Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-06 Minnesanteckningar från: Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg Möte nr 1, den 6 mars, på Frey s hotel i Stockholm Närvarande Carl-Axel Sundström, Arbetsmijöverket Håkan Sjöström, BTO (Green Cargo) Björn Nettervik, BTO (DSB) Christel Wiman, BTO Bengt Ohlin, BTO (Arriva Sverige) Robert Röder, FSJ Niklas Andersson, FSJ Ronny Fredriksson, FSJ Lars Pettersson, Structon Rail AB Jimmy Ahl, Jernhusen Sven Ivarsson, REV Bengt Sjöö, Transportstyrelsen Claes Tingvall, Trafikverket Helena Höök, Trafikverket Per-Olof Grummas Granström, Trafikverket, Erik Norrgård, Trafikverket, John-Åke Halldén, Trafikverket, Anders Lundström, Trafikverket Frånvarande Sten Vickberg, Trafikverket Öppnande Claes hälsade alla välkomna till det första mötet för GNS Järnväg och förklarade det för öppnat. Presentation, alla En kort presentation genomfördes. 1(5)
Bakgrund, syfte och roll - GNS Järnväg, Claes Tingvall, Trafikverket Claes inledde med att GNS Järnväg är ett samverkansfora som vi själva skapar tillsammans. Det är inget som Trafikverket eller någon annan bestämt ska finnas eller hur det ska verka. Det finns några aspekter som främjar ett framgångsrikt säkerhetsarbete såsom ständig förbättring, målstyrning och samarbete. I Sverige är det idag ganska säkert att åka tåg, problemen handlar mera om det som händer utanför tåget som spårspring, suicid, i plankorsningar och arbete i spår. Erfarenheten är att arbeten i sådana här nätverk tar tid och att det är framgång om det utgår från vad var och en kan göra. Starten är att vi skapar en gemensam problembild och står på samma kunskapsgrund. Vi ska också här seriöst diskutera hur vi ska vara formerade och fundera på om det behöver vara ytterligare organisationer med, t ex sjukvården och suicid. De som kan göra skillnad och har ansvar för att lösa problemen ska naturligtvis involveras. Ansvar och roller för järnvägssäkerheten ur ett EU-perspektiv Anders Lundström, Trafikverket Anders berättade om EU-lagstiftningens successiva harmonisering med syfte att skapa en inre marknad för transporttjänster och varor. Det första direktivet kom 1991 (91/440) och krävde bland annat åtskillnad mellan infrastrukturförvaltning och transportutförande. Därefter kom mer preciserad lagstiftning under en följd av år 1995-2008. Säkerhetsdirektivet 2004/49 (ändrat två gånger) utvidgade EU-lagstiftningen till järnvägssäkerhetsområdet. Direktivet är infört i Sverige genom järnvägslagen (2004:519), järnvägsförordningen (2004:526) och myndighetsföreskrifter från Järnvägsstyrelsen/Transportstyrelsen. Några viktiga element: Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ansvarar för säkerheten i järnvägssystemet För det ändamålet ska de etablera säkerhetsstyrningssystem (SMS) EU ställer upp gemensamma mål för säkerheten (CST) Varje medlemsland rapporterar säkerhetsindikatorer (CSI) till EU. En viktig grund för säkerhetsstyrningssystemet är riskbedömningar och riskhantering vid ändringar (driftsförhållande, nytt material). Det finns krav på hantering av gemensamma risker mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag och tillämpning av gemensam metod för riskvärdering och riskbedömning inom EU (förordning 352/2009). EU:s gemensamma säkerhetsindikatorer är delvis utformade för att följa utvecklingen av risker och jämföra mellan medlemsstater. Några exempel: Olyckor, olyckstyper och skador Incidenter och säkerhetsfarliga fel Infrastrukturens tekniska säkerhet Säkerhetsstyrningssystemets effektivitet. 2(5)
