra opolära organiska ämnen kan reduceras till mycket låga nivåer. Hjälpkoagulant kan också bli nödvändig om det suspenderade materialet är svårflockat. Tillgängligt underlag räcker för en grov dimensionering, även om erforderlig dosering av hjälpkoagulant är ganska osäker. Flockning med polyelektrolyt, sedimentering, filtrering och selektivt jonbyte jonbyte för ytterligare reduktion av metallhalterna. Jonbytesdelen är dock kostnadskrävande och kräver ett betydligt säkrare dimensioneringsunderlag avseende halterna av lösta metaller. Metoden är förhållandevis dyr och kan också kompliceras av de förhållandevis höga salthalterna. Membranseparering. Flera olika underalternativ finns men underlaget är alltför osäkert för att medge ett meningsfullt dimensioneringsförsök. Metoden är dyr och bedöms vara mindre lämplig p g a salthalterna. Dimensionering görs därför av de två förstnämnda metoderna, vardera för tre olika vattenflöden enligt specifikationerna nedan. 3 Reningsanläggningar-Förslag 3.1 Alternativ 1. Flockning med polyelektrolyt och sedimentering Reningsalternativet flockning med polyelektrolyt och sedimentering är den enklast tänkbara reningen och ger ett acceptabelt resultat endast om partiklarna i vattnet går att flocka med enbart tillsats av polyelektrolyt och halten lösta metaller är låg. Det avskiljda slammets torrhalt uppskattas till ca 0,2 % och uppgår till ca 10 % av vattenflödet. Slammet återförs utan förtjockning till sedimentavvattningen vilket gör att vattenflödet från denna till reningen blir ca större. Vattenbehandling 8(19)
9 3.1.1 Belastningar Anläggningstypen dimensioneras för tre flöden: Alt m 3 /h Alt 1.2: 220 m 3 /h Alt 1.3: 440 m 3 /h Halt suspenderade ämnen: 200 mg/l Lösta metaller: Max 0,2 mg av vardera metall per l, exklusive kadmium vars halt förutses ej överstiga 0,02 mg/l. Halter av opolära kolväten: Högst 5 mg/l ph: ca 8 Drifttid: Ca 150 h/vecka Reningsresultat Det behandlade vattnets kvalité kommer att variera med belastningen av anläggningen men bedöms genomsnittligt innehålla: Suspenderade ämnen: Ca 10 mg/l Metaller: Ca 0.05 mg/l av vardera metallerna bly, koppar och zink samt ca 0,005 mg kadmium/l Utformning Reningsanläggningarna konstrueras för placering utomhus men med en överbyggnad för flockningen. Behandlingsbassängerna utförs i betong i ett sammanhängande block. Anläggningarna omfattar följande huvudsteg: Pumpgrop dit vattnet från sedimentavvattningen leds och pumpas till reningsanläggningen. Två seriekopplade bassänger för flockning med polyelektrolyt. Flockningen dimensioneras för den sammanlagda uppehållstiden 33 minuter. Sedimenteringen dimensioneras för ytbelastningen 0,44 m/h i lamellsedimenteringsbassänger Utsläppskontroll med flödesstyrd kontinuerlig provtagning. Vattenbehandling 9(19)
10 Det behandlade vattnet avleds till recipient medan det avskiljda slammet återföres till sedimentavvattningen. Principschema över reningsanläggningen återfinns i bilaga 1. Alternativ 1.1: 110 m 3 /h Flockningstankarnas volym är 2x30 m 3 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca 250 m 2. Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 10 m 3 /h med torrsubstanshalten 0,2 %. Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 170 m 2. Alternativ 1.2: 200 m 3 /h Flockningstankarnas volym är 2x60 m 3 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca 500 m 2 Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 20 m 3 /h med torrsubstanshalten 0,2 %. Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 300 m 2. Alternativ 1.3: 400 m 3 /h Flockningstankarnas volym är 2x120 m 3 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca m 2 Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 40 m 3 /h med torrsubstanshalten 0,2 %. Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 420 m Investering. Kostnadsberäkning Alternativ 1.1: 110 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Vattenbehandling 10(19)
11 Investering, alternativ 1.1: 110 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av flockning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 18 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Alternativ 1.2: 220 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Investering, alternativ 1.2: 220 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av kemisk fällning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 15 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Alternativ 1.3: 440 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Vattenbehandling 11(19)
