Svensk Trafiktidning. Nr 4 December 2012 Årgång 93

Svensk Trafiktidning Nr 4 December 2012 Årgång 93

l e d a r e n Nya utmaningar väntar Novemberdimman ligger som ett täcke över Stockholm när jag tittar ut genom fönstret. Det känns skönt att veta att vi redan nästa helg kan tända ljus, fira advent och känna att julen närmar sig. En föraning om att det snart vänder, ljuset kommer tillbaka igen. Ett nytt år står för dörren, ett år med nya utmaningar och oskrivna blad. Vi har haft ett minst sagt omväxlande 2012. Förhoppningar om tillväxt, TJ kongress, ekonomisk kris i Europa, konjunkturnedgång, SAS-krisen, infrastrukturpropositionen. Listan kan göras lång. Alla är överens om att mer svårbedömt än så här kan det knappast bli. Svårbedömt på alla plan såväl i de långa perspektiven som i de korta. Hur länge håller konjunkturen i sig, vilka alternativ har jag när mitt företag ska anpassa kostymen eller hur jag planerar min kompetens på bästa sätt. Du ska kunna bolla alla frågor med oss, du ska känna att du får relevant stöd och du ska ha förtroende för vår kompetens. Vi stärker vår kompetens på alla områden så att du som TJ medlem ska få det stöd du behöver när du behöver det. Generationsskiftet på TJ pågår för fullt, i april 2013 kommer vi att ha en helt utbytt besättning på kansliet. Vi kommer att ha ett brett spektrum av kompetenser; jurist, kvalificerad ekonom, djup kunskap om branschen, kommunikation och om allt går i lås kvalificerad beteendevetenskaplig kompetens. Allt för att kunna svara upp till den alltmer komplexa värld vi lever i. Vi har tagit vara på all den erfarenhet som vi har byggt upp genom åren i TJ. Det blåser kalla vindar på arbetsmarknaden idag. TJ är rustade för att kunna stötta våra medlemmar om och när det behövs. Hör av dig, vi finns här för dig. Jag vill avsluta med att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Ann-Charlott Juliusson Svensk Trafiktidning redaktion: Box 2131, 103 14 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: 08-14 29 65. Telefontid: 09.00-16.00. Mail: kansli@tj.nu ansvarig utgivare: Ann-Charlott Juliusson hemsida: www.tj.nu omslagsbild: Stora satsningar på vägar och järnvägar planeras. Läs mer på sid 8 9. Foto: Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. ann-charlott juliusson ann-charlott.juliusson@tj.nu 010-455 49 15 björn karlsson bjorn.karlsson@tj.nu 08-411 47 15 stefan strömqvist stefan.stromqvist@tj.nu 08-411 11 80 malin andersson malin.andersson@tj.nu 08-14 29 66 sören svensson soren.svensson@trafikverket.se 010-123 11 02 produktion & tryck: Exakta AB 2 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

Innehåll 4 TJ i praktiken Ge medarbetarna chansen att ta ansvar 10 I ledningen Det goda ledarskapet 5 Fråga juristen TJ förbättrar medlemsförmånerna men behåller tillsvidare vår konkurrenskraftiga avgift 11 I ledningen Fortsättning Det goda ledarskapet Varslen duggar tätt 6 Försäkringar Våra Försäkringar 12 I spåret Sätt spaden i marken, nu 7 Försäkringar Fortsättning Våra Försäkringar 13 I spåret Fortsättning Sätt spaden i marken, nu 8 Infrastrukturpropositionen Fakta om Infrastrukturpropositionen 14 Nordiska Kursen Nordiska Kursen 2012 9 Infrastrukturpropositionen Fortsättning Fakta om Infrastrukturpropositionen 15 Insidan Pensionsförändringar januari 2013 och prognos för 2014 16 TJ frågar 16 Korsord Vinnare i krysset Pris till Örebro, Umeå, Hässleholm, Luleå och Bjärred. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Peder Hultin, Örebro 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Sven-Göran Schedin, Umeå 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Robert Lindelöf, Hässleholm 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Owe Eriksson, Luleå 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Karl Rappe, Bjärred För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 3