Säkerhetsstyrningssystemet ska utgå från kvalitativa och kvantitativa mål. Målen ska gå att koppla till resultatet av säkerhetsarbetet (5 JvSFS 2007:1). Gemensamma risker kan därför hanteras bland annat inom ramen för en gemensam målstyrningsprocess mellan främst järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna. Tänkbara utgångspunkter är de gemensamma säkerhetsindikatorerna (CSI) och olycks- och avvikelsehanteringen. Samtliga risker i järnvägssystemet är i viss mening gemensamma, även om åtgärderna är operatörsspecifika. För att upptäcka och hantera dem krävs ett gemensamt synsätt och ett delvis gemensamt arbete med bl.a. incidentrapportering. EU-indikatorerna för tillbud (precursors) kan delas upp i tre grupper: Infrastrukturrelaterade: rälsbrott, spårgeometrifel och säkerhetsfarliga signalfel Fordonsrelaterade: axelbrott och hjulbrott Trafikrelaterade: otillåten signalpassage Direktivet kräver också att verksamhetsutövarna har förfaranden för att utreda och analysera olyckor och tillbud (7 l, JvSFS 2007:1). Risker som upptäcks i denna verksamhet kan hanteras gemensamt. Se mer i bilaga 1. Målstyrning - Trafiksäkerhet järnväg, John-Åke Halldén, Trafikverket John-Åke presenterade det projekt som nu pågår inom Trafikverket och som syftar till att skapa en målstyrning trafiksäkerhet för järnväg på samma sätt som etablerats för målstyrning trafiksäkerhet väg. Projektet ska resultera i - en framtagen och etablerad effektkatalog, inklusive indikatorer som så långt som möjligt ska vara åtgärdsoberoende - en framtagen, fastställd struktur för mätningar och analys. Se mer i bilaga 2 och 3 3(5)
Hur går vi vidare? (Diskussion) En diskussion fördes om hur vi ska samverka inom GNS Järnväg. - Vi ska kunna lyfta frågor och prata öppet om dem. - GNS Järnväg är inte ett beslutande organ, var och en får ta sina beslut utifrån sina förutsättningar. - Vi ska åstadkomma resultat inte bara ha trevliga möten. - Gemensamma risker? Gemensamma åtgärder? Som utgångspunkt - Behöver vi mer fundamenta? Arbetsordning till gruppen? Avgränsningar/inriktning En halvering av antalet dödade på 10 års sikt? Ett politiskt mål om förbättringstakten tydligare än dagens fortlöpande minska. Fler bredare område och fler aktörer? Spårvagn, tunnelbana? Trafikhuvudmän, Fordonsunderhåll, Fackförbunden SEKO, SACO och TCO? Uppsummering, Claes Tingvall Claes kunde konstatera att: - Intresset av att komma till detta första möte var stort. - Gruppen ska vara enig i vad vi ska åstadkomma. - Trafikverket, en stor myndighet, ska inte klampa på, vara stöddiga eller tänka åt andra. - Vi ska eftersträva en gemensam agenda och ett gemensamt arbete som syftar till att förbättra säkerheten. En gemensam kunskapsgrund är viktig att vi står på. Det gäller framför allt områdena: - Suicid/personpåkörningar - Arbete i spår och - Plankorsningar. Trafikverket fick i uppdrag att planera en större programpunkt till de tre nästkommande mötena. Vi börjar med Suicid/personpåkörningar. Målstyrning ja! Men vad ska vi uppnå? Vi måste ha gemensam bild av detta. Två saker att fundera på och till nästa möte återkomma med sin reaktion/synpunkter på är: 1. Utspelet att halvera antalet omkomna i järnvägstrafiken till 2020. 2. Inspel till säkerhetsrelaterade (åtgärdsoberoende), indikatorer och aktörsmått. 4(5)
Kommande möten 7 juni i Stockholm (09.30 15.00) Avslutning Claes tackade alla för visat intresse och förklarade mötet för avslutat. Vid datorn Helena Höök Bilagor: 1. Ansvar och roller för järnvägssäkerheten ur ett EU-perspektiv 2. Målstyrning - Trafiksäkerhet järnväg 3. Förädlingskedjan Övrigt: - Trafikverkets planeringsunderlag Suicid - GNS Järnväg deltagarlista 5(5)