12 Investering, alternativ1.3: 440 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av kemisk fällning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 15 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. 3.2 Alternativ 2. Kemisk fällning Reningsalternativet med kemisk fällning med järn( III)sulfat, ph-justering, flockning, sedimentering och sandfiltrering är en typ av reningsanläggning vilken i allmänhet ger ett mycket gott behandlingsresultat för vatten innehållande högre halter lösta metaller och svårflockad suspenderad substans. De lösta metallerna och det tillsatta järnet ger dock större slamvolymer än i alternativ 1. Slammet bör förtjockas i reningsanläggningarna innan de pumpas tillbaka till sedimentavvattningen. Detta innebär att upp till 25 % av vattenflödet över anläggningarna recirkuleras vilket medför att de bör dimensioneras för ännu högre flöden än anläggningarna enligt alternativ 1. Eftersom flockning och sedimentering sannolikt kommer att fungerar bättre kan uppehållstiderna minskas i motsvarande grad. Reningsanläggningarna konstrueras för placering utomhus men med en enkel överbyggnad av phjustering och flockning samt ett mindre hus för styr- och reglerutrustning och kemikalietankar Belastningar Anläggningstypen dimensioneras för tre flöden: Alt m 3 /h Alt 2.2: 250 m 3 /h Alt 2.3: 500 m 3 /h Vattenbehandling 12(19)
13 Halt suspenderade ämnen: 200 mg/l Lösta metaller: Max 20mg av vardera metall per l, exklusive kadmium vars halt förutses ej överstiga 0,01 mg/l. Halter av opolära kolväten: Högst 10 mg/l ph: ca 8 Drifttid: Ca 150 h/vecka Reningsresultat Det behandlade vattnet bedöms innehålla: Suspenderade ämnen: Max 5 mg/l Metaller: Ca 0.05 mg/l av vardera metallen bly, koppar och zink samt ca 0,01 mg kadmium/l Utformning Reningsanläggningarna konstrueras för placering utomhus men med en överbyggnad för flockningen. Behandlingsbassängerna utförs i betong i ett sammanhängande block. Anläggningarna omfattar följande huvudsteg: Pumpgrop dit vattnet från sedimentavvattningen leds och pumpas till reningsanläggningen. En bassäng för tillsats av järnsaltlösning och lut för ph-justering till ca 9. Bassängen dimensioneras för uppehållstiden ca 14 minuter. Två seriekopplade bassänger för flockning med polyelektrolyt. Flockningen dimensioneras för den sammanlagda uppehållstiden ca 2x14 minuter. Sedimenteringen dimensioneras för ytbelastningen 0,5 m/h i lamellsedimenteringsbassänger. Kontinuerligt arbetande sandfilter som dimensioneras för belastningen 6 m/h. Utsläppskontroll med flödesstyrd kontinuerlig provtagning. Det behandlade vattnet avleds till recipient medan det avskiljda och förtjockade slammet återförs till sedimentavvattningen. Principschema över reningsanläggningen återfinns i bilaga 2. Alternativ 2.1: 125 m 3 /h ph-justeringstankens volym är 30 m 3. Flockningstankarnas volym är 2x30 m 3 Vattenbehandling 13(19)
14 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca 250 m 2. Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 2,5 m 3 /h med torrsubstanshalten 3 % Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 350 m 2. Alternativ 2.2: 250 m 3 /h ph-justeringstankens volym är 60 m 3. Flockningstankarnas volym är 2x60 m 3 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca 500 m 2 Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 5 m 3 /h med torrsubstanshalten 3 % Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 450 m 2. Alternativ 2.3: 500 m 3 /h ph-justeringstankens volym är 120 m 3. Flockningstankarnas volym är 2x120 m 3 Lamellpaketets sammanlagda projicerade yta är ca 250 m 2 Den avskiljda slamvolymen beräknas till ca 10 m 3 /h med torrsubstanshalten 3 % Anläggningens utrymmesbehov uppskattas till ca 600 m Kostnadsberäkning Alternativ 2.1: 125 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Vattenbehandling 14(19)
15 Investering, alternativ 2.1: 125 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av kemisk fällning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Sandfilter för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Kemikalietankar Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 18 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Alternativ 2.2: 250 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Investering, alternativ 2.2: 250 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av kemisk fällning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Sandfilter för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Kemikalietankar Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 15 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Vattenbehandling 15(19)