t j i p r a k t i k e n Ge medarbetarna chansen att ta ansvar Det är lösningen som är problemet, tänker jag när den stressade chefen på ett samverkansmöte har meddelat att medarbetarna inte följer processen. Vi har tagit in en konsult som ska analysera läget och föreslå en lösning, fortsätter chefen. Medarbetarna ska göras delaktiga, vi ska intervjua dem om hur deras nuvarande arbetsuppgifter ser ut och kommer fortlöpande att informera om hur projektet fortskrider Några veckor senare möter jag en av de berörda medarbetarna; de vet inte vad jag gör, vet inte vilka jag samarbetar med och vet inte vad jag kan. Men ändå har de beslutat att jag i framtiden ska utföra de här väl avgränsade uppgifterna, säger medarbetaren med uppgivenhet i rösten. Jag kommer ihåg stormen Gudrun som åstadkom plockepinn av det sydsvenska skogsbeståndet. Hela transportsverige kom på fötter, ögonen glödde på hängivna och engagerade människor hos godstågsoperatörerna. Tågplanen gjordes om, timmertransporter rullade som aldrig förr. Detta gigantiska logistikäventyr genomfördes tack vare kompetenta, motiverade och ansvarstagande medarbetare runt om i landet som fick förtroendet att lösa uppgiften. Vad är skillnaden; jag tror att motivationen och engagemanget kommer när man får känna sig kompetent, ledningen litar på att jag kan mitt jobb, man sätter sig i en väl sammansatt grupp som tillsammans söker goda lösningar och inte blir presenterad färdiga lösningar som är omöjliga att genomföra. Ledarskap ligger högt upp på TJ agenda, vi stöter ständigt på frågor som i botten mynnar ut i hur våra medlemmar ska få möjlighet att utöva inflytande och ta ansvar. Dialog och kommunikation är A och O i sammahanget. Jag citerar Christer Ohlsson, flitigt anlitad föredragshållare inom området ledarskapsutveckling: Ge dina anställda en klar bild av läget och de kommer att göra sitt bästa att göra det rätta, Ge dem fel bild, eller ingen bild- och de gör fel- eller inget alls (Vart är du på väg och vill du dit? s. 61). Ann-Charlott Juliusson TJ värdegrund Alla människors lika värde Alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med de svaga och utsatta är de värden som TJ ska gestalta och förmedla. TJ ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om medlemmens välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen medlem ska få kränkas. TJ ska framhålla betydelsen av och ge möjlighet till personliga ställningstaganden samt skapa förutsättningar för att utöva inflytande och ta ansvar. 4 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

f r å g a j u r i s t e n Fråga Juristen Jag har blivit tillfrågad om en kortare projektanställning. Alla kontakter med arbetsgivaren har skett per telefon och via mail. Efter att jag och chefen för företaget diskuterat och kommit överens om anställningstid, arbetstid, lön m m låg kontakterna nere några dagar. För några veckor sedan ringde dock chefen och sa att jag var välkommen att börja jobba första vardagen efter julhelgen. Min glädje blev dock kortvarig. Idag ringde chefen på nytt och sa att man hade löst sitt arbetskraftsbehov via ett bemanningsföretag. Vad gäller? Får man göra så? SVAR: Ja och nej. Det är klart att de kan göra så men det får naturligtvis konsekvenser för arbetsgivaren. Det förefaller ju helt klart att du och arbetsgivaren träffat ett muntligt anställningsavtal. Det finns ingen regel som säger att anställningsavtal måste vara skriftliga för att gälla. Det är bara ett fåtal avtalstyper i samhällslivet som måste vara skriftliga för att vara juridiskt bindande (t ex kollektivavtal, vissa fastighets- och familjerättsliga avtal). Visserligen står det i en del kollektivavtal att skriftligt anställningsavtal ska upprättas och det står i lagen om anställningsskydd att arbetsgivaren ska informera skriftligen om anställningsvillkor och annat. Sådana föreskrifter är dock närmast av ordningskaraktär och ett brott mot sådana får konsekvenser enbart för arbetsgivaren. Björn Karlsson Det är alltså så att muntliga anställningsavtal gäller och ska fullföljas. I det aktuella fallet är det så att du faktiskt först blivit anställd och därefter närmast avskedad utan grund. Du kan resa anspråk på både ekonomiskt skadestånd (den uteblivna lönen) och allmänt skadestånd (ersättning för kränkningen). Ett problem för dig kan naturligtvis vara att bevisa att det träffats ett avtal. Om nu chefen på företaget bara blånekar så står ju ord mot ord. Är det däremot så att det finns någon annan som hört chefen säga att du kan börja då och då eller har han skickat ett mail och bekräftat att du kan börja jobba viss tidpunkt är det naturligtvis bevis som skulle väga mycket tungt. Björn Karlsson (frågor kan ställas till mig per mail bjorn.karlsson@tj.nu eller via telefon 08-411 47 15) Varslen duggar tätt De senaste veckorna har både affärs- och nyhetstidningarna haft svarta rubriker om det allt dystrare konjunkturläget. Stora börsnoterade företag varslar om uppsägningar som drabbar enskilda orter mycket hårt. Även i transportsektorn ser det allt dystrare ut. Framförallt gäller detta de aktörer som utför godstransporter för den inhemska industrins räkning. I förlängningen berör detta naturligtvis även aktörer i andra led. Vi har i skrivande stund inte nåtts av några varsel som kan tänkas beröra TJ-medlemmar, men flera av våra förtroendevalda med insyn i branschens styrelserum vittnar om ett dystert läge lite varstans. Björn Karlsson TJ förbättrar medlemsförmånerna men behåller tillsvidare vår konkurrenskraftiga avgift Fr o m kommande årsskifte förbättrar vi villkoren i den inkomstför säkring som ingår i medlemskapet. Under förutsättning att du upp fyller kvalifikationskravet (ett års medlemskap i TJ eller annat förbund med inkomstförsäkring) kan du fortsättningsvis få ersättning fram till dess att du fyller 65 år om du råkar ut för att bli uppsagd p g a arbetsbrist. Tidigare har gällt att man bara kan få ersättning t o m utgången av det år då man fyller 62 år. Ersättning betalas ut under 120 dagar, vilket i praktiken motsvarar 6 månader. De gamla reglerna gäller för skadefall före den 1 januari 2013. Den som blir arbetslös i december omfattas alltså av de gamla reglerna med åldersgränsen 62 år. Om däremot din arbetslöshets period inleds efter årsskiftet gäller den nya högre åldersgränsen. Läs mer om inkomstförsäkringen på vår hemsida www.tj.nu Björn Karlsson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 5

f ö r s ä k r i n g a r Våra försäkringar Som medlem i Saco-förbundet Trafik och Järnväg är du dels försäkrad per automatik genom din medlemsavgift, och dels har du möjlighet att teckna olika försäkringar till rabatterade priser. Men vilka har du rätt att teckna och vilka försäkringar bör du ha? Förbättrad inkomstförsäkring från och med årsskiftet ingår i din medlemsavgift Skulle du bli arbetslös ger det generella grundskyddet i a-kassan dig rätt till en ersättning på 80 % av din månadslön på maximalt 18 700 kr under de första 200 kalenderdagarna - vilket efter skatt blir endast 14 960 kr per månad. För att underlätta de finansiella svårigheterna som arbetslöshet oftast innebär finns det inbäddad i din medlemsavgift till Trafik och Järnväg en inkomstförsäkring som ett komplement till a-kassan. Regelverket säger att denna inkomstförsäkring gäller för den som har varit medlem i Trafik och Järnväg i minst 12 månader samt inskriven i Akademikernas a-kassa (AEA). Vid arbetslöshet betalar försäkringsbolaget ut mellanskillnaden mellan a-kassan och 80 % av din lön (maximalt upp till en månadslön av 50.000 sek). Tidigare har inkomstförsäkringen täckt inkomstbortfall vid arbetslöshet till och med det år du fyller 62 år, men från och med årsskiftet så kommer försäkringen att gälla till och med det år din 65-årsdag infaller. Den nya åldersgränsen kommer att gälla för arbetslöshet som inträffar under 2013- det vill säga om du är 64 år och blir arbetslös i december 2012 kommer tyvärr inte inkomstförsäkringen att gälla. Om du däremot är 64 år gammal och blir arbetslös i januari 2013 så kommer du självklart att omfattas av den nya inkomstförsäkringen. Är det så att du tjänar mer än 50 000 kr per månad eller vill förlänga ersättningsperioden, kan du på egen hand teckna en tilläggsförsäkring som ger dig 80 % av lönen (max 80 000 kr) i 180 arbetsdagar. Om du skulle vara intresserad av att teckna en extra tilläggsförsäkring kan du kontakta Salus Ansvar, vilket är bolaget som administrerar inkomstförsäkringen för TJ s medlemmar. TJ erbjuder förmånliga sakförsäkringar! Foto: Sören Svensson Gruppförsäkring i Förenade Liv Ibland blir livet inte som man tänkt sig och är olyckan eller sjukdomen framme kan det vara bra att ha ett extra försäkringsskydd. TJ har därför ett samarbete med försäkringsbolaget Förenade Liv och som medlem kan du teckna olika liv-, sjukvårds- samt 6 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

f ö r s ä k r i n g a r Nytt avtal med Folksam för sakförsäkringar En nyhet från och med årsskiftet 2012/2013 är att TJ inleder ett samarbete med Folksam, som ger medlemmarna rätt att teckna så kallade sakförsäkringar till bra priser. En sakförsäkring ger ett skydd mot skador på egendom, som exempelvis hemmet eller bilen, och de försäkringar som erbjuds TJ:s medlemmar är: Hemförsäkring villaförsäkring (med 10 % rabatt på premien) fritidshusförsäkring bilförsäkring. Runt årsskiftet kommer Folksam att skicka ut informationsmaterial om det aktuella erbjudandet till alla medlemmar i TJ. Tänk igenom försäkringsskyddet! Foto: Sören Svensson olycksfallsförsäkringar till rabatterade priser. Under de tre första månaderna som du är medlem ansluts du per automatik till en gruppförsäkring som inkluderar en liv- och olycksfallsförsäkring samt även en sjukförsäkring (ekonomisk ersättning upp till 90 % av lönen som komplettering till sjukpenningen). Vill du därefter fortsätta att vara försäkrad betalar du bara in försäkringsavgiften. Du har då även rätt att teckna försäkringar ur Förenade Livs övriga utbud, det vill säga exempelvis gravid-,barn- och sjukvårdsförsäkring. Givetvis har du även rätt att själv bestämma till vilket belopp som du vill vara försäkrad, samt även om du vill att ett familjeskydd (ekonomisk ersättning till närstående i fem år om du skulle avlida innan 65 års ålder) skall ingå. Som en hjälp att välja mellan olika försäkringsalternativ och belopp finns det en bra guide på Förenade Livs hemsida (www.forenadeliv.se). Hur väljer man vilken försäkring som man skall ha Att välja rätt försäkringsskydd är rätt så krångligt- i många fall kan det vara svårt att jämföra olika alternativ med varandra samt att riktigt få ett grepp om vilka försäkringar som man behöver. En bra sida på nätet är Konsumenternas (www.bankforsakring.konsumenternas.se), där man kan läsa allmänt om försäkringar samt jämföra villkor och priser. En annan bra jämförelsesite är www.compricer.se. Barnens försäkringar behöver särskilt beaktas. Foto: Sören Svensson Malin Andersson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 7

i n f r a s t r u k t u r p r o p o s i t i o n e n Fakta Infrastrukturpropositionen Här fattas besluten. Foto: Sören Svensson Huvudsakligt innehåll Den 15 oktober lämnade regeringen (Näringsdepartementet) över proposition (2012/13:25) Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem till riksdagen. Det råder en bred enighet om att Sverige som nation är beroende ett starkt och hållbart transportsystem. Människor måste smidigt kunna arbetspendla och näringslivets behov av transporter ökar stadigt. Dåligt fungerande transportsystem orsakar höga kostnader för såväl enskilda, näringsliv som samhället i stort. Problemen i järnvägssystemet har de senaste åren varit särskilt uppmärksammade. Detta är inte hållbart. Alla tillgängliga framtidsbedömningar talar för att behovet av fungerande trafik kommer att fortsätta öka. Utvecklingen går mot en allt större koncentration till storstadsregionerna och de större trans- portstråken. Dessutom måste transportsystemet bidra till att uppsatta klimat- och miljömål uppnås. Efter år av eftersatt underhåll föreslår regeringen nu relativt kraftfulla åtgärder för den närmaste framtiden. För planeringsperioden 2014 2025 föreslår regeringen en ekonomisk ram om 522 miljarder kronor vilket är ett uttryck för en faktisk ambitionshöjning. Av den totala ramen föreslås att 86 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar, att 155 miljarder kronor ska gå till drift och underhåll av statliga vägar. Resterande 281 miljarder kronor ska användas för att transportsystemet i dess helhet ska utvecklas så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet. Utöver detta flaggas för avgiftsfinansiering av statliga väg- och järnvägsprojekt uppgående till 53 miljarder kronor. 8 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

i n f r a s t r u k t u r p r o p o s i t i o n e n Konkreta projekt Planerade projekt som nämns särskilt i propositionen: Ostlänken som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping Dubbelspår på delar av sträckan mellan Göteborg och Borås Bättre kommunikationer mellan Stockholm Skavsta Bättre kommunikationer mellan Göteborg Landvetter Upprustning av Malmbanan (gruvrelaterat) Upprustning av vägen mellan Pajala Svappavaara (gruvrelaterat) Dessa och andra planerade åtgärder syftar till att minska sårbarheten i transportsystemet, öka kapaciteten och få bort flaskhalsar. Optimerade intervall för underhåll och reinvestering ska förebygga störningar. Transportsystemen ska bidra till att minska avstånden och därmed öka rörligheten på arbetsmarknaden. Andra utredningar och utblickar i ett längre perspektiv Som underlag till propositionen har funnits andra utredningar med ett än mer framåtblickande perspektiv. Trafikverket har presenterat bedömningar för tiden ända fram till år 2050. Myndigheten Trafikanalys, med uppgift att bl a analysera och utvärdera svensk transport-politik samt officiell statistik inom transportområdet, har haft som särskild uppgift att utreda arbetspendlingen i storstadsregionerna. Våren 2012 antog riksdagen en proposition om ett nytt planförfarande och nya regler för den fysiska planeringen av infrastrukturen. Det sistnämnda med det uttalade syftet att avkorta ledtider i processen och åstadkomma Järnvägarna behöver upprustas. Foto: Sören Svensson bättre samordning mellan planer för olika transportslag. Ansvar för planering Trafikverket kommer enligt propositionen att få en nyckelroll som ansvarig myndighet för åtgärdsplaneringen. Under våren 2013 förutsätts verket ha överlämnat ett förslag till regeringen på en långsiktig nationell plan för Sveriges transportsystem. Förutom att de föreslagna åtgärderna är nödvändiga med avseende Sveriges konkurrenskraft torde det definitivt bli så att ett genomförande av förslagen leder till framtida god sysselsättning inom i stort sett alla de verksamheter där TJ har medlemmar E4 Sundsvall och bron över Sundsvallsfjärden börjar ta form. Foto: Sören Svensson Björn Karlsson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 9

i l e d n i n g e n Det goda ledarskapet Under min tid i Försvarsmakten var jag en mycket eftersökt person när vi genomförde större övningar. Alla som behövde något för att lösa sin uppgift ville få tag på mig, oavsett om det gällde bensin, datorer eller ved. Väldigt kittlande för en ung mans ego, men samtidigt oerhört stressande. Jag lärde mig en hel del om mig själv. Bland annat att jag lätt kunde tro att jag var oumbärlig, men också att jag hade egna behov som jag behövde ta hand om för att inte drunkna i andras krav och önskemål. Jag lärde mig också värdet av att vara tydlig och att inte dras med i andras stress. Idag har vi en livssituation som kan stressa nästan vem som helst. Informationsmängder, effektivitetskrav, uppskruvade beslutstempon och krävande livspussel kan sänka vilken ledare som helst. Tiden för reflektion minskar. Men vi måste ta oss tid att tänka över hur våra beslut påverkar omgivningen och oss själva. Orientera oss innan vi tar ut en ny kompassriktning. Ibland är det ok att ingenting göra. Vi måste inte alltid agera på minsta tecken eller signal. Dagens tempo gör att vi som leder lätt framstår som splittrade snarare än tydliga. Det blir lätt så att vi tror att kommunikation handlar om att tala men vi glömmer bort att lyssna, och reflektera. Marcus Wallenberg, känd näringslivsprofil och erfaren ledare. Foto: Sören Svensson Reflektion gör skillnad Mina erfarenheter hjälpte mig att inse att jag var tvungen att ta mig tid för mig själv regelbundet. Jag har idag för vana att ge mig själv fem schemalagda minuter varje dag för att hinna reflektera över mitt ledarskap och mina medarbetares situation. Ett annat enkelt verktyg är att jag varje dag tar en kortare promenad på lunchen. Under femton minuter får jag ett miljöombyte som hjälper mig att se saker i ett nytt ljus. 10 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

i l e d n i n g e n Bemöt andra som du själv vill bli bemött Som ledare har vi ett ansvar, såväl för resultaten i vår verksamhet som för organisationskulturen och medarbetarnas utveckling. Det goda ledarskapet handlar för mig om att ge alla möjlighet att nå sin fulla potential utan att någon förlorar sin mänsklighet. Då hjälper det mig att våga utgå från mina egna behov. För de jag leder har ofta precis samma behov: att bli förstådda och lyssnade på. Att bli uppskattade och uppmuntrade och att få bidra. Låt inte din dagsform styra En klar värdegrund hjälper mig också att vara tydlig inför dem jag leder. Då vet medarbetarna att de kommer att få samma svar på en fråga oavsett om det är måndag eller torsdag, och oavsett min dagsform. Som ledare får jag heller inte inte vara rädd för att fatta beslut. Medarbetare förväntar sig att en chef ska kunna göra just det när det behövs. Ibland kan beslut vara obekväma. Då är det viktigt att du kan skilja på sak och person och inte förväxlar dig själv med beslutet. Samma sak gäller i relation till dina medarbetare. Annars blir arbetsplatsen lätt en grogrund för avundsjuka och personkonflikter och i en sådan miljö är det svårt för någon att växa. Elvy Söderström, kommunalråd i Örnsköldsvik en utsatt ledare. Foto: Sören Svensson Låt medarbetarna växa Var heller inte rädd för att ändra dina beslut när det behövs. Få saker är så farliga som att alltid vara övertygad om att jag har rätt och att mitt sätt är det enda. TJ:s värdegrund beskriver att medlemmarna ska få möjlighet att utöva inflytande och ta ansvar. Vad är jag som ledare beredd att göra för att det ska bli en verklighet? Om medarbetarna inte får bidra till förbättringar är det svårt att få dem att ta det ansvar som all forskning visar att de växer av. Du blir då lätt själv motorn som ska driva allt och det kan bli tungt. Snarare så är du oljekannan som har till uppgift att smörja de kugghjul som arbetslaget utgör så att alla får möjlighet att bidra och växa. fredrik damm God Jul & Gott Nytt År s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 11

i s p å r e t Sätt spaden i marken, nu Ett samfällt äntligen. Järnvägen har snart slagit i taket. Infrastrukturpropositionen möts med försiktig optimism från branschen. Återställning och trimningar kommer på lite sikt inte att räcka till, det behövs fler spår. Reaktionerna på propositionen är ganska samstämmiga. Men räcker pengarna till allt som behövs. Godståg som trängs med snabbtåg, regionaltåg och pendeltåg på en sliten infrastruktur. Bussar som fastnar i köerna runt våra större städer. Vägar som inte håller för den tunga trafiken eller där tjälskadorna uppfattas som permanenta. Det är avstampet in i åtgärdsplaneringen som är det sista steget i den långa process som ska leda fram till en nationell plan för Sveriges transportsystem 2014 2025. Det är i åtgärdsplaneringen som detaljerna för Sveriges transportsystem ska mejslas fram. Infrastrukturpropositionen sätter ramarna och utgör grunden för åtgärdsplaneringen. Vi har läst kommentarer till propositionen och kan konstatera att det kommer att behövas en stor påse pengar när vi ska bygga infrastruktur 2.0. Under tiden måste det nuvarande systemet hållas vid liv och användas så smart som möjligt. Några korta frågor till infrastrukturministern hämtade ur regeringens presentation: Varför satsar ni så mycket på drift och underhåll? Kapacitetsutredningen ger vid handen att vi i första hand behöver vårda den infrastruktur vi redan har, och i andra hand satsa på nyinvesteringar. På så vis får vi ett mer robust och tillförlitligt transportsystem. Järn vägen blir mindre sårbar och våra vägar blir både säkrare och mer framkomliga. Genom detta månar vi om såväl människors som näringslivets tid. Hur tillgodoses näringslivets behov i propositionen? I Kapacitetsutredningen pekades det särskilt på näringslivets behov av effektiva godsstråk. För detta krävs att systemet hänger samman i alla led vad gäller både olika trafikslag och viktiga noder som hamnar och terminaler. GreenCargo behöver spåren för sina transporter. Foto: Sören Svensson 12 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

i s p å r e t Långsiktigt fokus på drift och underhåll Tågoperatörerna noterar det tydliga fokus som ligger på underhåll, drift och reinvesteringar. Det är viktigt att underhåll och återinvesteringar hädanefter får ett fortsatt och långsiktigt tydligt fokus vid anslagstilldelningen så att eftersläpning inte uppkommer på nytt, säger de i en kommentar till propositionen. SJ:s senaste skapelse SJ3000 är beroende av utrymmet på banorna. Foto: Sören Svensson Återställa befintliga anläggningar räcker inte Tågoperatörerna trycker hårt på att det kommer att behövas fler spår. Visst, säger tågoperatörerna, ett stabilt och väl fungerande system ger klara förbättringar men det behövs tidigareläggningar av planerade kapacitetsinvesteringar. Södra stambanan och Ostkustbanan har redan akut kapacitetsläge. Inte minst viktigt är att regionaltrafiken i södra Sverige får tillgång till ökad spårkapacitet där såväl pendlar som snabbtåg får plats. Godstrafiken får svårt att möta en konjunkturuppgång om inte dubbelspårsutbyggnaden Hallsberg-Mjölby snabbas upp och Hamnbanan i Göteborg byggs ut snabbt. Man välkomnar beslutet att bygga Ostlänken och påbörja byggande av dubbelspår mellan Göteborg och Borås och framhåller vikten av att Trafikverket får ett tydligt uppdrag att fortsätta utreda snabbtågslösningar. BRT, kapacitetsstarka bussystem kompletterar spårtrafiken i städerna Regeringen skriver att det behövs satsningar på ökad spårtrafik men också andra lösningar bör övervägas, till exempel snabb busstrafik med stor kapacitet, så kallad Bus Rapid Transit (BRT). Det finns ett antal BRT-- system runt om i världen där svensk fordonsindustri hållit sig väl framme. Systemen kännetecknas av separata körfält för bussar, anpassade hållplatser och dedicerade bussar. BRT ger mycket kollektivtrafik för pengarna, säger Anna Grönlund, förbundsdirektör i Svenska Bussbranschens Riksförbund, BR. Ann-Charlott Juliusson Storregional kollektivtrafik Mälardalsregionen som nu börjar utvecklas till en storregion som utgörs av östra Mellansverige ställer stora krav på transportsystemets infrastruktur. Inte bara bättre drift och underhåll, här handlar det om storsatsningar som ekonomiskt vida överstiger satsningen på Citybanan. Sju län visar i en avsiktsförklaring hur de vill utveckla tågtrafiken när Citybanan öppnas 2017. Veolia är en av bussoperatörerna längs Norrlandskusten. Foto: Sören Svensson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 13

n o r d i s k a k u r s e n Nordiska kursen 2012 Varje år träffas genomförs en kurs för nordiska fackförbund inom transportsektorn, och i år var det TJ s tur att vara värd för arrangemanget. 25 deltagare från Norge, Sverige, Danmark och Finland deltog under tre intensiva kursdagar med föreläsningar, diskussioner och intressanta studiebesök. Syftet med de årliga nordiska kurserna är dels att få inblick i trafikpolitiska frågor i respektive land och dels att utbyta erfarenheter mellan olika länders fackförbund, vilket låg till grund för hur programmet för kursen utformades. Först ut som föreläsare var Anders Svensson, strateg på Trafikverket som föreläste om transportpolitik, utveckling inom järnvägsområdet samt Trafikverkets nuvarande roll och framtida utmaningar. En stor del av diskussionen under Anders Svenssons presentation handlade om kapacitetstilldelning inom det svenska järnvägsnätet. Frågan kompletterades sedan av Pelle Andersson från Green Cargo, som under sitt föredrag diskuterade problematiken kring den kapacitetstilldelningsprocess som bedrivs idag vid Trafikverket. Pelle presenterade ett pilotfall som Green Cargo bedrivit i Norrland, där man arbetat med successiv tilldelning av kapacitet för en sträcka, och från företagets sida upplevde man tydlig förbättring kring exempelvis konflikthantering med mötande tåg vilket har lett till kortare väntetider vid tågmöten. TJNS-deltagare i arbete under kursen. Foto: Stig Bargholz Även utveckling och framtid var i fokus under de andra två av kursens föreläsningar, då SJ s VD Jan Olsson och A-trains VD Per Thorstensson höll var sitt föredrag om sina respektive bolags utmaningar och framtid. Alla föredrag var mycket uppskattade och föranledde till långa och engagerande diskussioner, och inte sällan jämfördes olika problemställningar mellan kursens olika deltagarländer. En halvdag av kursen ägnades åt ett projekt som kommer att öka den tidigare omdiskuterade tågkapaciteten i Stockholmsområdet, nämligen Citybaneprojektet. Gustav Svansbo, informatör på Citybaneprojektet höll först en föreläsning, och tog sedan med kursdeltagarna ner i en av de tunnlar som byggs just nu under Stockholms stad. Förutom trafikpolitik är syftet med kursen att diskutera olika fackliga frågor, och denna gång lades mycket krut på att analysera hur dagens fackliga organisationer i de olika länderna skall kunna attrahera yngre medlemmar. Just denna fråga kommer TJ att fokusera speciellt på under 2013. malin andersson Studiebesök vid Citybanan. Foto: Stig Bargholz 14 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

i n s i d a n Pensionsförändringar januari 2013 och prognos för 2014 16 Räntan på de aktivas inkomstpensionskonto blir 5,7 %. Inkomstbasbeloppet höjs till 56600 kr. Inkomst/tilläggspensionerna höjs med 4.1%. Garantipensionen höjs med 1.1%. Tjänstepensionen statligt och kommunalt höjs normalt med 1.1%. TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Papperstidningarnas upplagor minskar. Är du beredd att betala för tidningar pånätet? tony tegerdahl Inkomstbasbeloppet används bl a till att beräkna högsta pensionsgrundande inkomst (*7,5). Inkomstindex baseras på de tre senaste årens genomsnittliga reallöneförändringar samt förändringen av KPI Balanstal/index Balanstalet visar pensionssystemets ekonomiska situation. Det beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden. När balanstalet understiger 1,0 slår balanseringen till. Det skedde första gången 2010. 2013 visar överskott. Följsamhetsjustering När en person går i pension innehåller varje utbetalning en förskottsränta på det kapital som ska betalas ut under personens livslängd. Förskottsräntan kallas normen och har fastställts till 1.6%. De nya pensionärerna får de 1,6 procenten i förskott medan ATP-pensionärerna inte får någon kompensation för avdraget. Det är en klar orättvisa i systemet. Garantipension Garantipensionerna följer prisbasbeloppet och räknas upp med 1,1%. Tjänstepensionerna: De statliga och kommunala följer normalt prisbasbeloppet och höjs med 1,1%.Undantag kan finnas för PA-74-pensionärer. De privata pensionerna enl. ITP-planen är inte fastställda när detta skrivs. Prognoser för 2014-16. Prognosen för 2014 visar återigen på en nedskrivning av pensionerna. Även 2015 är balanstalet negativt men pensionerna skrivs ändå upp, se tabell. Balanseringen beräknas sedan fortsätta till minst 2020 innan balansindex uppnår samma nivå som inkomstindex. 2014 2015 2016 KPI 1,3 2,2 2,5 Följsamhetsjustering -0,7 0,9 2,2 Inkomstindex 3 3,2 3,6 Balansindex 0,9 2,5 3,8 Balanstal 0,9794 0,9931 1,0021 maria ahlvin göran ringqvist Tony Tegerdahl, 42 år, Solna, tågmästare vid SJ AB Svar: Nej, jag köper inga nättidningar. Maria Ahlvin, 30 år, Kil, tågklarerare vid Trafikverket Svar: Jag kan tänka mig att betala för en tidning på nätet om den intresserar mig. Göran Ringqvist, 52 år, Örebro, operativ bemanning vid GreenCargo Svar: Nej. Det jag betalar för vill jag kunna hålla i handen. Artikeln är en kortversion av Bengts ursprungsartikel. Läs hela på www.tj.nu/red anm Bengt Torlund s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 15

POSTTIDNING B Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm korsord Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm, senast den 6 februari Vinnarna publiceras i STT 1/2013. Märk kuvertet Korsord STT4-2012