Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1

Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare bedömts vara en kandidat för biventrikulär pacemakerbehandling, så kallad resynkronisering av hjärtat (eng CRT Cardiac Resynchronization Therapy). Denna behandlingsform används i första hand för att minska symtom vid hjärtsvikt, symtom som beror på att hjärtat inte kan pumpa runt tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov. Det finns flera olika orsaker till hjärtsvikt, med det gemensamt att hjärtat inte längre kan arbeta så effektivt som det borde. I Sverige finns cirka 200 000 personer med hjärtsvikt, och risken att drabbas ökar med ökande ålder. Patienter med hjärtsvikt upplever ofta symtom såsom andfåddhet och ökad trötthet vid dagliga aktiviteter. Hos många patienter förvärras dessa symtom av att hjärtats kamrar inte arbetar samtidigt (synkront). Om man kan återställa synkronin kan också symtomen minskas. En biventrikulär pacemaker skickar ut signaler till hjärtats båda kamrar så att de förmås arbeta i takt igen (resynkronisering), och därmed kan hjärtats pumpförmåga förbättras. Vissa patienter med hjärtsvikt drabbas också av så kallade hjärtrusningar. Om du är en av dem kan din doktor ha valt att behandla dig med en implanterad defibrillator med integrerad biventrikulär pacemakerfunktion. För information om defibrillatordelen av din implanterade enhet hänvisar vi till en speciell patientbroschyr för detta. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 3

Hjärtats förmak och kamrar Vänster förmak Höger förmak Vänster kammare Höger kammare Septum 4 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Hjärtat Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är ungefär lika stort som din egen knutna hand och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut. Hjärtat kan öka eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger dig. Dess rytmiska pumpande skickar syresatt blod och näring till kroppens alla celler och för samtidigt bort slaggprodukter och koldioxid. Hjärtat har en muskelvägg (septum) som delar det i en höger- och en vänstersida. Högersidan pumpar blodet igenom lungorna, där det tar upp syre, därefter passerar blodet genom vänstersidan som pumpar det vidare ut till kroppens alla celler. Höger- och vänstersidan är delade horisontellt så att fyra separata hjärtrum bildas. De två övre hjärtrummen kallas för förmak och de två nedre för kammare. Mellan varje förmak och kammare sitter en hjärtklaff, som ser till att blodet bara kan röra sig i en riktning. Det är hjärtats kammare som utför själva pumparbetet. Hjärtat har sitt eget elektriska system. Detta system ser till att hjärtat slår och kontrollerar rytmen så att blodcirkulationen kan hållas på en lämplig nivå. Den så kallade sinusknutan, som är en del av hjärtats elektriska system, alstrar och skickar ut små elektriska signaler (precis som bilens tändstift). Signalerna leds via retledningssystemet till alla delar av hjärtmuskeln. För varje signal drar hjärtmuskeln snabbt ihop sig och pressar ut blodet i pulsådrorna. Om du känner på pulsen vid handleden kan du själv räkna hur många gånger ditt hjärta drar ihop sig under en minut. Normalpuls i vila är mellan 55 och 95 slag per minut. AV-knuta Sinusknuta His-Purkinje System LEVA MED hjärtsviktspacemaker 5

Friskt hjärta Blå pilar: Vid varje hjärtslag strömmar blodet från kroppen in i högra förmaket och sedan via den högra kammaren till lungorna där det tar upp syre. Röda pilar: Samtidigt strömmar syrerikt blod från lungorna in i det vänstra förmaket och sedan vidare ut i kroppen via den vänstra kammaren. Hjärta med svikt Kamrarna förstoras. Förmågan att pumpa ut blodet blir sämre. 6 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Hjärtsvikt Hjärtsvikt brukar beskrivas som ett tillstånd när hjärtats pumpförmåga inte är tillräcklig för att tillgodose kroppens behov av blodcirkulation. Det finns flera skäl till att man kan drabbas av hjärtsvikt. I ungefär hälften av fallen beror sjukdomen på att patienten genomgått en hjärtinfarkt. Hjärtsvikt kan också bero på sjukliga förändringar i hjärtmuskulaturen utan närmare känd orsak (så kallad kardiomyopati), högt blodtryck eller klaffel. När hjärtat inte orkar pumpa runt tillräckligt med blod kan man få symtom såsom till exempel andfåddhet (även vid mindre ansträngning) och andningssvårigheter när man ligger ned. Ben och vrister kan svullna eftersom för mycket vätska samlas i kroppen. Det är också vanligt att man känner sig trött och svag. Olika undersökningar vid hjärtsvikt För att ta reda på om det är hjärtsvikt som orsakar dina besvär finns det en rad undersökningar som din doktor kan välja att göra. Vilken eller vilka som väljs beror bland annat på graden av symtom, och resultat från tidigare undersökningar. Ekokardiogram: med hjälp av ultraljud skapas en bild av hjärtat där till exempel hjärtväggarnas tjocklek, hjärtklaffarnas funktion och hjärtats pumpförmåga kan mätas. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 7

EKG som visar hjärtats elektriska aktivitet Elektrokardiogram (EKG): registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan till exempel ge information om hur väl de elektriska signalerna sprids över hjärtat. Ett EKG visar också om hjärtrytmen är normal. Arbetsprov: görs för att kontrollera hjärtfunktionen vid fysisk ansträngning. Hjärt-lungröntgen: ger information om hjärtats form och storlek, samt visar om lungorna är normala. Vid hjärtsvikt ses ofta en hjärtförstoring och ett visst mått av vätska i lungorna. Hjärtkateterisering: en invasiv metod för att mäta trycket inne i hjärtat och för att kontrollera hjärtvävnadens struktur. 8 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Olika behandlingar vid hjärtsvikt Behandlingen av hjärtsvikt syftar till att minska symtom och till att förbättra livskvaliteten och överlevnaden. Metoderna utvecklas hela tiden men idag finns ingen botande behandling. Det finns också mycket som du kan göra själv för att minska dina symtom. Följande punkter kan påverka din hjärtsvikt negativt och bör därför undvikas: övervikt överdriven saltkonsumtion (ej mer än 5 g per dag) rökning alkohol Förutom att undvika ovanstående bör du försöka att inte dricka mer än nödvändigt, samt om möjlig också delta i någon fysisk aktivitet för att öka din fysiska kapacitet. Patienter med hjärtsvikt erbjuds ibland möjligheten att delta i särskilda program med fysisk träning. Ta tillvara denna möjlighet! Det finns flera olika typer av läkemedel som normalt skrivs ut till patienter med hjärtsvikt. Det är viktigt att du följer de rekommendationer som du får av din läkare angående vilka mediciner, vilka doser och vid vilka tider som medicinerna ska tas. Läkemedel som din doktor kan föreskriva är till exempel: ACE-hämmare: underlättar hjärtats arbete vid hjärtsvikt. Betablockerare: avlastar hjärtat genom att bland annat sänka hjärtfrekvensen. Digitalis: lindrar symtomen och kan påverka hjärtverksamheten positivt vid till exempel förmaksflimmer. Diuretika: vätskedrivande läkemedel som används för att minska vätskeansamlingen i kroppen. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 9

Bild 1 Bild 2 Dyssynkroni De två kamrarna drar inte ihop sig samtidigt. Bild 1: Först drar den högra kammarens vägg och väggen mellan de båda kamrarna ihop sig. Bild 2: Därefter drar den vänstra kammarens yttervägg ihop sig. Oftast är även sammandragningen mellan förmaken och kamrarna försenad. Dyssynkroni Vissa patienter med hjärtsvikt får sina symtom förvärrade av att hjärtats högra och vänstra kammare inte slår samtidigt (dyssynkront). Det kan leda till att mindre blod pumpas ut i varje slag och även till ett läckage i hjärtklaffen så att en del av blodet i kammaren strömmar tillbaka till förmaket. Anledningen till dyssynkronin är att den elektriska signalen sprids långsamt och inte når både kamrarna samtidigt. Resynkronisering Patienter med hjärtsvikt, som också har dyssynkroni mellan höger och vänster kammares sammandragningar, kan behandlas med en så kallad biventrikulär pacemaker. Det är en speciell pacemaker som hjälper till att stimulera kamrarna på ett sådant sätt att de åter arbetar synkront. Denna behandling brukar också benämnas resynkronisering av hjärtat eller CRT (eng. Cardiac Resynchronization Therapy). CRT i kombination med en optimerad läkemedelsbehandling kan påverka hjärtats pumpförmåga positivt. 10 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Pacemakern är inopererad under huden och har kontakt med hjärtat via två eller tre tunna isolerade elektrodkablar. Pacemakern CRT-pacemakern är en liten apparat som liksom sinusknutan sänder ut elektriska signaler och därmed kan styra hjärtats sammandragningar. Signalerna skickas till hjärtat via två eller tre elektrodkablar. CRT-pacemakern har två viktiga uppgifter; att via elektrodkabeln känna av när förmaken slår för att därefter stimulera hjärtats båda kammare så att de slår samtidigt (synkront). När hjärtats kammare samarbetar bättre kan också symtomen på hjärtsvikt minska. Vid förmaksflimmer kan patientens förmaksrytm inte användas för att styra pacemakern. Patienter med denna rytmstörning erhåller därför vanligen inte någon förmakselektrod. En CRT-pacemaker väger cirka 25-35 gram och batteriet brukar räcka 5 8 år, beroende på hur mycket hjälp hjärtat behöver. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 11

Operationen För att få en CRT-pacemaker krävs en mindre operation som sker under lokalbedövning och tar cirka två timmar (längre tid kan ibland behövas). Under operationen förs vanligen elektrodkablarna ned till sina positioner i hjärtat via ett eller flera blodkärl. En elektrodkabel placeras i höger kammare och en förs vidare in via ett blodkärl (ett så kallat koronarkärl) som går utanpå hjärtat till vänster kammare. Eftersom alla patienters anatomi är olika är det ibland inte möjligt att placera en elektrodkabel för stimulering av vänster kammare. Om så skulle vara fallet kommer din doktor att diskutera det med dig. Elektrodkablar för stimulering av vänster kammare kan ibland placeras utanpå hjärtat (epikardiell placering). Det görs framför allt om den optimala positionen för stimulering inte kan nås via koronarkärlet. Om ditt hjärta medger det placeras också en elektrodkabel i höger förmak. Denna elektrod används främst för att känna av sinusknutans signaler och styra hjärtrytmen därefter. När elektroderna ligger på plats görs provstimulering för att se att systemet fungerar som det är tänkt. Sedan ansluts elektroderna till pacemakern som placeras under huden uppe vid ena axeln. Såret sluts därefter med några stygn. Efter operationen kommer du tillbaka till avdelningen och får lov att äta, dricka och gå upp ur sängen som vanligt. Tiden du behöver vara på sjukhus varierar från fall till fall, men du bör räkna med en till två dagar. Innan du blir utskriven kontrolleras din pacemaker. Du får råd om vad du ska tänka på i vardagslivet och vart du kan vända dig när frågor dyker upp. Väl hemma igen kan du känna en viss ömhet i det område där pacemakern är placerad. Det är normalt och försvinner i allmänhet inom en månad. Skulle du 12 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Hjärtat med elektrodkabeln som löper genom blodkärlet till vänster kammare. däremot få mer ont, om området bli rött och svullet eller om du får feber ska du kontakta sjukhuset direkt. Med tiden kommer du att vänja dig vid tanken på att du har en pacemaker som hjälper ditt hjärta att slå effektivt. Det är helt normalt att känna en viss osäkerhet om vad du kan och inte kan göra, men försök se din pacemaker som ett hjälpmedel i vardagen inte ett hinder! Du kommer att bli kallad till sjukhuset för fortsatta kontroller. Första kontrollen sker efter sex till tio veckor och därefter i allmänhet en till två gånger per år. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 13

Eventuella komplikationer efter implantationen Precis som vid alla operationer finns en risk för infektion i operationssåret. Du bör vara uppmärksam på eventuell svullnad, rodnad eller värmekänsla från området runt såret. Symtomen kan vara tecken på en infektion som behöver behandling med till exempel antibiotika. Eftersom det tar ett tag innan dina elektrodkablar växer fast i hjärtat finns det till en början en risk att någon av kablarna rubbas ur sitt läge. Det kan medföra att du måste genomgå en ny operation där kabeln eller kablarna placeras tillbaka i sin ursprungliga position, något som vanligtvis sker inom några veckor efter pacemakerimplantationen. Optimal placering av elektroden vid vänster kammare ligger ofta nära den nerv som går till musklerna i diafragman. I vissa fall kan strömfältet från elektroden gå på ett sådant sätt att musklerna i diafragman stimuleras samtidigt som hjärtat. Det kontrolleras under operationen men risken kan aldrig helt uteslutas. Om du skulle få muskelryckningar i diafragman ska du kontakta din läkare. Ofta kan det åtgärdas med en enkel omprogrammering av pacemakern, men i sällsynta fall krävs en ny operation då elektroden placeras om. 14 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Frågor och svar På vilket sätt påverkar CRT-pacemakern min hjärtsvikt? Genom att hjälpa hjärtat att slå på ett effektivare sätt kan dina symtom på hjärtsvikt minskas. Du kan orka med större fysisk ansträngning och din allmänna livskvalitet kan förbättras. CRT-pacemakern kan dock inte bota din hjärtsvikt utan bara få dig att må bättre och orka mer. När kan jag förvänta mig att min CRT-pacemaker kan börja minska mina symtom? Vissa patienter kan känna en skillnad redan direkt efter operationen. För andra kan det ta längre tid. Det finns flera olika programmeringsmöjligheter i din CRT-pacemaker och en ändring i programmet kan göra stor skillnad. Det är också vanligt att din doktor genomför en ultraljudsundersökning under vilken pacemakerns inställningar anpassas efter ditt hjärta. Det görs vanligtvis cirka sex till tio veckor efter operationen. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 15

Kan jag sluta med mina mediciner? Nej. Även om du mår bättre efter implantationen botar pacemakern inte din hjärtsvikt. Det är viktigt att du fortsätter att ta dina mediciner på det sätt som din läkare gått igenom med dig. Det är dock möjligt att doseringen av vissa läkemedel förändras efter implantationen. Din läkare kommer att gå igenom detta med dig om det blir aktuellt. Hur kontrolleras min CRT-pacemaker? Du blir kallad till regelbundna kontroller på sjukhuset. Då kontrolleras ditt medicinska tillstånd, hur din pacemaker arbetat sedan sist och om några ändringar behöver göras. Man kontrollerar också batteriets tillstånd. Vilka vardagsaktiviteter kan jag fortsätta med? Pacemakern innebär ingen begränsning av de aktiviteter som du kunde utföra innan du fick din pacemaker. Det finns heller inga restriktioner när det gäller det sexuella samlivet. Däremot kan din hjärtsvikt naturligtvis fortsatt ge dig begränsningar i till exempel din fysiska kapacitet. Förhoppningen är dock att dessa begränsningar ska minska när ditt hjärta fungerar bättre, och att din kondition kan förbättras. Finns det några apparater i min omgivning som kan störa pacemakern? Ja, i vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på sjukhus, hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushållsapparater som mikrovågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat, borrmaskin eller gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner eller apparater som alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som innehåller en kraftig radiosändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer, starka elektriska maskiner (exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare. Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska du stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner obehagen. 16 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

Du bör heller inte stanna någon längre stund i närheten av affärernas stöldskyddsanordningar. Metalldetektorer på flygplatser påverkar inte din pacemaker men de kan larma eftersom de reagerar på den metall pacemakern innehåller. Tala om att du är pacemakerbärare. Hur är det med mobiltelefoner? I vissa fall kan pacemakern påverkas av mobiltelefoner. Om du använder mobiltelefon, tänk på följande: Om din pacemaker sitter på vänster sida, håll då alltid telefonen mot höger öra när du talar, och vise versa. Stäng av telefonen när du har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan störa även när man inte pratar i den. Håll ett avstånd av minst 20 centimeter mellan din pacemaker och din mobiltelefon, för att minimera risken för att pacemakern störs. Undvik att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen. Om du följer dessa råd finns det ingen anledning att avstå från att använda mobiltelefon på grund av pacemakern. LEVA MED hjärtsviktspacemaker 17

Finns någon medicinsk behandling som kan påverka min pacemaker? Ja, strålbehandling mot cancer, sjukgymnastisk behandling med TENS eller kortvåg och viss operationsutrustning kan påverka pacemakern. Ta för vana att alltid berätta om din pacemaker när du söker vård och behandling hos exempelvis sjukgymnast, tandläkare eller läkare. Hur länge håller min pacemaker och vad händer när batteriet börjar ta slut? Pacemakerbatteriet laddar med tiden ur sig. Hur snabbt det går beror bland annat på hur pacemakern är inställd, och på hur mycket den stimulerar. Man kan i förväg inte förutsäga exakt hur länge pacemakern räcker i det enskilda fallet. Tätare kontroller görs när det börjar bli dags för batteribyte. Då blir det frågan om en ny operation då hela pacemakerdosan byts ut mot en ny, och de gamla elektrodkablarna kopplas till den nya pacemakern. Ingreppet är lindrigt och du får vanligen gå hem samma eller påföljande dag. Kan man dö fast man har pacemaker? En vanlig fråga, men en pacemaker kan bara ge elektriska signaler. Det är hjärtat som drar ihop sig. När tiden är inne och hjärtat inte orkar dra ihop sig längre, dör en människa med pacemaker på precis samma sätt som alla andra. 18 LEVA MED hjärtsviktspacemaker

pacemakermodell: pacemakern inlagd den: sjukhus / pacemakerklinik: kontaktperson: nummer: Denna patientinformation är framtagen i samarbete med: Öl. Magnus Edner, Hjärtmedicin, Danderyds sjukhus, Stockholm Stockholm 2005, 4:e upplagan 2009 Eva Clausson Illustrationer och foton: Medtronic Inc LEVA MED hjärtsviktspacemaker 19

Medtronic AB Isafjordsgatan 1 Box 1034, 164 21 KISTA Tel: 08-568 585 00 Fax: 08-568 585 01 E-mail: reception.sweden@medtronic.com www.medtronic.se Medtronic Inc, 2009. Alla rättigheter förbehålles.