16 Alternativ 2.3: 500 m 3 /h Kostnader beräknas enligt följande gruppvisa huvudindelningen avseende ingående maskinkomponenter samt övriga specificerade poster för montage mm. Investering, alternativ 2.3: 500 m 3 /h Komponentgrupper/poster Delsummor SEK Bassänger, betong, armering, form samt gångplan Överbyggnad av kemisk fällning + manöverrum Lamellpaket för inbyggnad Sandfilter för inbyggnad Övrig maskinutrustning; omrörare, pumpar mm Kemikalietankar Instrument och tryckluftanläggning Rör och armatur Mekaniskt montage Elinstallation Summa Diverse, 10 % Summa Frakter, försäkringar 5 % Projektering, ritningar, anbudshandling mm 15 % Drifttagning, intrimning, utbildning TOTALT Tillkommande kostnader oberoende av teknikval Tillkommande kostnader utgörs i samtliga alternativen av grundläggningsarbeten, schaktarbeten, geoteknik, samt uppvärmning, belysning mm funktioner i byggnad med operatörsrum. Vidare ingår inte ledningsdragning mellan sedimentavvattningen och reningsanläggningen och ej heller framdragning av elkraft till anläggningen. Dessa kostnader har inte medtagits i detta arbete av naturliga skäl. 5 Kommentarer Det är viktigt att framhålla att angivna kostnader är baserade på de delvis muntliga dimensioneringsuppgifter mm underlag som erhållits och måste betraktas som ytterst vägledande och preliminära. Vattenbehandling 16(19)
17 Vi vill även påpeka att som det framgått saknas flera handlingar och utredningar som behöver tas fram inom projektet för att kunna avgöra vilken behandlingsteknik och dimensionering som blir aktuell. Först när bl a följande utredningar har gjorts kan kostnaden beräknas med större säkerhet. Utredning runt muddringsteknik som ger alternativ för beräkning av förväntade hydrauliska belastningar Utformning av sedimentavvattningen Grundförhållanden på platsen för reningsanläggningen Handlingar som vägleder mot vilka behandlingskrav som är dimensionerande Genomförande av behandlingsförsök för utvärdering av behandlingsmetod/metoder utifrån dimensioneringsalternativ. Det rekommenderas att behandlingsförsöken genomförs i ett tidigt stadium då de har en stor betydelse för beslutsprocessen vid val av behandlingsteknik samt korrekta dimensioneringsunderlag och därefter riktiga projekteringsförutsättningar. Detta förefaller extra viktigt utifrån de stora osäkerheter som råder vid nu aktuell tidpunkt avseende val av muddringsteknik samt vilka volymer som är föremål för muddring inom då angivna tidsrymder. Föreliggande översiktliga kostnadsuppskattning kan därefter och då fördjupade kunskaper erhållits uppdateras samt kompletteras till ett förprojekteringsunderlag med tydligare avgränsning mot förväntade åtgärder i hamnen. Aqua Konsult AB Lars-Erik Glas Klas Hedman Niclas Lindström Vattenbehandling 17(19)
18 Bilaga 1. Principschema, alt. 1. Flockning med polyelektrolyt och sedimentering. Vattenbehandling 18(19)
19 Bilaga 1. Principschema, alt. 2. Kemisk fällning Vattenbehandling 19(19)
20
21
Gladhammar. Behandling av gruv- respektive sjövatten
ENVIPRO GÖTEBORG Gladhammar Behandling av gruv- respektive sjövatten KOSTNADSUPPSKATTNING 862A001U Spånga den 23 maj 2005 Postadress Besöksadress Telefon Fax Hemsida Box 8270 Fagerstagatan 3 163 08 Spånga
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Länsvatten tre utförda projekt
Länsvatten tre utförda projekt Rening av länsvatten vid schaktning i finkornigt material, 2007 Geotuber för slamavvattning i anläggningsarbeten, 2011 Hantering av länsvatten i anläggningsprojekt, 2013
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten. Allmänt Chemical Equipment levererar alla typer av reningsutrustningar och hela
Metallinnehåll i vattenverksslam
R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om
Samråd enligt miljöbalken
Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga
16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Länsvattenhantering och upphandling
Länsvattenhantering och upphandling Johan Magnusson NCC Teknik 1 Hantering av länsvatten Recipient Halter Funktionskrav Metoder att skydda recipienten Erosionsskydd, sedimentationsdammar, oljeavskiljare,
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Sammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Information om fordonstvätt
Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan
Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning
Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar
Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Kontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden
Sida 1 (7) Exploateringskontoret Dokumentnamn Projekteringsskede Delområde BYGGHANDLING Övergripande Entreprenad - Ansvarig part Dokumenttyp Konstruktör KD - Kontrolldokument Maria Wessberg Upprättad datum
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet.
LUNDA YTBEHANDLING: HH TOVEKO Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet. Under sextio år har företaget ägnat sig åt olika
Reningstekniker för länsvatten. NRM Västerås Henrik Ekman
Reningstekniker för länsvatten NRM Västerås 2017-09-28 Henrik Ekman Krav/förutsättningar Flöde Tryck/höjdskillnader Mobila enheter Flexibla Automatik Frostskydd Belysning Övervakning/arm Invallning Utsläppspunkt
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar
Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning
ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Vi är experter på rening av vätskor, både kemiskt och mekaniskt. Vårt kompetensområde är rena vattnet
Vi är experter på rening av vätskor, både kemiskt och mekaniskt Vårt kompetensområde är rena vattnet Partnerskap och förtroende Den viktigaste kunden är kommande generationer Vägen till goda resultat går
Entreprenadlösningar i större projekt
Entreprenadlösningar i större projekt Johan Magnusson NCC Teknik NCC Construction Sverige AB 12-01 1 Länsvattenrening och annan vattenrening Etablerad teknik finns för: Dricksvatten Avloppsvatten Lakvatten
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB
Dolda utsläpp från rening av rökgaskondensat Matarvattenkonferensen 2013-11-13 Roger Lundberg Mälarenergi AB Mälarenergi, KVV Panna 5 Block 1+2 Kol,olja 75 80 MWe 200 220 MWv C o Block 3 Block 4 Olja Kol
PM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet
Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)
1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning
LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening
LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Policy för fordonstvättar i Haninge
1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun
KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Processer att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist
Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är
Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn
Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Kompletterande sedimentprovtagning Provtagning med kajakprovtagare är billigt & tidseffektivt, men ger begränsad information om provtagningslokalen Provtagning
DOM meddelad i Växjö
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2017-02-22 meddelad i Växjö Mål nr M 5345-16 SÖKANDE Oskarshamns kommun Ombud: Advokaten Per Molander Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 1711 111 87 Stockholm SAKEN Ansökan om
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator
Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN En kombinerad lösning Genom att sammanföra två beprövade metoder har Leca och WEREC Water Ecosystem Recovery tagit fram en lösning som ger effektiv
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening
9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning
Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132
Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare
Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Hamnsanering för Östersjöns framtid
Hamnsanering för Östersjöns framtid I KORTA DRAG: Undersökningar av föroreningarna i Oskarshamns hamn har precis avslutats, resultaten ska utvärderas och hamnsaneringen planeras. Samråd enligt miljöbalken
Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel
Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1
Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin
Tilläggsbestämmelser till ABVA
Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll
Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen
Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?
Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Nätverket Renare Marks vårmöte Malmö den 19-21 mars 2013 Advokat Maria Paijkull Klassificering av muddermassor Muddermassor är avfall Finns inga kriterier
Lägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor
Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB
DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH
Sanering av bottnar i akvatiska miljöer
Sanering av bottnar i akvatiska miljöer -När behöver vi sanera? -Hur kan vi sanera? -Fungerar det? par@elandermiljoteknik.com 1 När behöver vi sanera? Finns det lokal påverkan/risk? Sprids föroreningen
Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn
Uppdragsnr: 10212136 1 (5) PM Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Det föreslås utnyttja den planerade konstruktionen av träbryggan för anläggandet av en reningsanläggning för dagvattnet i form av en skärmbassäng.
Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop
15U28194 Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad Slutversion Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80
RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten
Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 7 Utsläpp av vatten TMALL 0141 Presentation v 1.0 Avledning av vatten, disposition
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Statens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Lyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun
Diarienummer: 2015/0096 Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Gäller från: 2015-02-04 Gäller för: Miljö- och byggförvaltningen Fastställd av: Miljö- och byggnämnden Utarbetad av: Miljöavdelningen
FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD
Rapport FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD UTKAST 2017-10-10 UPPDRAG 278492, Ingelstad föroreningsberäkningar Titel på rapport: Föroreningsberäkningar Ingelstad Status: Datum: 2017-10-10 MEDVERKANDE Beställare:
Val av tekniska lösningar för sanering av hamnbassängen i Oskarshamn
Saneringen av Oskarshamns hamnbassäng PM Val av tekniska lösningar för sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Rapportnr. O-hamn 2012:2 2012-12-10 Författad av Pär Elander 1 1 Hifab AB / Elander Miljöteknik
Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv
Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs
2. TEKNISK BESKRIVNING
FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning
Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången
Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Examensarbete Näs avloppsreningsverk
Examensarbete Näs avloppsreningsverk Hydraulisk belastning, kemikaliedosering och flödestrend. Linda Wanhatalo Vatten- och Miljöteknik, Yrkeshögskolan Hallsberg Handledare Ulrika Carlsson, MittSverige
Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln
Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Trafikkontoret Grontmij AB Enheten för Vatten- & Avfallsteknik sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka
Sid 1 (5) PM Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka Planområdet Planområdet för Nya Gatan har förändrats sedan dagvattenutredningen Dagvattenutredning
Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt
Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt Nätverket Renare Mark 25-26 mars 2015 Per Molander, Mannheimer Swartling
VA Ingenjörerna AB Magnus Nilsson Göran Mårtensson
Nollutsläpp VA Ingenjörerna AB Magnus Nilsson Göran Mårtensson Innehåll 1. Introduktion 2. Nollutsläpp i teorin (drivkrafter) 3. Nollutsläpp i verkligheten (projektbeskrivning) 4. Slutsats/diskussion 2
Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen
Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen Torgny Mellin, Fil.Dr, M.Sc Entreprenadansvarig och miljösakkunnig COWI AB (tidigare FB Engineering AB) F D BOHUS VARV Fyllnadsmassorna
Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla
Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering