Grästorps kommun. Årsredovisning 2014

Grästorps kommun Årsredovisning 2014

Innehåll 3 Kommunstyrelsens ordförande summerar 2014 4 Sammanfattning 7 Större evenemang i Grästorp 2014 8 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse 18 Det här är Grästorp 19 Organisation 26 Driftredovisning 27 Personalekonomisk redovisning 31 Investeringsredovisning 33 Sammanställd redovisning Räkenskaper 36 Ekonomin i sammandrag 37 Resultaträkning 38 Finansieringsanalys 39 Balansräkning 40 Nothänvisningar 46 Redovisningsprinciper 47 Allmän verksamhet 55 Teknisk verksamhet 62 Bildningsverksamhet 69 Social verksamhet 78 Miljö- och byggnämnd 84 Revisionsberättelse

Kommunstyrelsens ordförande summerar 2014 En mandatperiod från botten till toppen Vi har precis tagit Grästorp genom fyra tuffa år i spåren av en kraftig lågkonjunktur. Det var en stor utmaning, men med gemensamma krafter har kommunen lyckats på ett framgångsrikt och kontrollerat sätt. Ekonomiskt blev 2014 ett bra år där Grästorps kommun landade strax över det planerade resultatet på två procent. Kommunen har dessutom klarat av att betala in nära 4,5 miljoner av pensionsskulden från tiden före 1998. Nu ser kommunen det positiva resultatet av effektiviseringarna i verksamheterna under de senaste åren. Detta är dock ett ständigt pågående arbete som hela tiden måste utvärderas och förändras utifrån nya förutsättningar och lagkrav. Värdskap med hjärta och kunskap var ett prioriterat område och all personal deltog i utbildning inom ämnet. Som ett led i arbetet med att lyfta alla verksamheter, så deltog kommunen även i den landsomfattande utvärderingen Kommunkompassen. Utfallet blev mer än positivt och dessutom ett erkännande för att Grästorp är en kommun i den absoluta Sverigetoppen. Kommunens väl utvecklade samarbete med näringslivet fortsatte att ge goda resultat och kommunen tog ytterligare ett steg uppåt på landets företagsrankning. Grästorp hamnade på 42:a plats i riket. Kommunen kan glatt konstatera att många viktiga investeringar under senaste mandatperioden nu är i bruk. Medborgarna har därmed en ännu mer attraktiv kommun att bo och arbeta i. De största objekten är Kulturhuset, Vistegården, Ambjörnsgårdens förskola samt kök och matsal på Centralskolan. Senast totalrenoverades hela Nya Centralskolan som ska invigas i mars 2015. Projektering av Nya Åsevi är klar och renoveringen har i skrivande stund just startat. Grästorps kommun har mycket medvetet valt att göra dessa investeringar främst inom kärnverksamheterna för att visa att här är en kommun som tror på framtiden, sina invånare och bygden. Kommunen hindras inte av urbaniseringskrafterna, utan uppmuntrar istället människorna att trivas och satsar på att den fina kommunen växer. En annan viktig uppgift är Grästorps översiktsplan. Här arbetar kommunen i en arbetsgrupp där alla partier är representerade, och planen börjar nu ta sin form i stora drag. Den stora utmaningen är att få igång bostadsbyggandet i Grästorp, vilket har varit och är i fokus under hela planeringsprocessen. Undertecknad vill slutligen tacka för för troendet att leda Grästorps kommunstyrelse i ytterligare fyra år, och ser med glädje och tillförsikt fram emot upp draget. Kent Larsson Kommunstyrelsens ordförande 3

Sammanfattning 1.1 Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobb utbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Arbete i linje med visionen Visionen för Grästorps kommun fastställdes av kommunfullmäktige redan 2008. Mycket har hänt sedan dess, inte minst under denna mandatperiods sista år. Skolan förbättrade sina resultat jämfört med förra året. Meritvärdet ökade och låg därmed över rikssnittet. Andelen behöriga för gymnasiestudier ökade från 85 procent till 89 procent. I hela skolverksamheten i Grästorp gjordes ett förändringsarbete och bedömningen var att de förbättrade resultaten syntes även i övriga årskurser. Inför läsårsstarten 2014 2015 genomfördes utvecklingsdagar för all personal, bland annat med start av utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur. Under året byggdes Centralskolan om och blev en skola som är anpassad till dagens pedagogik. Projekteringen för ombyggnaden av Åsevi gjordes av den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp. Projektet startade i december då fastigheten såldes till föreningen. Ombyggnaden sker i två etapper och beräknas vara klar i början av 2016. Det är sista delen i en omfattande omvandling av hela äldrecentrum. Åtgärder för att skapa ett mer attraktivt och tryggare motionsspår genomfördes på Skubbet. Nu finns också en långsiktig strategi antagen för kommunens motions- och promenadstigar. Grästorp behöll sin ställning i Svenskt Näringslivs ranking. Kommunen låg på 42:a plats i den mätning som presenterades i april 2014 (43:e 2013 samt 79:e plats år 2012). Kommunens satsning på landsbygdsutveckling innebär att utreda och skapa förutsättningar för landsbygdsbefolkningen att ansluta till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed skulle invånarna även få tillgång till bredband. Utredningens slutsats innebar att kommunen hade goda förutsättningar att gå ut med ett brett erbjudande till landsbygdsbefolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. I juni samlades representanter från alla kommundelar och nu pågår aktiviteter för anslutning i hela kommunen. En förening i Flo är i full gång med sin anläggning. 1.2 Resultat och måluppfyllelse Mål Mått Utvecklinuppfyllnad Mål- Nöjda elever Ò Ò J J Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda Medborgare och kunder är nöjda med med sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) Ò Ò z kommunens verksamhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (Öppna jämförelser) Ô Ô J J Andel nöjda brukare med personlig assistans enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) (egen mätning) Î Î z Andel behöriga elever till något nationellt program på Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i gymnasiet Ò Ò J J kommunen Meritvärde Ò Ò Ò Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Î Î z Öka kommunens attraktionskraft Antal bygglov för bostadsbyggande z Öka antalet arbetstillfällen och företag i Svenskt Näringslivs ranking kommunen Ò Ò z Grästorps kommun som attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetar-index Ò Ò z 4

Sammanfattning Vid en sammanfattande bedömning konstaterades att de övergripande fullmäktige målen antingen uppnåddes eller hade en positiv utveckling. Undantaget var hemtjänsten. Men denna mätning genom fördes när verksamheten gjort stora förändringar för att få kontroll på ekonomin, och dessutom leddes av två konsulter. Den nya chef som anställdes hade just börjat och inte hunnit påverka situationen. Kommunstyrelsen bedömde att ekonomin därmed var under kontroll och att verksamheten utvecklades positivt. Alla kommunens verksamheter låg på en kostnadsnivå som understeg eller låg i paritet med den beräknade standardkostnaden, det vill säga den kostnad som är beräknad i utjämningssystemet. Samtidigt kunde kommunen se en positiv utveckling av måluppfyllelsen inom alla verksamheter. Det innebar att Grästorp uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning, inte bara för de finansiella målen utan även för verksamhetsmålen. 1.3 Verksamhet och viktiga händelser Under 2014 byggdes Centralskolan om. Det var den största satsning som kommunen gjort på väldigt länge. Resultatet lovordades av såväl elever, personal som alla andra berörda. Projektet hölls inom det budget erade investeringsanslaget och det kan eventuellt bli en positiv avvikelse. Under våren gick all personal en utbildning på tre timmar under rubriken Värdskap med hjärta och kunskap. Utbildningen handlade om värdegrundsfrågor och hur kommunen kunde överträffa kundernas förväntningar. Projekteringen av äldreboendet Åsevi pågick under hela året och fastigheten såldes till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp i december. Det ombyggda Åsevi kommer, förutom särskilda boenden, att innehålla dagverksamhet för äldre och funktionshindrade samt tio trygghetsboenden. Kommunen deltog för första gången i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kvalitetsundersökning Kommunkompassen. Resultatet redovisades för full mäktige på decembermötet, där det uttrycktes stor tillfredsställelse över att få mycket höga värden inom om rådena politisk styrning, uppföljning och resultat samt effektivitet och resultat. Enligt undersökningsgruppen hade Grästorp det högsta resultatet som någonsin uppmätts för en kommun - i Grästorps storlek - som deltog för första gången. Undersökningsgruppen menade också att om kommunen anstränger sig vidare är det fullt möjligt att nå upp till de resultat som årets kvalitets kommun Örebro fått. Efter ett initiativ från Grästorp tecknade sex kommuner i västra Skaraborg en gemensam avsikts förklaring om utökad samverkan inom en rad områden. Arbetet kom därefter snabbt igång och det mesta tyder på att resultaten kommer att börja visa sig redan under 2015. 1.4 Framtiden Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och uppföljning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemanna organisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att med frihet under ansvar genomföra uppdragen utifrån sina professionella roller. Kommunkompassens resultat visar också att om rådet politisk styrning, uppföljning, resultat och effektivitet fick de högsta värdena. Det är helt i klass med kommuner som utsetts till årets kvalitetskommun. Målet är att fortsätta kvalitetsarbetet och kandidera till utmärkelsen Årets kvalitetskommun 2017. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara de framtida utmaningarna med en allt äldre befolkning. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och vad som ska göras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp samt mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att fortsätta vara en fristående kommun. Under 2014 undertecknade sex kommuner en avsiktsförklaring om utökad samverkan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar för en fortsatt utveckling i samma linje. Genom denna strategi och kvalitetsutveckling i verksamheterna, kan Grästorp också dra nytta av de förde 5

Sammanfattning lar som en liten kommun har med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommun icera visioner och mål till alla anställda. Engagemanget finns bland kommunens chefer och medarbetare. Kommunen ska bli ännu bättre på att ta vara på engagemanget för ständiga förbättringar och nya in novativa lösningar. Skolan ska enligt visionen ligga i framkant och i topp i alla nationella mätningar. Just nu är det inte så. Men kommunstyrelsen kunde se en positiv utveckling under 2014. Med den inriktning som verksamhetsledningen bestämt sig för ser framtiden ljus ut. Det stora förändringsarbetet inom kommunens äldreomsorg ska fortsätta. Kostnaderna är under kontroll, kommunens äldreboenden har mycket goda resultat i Öppna jämförelser och det hälso förebyggande arbetet ska utvecklas vidare. Den tekniska verksamheten behöver mer rimliga ekonomiska möjligheter för att sköta underhållet av gator, parker, VA-anläggningar och fastigheter. Om den tioårsplan för investeringar och planerat underhåll som verksamheten tagit fram genomförs, så kommer kommunen att klara även denna utmaning. 6

Större evenemang i Grästorp 2014 Nossan Ljusfestival Den magiska ljusfestivalen med musikunderhållning och aktiviteter var 4 11 oktober. År 2014 sattes nytt publikrekord med cirka 25 000 besökare! Grästorpsmässan Den 26 april var den stora företags- och föreningsmässan med många utställare både inomhus och utomhus, samt många aktiviteter på scenen. Grästorpsfestivalen I år var Grästorpsfestivalen ett femdagars evenemang, med lördagen 9 augusti som den stora avslutningen med tävlingen världens starkaste grästorpare och karnevalståg. Kulturveckan Under kulturveckan 1-6 september var det aktiviteter för alla åldrar och på avslutning uppträdde melodifestivalvinnaren Robin Stjernberg! 7

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning 8

God ekonomisk hushållning 1 Styrmodell 1.1 Målstyrning Grästorps kommuns styrmodell bygger på mål styrning. Syftet är att tydliggöra prioriterade mål och säkerställa att politisk viljeinriktning får genomslag i verksamheterna. Därmed ska kommunens vision och mål kunna uppfyllas. Styrmodellen baseras på dialog mellan förtroendevalda och tjänstemän samt mellan chefer och medarbetare, både vid verksamhetsplanering och uppföljningar. Resursfördelningen görs utifrån prioriterade mål och uppföljningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Styrmodellen ska även underlätta för Grästorps invånare, så att de vet vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka som är de prioriterade utvecklingsområdena. Uppföljningarna ska innehålla en analys och en slut sats, där verksamheterna redogör för om de måste vidta åtgärder för att nå sina mål. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån kommungemensamma rutiner och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2 Finansiella mål 2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som använts i rapporten framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Ò Ò Î Î Ô Ô Utveckling jämfört med förra året 1.2 Den röda tråden Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om vilka övergripande mål som ska gälla. Målen blir mätbara genom att koppla mått till alla mål. Varje verksam het ansvarar för att arbeta fram aktiviteter som bidrar till att uppfylla målen. 1.3 Fyra perspektiv Kommunens verksamheter styrs, planeras och följs upp utifrån fyra perspektiv. På så sätt får de förtroende valda en helhetsbild av kommunens verksamheter. De fyra perspektiven är: Kund/medborgare Verksamhet Personal Ekonomi Mål God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av finansiella mål Resultat årets resultat Beredskap finansiell reserv Risk ränterisk och åtaganden Likviditet betalningsberedskap Investeringar självfinansiering förra året z Ò Ò Måluppfyllnad Utveckling jämfört med Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året z Ò Ò z Ò Ò z Î z Ò Ò Î J J Ô Ô 1.4 Uppföljning Ekonomi och verksamhet följs upp kontinuerligt under året. Tre gånger om året redovisas resultatet för kommunfullmäktige. Redovisningarna omfattar första tertialet och andra tertialet vilket även innefattar delårsbokslut samt årsredovisningen. Syftet är att visa hur ekonomin utvecklas och om verksamheterna når sina mål. Analys I Grästorps kommun definieras god ekonomisk hushållning utifrån fem olika finansiella mål. Dessa riktlinjer beslutades av kommunfullmäktige under 2013. För de finansiella målen gjordes en samlad bedömning om kommunen uppnådde god ekonomisk hushållning utifrån dessa fem områden. 9

God ekonomisk hushållning Områdena beskriver: resultat beredskap risk likviditet finansieringsgrad av investeringar. Resultatet för 2014 visade en förbättring av det finans iella och ekonomiska resultatet för kommunen. Samtliga områden som definierar god ekonomisk hushållning i Grästorp uppfylldes, med undantag för området investeringar självfinansiering. För tre av områdena var dessutom utvecklingen klart positiv. Slutsats Den samlade bedömningen är att kommunen under 2014 uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning för de finansiella målen. Tre av de områden som ingår i bedömningen förbättrades jämfört med 2013. Området risk redovisade en stabil nivå, medan området för självfinansiering av investeringar inte uppfylldes. Det hade även ett sämre resultat jämfört med 2013. Ett av de områden som visade en positiv utveckling var nivån på årets resultat, ett mål som väger tungt i den sammanvägda bedömningen. Även beredskapen för förändrade kostnads- och intäktsnivåer stärktes kraftigt 2014 eftersom medel fanns budgeterade i en finansiell reserv. En sådan beredskap skapar goda förutsättningar för en ökad finansiell handlings frihet. Kommunen hade en god likviditetsnivå vid bokslutstillfället, betydligt starkare än 2013. Delvis berodde det på en upplåning för finansiering av Central skolans ombyggnad, där medel fortlöpande placerats för att möta finansieringen av investeringen. Området för risk i bedömningen av god ekonomisk hushållning avser ränterisker och den risk det medför att kommunen går i borgen för kommunala företag, föreningar och organisationer. Genom en låg ränta, omplaceringar av lån samt varierande löptider minimerades ränterisken. Det totala borgensåtagandet ökade visserligen något under 2014, men risken bedömdes inte ha ökat i samma omfattning. Att självfinansieringen av investeringar inte uppfylldes var väntat. En så stor investering som ombyggnaden av Centralskolan kan inte finansieras med egna medel. Däremot var det en väl planerad investering, där nivån 2013 medvetet var på en låg nivå för att möta 2014 års höga nivå. Även inför kommande år är investeringsnivån planerad så att självfinansieringen ska uppfyllas för att balansera 2014 års nivå. Sammantaget är därför bedömningen att kommunen uppfyllde nivån för god ekonomisk hushållning i Grästorps kommun för 2014. 10

God ekonomisk hushållning 3 Prioriterade mål 3.1 Kund /medborgare Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Mått Utfall Målvärde znöjd medborgarindex 56 53 zmedborgarpanel 94 % 90 % J J Nöjda elever (enkät) 75 % 85 % Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med zsitt särskilda boende (öppna jämförelser) 88 % 88 % Andel som sammantaget är J J mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (öppna jämförelser) 83 % 89 % Analys Medborgarundersökningen och enkät till medborgarpanelen genomfördes 2013, övriga nyckel tal härrör från 2014. Elevenkäten från våren 2014 visade att verksamheten ännu inte nått målet. I senaste Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om elevernas trivsel, hamnade Grästorp på en bottenplacering vad gäller elevernas lust att lära. Verksamheten analyserade resultatet genom djup intervjuer med eleverna. Resultatet för 2014 ökade från 51,8 procent (2013) till 64,3 på frågan Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och lust att lära. Inom äldreomsorgen hamnade kommunens äldreboenden på femte plats bland alla Sveriges kommuner i Öppna jämförelser, som SKL presenterade under hösten. Hemtjänsten hade sämre resultat, men mätningen gjordes när den nya chefen just blivit tillsatt och verksamheten genomförde ganska stora förändringar. Kommunen arrangerade 18 utbildningstillfällen i värdskap och bemötande. Det innebar att så gott som all personal deltog. Utbildningarna var en del i ett tvåårigt projekt för att förankra en gemensam värdegrund i hela kommunen utifrån kommunfullmäktiges mål. I maj genomfördes dessutom en medarbetardag, där en föreläsare gav ytterligare energi och inspiration för arbetet med att brukare och medborgare ska bli nöjda med kommunens service. I samband med Grästorpsmässan lanserades ett antal e-tjänster. Denna service ska successivt byggas ut utifrån medborgarnas önskan och efterfrågan. Tillgängligheten på återvinningscentralen förbättrades genom olika åtgärder. Slutsats Värdskapsutbildningen utvärderades med gott resultat. I kommande kundundersökningar ska kommunen analysera om utbildningen gett önskad effekt. Resultatet av de intervjuer som lärarna gjorde med sina elever var grunden för utvecklingsarbetet under rubriken Lust att lära i en lärande kultur. Projektet drogs igång under utvecklingsdagarna för all personal inom verksamheten inför terminsstarten. Sammantaget är skolan på rätt väg och samsynen kring uppdrag och mål är hög. Det finns alltså goda förutsättningar för att förbättra resultaten de kommande åren. Inom social verksamhet infördes ett kvalitetsledningssystem inom verksamhetssystemet Stratsys. Skälet var att möjliggöra en systematisk uppföljning. Hemtjänsten formulerade mål tillsammans med en ny chef. Syftet var att förbättra resultaten under kommande år. En kundundersökning ska genomföras för den tekniska verksamhetens område i början av 2015. Då hoppas verksamheten att invånarnas positiva syn, enligt tidigare undersökningar, fortsätter i samma goda riktning. E-tjänster ska byggas ut utifrån medborgarnas efterfrågan. Planer finns för att öka tillgängligheten ännu mer på återvinningscentralen i Forshall. 3.2 Verksamhet Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Mått Utfall Målvärde z J J Antal barnfamiljer med försörjningsstöd 3 6 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet under vårterminen 2014 89 % 100 % Analys Andelen elever som blev behöriga för fortsatta studier på gymnasiet var 89 procent. Detta innebar en ökning med 4 procentenheter. Meritvärdet ökade från 199,6 till 215,7. Här ska dock noteras att meritvärdet beräknades annorlunda under 2014, jämfört med 2013. Om verksamheten hade räknat på samma sätt som i fjol, skulle meritvärdet motsvaras av 208. Kommunfullmäktige har flera gånger diskuterat de relativt låga resultatet av meritvärde och behörighet till fortsatta studier på gymnasieskolan. Inom skolan 11

God ekonomisk hushållning pågår ett utvecklingsarbete, vilket ska ge utslag år för år. Även om resultatet 2014 var för lågt så gick utvecklingen åt rätt håll. Uppföljningar för elever på gymnasiet visade att de klarade sig bra. Lärarna ansåg att eleverna fick bra grundkunskaper med sig från sin tid i grundskolan. Beträffande begreppet barnfattigdom, visade kommunen mycket låga siffror för antalet barn familjer med försörjningsstöd. Psykisk ohälsa bland barn och unga var däremot ett växande problem. Sam verkan mellan social verksamhet och skola utvecklades vidare med inriktningen att göra tidiga insatser. Inom skolmåltidsverksamheten innebar bättre styrning av inköpen att mer resurser kunde läggas på personal. Därmed kunde verksamheten öka kvaliteten och kunde erbjuda alternativrätter. Syftet var att få fler elever att äta en näringsriktig måltid och därmed få bättre förutsättningar för sitt lärande. Det finns nu även en plan för att underhålla och utveckla de nio lekplatser som kommunfullmäktige beslöt ska finnas kvar. Slutsats Bildningsutskott, kommunstyrelse och kommunfullmäktige följer skolans utveckling noggrant. Bildnings verksamheten följer en plan där lusten att lära och kunskapsmålen står i centrum. Verksamheten kopplar utvecklingsarbetet till aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Dessutom kommer förutsättningarna att förbättras efter att den ombyggda Centralskolan tagits i bruk. Team Agera verkar nu fullt ut med sitt förebyggande arbete. Ett projekt startades i samverkan med regionen och Capio vårdcentral för att skapa en familjecentral. Syftet var att i samverkan arbeta mer effektivt och förebyggande med barns uppväxtvillkor. Verksam heterna ska tillsammans bidra till att ge alla barn goda förutsättningar under sin uppväxt i Grästorps kommun. Öka kommunens attraktionskraft Mått Utfall Målvärde J J Antal invånare 5 630 5 641 znöjd region index (NRI) 63 59 Antal bygglov för bostads- 23 zbyggande 20 Analys Invånarantalet minskade med 11 personer, vilket är hanterbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Födelsetalet var 56 och innebar ett födelsenetto på minus två personer vilket är bättre än tidigare år. Flyttningsnettot stannade på minus nio personer. Det är en försämring. Kommunstyrelsen konstaterade att den viktigaste faktorn för en positiv befolkningsutveckling är att öka bostadsbyggandet. Under året utfärdades 23 bygglov för bostäder, vilket var över målvärdet 20. Tyvärr hade verksamheten inga siffror på hur många bostäder som försvunnit under samma period, så det är vanskligt att avgöra hur nettotillskottet verkligen ser ut. Kommunen satsade på landsbygdsutvecklingen och utredde samt skapade förutsättningar för anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed ska invånarna också få tillgång till fiberbredband. Utredningsarbetets slutsats visade att kommunen har goda förutsättningar för ett brett erbjudande till landsbygdsbefolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. Nu finns pågående aktiviteter i alla kommundelar. Föreningen i Flo har redan börjat gräva och den befintliga föreningen i Ås slutförde sitt arbete. Åtgärder genomfördes på motionsspåret Skubbet för att öka tryggheten och göra området mer attraktivt vad gäller motion och rekreation. Nu finns även en långsiktig plan för att utveckla området vidare. Slutsats I 2014 års investeringsbudget fanns pengar till ytterligare förbättringar av kommunens gator. Kommunstyrelse och fullmäktige beslutade också att behålla de lekplatser som finns, samt att avsätta medel för att successivt rusta upp dem. Vidare finns beslut om att försköna torgmiljön vid Kulturhuset. Även kommande sommar ska bland annat ferieungdomar se till att det är snyggt och prydligt i kommunen. Det är nu klart att Trafikverket kommer att bygga en cykelväg från tätorten till världshuset Tre Älgar. Kommunen väntar på besked från regionen för att minska den tunga trafiken på Södergatan. Förslaget till regionen från Skaraborgs kommunalförbund 12

God ekonomisk hushållning innebär att pengar kommer att avsättas. Regionen fattade i oktober beslut enligt förslaget. Det allra mest glädjande är att nya byggprojekt är på gång. Det gäller dels i kvarteret Skogsgläntan med småhus och dels hyresfastigheter med 20 lägenheter vid Velandagatan. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Mått Utfall Målvärde ÒNyföretagande 19 20 z Nyetableringar 1 1 zsvenskt Näringslivs ranking 42 100 ÒArbetstillfällen i kommunen 1 743 1 850 Arbetslöshet relativt rikssnittet 7,5 % 8,1 % z Analys Nyföretagandet är fortfarande lågt i kommunen, liksom i hela riket. 19 nya företag startades i Grästorp, men 12 av dem tillkom under sista halvåret 2014. Därför är målvärdet grönmarkerat. Enligt nyckeltalen skulle antalet arbetstillfällen i kommunen ha minskat med 107. Det är en siffra som verksamheten undrar över, och det återstår att analysera den djupare under kommande år. Grästorp behöll sin position i Svenskt Näringslivs ranking. En 42:a plats innebar en förbättring med en (1) placering. I en enkät som besvarades av 70 företagare i Grästorp blev det samlande omdömet så bra att kommunen kom på plats 18. Grästorpsmässan blev återigen en manifestation för framåtandan som finns i kommunen. Näringsliv, föreningar och kommunen visade upp sina verksamheter och framtidstro. Slutsats Inom företagande görs det mesta arbetet i Näringslivsamverkan Grästorps (NSG) regi. Här samverkar kommun, företagarna, Grästorps handel, LRF, Åse Viste Sparbank och fastighetsägarna för att skapa ett bra företags klimat och en positiv utveckling av näringslivet. NSG prioriterade nyföretagande och etableringar i sin verksamhetsplan. Kommunen ingår dessutom i Position Väst som är en samverkans organisation för 18 kommuner mellan Göteborg och Oslo. 3.3 Personal Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Mått Utfall Målvärde znöjd medarbetarindex (NMI) 71 70 ÒÖnskad sysselsättningsgrad 93 % 100 % J J Sjuktal (helår) 5,4 % 4 % Analys Målsättningen för sjuktalen är att de på helårs basis inte ska överstiga fyra procent. De senaste åren har sjuktalen ökat. Under 2014 stannade denna utveckling upp och kommunen kunde notera en liten minskning på en tiondel till 5,4. I de verksamheter där sjukfrånvaron var högre än målvärdet, arbetade cheferna aktivt med rehabilitering och att finna de individuella lösningar som kan behövas för att medarbetare ska återvända till arbetet. Slutsats Alla verksamheter och enheter analyserade medarbetarenkätens resultat och gjorde därefter handlingsplaner som nu genomförs. Chefer och skyddsombud gick en arbetsmiljöutbildning under hösten med syfte att skapa hälsosamma arbetsplatser. Sjukfrånvaron följs noga upp varje månad. Berörda chefer arbetade med rehabiliteringsärenden för att se vad som behövs för att underlätta återgång i arbetet. Chefer och personalenheten hade mycket kontakt med företagshälsovården i gemensamma ärenden för att komma närmare en återgång i arbetet. Under hösten startade kommunens stora friskvårdssatsning Hälsa Grästorp. Samtidigt antog kommunstyrelsen nya riktlinjer för en hälso förebyggande arbetsmiljö. Denna satsning syftar till att på sikt få ned sjuktalen under målvärdet. 13

God ekonomisk hushållning 3.4 Ekonomi Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Mått Utfall Målvärde zbudgetavvikelse Nej Analys Årets resultat på 2,4 procent överträffade målet. Det innebar att kommunen kunde starta verksamhetsåret 2015 med goda förutsättningar och en stark ekonomi. Till viss del berodde det goda resultatet på att verksamheterna sammantaget redovisade ett överskott med 0,9 mkr. Överskottet skulle varit större om inte kostnaderna för översvämningen i augusti hade påverkat verksamheten med cirka 1,0 mkr. Även finansförvaltningen redovisade ett mindre över skott, trots en extra inlösen av pensions skulden med 4,4 mkr. Denna kostnad finansierades delvis med den budgeterade reserven på 2,9 mkr, som fanns avsatt för att möta ökade kostnader eller intäktsminskningar. Ett intensivt arbete genomfördes i verksamheterna under hela året. Skälet var att minska den ekonomiska obalansen som tidigare redovisats. Sedan balans kravet infördes år 2000, har verksamheterna redovisat ett sammanlagt positivt resultat vid endast fyra tillfällen. Slutsats Kommunstyrelsen följde noga ekonomi och verksamhet under året för att upptäcka obalanser och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Det ska också betonas att den reserv som fanns budgeterad, skapade ett bra finansiellt handlingsutrymme. För 2014 visade den löpande uppföljningen att det fanns utrymme för en partiell inlösen av pensionsskulden. Därmed kunde kostnadsnivån minskas inför kommande år. Tack vare de åtgärder som genomfördes för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna, redovisades ett positivt resultat för 2014. En avgörande del i kommunens samlade resultat var att den löpande verksamheten klarade av sitt uppdrag inom den budget som var beslutad. Med resultatet 2014 och en utökad budget till 2015 bedömde kommunen att alla verksamheter hade en budget i balans inför kommande år. För att ytterligare skapa förutsättningar inför kommande utmaningar, höjdes resultatmålet för 2015. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Mått Utfall Målvärde z Ò z Ò Kostnadseffektivitet i grund skolan (kostnad per betygspoäng) 315 331 Nettokostnad per invånare, VKV 47 409 45 892 Standardkostnad barnomsorg, VKV 88 100 Standardkostnad grundskola, VKV 105 100 Standardkostnad äldreomsorg, J J VKV 124 100 Standardkostnad individ- och zfamiljeomsorg, VKV 60 100 Måtten från VKV (Vad Kostar Verksamheten i din kommun) är från 2013. Analys Standardkostnaderna avser 2013 enligt de senast tillgängliga uppgifterna. De flesta värdena för standardkostnader låg på rätt nivå, där endast äldre omsorgen stack ut. I bokslutet märktes att hemtjänsten, som var orsaken till avvikelsen, nu har fått kontroll över sina kostnader. Det betyder att när jämförelsetalen görs nästa gång, kommer alla verksamheter att ligga på en acceptabel nivå. En viss reservation görs dock för grundskolan. Den kommer att visa helt andra siffror på grund av ökade avskrivningskostnader för den ombyggda Centralskolan. Värdet för nettokostnader per invånare förbättrades och låg närmare genomsnittet för riket jämfört med 2012. Slutsats Att ha en bra budgetstyrning med återkommande kontroller av kostnadsutvecklingen är av högsta prio ritet. Därmed kan verksamheterna visa positiva resultat även under nästkommande år. Resurser för kvalitetsutveckling ska skapas genom effektiviserings arbete, med hjälp av den i verksamheten etablerade lean-metoden. Dessutom ska verksamheten uppmuntra innovationstänkande och ta vara på möjligheterna som den tekniska utvecklingen ger. Allt i syfte att skapa utrymme för att höja värdet av skattebetalarnas pengar. Bland verksamhetens mycket engagerade personal finns potentialer som kan öka kvaliteten i form av arbetstillfredsställelse och motivation. 14

God ekonomisk hushållning 3.5 Särskilda uppdrag och inriktningar Jämställdhet och likabehandling Mått Utfall Målvärde Uttag av föräldrapenning i orten J J Grästorp 52,8 65 J J Andel utrikesfödda 6,3 % 10 % Utfallen för måtten är från 2013. Analys Uttag av föräldrapenning Måttet uttag av föräldrapenning i Grästorp bygger på det så kallade pappaindexet som tas fram av TCO. TCO har under många år beräknat ett pappaindex som utgår från hur mycket föräldraledighet som tas ut av kvinnor respektive män. TCO hämtar uppgifterna från Försäkringskassans statistik. Pappaindexet är uppbyggt så att värdet 100 innebär att föräldrar delar lika på föräldrapenningsdagarna. I Grästorp var pappaindexet 52,8 under 2013. I riket var motsvarande värde 44,5 vilket visar att Grästorp var något bättre än rikssnittet, även om det fortfarande är en bit kvar tills föräldraledigheten delas lika. Andel utrikesfödda Andelen utrikes födda medborgare i Grästorp var 6,3 procent. Då kommunen har som mål att öka befolkningen, var nyanlända en viktig målgrupp för att kunna nå målet om att bli fler grästorpare. Målet är att andelen utrikesfödda ska uppgå till 10 procent. Slutsats Det är en lång väg kvar innan föräldraledigheten delas lika mellan föräldrarna. Om inte takten ökas kommer det att ta 80 år. Föräldrar i Grästorp delar dock mer lika på föräldraledigheten än snittet i landet. Den jämställdhetsbonus som beslutats i kommunstyrelsen kan bidra till att uppmuntra föräldrar att dela lika på föräldraledigheten. Målet att 10 procent av befolkningen ska vara utrikes födda uppnåddes inte. En orsak var att det råder brist på bostäder i kommunen, vilket gjorde att Grästorp inte kunde ta emot lika många nyanlända som tidigare. Ett högre mottagande, tills ammans med en bra integration är värdefullt eftersom det ökar mångfalden i kommunen. Samtidigt påverkas även invånarantalet i positiv riktning. Miljö Mått` Utfall Målvärde z Andel miljöbilar i kommunorganisationen 77,7 % 70 % Andelen biogasbilar i kommunorganisationen 72,2 % 65 % z Andel biogas som kommunens J J biogasbilar körs på 71 % 90 % Kommunens byggnaders J J normalårskorrigerade energiförbrukning 209 181 Nedersta måttet är från 2013. Analys Kommunen fokuserade på ett av de 16 nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan. Genom att minska fastighets beståndets energiförbrukning samt ställa om fordonsflottan till förnyelsebara bränslen, bidrog Grästorp till lägre utsläpp av klimat påverkande koldioxid. Sveriges, och kommunens, mål att reducera fastigheters energiförbrukning med 20 procent fram till år 2020 relativt 2009, innebar under 2014 att Grästorp skulle nått 181 kwh per kvadratmeter och år. Det motsvarade cirka 10 procent minskning. Då det hittills endast gjorts marginella åtgärder för att spara energi, uppnådde kommunen i princip inte någon reduktion alls. Gapet till målet, och därmed behovet av kraftfulla åtgärder och investeringar, ökar därmed för varje år. En uppenbar riskfaktor är att det kommer att saknas medel för att senare komma ikapp flera års eftersläpning. Andelen biogasdrivna bilar i kommunens fordonsflotta var bland de högsta i Sverige, och vid senaste nyanskaffning av bilar höjde Grästorp andelen ytterligare. Nästa steg, att även köra dessa biogasdrivna bilar på just biogas lyckades kommunen sämre med. Brister i några bilars konstruktion, i kombination med ett motstånd hos medarbetare att tanka biogas, gör att vissa bilar körs i onödan på bensin. Biogastankning är viktig för både miljö och tankstationens fortlevnad! Slutsats Under året inventerade kommunen energistatus hos merparten av kommunens byggnader, och det skapade en klar bild över vad som behöver åtgärdas. Flera av insatserna är dyra att genomföra, till exempel 15

God ekonomisk hushållning att byta ventilationen på förskolor och skolor. Därför behövs resurser till detta. Om den långsiktiga investerings- och underhållsplanen från tekniska verksamheten antas, skapas dock goda förutsättningar att klara målet. Att höja biogasandel som kommunens gasbilar körs på är mycket svårt med nuvarande fordonsflotta. I realiteten kommer detta att hända först när de byts ut vid leasingstidens utgång. Nuvarande bilar är billiga i inköp, men måste tankas alltför ofta. Trygghet och hälsa Ò Ò Mått Utfall Målvärde Andel personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd 69 % 73 % Andel personer med stillasittande fritid (16-84 år) 14 % 13 % Hur tryggt och säkert kan medborgaren vistas utomhus på kvällar och nätter (MBU)* 7,1 6,5 z * Medborgarundersökning (MBU) gjordes senast 2013. Analys 69 procent i åldrarna 16-84 år (av cirka 900 svar) anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd i Grästorps kommun. Måttet kan jämföras med riket som ligger på 73 procent. I december 2014 presenterades resultatet av Öppna jämförelser Folkhälsa. Den var en viktig utgångspunkt vad gäller mått och indikatorer inom folkhälsoområdet. Resultaten visade att Grästorp överlag hade mycket goda siffror. Områden med bra utveckling var bland annat: Den pedagogiska utbildningen inom förskolan (andel anställda årsarbetare inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning) där kommunen ökade från 55,2 till 69,3 procent. Kommunen hade även en låg andel av långvarigt ekonomiskt bistånd på 17,9 procent. Det kan jämföras med rikets värde på 36,7 procent. Rikskonsumtion av alkohol minskade markant från 17 till 12 procent vid senaste underökningen. De områden som stack ut i negativ riktning var fortfarande övervikt och fetma, där Grästorp, liksom övriga Skaraborg ökade i fel riktning. Dessutom minskade den vardagliga motionen och stillasittandet på fritiden ökade, en trend som gällde över hela landet. För Grästorps del minskade även konsumtionen av frukt och grönt. Kommunen såg även en ökning av fall skador bland äldre, främst hos männen. Värt att lyfta var även bjudvanor av alkohol, där 42 procent av alla 15-åringar från Grästorps kommun uppgav att de blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det är högt jämfört med Västra Götaland. Just övervikt, fetma och fysisk inaktivitet, är en fråga som engagerar och berör många. Utmaningen för kommunen är att försöka få en så korrekt bild som möjligt av dessa områden. Där är kompetens och god kännedom från olika verksamheter oerhört viktigt. För att kunna identifiera och planera bra insatser, krävs ett strategiskt och långsiktigt tänk. Slutsats Det var ett mycket positivt år för Folkhälsoarbetet rent organisationsmässigt. Efter att kommunen arbetade fram målområdet Särskilda inriktningar och uppdrag så flyttades positionen för folkhälsoarbetet fram betydligt. Under året genomfördes flera möten för att förtydliga Folkhälsorådets och Folkhälso planerarens roll. Både tjänstemän och politiker diskuterade och utformade en ny, gemensam arbetsmodell för Folkhälsorådet. Nu finns en starkare koppling till kommunens chefstjänstemän än tidigare. Det skapar bättre förutsättningar för att implementera folkhälsoarbete. På den politiska sidan i Folkhälsorådet deltog ordföranden från respektive utskott i kommunen, vilket också visade på vikten av dessa frågor. I regionen finns en tydlig linje där folkhälsoarbetet blir allt mer viktigt. En gemensam modell för folkhälsoarbetet arbetas nu fram inom hela Västra Götalands regionen. I och med det arbete som genomförts i Grästorp 2014, ligger kommunen i framkant vad gäller organisa tion kring folkhälsofrågor. 16

Bildningsverksamhet Förvaltningsberättelse 17

Förvaltningsberättelse Det här är Grästorp Vision Grästorp 2020 I Grästorp finns energi Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Kommun är belägen söder om Vänern. Kommunen ligger mitt i Västra Götalands län där centralorten Kommunen har goda väg-, buss- och tågförbindelser. Avståndet från Grästorp till Trollhättan och Vänersborg är cirka tre mil. Till Göteborg är avståndet nio mil. Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Essunga kommuner samt i väster mot Trollhättan och Vänersborgs kommuner. BEFOLKNING 31/12 FÖR RESPEKTIVE ÅR 2014 2013 2012 2011 2010 Årlig förändring 11 2 35 102 81 Totalt: 5 630 5 641 5 639 5 674 5 776 därav 0 6 år 400 405 419 424 420 7 5 år 552 548 539 532 579 16 24 år 586 622 642 663 682 25-64 år 2 762 2 782 2 782 2 843 2 901 65 84 år 1 139 1 097 1 070 1 021 1 008 85 år 191 187 187 191 186 varav män 2 870 2 859 2 851 2 873 2 933 varav kvinnor 2 760 2 782 2 788 2 801 2 843 UTDEBITERING 2014 2013 2012 2011 2010 Kommunal utdebitering 21,57 21,57 21,57 22,00 21,75 MANDATFÖRTECKNING 2011 2014 Totalt 31 mandat i kommunfullmäktige fördelas på: Moderaterna (M) 11 mandat Socialdemokraterna (S) 9 mandat Centern (C) 6 mandat Folkpartiet (Fp) 3 mandat Sverigedemokraterna (SD) 1 mandat Svenskarnas parti (SvP) 1 mandat Den politiska maktfördelningen dominerades av Moderat erna, Centerpartiet och Folkpartiet. Ordföranden i kommunfullmäktige representerade Centerpartiet och i kommunstyrelsen var ordföranden från Moderaterna. Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti saknade representation för sina mandat i kommunfullmäktige. Därför stod de partistolarna tomma. ARBETSMARKNAD Arbetstillfällen i Grästorps kommun efter näringsgren (procent) Grästorp Riket Vård/omsorg 24 17 Byggverksamhet 15 7 Handel 13 12 Utbildning 11 11 Jordbruk/skogsbruk 10 2 Företagstjänster, finans/försäkring 6 13 Tillverkning 5 13 Personliga/kulturella tjänster 5 4 Hotell/restaurang 4 3 Transport 3 5 Information/kommunikation 2 3 Civila myndigheter och försvar 1 6 Ej specificerad verksamhet 1 4 Anmärkning: Tabellsiffrorna avser 2012 års statistik enligt senast tillgängliga uppgifter. Skillnaden i utdebitering mellan 2011 och 2012 ( 0,43) avsåg skatteväxling mellan kommunen och Västra Götalandsregionen. Det berodde på ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 18

Förvaltningsberättelse Organisation Kommunstyrelsen har tre utskott som utgör beredningsorgan. Dessutom finns miljö- och bygg nämnden som arbetar med myndighetsfrågor samt tillsyn inom området miljö och bygg. Räddnings nämnden är gemensam för Grästorp, Lidköping, Vara och Essunga kommuner. I kommunstyrelsen fattas alla beslut med undantag av de som beslutas i miljö- och byggnämnden. Det är bara kommunstyrelsen som kan lämna förslag till kommunfullmäktige och ge uppdrag till kommunens gemensamma förvaltning. Utskottens främsta uppgifter finns inom följande områden: Verksamhetsuppföljning Beredning för förslag till mål, inriktningar och särskilda uppdrag Medborgardialog Beslut i enskilda individärenden Det allmänna utskottet är även personalutskott. KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Allmänna utskottet Bildningsutskottet Sociala utskottet REVISION VALNÄMND STAB KOMMUNFÖRVALTNING RÄDDNINGSNÄMND Teknisk verksamhet Allmän verksamhet Bildningsverksamhet Social verksamhet 19

Förvaltningsberättelse Ekonomisk sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 1,1 mkr mot budget och ett totalt resultat på 6,8 mkr. Genom det positiva resultatet uppfyllde kommunen kommunallagens krav på ekonomisk balans. Kommunen uppfyllde även kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Under 2013 definierade kommun fullmäktige vad god ekonomisk hushållning ska innebära i Grästorps kommun. Resultatet var bättre än 2013. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen haft positiva resultat, med undantag av 2003 och 2004. 2014 var tionde året i rad med överskott. Budgetavvikelserna i den löpande verksam heten, som nämnder och utskott ansvarar för, varierade mellan 0,9 mkr och 0,6 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett överskott på 0,9 mkr mot budget med en nettokostnad på 276,7 mkr. Budgetavvikelsen blev därmed cirka 0,3 procent i den löpande verksamheten. År 2013 redovisade verksamheterna ett sammanlagt underskott på 7,0 mkr mot budget, vilket motsvarade 2,6 procent i budgetavvikelse. Även finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse med 0,9 mkr. Den viktigaste uppgiften framöver är att behålla den goda kostnadskontrollen, för att även i fortsättningen få positiva resultat för kommunen. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp ha en stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen var 54,2 mkr netto, vilket var den högsta nivån någonsin under ett enskilt budgetår. Investeringarna 2013 uppgick till 11,9 mkr och 2012 till 42,2 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnadsoch intäktsränta, var något bättre än 2013 och belastade kommunens resultat med cirka 1,8 mkr. Kommunen behöver göra en noggrann prioritering av olika behov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt, utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det negativa finansnettot. Den procentuella förändringen av nettokostnaderna, 4,1 procent, var i princip lika stor som förändringen av skatte- och bidragsintäkterna. De ökade med 4,0 procent jämfört med 2013. För att klara de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning, måste verksamhetens netto kostnader ligga på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finansnetto be höver förbättras för att inte ränte kostnaderna ska tränga undan det ekonomiska utrymmet för olika verksamheter. Pengar som då frigörs kan kommunen använda till att stärka sin ekonomi, vilket ökar möjligheterna till verksamhetsutveckling. Omvärldsanalys Samhällsekonomin De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner även för Grästorp påverkas av utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Efter en stark avslutning på 2013 utvecklades svensk ekonomi förhållandevis svagt. Den främsta orsaken var en fortsatt svag internationell utveckling. Det medförde en svag utveckling av exporten, och eftersom Sverige är starkt beroende av en internationell marknad på verkades tillväxten negativt. Tidigt 2014 fanns det tecken på att utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi. Dessa förhoppningar infriades dock inte. I flera länder i Europa fastnade arbetslösheten på höga nivåer, med undantag av Storbritannien och Tyskland där arbetslösheten återgick till mera normala nivåer. Det ekonomiska läget i Europa försvagades. Både internationell och svensk ekonomi hade tydliga drag av att gå i otakt. Tillväxttakten dämpades markant efter ett tillfälligt uppsving under andra halvåret 2013. Sysselsättning och arbetade timmar fortsatte trots det att öka i god takt. Utifrån denna spretiga bild klarade sig skatteunderlaget förvånansvärt bra. Tack vare att ekonomin befann sig i en viss återhämtningsfas, växte skatteunderlaget med reala ökningar kring 2 procent under 2014. Tillväxten förväntas fortsätta under kommande år. Det beror främst på den relativt starka ökningen av arbetade timmar. 2014 var det fjärde året i rad med relativt stark skatteunderlagstillväxt. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än beräknat under senare delen av 2014. Det innebar att den årliga ökningen blev något långsammare än planerat. Detta medförde att även ökningen för 2015 reviderades ner, trots att en expansiv finans politik fördes med syftet att motverka den svaga inhemska efterfrågan. 20

Förvaltningsberättelse Grästorps kommuns ekonomi Ekonomin i Grästorps kommun var stark från 2005 och framåt. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen redovisat positiva resultat alla år, utom 2003 och 2004. Resultatet för 2014 blev 6,8 mkr. Redovisningen innehöll engångsposter som på verkade resultatet. Den löpande verksamheten redovisade ett överskott 2014 på 0,9 mkr, medan resultatet på verksamhetsnivå 2013 var 7,0 mkr och 5,1 mkr under 2012. Utvecklingen av skatteunderlaget är en viktig del i kommunens ekonomi. Skatteintäkterna 2014 var i nivå med budget. 2013 var skatteintäkterna 1,2 mkr högre än budgeterat och 2012 1,9 mkr högre än budget erat. Att de positiva skatteavräkningarna starkt bidrog till positiva resultat för kommunen under de senaste åren är tydligt. För 2014 var situationen annorlunda, då utfallet av skatteintäkterna uppgick till budgeterad nivå. En annan viktig del i den kommunala ekonomin är invånarantalet och hur det förändras. Grästorps kommun ökade sitt invånarantal med totalt 95 personer 2006 2009, efter att befolkningen minskade tio år i rad. En kraftig förändring inträffade 2010 då kommunen minskade med 81 personer. Trenden fortsatte även 2011, då befolkningen minskade med 102 personer. Totalt innebar det en minskning med 183 personer på två år, vilket medförde kraftiga minskningar av skatte- och bidragsintäkter. En analys av förändringen under dessa år visar att det främst är inflyttningen till kommunen som minskat. År 2012 fortsatte invånarantalet att minska, men planade ut. Totalt uppgick förändringen 2012 till minus 35 personer. 2013 vände utvecklingen och kommunen ökade med 2 invånare. 2014 minskade invånarantalet återigen, denna gång med 11 personer. Det budgeterade resultatet 2015 uppgår till 6,8 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunala planeringen osäkra, därför finns nu en finansiell reserv i budgeten 2015 för att öka beredskapen för kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter att effektivisera, förändra organisationsmönster samt samverka med andra aktörer. Därmed minskar riskerna för en försämrad ekonomi. Ekonomiskt resultat Årets resultat blev 6,8 mkr, vilket motsvarade ett resultat på 1 203 kronor per invånare. Resultatet överträffade budgeten med 1,1 mkr. Mellan 1993 och 1999 redovisade kommunen negativa resultat på sammantaget 52,8 mkr. Åren 2000 2002 var resultatet totalt 9,8 mkr, medan resultaten åren 2003 2004 åter var negativa och gav ett samman lagt underskott på 12 mkr. Från och med 2005 uppgick de sammanlagda resultaten i kommunen till 65,6 mkr. Sedan balanskravet infördes har kommunen redovisat ett ackumulerat resultat på 63,4 mkr. Balanskravsutredning Från budgetåret 2000 kräver lagen att kommunens budget ska vara balanserad, det vill säga att intäkterna måste vara större än kostnaderna. För att uppfylla kravet räcker det inte med att konstatera att kommunen redovisar ett positivt resultat på sista raden i balansräkningen. En särskild balanskravsutredning måste göras för att svara på frågan om kommunen uppnår ekonomisk balans. Uppställningsformen är delvis reglerad och har kommunen en resultatutjämningsreserv ska förändringen av reserven också redovisas i balanskravsutredningen. Balanskravsutredning (tkr) År 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 6 775 6 472 4 065 Samtliga realisationsvinster 511 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6 263 6 472 4 065 Medel till resultatutjämningsreserv, RUR 520 950 0 Medel från resultatutjämningsreserv, RUR 0 0 0 Årets balanskravsresultat 5 743 5 522 4 065 Av utredningen framgår att kommunen klarade balanskravet 2014. Av tidigare balanskravsutredningar framgår också att kommunen klarade balanskravet 2000 2002 och 2005 2013, men inte åren 2003 och 2004. Enligt kommunallagens kapitel 8, 5, ska kommunen, om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, reglera det negativa resultatet. Kommunen ska även återställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen under de närmast följande tre åren. Kommunfullmäktige kan besluta att låta bli att göra en sådan 21

Förvaltningsberättelse reglering om det finns synnerliga skäl att inte återställa resultatet. Den kommunala redovisningslagen anger i sin tur att om fullmäktige beslutar att inte göra en reglering av ett negativt resultat, ska kommunen i förvaltningsberättelsen för det aktuella året skriva att man beslutat att inte reglera underskottet. Kommunen ska redo göra för sina skäl till beslutet och även beskriva när och på vilket sätt man i stället tänker återställa det negativa resultatet. Genom resultatet 2005, efter genomförd balanskravsutredning, återställde kommunen det egna kapitalet i sin helhet utifrån 2003 och 2004 års underskott. Kommunen uppfyllde därmed kommunallagens krav och är på så sätt i fas med kraven på en ekonomi i balans. Av balanskravsutredningen framgår även att det fanns ett utrymme under 2014 att avsätta ytterligare medel till resultatutjämningsreserven enligt kommunens beslutade riktlinjer. Av balansräkningen framgick att reserven uppgick till 3,5 mkr vid årsskiftet. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader visade hur mycket kommunens verksamheter kostade under året. Här ingick även delar av finansförvaltningen, inklusive avskrivningar. Nettokostnaderna visade hur mycket skatteintäkter och bidrag som behövde skjutas till för att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnaderna var 278,5 mkr år 2014, vilket var en ökning med 4,1 procent från 2013. För att klara en ekonomi i balans är det viktigt att verksamhetens kostnader anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. Verksamhetens förmåga att hålla budget är avgörande för resultatet. För att kunna jämföra olika år, måste netto kostnadernas utveckling ställas i förhållande till skatteintäkterna, statsbidraget och utjämningssystem. Intäkterna från skatte- och utjämningssystem ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 287,1 mkr i bokslutet. Ökningen av intäkterna, räknat i procent, var alltså i princip lika stor som den procentuella ökningen av kostnaderna en skillnad på bara 0,1 procentenheter. Skatteintäkter och statsbidrag blev i nivå med budget. 2013 var avvikelsen 2,0 mkr och 2012 2,1 mkr. Av redovisningen framgår att nettokostnadsökningen de senaste fem åren var större än ökningen av skatte- och bidragsintäkter vid två tillfällen, 2010 och 2012. Förändringen var lika stor 2014. 2011 och 2013 ökade intäkterna mer än kostnaderna. Kostnads- och intäktsförändringen 2014 signalerade en stabil utveckling av kommunens ekonomi, men det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatte- och bidragsintäkterna. Kommunen måste kunna skattefinansiera sina investeringar och resultat utvecklingen får därför inte försämras. Utvecklingen 2014 stabiliserade förutsättningarna för en ekonomi i balans och ökningen 2011 och 2013 gav en positiv inverkan på ekonomin. 2010 och 2012 var situationen den omvända, vilket gav direkt effekt på resultatet och minskade förutsättningarna att finansiera kommunens investeringar med skatteintäkter. Utveckling av nettokostnader, skatteintäkter och skattebidrag (procent) 8 6 4 2 0 2 2010 Skatt/bidrag 2011 Nettokostn 2012 2013 2014 Resultat före extraordinära poster Resultatet visade hur mycket årets verksamhet inklusive finansförvaltningen kunde bidra med till investeringar och eller påverka rörelsekapitalet. Resultatet 2014, 6,8 mkr, var bättre än 2013. Finansnettot som påverkar resultatnivån är skillnaden mellan ränteintäkterna på kapital och ränte kostnaderna för kommunens lån, inklusive ränte kostnaden på avsättningen till pensioner. Finansnettot 2014 var cirka 1,8 mkr i kostnader, vilket betyder att kommunens räntekostnader var högre än ränteintäkterna. Finansnettot var därmed något bättre 2014 än både 2013 och 2012. Utvecklingen av finansnettot påverkade kommunens totala ekonomi. Det berodde på att räntekostnaderna tog ett ut rymme, som annars skulle ha kunnat användas till kommunens verksamhet. 22

Förvaltningsberättelse Finansnetto (mkr) 6 4 2 0 2 4 6 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat Ett mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgör i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem. Miniminivån en ekonomi i balans är långt ifrån tillräcklig för att kommunen ska ha långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar. I ett längre pers pektiv kan kommunen därför inte nöja sig med att nå ett nollresultat eller strax över noll. Kommunen måste ha ett ekonomiskt överskott för att skapa handlings utrymme och hantera svängningar i skatte- och utjämningssystem eller andra oförutsedda händelser. Resultatet 2014 var 2,4 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmed klarade kommunen resultat målet som var 2,0 procent enligt budget 2014. Årets resultat av skatter och statsbidrag (procent) 3 2 Resultat Eget kapital Förändringen av det egna kapitalet i balansräkningen var 6,8 mkr, samma som årets resultat. Det egna kapitalet uppgick till 133,3 mkr i bokslutet. Den del av pensionsåtagandet som intjänades före 1998, redovisas i sin helhet som en ansvars förbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna uppgick till 119,8 mkr, inklusive ränta. Totalt, med löneskatten inräknad, uppgick pensionsåtagandet till 148,9 mkr, en minskning med 8,6 mkr jämfört med 2013. Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessa kostnader under lång tid framöver. På skuldsidan i balansräkningen redovisas bara de pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998, och som gäller det tidigare pensionsavtalet PA-KL. För övriga pensionsåtaganden har kommunen en försäkrings lösning som regleras via premieinbetalning. Under 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv, RUR. Beslutet innefattade även att avsätta medel till reserven. Det innebar att cirka 2,0 mkr av resultatet för åren 2010 2012 redovisas som en separat post under rubriken Eget kapital i balansräkningen. 2013 avsattes ytterligare cirka 1,0 mkr till reserven. För 2014 avsattes ytterligare 0,5 mkr till resultatutjämningsreserven enligt regelverket i kommunallagen och kommunens riktlinjer som styr hanteringen av reserven. Resultatutjämningsreserven uppgick därmed till 3,5 mkr 2014 som en del av det egna kapitalet. Resterande del, 129,8 mkr, utgjordes av övrigt eget kapital. Kommunen hade inga andra avsättningar specificerade inom det egna kapitalet. Pensionsförpliktelserna i sin helhet 1 Resultat mål (mkr) 2014 2013 2012 Avsatt för pension inklusive löneskatt 3,7 4,3 4,2 - Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 148,9 157,5 146,3 Summa pensionsförpliktelser (återlån) 152,6 161,8 150,5 0 2010 2011 2012 2013 2014 23

Förvaltningsberättelse Förändring av eget kapital (mkr) 8 6 4 2 0 Utveckling av eget kapital (mkr) 150 120 90 60 30 0 2010 Rörelsekapital De likvida medlen ökade med 14,0 mkr och var vid årsskiftet 38,7 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkade också kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna minskade med 0,7 mkr och var vid årets slut totalt 20,8 mkr. De kortfristiga skulderna ökade med 5,4 mkr till 66,6 mkr vid årsskiftet. Rörelsekapitalet var totalt 6,6 mkr, vilket innebär att kommunens kortfristiga skulder (66,6 mkr) var större än omsättningstillgångarna (60,0 mkr). Likvida medel (mkr) 50 40 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. En sjunkande soliditet är ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektorn är soliditetsbegreppet viktigt för att mäta den ekonomiska styrkan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har inte soliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten. Soliditeten 2014 var 44,2 procent, det vill säga 6,8 procentenheter lägre än 2013. Ett annat och tydligare sätt att redovisa soliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen som intjänats före 1998. Med det sättet att räkna hade kommunen en negativ soliditet, 5,2 procent. Det berodde på att pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (148,9 mkr) var betydligt större än det egna kapitalet (133,3 mkr) i balansräkningen. Hela ansvarsförbindelsen minskade med 8,6 mkr mellan 2013 och 2014, vilket till en del berodde på en partiell inlösen av ansvarsförbindelsen med cirka 4,4 mkr för 2014. Utbetalningar av pensionsmedel från ansvarsförbindelsen var 4,8 mkr, vilket också minskade skulden. Motsatt effekt en ökning får den finansiella posten som värdesäkrar åtagandet. Förändringen var 1,5 mkr inklusive löneskatt. Diagrammet visar utvecklingen av soliditeten; dels exklusive pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (den övre rosa kurvan) och dels inklusive ansvarsförbindelsen (den nedre grå kurvan). Soliditet (procent) 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 2010 Exkl. ansvarsförbindelse Inkl. ansvarsförbindelse 2011 2012 2013 2014 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 24

Förvaltningsberättelse Låneskuld Av finansieringsanalysen framgår att kommunen amorterade låneskulden med 22,5 mkr. Summan bestod av en amortering enligt löpande kreditavtal (3,9 mkr) samt omsättning av befintliga lån (18,6 mkr). Upplåningen (57,9 mkr) som redovisades i finansieringsanalysen avsåg ny upplåning (40,0 mkr) samt omsättning av befintliga lån (17,9 mkr). Ingen ytterligare upplåning är budgeterad för 2015. Enligt balansräkningen hade kommunen långfristiga skulder på 90,7 mkr vid årsskiftet. Den faktiska låneskulden till kommunens långivare var 94,9 mkr. Skillnaden utgör 2015 års planerade amorteringar, som i redovisningen betraktas som kortfristig skuld. Grästorps kommun har inga utlandslån. 87,0 procent av den totala låneskulden har bunden ränta, medan resterande 13,0 procent löper med rörlig ränta. Att ha delar av den totala låneskulden med rörlig ränta innebär att kommunen är känslig för ränteförändringar och därmed utsatt för en viss ränterisk. Då låneskulden ökade från 26,7 mkr 2010 till nu varande 94,9 mkr har en allt större del av den totala låneskulden bunden ränta för att minska ränterisken. Totalt är krediterna fördelade på: Kommuninvest AB med 82,6 mkr Åse Viste Sparbank med 12,3 mkr Krediter med bunden ränta finns hos Kommuninvest AB (82,6 mkr) varav: 2,2 mkr omsätts i augusti 2015 8,9 mkr omsätts i maj 2016 14,4 mkr omsätts i maj 2017 12,5 mkr omsätts i maj 2018 44,6 mkr omsätts i juni 2019 Låneskuld (mkr) 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 25

Förvaltningsberättelse Driftredovisning Sammanställningen visar verksamhetens resultat och fördelningen mellan kommunens olika verksamheter. En utförligare redovisning av ekonomin finns i kommunstyrelsens samt miljö- och byggnämndens enskilda redovisningar. I driftredovisningen ingår verksamheternas interna kostnads- och intäktsposter. Dessa poster justeras sedan i finansförvaltningens redovisning för att resultatet ska bli detsamma som visas i kommunens externredovisning resultaträkningen. Av sammanställningen framgår att resultatet på verksamhetsnivå var +0,9 mkr. Sammanfattningsvis överskred kostnaderna budgeten med 13,2 mkr. Intäkterna var 14,1 mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelserna varierade mellan bildningsverksamhetens överskott på 0,9 mkr och den tekniska verksamhetens underskott på 0,6 mkr. I tekniska verksamhetens underskott ingick en kostnad på 1,4 mkr i samband med översvämningen 20 augusti. En försäkringsersättning är beräknad till cirka 0,4 mkr, vilket innebär att cirka 1,0 mkr påverkade resultatet för 2014 i negativ riktning för verksamheten. Det är värt att notera att om engångskostnaden inte hade drabbat den tekniska verksamheten, så skulle samtliga verksamheter redovisat ett positivt resultat mot budget för 2014. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på cirka 0,9 mkr exklusive avskrivningar. Överskottet berodde främst på en redovisad reavinst vid försäljning av Åsevi vård- och omsorgsboende samt lägre kostnader för arbetsgivaravgifter och försäkring. Arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader blev 1,8 mkr lägre än beräknat. De sammanlagda kostnaderna (inklusive löneskatt) för utbetalade pensioner, den avgiftsbestämda delen och avsättningar blev 5,8 mkr högre än budget erat. Det beror på att en partiell inlösen av ansvarsförbindelsen genomfördes i december med 4,4 mkr. Inbetalningen finansierades delvis av den budget erade reserven på 2,9 mkr i finansförvaltningen. I finansförvaltningen redovisades även 0,3 mkr. Summan utgjorde en kostnad på 0,3 mkr som motsvarade 1/25-del av kostnaden för medfinansieringen av E20:s utbyggnad. I redovisningen fördelades kostnaden för förändringen av semesterlöneskulden till verksamheterna. Resultatet för avskrivningarna var en följd av genomförda investeringar. Avskrivningarna uppgick till 13,7 mkr vilket var 1,0 mkr högre än budget och cirka 0,6 mkr högre än 2013. Pågående investeringsprojekt belastas inte med avskrivningar. Totalt blev nettokostnaderna i den löpande verksamheten 0,9 mkr lägre än budgeterat. Det motsvarade 0,3 procent av de budgeterade nettokostnaderna för 2014. Driftredovisning NÄMND KOSTNAD INTÄKT NETTOKOSTNAD Redo visning Avvikelse mot budget Redo visning Kommunstyrelsen Avvikelse Redovisning mot budget Avvikelse mot budget - allmän verksamhet 44 764 1 430 11 935 1 551 32 829 121 - teknisk verksamhet 87 146 3 235 54 759 2 601 32 387 634 - bildningsverksamhet 121 938 2 007 11 636 2 901 110 302 894 - social verksamhet 151 304 6 638 50 652 6 862 100 652 224 Miljö- och byggnämnd 1 363 105 844 181 519 286 Summa 406 515 13 205 129 826 14 096 276 689 891 Finansförvaltningen 60 622 221 48 770 665 11 852 886 Summa 345 893 12 984 81 056 14 761 264 837 1 777 Avskrivningar 13 653 1 026 13 653 1 026 SUMMA 359 547 14 010 81 056 14 761 278 490 751 26

Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Syftet med redovisningen är att följa upp det personalpolitiska arbetet samt ge en bild av personalrelaterade aktiviteter och åtaganden under 2014. Efter den lyckade medarbetardagen 2013 som innehöll en föreläsning om värdskap av Jan Gunnarsson, beslöt kommunen att genomföra en värdskapsutbildning. Värdskapsutbildningen genomfördes för all personal under våren 2014. Utbildningen är en del i projektet Värdskap med hjärta och kunskap. Utbildningen innehöll olika case i form av händelser hämtade ur Grästorps verksamheter. Deltagarna diskuterade scenarion tillsammans med medarbetare från andra enheter. Enligt utvärderingarna uppskattade deltagarna innehållet, och tyckte även att det var givande att träffa övriga medarbetare från andra enheter. En reflektion som ofta gjordes var att dilemman inom förskolan i hög utsträckning kunde likna situationer i äldreomsorgen. 16 maj arrangerades en gemensam medarbetardag för all personal i kommunen.på programmet stod en föreläsning med Henrik Mattson, där budskapet om olika kommunikationsstilar var mycket givande. Föreläsningen var mycket lyckad och stämningen under dagen var på topp. Antalet anställda och personalkostnader Antalet anställda omfattar alla månadsanställda, det vill säga både tillsvidare- och visstidsanställda. Antalet anställda förblev oförändrat under året, medan antalet årsarbetare ökade med 6 personer. Års arbetare innebär alla arbetade timmar enligt anställningsavtal och över- eller fyllnadstid exklusive frånvaro. Även tid för timavlönade räknas in i årsanställda. Drygt 80 procent av samtlig personal arbetade inom bildnings verksamheten och social verksamhet. Under sköterskor var den största enskilda yrkesgruppen i kommunen, följd av lärare. Under de närmaste tre åren kommer 53 personer i kommunal anställning att nå pensionsålder. 13 av dem är undersköterskor och 7 personer finns inom omsorgen för funktions hindrade. Inom städ kommer cirka 40 procent av medarbetarna att gå i pension inom tre år. Verksamheten måste därför planera för den framtida organisationen, och vilken kompetens som behövs. Personalomsättningen var 10,3 procent under 2014 jämfört med 9,4 procent föregående år. Störst personalrörlighet hade teknisk verksamhet och bildningsverksamheten. En personal omsättning på ungefär 10 procent är bra för organisationen, eftersom det ger möjlighet till ny kompetens och erfarenhet. Personal 2014 2013 2012 Årsarbetare 452 446 449 Anställda 463 463 476 Personalkostnader (mkr) 2014 2013 2012 Lönesumma inklusive personalomkostnader 209,6 202,6 196,8 Ålder och könsfördelning Medelåldern bland medarbetare i Grästorps kommun är hög. År 2014 var medelåldern 49,2 år för tillsvidareanställda. Störst andel anställda bland både kvinnor och män fanns i åldersgruppen 50 59 år, medan kommunen hade få medarbetare i åldern 20 29 år. Totalt sett var könsfördelningen 83,7 procent kvinnor och 16,3 procent män. Det fanns flest kvinnliga medarbetare inom traditionellt kvinno dominerade yrken: undersköterska, barn skötare och personlig assistent. Andelen män var låg, men en marginell ökning märktes under året. Vid ny rekrytering är det viktigt att försöka få in det under representerade könet. Förutsättningen är att det finns rätt kompetens på arbetsmarknaden. Löneöversyn Löneöversyn för samtliga tillsvidareanställda medarbetare genomfördes. Alla centrala avtal var klara och löneöversynsprocessen var i fas. Lönesamtal hölls under februari och de nya lönerna betalades ut i april. I 2014 års löneöversyn beslutade de förtroendevalda att prioritera förskollärare, tidiglärare och rektorer. Anledningen till att förskollärare och tidiglärare prioriterades var att grupperna är efterfrågade på marknaden, vilket gör att de är svårrekryterade. Rektorerna prioriterades eftersom även de är en konkurrens utsatt grupp. Lönenivån för rektorerna i Grästorp låg lågt jämfört med samma yrkesgrupp i Skaraborg, vilket gjorde att de förtroendevalda beslutade att prioritera gruppen. Modellen chef medarbetare användes fullt ut i organisationen. Lönekriterierna som tillämpades i årets löneöversyn har använts sedan 2012. Avsik 27

Förvaltningsberättelse ten är att behålla samma lönekriterier under några år, för att medarbetarna ska känna igen sig i strukturen och innehållet. Lönekriterierna ska vara kända för de anställda. Det har visat sig att resultatet blir mest lyckat på de enheter där arbetsgivaren, tillsammans med fackliga företrädare, diskuterar kriterierna under en arbetsplatsträff. Jämställdhet Grästorps kommun hade en ojämn könsfördelning, precis som de flesta kommuner. Inom vård och om sorg var cirka 90 procent av medarbetarna kvinnor. Totalt i kommunen var andelen kvinnor 83,7 procent. Grästorps kommuns jämställdhetsplan reviderades och fastställdes av kommunstyrelsen i början av 2014. Jämställdhetsplanen innehöll en unik jämställdhetsbonus för medarbetare som delar lika på föräldraledigheten. Beslutet väckte stor uppmärksamhet i media, vilket var roligt eftersom omdömena till största delen var positiva. Kommunen gjorde en lönekartläggning för 2014. Syftet var att säkerställa att det inte finns osakliga löneskillnader på grund av kön i Grästorp. Lönekartläggningen jämförde grupper med befattningar som kunde betraktas som lika, och den visade att det inte finns några osakliga skillnader på grund av kön. Kartläggningen visade även att lönespridningen ökade i de flesta grupperna. Det fanns endast två grupper där lönespridningen var oförändrad och en grupp där den minskade. Gruppen bestod av handläggare med en lönespridning på mer än 30 procent. Det är glädjande att lönespridningen ökade i så många grupper, eftersom det är en effekt av individuell lönesättning. Det är också en viktig signal som visar att de förväntningar arbetsgivaren har på medarbetarna även ska avspegla sig i löneutvecklingen. Arbetsmiljö Arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och riktlinjer för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet fortsatte under våren. Syftet var att underlätta för cheferna, så att det systematiska arbetsmiljöarbetet flyter på under året alla chefer ska känna sig trygga med att arbetsmiljöarbetet är en naturlig del av verksamheten. Genom att koppla ett hälsoperspektiv till arbetsmiljöfrågorna förväntas arbetsmiljöarbetet lyftas till en annan nivå. Under hösten genomfördes en arbetsmiljö utbildning för chefer och skyddsombud. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande lyftes fram. Det var även viktigt att visa hur den systematiska arbetsmiljön och hälsoarbetet blir en naturlig del i den dagliga verksamheten. Utvärderingarna visade att utbildningen var uppskattad och inspirerande. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron (mätt i procent av arbetad tid) minskade marginellt från 5,5 procent till 5,4 procent. Sjukfrånvaron för respektive verksamhet låg på ungefär samma nivå som föregående år, förutom inom bildningsverksamheten där den minskade. En förändring från 2013 var att andelen långtidssjukskrivningar minskade, vilket visade att arbetet med rehabiliteringen av långtidssjukskrivna gick åt rätt håll. Däremot ökade korttidssjukskrivningarna (upp till 14 dagar). Det är viktigt att cheferna jobbar aktivt med rehab ilitering för att medarbetarna ska få tillbaks hälsa och arbetsförmåga för att börja arbeta igen. Kommunen behöver också analysera varför korttidsfrånvaron ökat och vidta åtgärder för att vända utvecklingen. Sjukfrånvaro totalt per verksamhet (Procent av arbetad tid) 2014 2013 2012 KS/allmän verksamhet 3,3 3,1 1,5 KS/teknisk verksamhet 6,1 5,8 4,8 KS/bildningsverksamhet 4,7 5,7 5,2 KS/social verksamhet 6,1 5,8 5,6 Miljö- och byggnämnd 0 0 0 Totalt 5,4 5,5 4,6 Sjukfrånvaron uppdelad i intervall (Dagar) 2014 2013 2012 Dag 1 893 884 847 Dag 2 14 2 873 2 184 1 970 Dag 15 90 1 244 1 440 1 304 Dag 91 2 062 2 476 1 736 Totalt 7 072 6 984 5 857 28

Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro (Procent) 2014 2013 2012 Total sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid 5,4 5,5 4,6 Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) av total sjukfrånvarotid 46,1 54,4 48,2 Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för kvinnor 5,7 5,7 4,8 Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för män 4,2 4,8 4,0 Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 29 år eller yngre 3,1 3,0 2,7 Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 30 49 år 5,2 4,8 4,9 Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 50 år eller äldre 5,4 6,7 5,5 Frisknärvaro Frisknärvaro är ett mått som mäter hur stor andel av medarbetarna som har låg eller ingen sjukfrånvaro alls. 65,1 procent av medarbetarna hade ingen eller max fem sjukdagar under året. Allmän verksamhet och bildnings verksamheten hade högst frisk närvaro. Det är roligt att bildningsverksamheten hade så hög frisknärvaro, då många medarbetare är utsatta för stor smittorisk bland barn och elever. Den totala frisk närvaron var ungefär på samma nivå under 2013. Verksamhet Kön Procent friska Allmän verksamhet Kvinnor 90,5 Män 66,7 Teknisk verksamhet Kvinnor 56,2 Män 72,7 Bildningsverksamhet Kvinnor 70,2 Män 88,9 Social verksamhet Kvinnor 57,0 Män 63,2 Totalt Kvinnor 63,0 Män 75,3 Kvinnor och män 65,1 Rehabilitering Arbetet med rehabilitering fortsatte och företagshälsovården var en viktig samarbetspartner. Rehabilitering är angeläget för att hålla sjuktalen nere, men framför allt för att medarbetare ska kunna komma tillbaks till arbetet. Cheferna måste få stöd för att arbeta aktivt med rehabiliteringsfrågorna. Meningen är att de ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Exempel på stöd är en modell för arbets inriktad rehabilitering som säkerställer att arbetsgivarens skyldig heter uppfylls. Ett av personalspecialistens uppdrag är att arbeta närmare cheferna i rehabiliterings ärenden. Cheferna har fortfarande ansvar för rehabili teringen, men personalenheten kan stödja dem på en operativ nivå. Företagshälsovård Grästorps kommun har avtal med Avonova Kinnekullehälsan för företagshälsovård. Företagshälsovården är en viktig stödresurs för kommunen vad gäller arbetsmiljöarbete, rehabilitering och förebyggande hälsofrågor. Exempel på insatser: Arbetsplatsbesök Personlig rådgivning Riktade undersökningar Lagstadgade undersökningar Tidig rehabilitering Arbetsplatsanpassning Utbildning Ergonomi Konflikthantering. En viktig del är förebyggande åtgärder. Om en verksamhet vill ha annat stöd får de beställa och finansiera det ur egen budget. Under hösten gjordes en upphandling av företagshälsovård, där Previa vann. Avtalet börjar gälla under våren 2015. Hälsoutveckling Personalspecialist och arbetsmiljökonsulent strukturerade det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. De fokuserade på friskfaktorer och att utforma ett friskvårdsprogram för alla medarbetare. Tanken med friskvårdsprogrammet är att det skulle finnas ett urval av aktiviter som passar alla. Målet är att öka medarbetarnas trivsel och minska sjukfrånvaron. Under hösten erbjöds flera olika aktiviteter; bland annat yoga, morgonsim, vattengymnastik, styrke 29

Förvaltningsberättelse träning och badminton. Flera av aktiviteterna var mycket populära. Personalklubben, som har legat vilande under ett par år, kommer att väckas till liv igen och arbetet med att hitta formerna för den har påbörjats. Ledarskap Goda ledare är en förutsättning för en väl fungerande organisation. Cheferna inom kommunen deltog i sammanlagt fyra utbildningsdagar under året. Under våren låg fokus på förmågan att analysera resultat och skriftlig kommunikation. Höstens utbildning handlade om att leda i förändring. Den lilla kommunens fördel är att det är lätt att samla cheferna och informera om vad som händer i organisationen. Alla chefer träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor eller ta del av en utbildning i mindre omfattning. Basgrupper samlar cheferna i mindre grupper för att diskutera ledarskapsfrågor, få en form av kollegial handledning och bolla idéer. Kompetensutveckling Verksamheterna genomförde kompetensutveckling inom en rad olika områden. Cheferna i teknisk verksamhet gick en tvådagars ledningsgruppsutveckling med fokus på självkännedom och att hitta gruppens olikheter för att kunna dra nytta av dem. Ledningsgrupputvecklingen följdes upp med coachningssamtal under året. I bildningsverksamheten genomfördes flera mindre utbildningsinsatser med fokus på lust att skapa lust att lära i en lärande kultur. Framtida strategier Personalpolitiken har under året utvecklats på ett positivt sätt. Men det behövs ett samlat personalpolitiskt program för att möta utmaningarna i framtiden, som till exempel stora pensionsavgångar och konkurrens om kvalificerad personal. Detta gäller inte minst inom utbildningsområdet där någon konstaterade att det var färre sökande till lärarutbildningarna än till aktörer i tv-serien Paradise Hotel. En bra personalpolitik är grunden inför framtida rekryteringar. De medarbetare som ser positivt på kommunen som arbetsgivare är de bästa ambassadörerna för Grästorp. 30

Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Kommunen investerade i fastigheter och anläggningar för totalt 54,2 mkr under 2014. De mest omfattande investeringarna var: Den fortsatta ombyggnaden av Centralskolan: 44,5 mkr. Gator och vägar i tätorten: 2,6 mkr. Säkerhets- och trygghetsåtgärder: 1,2 mkr. Maskiner och utrustning till tekniska verksamheten: 1,1 mkr. IT-investeringar: 1,1 mkr. Ovanstående fem projekt stod för cirka 93 procent av de totala investeringarna. I november 2013 fastställde kommunfullmäktige 2014 års investeringsbudget till 56,4 mkr. Kommunstyrelsen beslutade i april att ombudgetera cirka 3,2 mkr för pågående projekt och/eller täckning av underskott i investeringsredovisningen 2013. Efter detta beslut ökade budgeten för investeringar 2014 till totalt 59,6 mkr. Investeringarna uppgick till 54,2 mkr år 2014 och därmed blev investeringsvolymen 5,4 mkr lägre än budgeterat. En del av dessa återstående medel avsåg pågående investeringsprojekt och fördes över till 2015 års investeringsbudget. Under de senaste åren har kommunen haft för höga nettoinvesteringar i förhållande till resultatutvecklingen över tid. Nettoinvesteringarna 2014 var de högsta någonsin under ett enskilt budgetår; hela 42,4 mkr högre än 2013 och 12,0 mkr högre än 2012. Investeringsnivån har legat på en konstant hög nivå sedan 2008, med undantag av 2013. Investeringsnivån 2014 medförde också att kommunen tvingades lånefinansiera delar av investeringarna. I redovisningen framgår att lånefinansieringen ökade med 35,5 mkr under 2014. Inför 2015 budgeterade kommunen 25,2 mkr till investeringar, vilket gjorde att nivån kommer att minska i förhållande till tidigare år. I den totala nivån för 2015 ingår ett anslag för den fortsatta ombyggnaden av Centralskolan på 7,0 mkr. I investeringsplanen för 2015 2017 är budgeten totalt 60,6 mkr. De senaste tio åren redovisade kommunen en nettoinvesteringsnivå som var högre än 15 mkr vid åtta till fällen; under 2005, 2007 2012 och 2014. De senaste fem åren, 2010 2014, investerade kommunen för 152,7 mkr netto. Kommunen sålde vård- och omsorgsboendet Åsevi för cirka 7,6 mkr under 2014 vilket påverkade kassaflödet positivt och delvis minskade lånebehovet. Nivån på investeringsutgifterna de senaste fem åren (152,7 mkr) i relation till resultat och plan enliga avskrivningar för samma period (89,4 mkr), visar en obalans på 63,3 mkr sedan 2010. Det motsvarar 12,7 mkr per år. Denna obalans måste finansieras med ökad upplåning eller minskning av likviditeten. En alltför hög investeringsvolym över tid medför också ökade driftkostnader och avskrivningsnivåer, samt behov av lånefinansiering som påverkar kommunens räntekostnader och finansnetto. Nedanstående tabell visar pågående och avslutade investeringsprojekt. För en fullständig investeringsredovisning, se not 11 i finansieringsanalysen. 31

Förvaltningsberättelse INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/projekt Proj nr Nettoanslag per projekt Nettoinv t o m 2013 Utgifter 2014 Inkomster 2014 Nettoinv 2014 Nettoinv t o m 2014 Kommunstyrelsen 0 0 - allmän verksamhet 1 074 0 1 074 varav 0 0 IT 0002, 0183, 0190 7 570 6 572 1 074 1 074 7 646 0 0 - teknisk verksamhet 53 135 3 53 132 varav 0 0 Stallbyggnad 0197 2 250 0 91 VA/gata 0208 2 000 1 510 2 589 2 589 4 099 Proj ombyggn Centralskolan 0175 2 700 3 548 44 460 44 460 48 008 SUMMA 54 209 3 54 206 Kolumn Nettoinv t o m 2014 innehåller investeringar fr o m redovisningsåret 2004. 32

Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning Redovisningen ger en samlad bild av det totala ekonomiska åtagandet för kommunen och dess bolag, oavsett verksamhetsform. I den sammanställda redovisningen ingår Grästorps kommun och Grästorps Fjärrvärme AB (GFAB). Sammanställningen baseras på kommunens samt bolagets resultat- och balansräkningar. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen är borttagna. Kommunens redovisningsprinciper var vägledande när redovisningen upprättades. I aktiebolag anses kommunen ha ett väsentligt inflytande om den har en röstandel på minst 20 procent. Kommunens andel i Grästorps Fjärrvärme är 40,2 procent. Grästorps kommun är även delägare i andra verksamheter, men kommunens andel är där mindre än 4,5 procent. Det gör att kommunens ekonomiska åtagande i dessa verksamheter är försumbart. Därför ingår inte dessa i den sammanställda redovisningen. Grästorps Fjärrvärme AB Grästorps Fjärrvärme AB startade 1999, med produktion och försäljning av fjärrvärme till det befintliga kulvertnätet i Grästorps tätort. Bolaget ägdes tidigare helt av Grästorps kommun. Numera är det den andra delägaren i bolaget, Lantmännen Agrovärme AB, som har en ägarandel på 59,8 procent. Bolaget producerar och säljer färdig värme. Energin framställs av biobränsle och distribueras via fjärrvärmekulvert till fastigheter i Grästorps tätort. Panncentralen i Grästorp är integrerad med kulvertnätet. Bolagets verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den anmälningspliktiga produktionen står för 99 procent av bolagets nettoomsättning. Bolaget har arbetat fram kontrollprogram för att besikta utsläpp och ta hand om restprodukter. Det finns planer på att bygga ut kulvertnätet ytterligare och att ansluta nya kunder till det befintliga kulvertnätet. Kommunens borgensåtagande för bolaget var vid årets slut 1,3 mkr. Av bolagets redovisning framgår att årets resultat för 2014 uppgick till 16 tkr. Försäljningsintäkterna uppgick till 8 257 tkr och kostnaderna, inklusive avskrivningarna, var 8 202 tkr, vilket gav ett rörelseresultat på 55 tkr för 2014. Finansnettot uppgick till 71 tkr. Bolagets balansomslutning uppgick till 21 442 tkr, varav eget kapital utgjorde 7 687 tkr. De långfristiga skulderna uppgick till 1 875 tkr på balansdagen. Bolagets soliditet uppgick till 36 procent. 33

Förvaltningsberättelse SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING 2014 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter 81 056 83 140 81 055 74 237 Verksamhetens kostnader 345 893 346 862 334 036 322 248 Avskrivningar 13 653 14 746 14 385 13 347 Verksamhetens nettokostnader 278 490 278 468 267 367 261 358 Skatteintäkter 215 774 215 774 211 026 207 511 Generella statsbidrag 71 336 71 336 64 963 60 239 Finansiella intäkter 326 332 353 466 Finansiella kostnader 2 171 2 205 2 505 2 653 Resultat före extraordinära poster 6 775 6 769 6 470 4 205 Årets resultat 6 775 6 769 6 470 4 205 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING 2014 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2014 2013 2012 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 241 328 240 175 201 041 206 223 Materiella anläggningstillgångar 228 399 229 934 197 541 202 730 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 219 754 221 289 189 079 193 644 Maskiner och inventarier 8 645 8 645 8 462 9 086 Finansiella anläggningstillgångar 12 929 10 241 3 500 3 493 Aktier och andelar 5 109 2 421 3 500 3 493 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 59 986 62 735 49 811 44 031 Förråd 523 650 658 735 Fordringar 20 763 21 433 22 016 25 052 Kassa och bank 38 700 40 651 27 137 18 244 SUMMA TILLGÅNGAR 301 314 302 909 250 849 250 253 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 133 268 133 671 126 902 120 432 Därav årets resultat 6 775 6 769 6 474 4 205 AVSÄTTNINGAR 10 746 10 746 4 263 4 250 Pensioner och liknande förpliktelser 3 746 3 746 4 263 4 250 Avsättningar 7 000 7 000 0 0 SKULDER 157 300 158 492 119 684 125 570 Långfristiga skulder 90 735 91 489 57 300 61 096 Kortfristiga skulder 66 565 67 004 62 384 64 474 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 301 314 302 909 250 849 250 253 34

Bildningsverksamhet Räkenskaper 35

Räkenskaper Ekonomin i sammandrag NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 Antal invånare 31 dec 5 630 5 641 5 639 5 674 5 776 Förändring under året 11 2 35 102 81 Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivning mkr 359,5 346,2 333,3 325,4 326,1 intäkter mkr 81,1 78,8 71,6 65,5 63,5 nettokostnader mkr 278,5 267,4 261,6 260,0 262,6 nettokostnader/inv kr 49 465 47 409 46 398 45 817 45 460 Nettoinvesteringar mkr 54,2 11,8 42,2 25,1 19,4 Nettoinvesteringar/inv kr 9 628 2 089 7 492 4 420 3 361 Utdebitering % 21,57 21,57 21,57 22,00 21,75 Skatteintäkter mkr 215,8 211,0 207,5 206,1 200,3 Totala tillgångar mkr 301,3 247,8 247,0 223,9 204,9 Totala tillgångar/inv kr 53 519 43 935 43 810 39 456 35 478 Anläggningstillgångar/inv kr 42 865 35 669 36 376 30 894 29 528 Omsättningstillgångar/inv kr 10 654 8 266 7 434 8 562 5 950 Avsättning/skuld, pensioner mkr 3,7 4,3 4,3 4,3 1,8 Ansvarsförbindelse, pensioner mkr 148,9 157,5 146,3 147,8 135,6 Låneskuld mkr 90,7 55,3 58,8 38,2 26,7 Låneskuld/inv kr 16 116 9 799 10 434 6 740 4 619 Eget kapital mkr 133,3 126,5 120,0 116,0 108,5 Eget kapital/inv kr 23 671 22 424 21 284 20 436 18 789 Soliditet % 44 51 49 52 53 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse % 5 13 11 14 13 Borgen och förpliktelser 1) mkr 116,0 100,6 109,9 81,1 38,0 Borgen och förpliktelser/inv kr 20 606 17 839 19 494 14 294 6 583 Likvida medel mkr 38,7 24,7 17,0 24,8 16,8 Likviditet 2) % 89 75 65 73 49 Finansnetto mkr 1,8 2,1 2,0 1,7 1,2 Årets resultat/inv kr 1 203 1 147 721 1 309 479 Årets resultat i % av skatt och statsbidrag % 2,4 2,3 1,5 2,8 1,0 1) Exklusive ansvarsförbindelse pensioner 2) Likvida medel och korta fordringar/korta skulder 36

Räkenskaper Resultaträkning Belopp i tkr Not Budget 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 75 855 81 056 78 804 71 623 Verksamhetens kostnader 2 342 469 345 893 333 147 321 251 Avskrivningar 3 12 627 13 653 13 089 12 014 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 279 241 278 490 267 432 261 641 Skatteintäkter 4 215 599 215 774 211 026 207 511 Statsbidrag och utjämning 5 71 520 71 336 64 963 60 239 Finansiella intäkter 6 290 326 345 466 Finansiella kostnader 7 2 426 2 171 2 430 2 509 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 5 742 6 775 6 472 4 065 ÅRETS RESULTAT 5 742 6 775 6 472 4 065 37

Räkenskaper Finansieringsanalys Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not 2014 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 6 775 6 472 4 065 Justering för av- och nedskrivningar 13 654 13 089 12 014 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 6 532 13 63 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 26 961 19 574 16 016 Ökning/minskning, kortfristiga fordringar 663 2 837 1 208 Ökning/minskning, förråd, exploateringstillgångar 10 0 96 59 Ökning/minskning, kortfristiga skulder 4 757 2 130 1 424 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 32 381 20 377 13 443 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 54 206 11 783 42 247 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 12 7 126 2 618 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 6 742 6 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 400 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 53 822 9 171 41 847 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 13 57 938 9 625 29 650 Amortering av skuld 14 22 478 13 186 9 059 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 35 460 3 561 20 591 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 24 681 17 036 24 848 Likvida medel vid årets slut 38 700 24 681 17 036 38

Räkenskaper Balansräkning Belopp i tkr Not 2014 2013 2012 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 241 329 201 209 205 127 Materiella anläggningstillgångar 228 399 195 022 198 946 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 15 219 754 186 560 189 860 Maskiner och inventarier 16 8 645 8 462 9 086 Finansiella anläggningstillgångar 12 929 6 188 6 181 Aktier och andelar 17 5 109 5 088 5 081 Långfristiga fordringar 18 1 100 1 100 1 100 Bidrag till statlig infrastruktur 19 6 720 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 59 986 46 630 41 918 Förråd och exploateringstillgångar 20 523 523 619 Fordringar 21 20 763 21 426 24 263 Kassa och bank 22 38 700 24 681 17 036 SUMMA TILLGÅNGAR 301 314 247 839 247 045 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL, vid årets början 126 493 120 021 115 956 Årets resultat 6 775 6 472 4 065 EGET KAPITAL, vid årets slut 23 133 268 126 493 120 021 - resultatutjämningreserv 24 3 515 2 995 0 - övrigt eget kapital 129 753 123 498 120 021 AVSÄTTNINGAR 10 746 4 263 4 250 Pensioner och liknande förpliktelser 25 3 746 4 263 4 250 Andra avsättningar 26 7 000 0 0 SKULDER 157 300 117 083 122 774 Långfristiga skulder 27 90 735 55 276 58 837 Kortfristiga skulder 28 66 565 61 807 63 937 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 301 314 247 839 247 045 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 116 014 100 612 110 425 Borgen gentemot kommunens företag 29 1 280 1 280 1 280 Borgensåtaganden egnahem 30 234 322 354 Övriga förpliktelser 31 114 500 99 010 108 791 Ansvarsförbindelser 148 898 157 517 146 269 Pensionsförpliktelser intjänade före -98 32 148 898 157 517 146 269 - därav särskild löneskatt 29 070 30 753 28 556 39

Räkenskaper Nothänvisningar Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 1 Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter 80 210 73 112 Ersättning pensionskostnad 20 22 Reservation för befarade kundförluster 71 8 Borgensavgift 222 343 Momsåterbetalning 21 0 Jämförelsestörande post: Återbetalning AFA-medel 0 5 335 Reavinst försäljning Åsevi 512 0 Verksamhetens intäkter 81 056 78 804 2 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader 337 557 329 657 Faktiska personalkostnader 44 412 43 177 Kalkylerade personalkostnader 47 630 45 929 Omställningsfonden 141 125 Pensioner 16 545 12 848 Kalkylerade pensionskostnader 9 906 9 775 Löneskatt 4 474 2 986 F-skatt fastigheter 4 2 Medfinansiering E20, periodisering 280 0 Övriga kostnader 16 56 Jämförelsestörande poster: Retroaktiva elkostnader för åren 2003-2012 avseende Lunneviområdet 3 675 Kostnader vid översvämning 140820 1 419 Partiell inlösen av ansvarsförbindelse inklusive löneskatt 4 427 Verksamhetens kostnader 345 893 333 147 3 Avskrivningar Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. 13 653 13 089 4 Skatteintäkter Årets preliminära skatteintäkter 216 350 212 267 Prognos årets slutavräkning 616 1 377 Slutavräkning föregående år 40 136 Summa 215 774 211 026 5 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 51 965 53 089 Strukturbidrag 584 0 Bidrag för LSS-utjämning 5 663 6 438 Fastighetsavgift 10 264 10 386 Regleringsbidrag 1 304 2 572 Kostnadsutjämningsbidrag 1 556 7 522 Summa 71 336 64 963 6 Finansiella intäkter Penningmarknadskonto 160 210 Räntor placerade medel 85 49 Övriga ränteintäkter 46 24 Räntesäkring/ränteswap 35 62 Summa 326 345 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, anläggningslån 1 829 1 750 Ränta pensionskostnad 71 100 Sänkning diskonteringsränta pensioner 0 306 Dröjsmålsränta (lev fakturor) 8 7 Ränta kvarskatt 13 0 Avgift bankgirot 49 27 Räntesäkring/ränteswap 201 240 Summa 2 171 2 430 8 Årets resultat, före extraordinära poster Beloppet överförs från resultaträkningen, motsvarar resultat före extraordinära poster. 6 775 6 472 9 Ej likvidpåverkande poster Skuldförändring och finansiell kostnad inklusive löneskatt på avsättning pensioner 517 13 Medfinansiering E20 7 000 0 Nedskrivning inventarier Åsevi 49 0 Summa 6 532 13 10 Förändring förråd/expl tillgångar Förändring förråd 0 96 Summa 0 96 40

Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 11 Förvärv materiella anläggningar IT-investeringar 1 074 463 Åse Viste Arena 0 200 Inventarier/maskiner 1 122 741 Kulturhus/Centrumåtgärder kv Höken 0 171 Utsmyckning torgmiljö 583 0 Kök C-skolan om-/tillbyggnad 0 100 Vattenledning Salstad förstärkning 0 488 Övervakningssystem VA/reningsverk 44 204 Säkerhet/trygghetsåtgärder 1 246 495 Förskola Ambjörnsgården 0 2 751 Forshallspromenaden 0 100 Centralskolan projektering/omb 44 460 3 093 Vatten/avlopp landsbygd 285 78 Förskola kök förstudie 24 50 Hiss m m Åsevi 0 502 Maskinhall/varmlager 69 0 Vattenverk uv-filtrering 0 271 Återvinningscentral, förbättring 96 120 VA/gata 2 589 1 510 Ytterbelysning Lunneviskolan 0 24 Staket varutransport Lunneviskolan 0 9 IT-stöd förråd 7 20 Utrustning källsortering återvinningscentral 0 74 Gatubelysning Östra vägen 0 213 Förrådsbyggnad Lunnevi 0 98 Stallbyggnad 91 8 Diskinlämning Lunneviskolan 87 0 Utemiljö förskola Ugglan 29 0 Belysning Skubbet 500 0 Kartsystem 81 0 Tillgänglighetsåtgärder gata 102 0 Gatubelysning 151 0 Gång- och cykelvägar 83 0 Lekplatser 199 0 Lunneviskolan ventilation 743 0 Upprustning Jon Jesperssalen 236 0 Asfaltering tennisbana 208 0 Bänkytor kök Kommunens Hus 97 0 Summa 54 206 11 783 12 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Plommonet 3, bokfört värde 0 2 618 Försäljning Åsevi 1, bokfört värde 7 126 0 Summa 7 126 2 618 13 Nya lån Nya lån 45 000 0 Konverterade lån 12 938 9 625 Summa 57 938 9 625 14 Amortering av skuld Amortering innevarande år 3 370 3 436 Inlösta lån 18 599 0 Konverterade lån 0 9 750 Återförda kalkylerade amorteringar innevarande år 3 686 3 686 Kalkylerade amorteringar nästkommande år 4 195 3 686 Summa 22 478 13 186 15 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Exploateringsmark Ingående bokfört värde 5 067 5 067 därav anskaffningsvärden 5 067 5 067 därav ack avskrivningar 0 0 Försäljning 0 0 Utgående bokfört värde 5 067 5 067 därav anskaffningsvärden 5 067 5 067 därav ack avskrivningar 0 0 Förvaltningsfastigheter Ingående bokfört värde 98 153 99 966 därav anskaffningsvärden 215 012 217 413 därav ack avskrivningar 116 859 117 447 Nyanskaffning 45 873 3 830 Pågående investering 60 3 143 Försäljning 7 641 2 460 Nedskrivning 511 218 Årets avskrivning 6 353 6 108 Utgående bokfört värde 130 603 98 153 därav anskaffningsvärden 253 304 224 326 därav ack avskrivningar 122 701 126 173 Anläggningar/industriell verksamhet Ingående bokfört värde 12 669 12 466 därav anskaffningsvärden 48 379 47 011 därav ack avskrivningar 35 710 34 545 Nyanskaffning 2 036 1 171 Pågående investering 215 197 Årets avskrivning 1 187 1 165 Utgående bokfört värde 13 733 12 669 41

Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 därav avskaffningsvärden 50 630 48 379 därav ack avskrivningar 36 897 35 710 därav anskaffningsvärden 7 419 6 855 därav ack avskrivningar 3 773 3 668 Gator, vägar, gatubelysning Ingående bokfört värde 29 128 29 234 därav anskaffningsvärden 54 020 52 580 därav ack avskrivningar 24 892 23 346 Nyanskaffning 1 853 1 440 Årets avskrivning 1 535 1 546 Utgående bokfört värde 29 446 29 128 därav anskaffningsvärden 55 873 54 020 därav ack avskrivningar 26 427 24 892 Hyresfastigheter Ingående bokfört värde 268 299 därav anskaffningsvärden 618 618 därav ack avskrivningar 350 319 Årets avskrivning 31 31 Utgående bokfört värde 237 268 därav anskaffningsvärden 618 618 därav ack avskrivningar 381 350 Övriga fastigheter/anläggningar Ingående bokfört värde 41 275 42 828 därav anskaffningsvärden 61 161 60 835 därav ack avskrivningar 19 886 18 007 Nyanskaffningar 1 411 633 Pågående investering 199 Årets avskrivning 2 218 2 186 Utgående bokfört värde 40 667 41 275 därav anskaffningsvärden 62 771 61 468 därav ack avskrivningar 22 104 20 193 Summa utgående bokfört värde 219 754 186 560 därav anskaffningsvärden 428 264 393 878 därav ack avskrivningar 208 510 207 318 16 Maskiner och inventarier Maskiner Ingående bokfört värde 3 187 2 990 därav anskaffningsvärden 6 349 6 115 därav ack avskrivningar 3 162 3 125 Nyanskaffning 1 070 741 Årets avskrivning 611 544 Utgående bokfört värde 3 646 3 187 Inventarier Ingående bokfört värde 4 995 5 710 därav anskaffningsvärden 22 857 29 958 därav ack avskrivningar 17 862 24 248 Nyanskaffningar 1 177 687 Pågående investering 81 0 Avyttring/utrangering 50 0 Årets avskrivning 1 378 1 402 Utgående bokfört värde 4 825 4 995 därav anskaffningsvärden 24 115 30 645 därav ack avskrivningar 19 290 25 650 Övriga inventarier Ingående bokfört värde 279 386 därav anskaffningsvärden 1 256 2 273 därav ack avskrivningar 977 1 887 Nyanskaffningar 0 0 Årets avskrivning 105 107 Utgående bokfört värde 174 279 därav anskaffningsvärden 1 256 2 273 därav ack avskrivningar 1 082 1 994 Summa utgående värde 8 645 8 462 därav anskaffningsvärden 32 790 39 774 därav ack avskrivningar 24 145 31 312 Leasing Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 1 993 2 510 Senare än 1 år men inom 5 år 1 149 1 101 Senare än 5 år 0 0 3 143 3 611 Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter 814 1 467 Framtida finansiella kostnader 33 66 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 781 1 401 42

Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 307 620 Senare än 1 år men inom 5 år 474 781 Senare än 5 år 0 0 781 1 401 17 Aktier och andelar Grästorps Fjärrvärme AB 2 688 2 688 Naturgaskonsortiet, Skaraborg 6 6 Förenade Småkommuners Försäkring 2 000 2 000 Summa aktier 4 694 4 694 Stiftelsen Bergagården 10 10 Laxfond Vänern 20 20 Västergötlands turistråd 5 5 Grästorps Energi, reglering med Grästorps Fjärrvärme AB 10 10 Kommuninvest ek för 328 307 RKHF Trygga Hem i Grästorp 42 42 Summa andelar 415 394 Summa aktier och andelar 5 109 5 088 20 Förråd Virkesförråd 21 21 Exploateringstillgångar 502 502 Summa 523 523 21 Fordringar, kortfristiga Kundfordringar 2 739 2 434 Skatt- och statsbidragsfordringar 12 127 9 201 Övriga fordringar 5 897 9 791 Summa 20 763 21 426 22 Kassa, bank Kassa, växelkassa 17 16 Plusgiro 492 262 Bank 38 191 24 403 Summa 38 700 24 681 23 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 126 493 120 021 Årets resultat 6 775 6 472 Utgående eget kapital med hänsyn tagen till årets resultat 133 268 126 493 Insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt insatskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om återbäring för 2014 med 182 678 kronor för Grästorps kommun. Grästorps kommuns totala insats kapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2014-12-31 till 682 040 kronor. 18 Långfristiga fordringar Långfristig fordran Kommuninvest ek för 1 100 1 100 Summa långfristiga fordringar 1 100 1 100 19 Bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering enligt beslut oktober 2014 7 000 0 Upplösning 1/25-del om året t o m år 2038 Upplösning t o m 2014 280 0 Summa 6 720 0 Rörelsekapital 6 579 15 177 Anläggningskapital 139 847 141 670 Eget kapital 133 268 126 493 24 Resultatutjämningsreserv, RUR 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Efter årets avsättning uppgår reserven till 3 515 tkr. Ingående värde av resultatutjämningsreserv 2 995 2 045 Årets avsättning 520 950 Utgående värde av resultatutjämningsreserv 3 515 2 995 43

Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 25 Avsättningar Pensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 inklusive ränta Ingående avsättning 3 429 3 419 Ränteuppräkning 68 56 Basbeloppsuppräkning 11 25 Årets utbetalningar 560 735 Förändring diskonteringsränta 0 246 Intjänad PA-KL/ÖK-SAP 96 152 Övrig post 107 40 Pensionsutfästelser förtroendevalda 95 226 Utgående avsättning 3 010 3 429 Ingående avsättning löneskatt 834 831 Ränteuppräkning 16 13 Basbeloppsuppräkning 2 6 Årets utbetalningar 136 178 Sänkning diskonteringsränta 0 60 Intjänad PA-KL/ÖK-SAP 23 37 Övrig post 22 10 Pensionsutfästelser förtroendevalda 23 55 Utgående avsättning löneskatt 736 834 Summa avsättningar 3 746 4 263 Aktualiseringsgrad 97,0 % 96,0 % Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Antal visstidsförordnanden Politiker 1 1 Tjänstemän 0 0 26 Andra avsättningar Medfinansiering enligt beslut oktober 2014 7 000 0 Indexering 2014 0 0 Summa 7 000 0 27 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 55 276 58 837 Nya lån 57 937 9 625 Kalkylerad amortering innevarande år 3 686 3 686 Verklig amortering 21 969 13 186 Kalkylerad amortering nästkommande år 4 195 3 686 Summa 90 735 55 276 28 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 17 796 13 612 Förutbetalda intäkter 8 088 9 624 Räntor, upplupna 115 183 Övriga skulder 26 125 24 530 Semesterlöneskuld inklusive okompenserad övertid 14 441 13 858 Summa 66 565 61 807 29 Borgen, kommunala företag Grästorps Fjärrvärme AB 1 280 1 280 Summa 1 280 1 280 30 Borgensåtagande egnahem Motsvarar 40 % vid ev förlustförsäljning av återstående kapital inklusive ränta. Statens Bostadsfinansierings AB 193 277 Boverket/Statens Bostadskreditnämnd 41 45 Summa 234 322 31 Övriga förpliktelser Grästorps Energi ek för 17 100 18 393 Grästorps Energi AB 1 656 1 840 IK Gauthiod 1 502 1 884 Ekarnas Golfklubb 360 480 Grästorps Konserthus 100 100 Fiber, vatten och avlopp i Flo ek för 3 000 0 RKHF Trygga Hem i Grästorp 90 782 76 313 Summa 114 500 99 010 44

Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 Grästorps kommun har i oktober 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Grästorps kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 477 tkr och totala tillgångar till 290 729 650 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 111 664 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 108 492 tkr. Kapital i överskottsfonden hos KPA Pensionsförsäkring AB 0 0 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser i balansräkning (not 25) 3 746 4 263 Pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (not 32) 148 898 157 517 Summa totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt (återlån) 152 644 161 780 Inga placeringar avseende pensionsmedel finns. 32 Ansvarsförbindelser Pensionsåtaganden intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 126 764 117 713 Ränteuppräkning 1 055 1 193 Basbeloppsuppräkning 172 2 506 Försäkring IPR/inlösen 3 563 0 Gamla utbetalningar 4 776 5 016 Sänkning diskonteringsränta 0 9 525 Aktualisering 67 0 Bromsen 475 0 Övrig post 826 509 Beräkning förtroendevald 108 334 Utgående avsättning 119 828 126 764 Ingående avsättning löneskatt 30 753 28 556 Ränteuppräkning 257 290 Basbeloppsuppräkning 41 609 Försäkring IPR/inlösen 864 0 Gamla utbetalningar 1 160 1 216 Sänkning diskonteringsränta 0 2 310 Aktualisering 16 0 Bromsen 115 0 Övrig post 200 123 Beräkning förtroendevald 26 81 Utgående avsättning löneskatt 29 070 30 753 Summa 148 898 157 517 45

Räkenskaper Redovisningsprinciper Redovisningen baseras på bokföringsmässiga grunder och följer god redovisningssed enligt reglerna i kommunal redovisningslag. Undantag: Kommunen har inte upprättat någon fullständig systemdokumentation över bokföringssystemet enligt 2 kap. 7. Rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR) används där det är tillämpligt. Undantag från rådets rekommendationer gjordes i följande fall: Rekommendation 11.4. Materiella anläggningstillgångar av mindre värde skrivs av från det år (12 månader) då anläggningen tas i bruk eller är färdigställd. Detta är ett avsteg från rekommendationen som anger att all avskrivning ska ske vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Eftersom detta endast avser tillgångar av mindre värde, är skillnaden marginell. Med hänsyn till anläggningens totala avskrivningstid bedöms detta inte utgöra något hinder. Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres- och leasingavtal tillämpas inte. Samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Däremot lämnas upplysningar om leasingavtalens omfattning och löptider i nothänvisningarna. Rekommendation 18.1. Inkomst från anslutnings avgifter periodiseras mot investeringsutgiftens avskrivningstid, om den totala intäkten för redo visnings året överstiger 500 tkr. Vid lägre belopp intäktsförs anslutningsavgifterna i sin helhet, då en periodisering över till gångens avskrivningstid inte skulle vara meningsfull med hänsyn till beloppens storlek. Tomtmark för exploatering som gjorts i ordning för att säljas klassificeras som omsättningstillgång. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och oreglerad övertid skuldbokfördes och kostnaden redovisas på verksamhetsnivå. Den avgiftsbestämda delen av pensionerna bokfördes under kortfristiga skulder, med utbetalning i mars 2015. För den förmånsbestämda delen har kommunen en försäkringslösning. Intjänad pension före 1998 redovisas i sin helhet som ansvarsförbindelse (blandmodellen). Beräkningsunderlaget för pensioner utgår från RIPS, Riktlinjer för beräkning av pensions skuld. Kostnaden för löneskatt på pensioner behandlas på samma sätt som pensionskostnaden i redovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättades enligt förvärvsmetoden. Ingen avskrivning gjordes på investeringar i materiella anläggningstillgångar som pågår över bokslutsdagen. Anläggningstillgångar togs upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Avskrivningstiden för tillgångar beräknas efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) förslag till avskrivningstider. De avskrivningstider kommunen tillämpar i bokslut 2014 framgår i tabellen. I bokslutet för 2014 tillämpas inte komponentavskrivning. Arbetet med att anpassa redovisningen till nya avskrivningsregler påbörjades genom en översyn av komponentindelning inom området gator och vägar. En anpassning av kostnaderna för planerat underhåll genomfördes delvis till budget 2015 då dessa kommer att aktiveras. Detta kommer att vara helt genomfört till budget 2016. Avskrivningstider, år Inventarier 3 10 Fordon 10 Bostadshus 20 33 Idrottsanläggningar 20 Byggnader 20 33 Gator och vägar 33 VA-verk, ledningsnät 35 Känslighetsanalys (mkr) Resultatpåverkan Löneökning med en procent 2,8 Tio heltidstjänster +/ 4,6 Ökad upplåning med tio mkr 0,1 Ränteförändring med en procent +/ 0,9 Förändring av statsbidrag och utjämningssystem med en procent +/ 0,8 Skattehöjning med en krona +10,5 46

Allmän verksamhet Allmän verksamhet 47

Allmän verksamhet 1 Sammanfattning Allmän verksamhet Ove Johansson, verksamhetschef Några av de viktigaste uppgifterna under 2014 var ansvaret för värdskapsutbildningen av all personal i kommunen. Jag tycker också att all personal har tagit till sig utbildningen. Bra har blivit ännu bättre värdskap! Vårt varumärke, som kommunfullmäktige beslutade om i slutet av 2013, lyckades vi använda effektivt i marknadsföringen. Ett exempel är kommunens film som spreds på Facebook, Youtube och hemsidan med över 2 000 visningar på kort tid! Vi var också de första som införde kommunal webb-tv med nyheter varje vecka. Grästorp vågade sticka ut och vi var först i Sverige med jämställdhetsbonus för personalen. Under 2015 fortsätter vi att utveckla en ännu effektivare administration för hela kommunen. En utmaning är att förbättra information och dialog med medborgarna. Grästorp ska även ta viktiga steg för att bli en e-kommun med fler e-tjänster. Syftet är att skapa en dygnetruntmyndighet för invånarna. Allmän verksamhet kommer även att utveckla hemsidan och sociala medier ännu mer. Kommunen ska fortsätta att arbeta för ett gott värdskap och att alla ska känna sig nöjda med bemötandet när de haft kontakt med allmän verksamhet. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Verksamhetens högsta prioriterade mål är att förbättra profileringen av Grästorp. Bilden av Grästorp, som formulerades i den varumärkesplattform som fullmäktige fastställt, var lyckosam. Några exempel på detta är jämställdhetsbonusen (först i Sverige), webb-tv (troligen också först i Sverige) och alla lyckade evenemang som verksamheten deltog i. Allmän verksamhet uppnådde i stort sett alla sina mål och uppfyllde samtliga kvalitetsgarantier under första och andra tertialen. Undantaget var synpunktshanteringen, där två svar inte lämnades inom 14 dagar på grund av semester. En satsning på Värdskap med hjärta och kunskap genomfördes för alla kommunanställda, där allmän verksamhet hade huvudansvaret. Samtliga anställda gick en utbildning på detta tema, med uppföljning under en medarbetardag. I en genomlysning av kommunens kvalitetssystem Kommunkompassen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utförde, fick kommunen höga poäng. Det gällde framför allt politisk styrning och uppföljning samt resultat och effektivitet. I Svenskt Näringslivs ranking av företags klimat hamnade Grästorp på plats 42, vilket var en förbättring med en placering sedan förra året. Arbetsmarknadsenhetens ungdomsprojekt för unga som står längst från arbetsmarknaden fortsatte. Målet för hela arbetsmarknadsenheten är att minst 70 procent av deltagarna ska gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de grupper som hittills genomförts. Kommunens satsning på landsbygdsutveckling tog ny fart. En förening i Flo började att anlägga fiber, vatten- och avloppsnät och i resten av kommunen fanns det pågående aktiviteter. Går alla planer i lås kommer Grästorp att bli en unik kommun för landsbygds boende inom denna service. Fullmäktige antog i december en landsbygdsstrategi som innebär fortsatta satsningar. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 11 935 10 722 8 572 Kostnader 44 764 42 363 38 972 Nettokostnader 32 829 31 641 30 400 Budget 32 950 31 409 30 256 Budgetavvikelse 121 232 144 1.3 Grunduppdrag och vision Allmän verksamhets uppdrag är att ansvara för omvärldsbevakning, samhällsservice, information, marknadsföring, kvalitetsutveckling, arbetsmarknad och integration. Tyngdpunkten ligger på att ansvara för processerna inom verksamhets- och ekonomistyrning, personal, information, ärendehantering, inköp och IT i hela kommunen. Den allmänna verksamhetens ansvar för kvalitetsutvecklingen bidrog till att kommunen nu har en stabil ekonomi, nöjdare medborgare, framgångsrika ledare och medarbetare som tar ett stort ansvar för kvaliteten. En grundläggande framgångsfaktor i detta arbete är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda 48

Allmän verksamhet och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga med vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att med frihet under ansvar genomföra detta utifrån sin professionella roll. Arbetsmarknadsenheten fortsätter att nå sina högt ställda mål. Integrationsarbetet flyttades, i samband med en omorganisation, till social verksamhet. Kommunens ansvar för jobbcoachning och ersättningar till nyanlända flyttades till arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Allmänna verksamheten bidrar till att förverkliga Grästorps vision genom samhällsplanering för ett attraktivt boende, varumärkesbyggande och arbetet med näringslivsfrågor. Kommunens engagemang i Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) innebar att samverkan mellan kommun och näringsliv hade en fortsatt god utveckling, som manifesterades på Grästorps mässan den 26 april. Mycket arbete lades på att påverka regionen och Trafikverket för att minska den tunga trafiken genom samhället. Arbetet gav resultat och en satsning fanns med i förslaget som togs av regionstyrelsen i oktober. 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Nöjda kunder chefer 3,7 3,7 z Analys För att utveckla bemötandet och värdskapet utbildades alla anställda i kommunen. Allmän verksamhet ansvarade för projektet och totalt genomfördes 18 utbildningstillfällen. Utvärderingarna visade att syfte och mål med utbildningarna uppfylldes till stor del. Insatsen pågick fram till 16 maj, då en ny medarbetardag med föreläsare gav ytterligare inspiration. Allmän verksamhet gjorde även en kundundersökning bland alla chefer, som visade att kommunen klarade målvärdet 3,7 på en fyragradig skala. Cheferna ansåg dock generellt att de tyngdes av för mycket administrativt arbete. Det innebar för lite tid till ett mer coachande och närvarande ledarskap. Efterfrågan på ökat stöd från informationsverksamheten var fortsatt hög, inte minst i samband med olika evenemang som exempelvis Grästorpsmässan. En analys av enkätsvar med efterföljande möten i verksamheternas chefsgrupper visade ett önskat och utökat stöd i informationsarbetet. Inköpsverksamheten implementerade de rikt linjer som kommunstyrelsen beslutat. En utbildning för alla inköpsansvariga med rätt att göra direktupphandlingar genomfördes. Verksamhetens reception på Medborgarkontoret fortsatte att fungera utmärkt. En mer välkomnande miljö skapades, som dessutom tydliggör vart man ska vända sig när man besöker kommunen eller söker någon tjänsteman. Kommunen införde e-tjänster och medborgarna erbjöds att komma in med önskemål om fler liknande tjänster. I den genomlysningen av kommunens kvalitetssystem Kommunkompassen, som SKL genomförde, fick kommunen höga poäng. Det gällde framför allt politisk styrning och uppföljning samt resultat och effektivitet. Kommunen lanserade också en ny medborgartjänst, Skattekollen, som på ett pedagogiskt sätt visar vart skattepengarna hamnar. 49

Allmän verksamhet Slutsats Verksamheten söker hela tiden vägar för att effektivi sera och förenkla administrationen för alla kunder, det gäller såväl de externa som interna. Digitala formulär, e-tjänster och e-fakturor är exempel på detta. Verksamheten fortsätter utvecklingen för att få än mer nöjda kunder. Allmän verksamhet ser över och prioriterar om inom informationsområdet för att möta de ökade krav som finns hos övriga verksamheter och förtroendevalda. Utbildningsinsatsen för alla anställda i värdskap och bemötande fortsätter att genomföras under 2015 och kommer därefter att utvärderas 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Öka kommunens attraktionskraft Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Förbättra profileringen av Grästorp Öka bostadsbyggandet i hela kommunen z z z Antal publiceringar (lokalmedia) 1221 1150 Antal rikspubliceringar 1672 1150 Antal bygglov för bostadsbyggande 23 20 Analys Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor Insatser för att öka barns och ungas inflytande gjordes. Ungdomsrådet träffades tidigare inför varje kommunstyrelsemöte. Tyvärr svalnade intresset och det var få ungdomar som medverkade. Förbättra profileringen av Grästorp Den allmänna verksamhetens mål och högsta prioritet var profileringen av Grästorp. Målet följdes upp genom mätning av antalet publiceringar i media. Målvärdet var 1 150 för lokalmedia och 1 150 för riksmedia. Resultatet för lokalmedia blev 1 221 och 1 672 för riksmedia. Defini tionen av riksmedia var allt utom NLT, TTELA, Radio Väst, Radio Skaraborg, Lidköpingsnytt. nu och Skaraborgs bygden. Kommunens Facebook-sida hade 478 följare vid årsskiftet 2014 2015. Det stora utslaget i riksmedia visades i samband med att jämställdhetsplanen antogs av kommunstyrelsen. Den innehöll bland annat en jämställdhetsbonus för de som delar lika på föräldraledigheten. Det ökade intresset för Svenskarnas parti bidrog även till resultatet, eftersom Grästorp ofta nämndes i dessa sammanhang. En Grästorpsfilm producerades under året. Utifrån varumärkesplattformen beskrev filmen fördelarna med att bo och verka i Grästorp. Den ska användas i olika marknadsföringsinsatser. Kommunens satsning på landsbygdsutveckling tog ny fart. En förening i Flo började att anlägga fiber, vatten- och avloppsnät och i resten av kommunen fanns det pågående aktiviteter. Går alla planer i lås kommer Grästorp att bli en unik kommun för landsbygds boende vad gäller denna service. I december antog fullmäktige en landsbygdsstrategi med mål och åtgärder för en fortsatt utveckling. I Grästorps kommun råder bostadsbrist. En mindre utredning om förutsättningarna för att skapa ett gemensamhetsägt bostadsbolag genomfördes. Det stora problemet beror på att marknadsläget i Grästorp är lägre än investeringskostnaden, vilket innebär ett ökat risktagande. Målvärdet för bygglov för bostadsbyggande uppnåddes dock under sista tertialet. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Allmän verksamhet bidrog till samhällsplanering för ett attraktivt boende och arbete kring näringslivsfrågorna. Kommunens engagemang i Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) utvecklade samverkan mellan kommun och näringsliv. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat hamnade Grästorp på 42:a plats. Det var en förbättring med en placering sedan 2013. I en enkät till 70 företagare i Grästorp hörde Grästorp till de 20 bästa i Sverige. Däremot var nyfö 50

Allmän verksamhet retagandet fortsatt lågt i kommunen, 19 nya företag startades under året. Allmän verksamhet vill påverka regionen och Trafik verket att minska den tunga trafiken genom Grästorp. En satsning fanns i förslaget som antogs av regionstyrelsen i oktober. Arbetsmarknadsenhetens ungdomsprojekt för unga som står längst från arbetsmarknaden fortsätter. Målet för arbetsmarknadsenheten är att minst 70 procent av deltagarna ska gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de grupper som hittills genomfört programmet. Slutsats Det behövs åtgärder för att vitalisera ungdomsrådet. Det är nödvändigt om rådet ska bli ett levande inslag i beredningsarbetet och ge ett reellt inflytande för kommunens ungdomar. Profileringen av Grästorp, utifrån den varumärkesplattform som kommunfullmäktige beslutat, är ett målinriktat och långsiktigt arbete. Bilden av Grästorp som en kommun där det händer mycket kreativt och positivt förstärktes. Det är ändå viktigt att vara medveten om att det även finns mindre smickrande saker som skrivs om Grästorp. Ett exempel är att kommunen ligger dåligt till beträffande bredbandsutbyggnaden. Den frågan kopplas till vatten och avlopp på landsbygden. Flera arbetsinsatser gör dock att situationen så småningom kommer att se bättre ut. I tätorten byggs stadsnätet ut av Grästorps Energi. Här finns en plan som innebär att hela tätorten kommer att få tillgång till fiber om ett antal år. Det stora genomslag kommunen fick i mass media för jämställdhetsbonusen visar att det krävs något unikt och kontroversiellt för att en liten kommun som Grästorp ska kunna tränga igenom i mediebruset. Grästorp fick mycket positiv respons för initia tivet, men det fanns även de som varit kritiska. Hur kommunen ska öka intresset för nyföretagande är en fråga som kommer att diskuteras i Näringslivssamverkan Grästorp (NSG). En åtgärd som på sikt kan ge resultat, är att kommunen samverkade med Essunga och Vara som hade sommarlovsentreprenörer för andra sommaren i rad. Det bästa sättet att öka antalet arbetstillfällen är att de befintliga företagen växer. NSG planerar därför ett projekt inför 2015, som ska ge professionellt stöd till företag som vill utvecklas och växa. Trygga Hem i Grästorp är den kooperativa hyresrätts förening som ska bygga tio trygghetsboenden i samband med renoveringen av Åsevi vård- och omsorgs boende. Blir efterfrågan stor finns planer på att bygga fler. Trygghetsboenden är en bra väg för kommunen att skapa rörelse på bostadsmarknaden och minska bostadsbristen. Framtiden för bostadsbyggande ser ljusare ut än på länge. Det finns långt framskridna planer på att bygga hyresfastigheter med 20 lägenheter. Ett optionsavtal gjordes med ett småhusföretag för att exploatera och bygga det sedan länge detaljplanerade området Skogsgläntan. En offensiv satsning på att locka hit invånare från Holland och angränsande länder planeras för kommande år. 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetar-index (NMI) 80 70 z Analys Någon ny medarbetarenkät genomfördes inte under året. Alla enheter analyserade den enkät som gjordes 2013 och upprättade därefter handlingsplaner för att ytterligare öka trivsel och motivation bland medarbetarna. Verksamheten tog även fram en modell för det systematiska arbetsmiljöarbetet och friskvård i samverkan med teknisk verksamhet. Modellen implementerades i hela kommunen. Arbetet startade i oktober med utbildning för alla chefer och skyddsombud. Slutsats Verksamheten fortsätter sitt arbete enligt ovanstående analys under kommande år. 51

Allmän verksamhet 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser z Budgetavvikelse Samma eller ökad kvalitet inom befintliga resurser z Nej Ja Analys Allmän verksamhet redovisade ett mindre överskott mot budget för 2014. Analysen visade ganska stora budgetavvikelser, både positiva och negativa, för olika anslag i verksamheten. Kostnaderna översteg budget, men genom högre intäkter blev det samman taget ett positivt resultat för hela verksam heten. Oförutsedda kostnader som belastade resultatet 2014 var exempelvis en lantmäteriförrättning utifrån en överenskommelse 2005 för åtgärder på Södergatan (väg 47). Dubbel bemanningen av nämndsekreterare och kommun sekreterare under hösten, i anslutning till pensionsavgång och nyrekrytering, medförde ökade personalkostnader. Det var dock en förutsättning för att personalen skulle kunna ta ut sparad semester och kompensationsledighet. Arbetsmarknadsenheten redovisade ett bra ekonomiskt resultat genom aktiviteter och åtgärder som enligt gällande regelverk omfattas av ekonomiskt stöd från staten. Detta medförde ökade intäkter. Anslaget för bostadsanpassning ökades inför budgeten 2014. Det redovisade beloppet motsvarade i princip budget. För första gången på flera år rymdes kostnaderna för bostadsanpassning inom budgeten. För att öka effektiviteten fortsatte arbetet med att förbättra rutiner, organisation och effektivare arbetsmetoder. De flesta medarbetarna har under de senaste åren deltagit i olika lean-processer. Inställningen till att minimera slöseri och arbeta med löpande förbättringar har blivit en del av kulturen i verksamheten. Slutsats Den budget som fastlades inför 2015 har inga utrymmen för utökad verksamhet. Det betyder att omprioriteringar krävs för ökade satsningar. Verksam heten ser därför över organisationen för att ta till vara den kompetens som finns och samtidigt skapa resurser för nya utmaningar. Det gäller inte minst inom informations området. Verksamheten ska även tänka innovativt för nya lösningar med målet att effektivisera arbetsuppgifterna. 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier z J J z Vi lovar att frågor från medborgare via mail besvaras inom två arbetsdagar Vi lovar att synpunkter eller klagomål ska besvaras inom två veckor (avvikelse synpunktshantering) Vi lovar att startsidan på hemsidan ska uppdateras varje vecka Avvikelse finns vad gäller garantin att besvara synpunkter inom två veckor. Det berodde på befattningshavarens semester. Avvikelsen handlar om två synpunkter som inte besvarades inom tidsgränsen. 52

Allmän verksamhet 4 Framtida strategier Grästorps kommun har inga resurser för kostsamma marknadsföringsinsatser, men genom att förbättra kommunens egen mediekommunikation är det ändå möjligt att profilera kommunen positivt. Den allmänna verksamheten ska, under kommande verksamhetsår, ta fram underlag för en politiskt beslutad kommunikationspolicy och bygga goda rutiner för mediekommunikationen. Allmän verksamhet fortsätter att effektivisera verksam heten. Den blir en viktig motor i det leanprojekt som kommunen bedriver under kommande år. Den egna verksamheten tar också aktiv del i förbättringsarbetet. Rutiner och kommunövergripande processer ska ses över och även här har lean-metoden utmärkta verktyg att erbjuda. Det gör att med arbetarna själva, med stöd av ledningen, kan utveckla sin verksamhet. Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och uppföljning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemanna organisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att under frihet och ansvar genomföra arbetet utifrån sin professionella roll. Allmän verksamhet genomgår en ganska stor omställning. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara arbetsuppgifterna. En liten kommun måste alltid välja vad den ska göra själv och vad som ska utföras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp samt mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att kunna leva vidare som en fristående kommun. Samverkan mellan de sex kommunerna i västra Skaraborg kommer att förbättra förutsättningarna för denna strategi. Genom samverkan och kvalitetsutveckling i verksamheterna kan Grästorp också dra nytta av de fördelar som en liten kommun har med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommunicera visioner och mål till alla anställda. Engagemanget finns bland kommunens chefer och medarbetare. Allmän verksamhet har en nyckelposition för att driva förändringsprocesser och är därmed en viktig resurs för kommunstyrelsen. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Kommunledning och revision (tkr) 2 096 2 150 1 939 kostnad per invånare (kr) 372 381 344 Allmän kommunadministration, inklusive IT 14 066 13 017 12 821 andel av kommunens bruttokostnad (procent) 4,07 3,91 3,99 Färdtjänst (tkr) 1 412 1 264 1 198 kostnad per invånare (kr) 251 224 212 Räddningstjänst (tkr) 4 798 4 668 4 483 kostnad per invånare (kr) 852 828 795 antal utryckningar 133 129 109 Ökningen mellan 2012 och 2013 beror på ökat antal gräsbränder. 53

Allmän verksamhet Allmän verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Redovisat 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 00 Kommunledning och revision 2 782 87 2 941 87 03 Allmän kommunadministration 13 430 3 503 13 387 2 951 04 Ekonomiadministration 3 243 3 316 06 Personaladministration 1 144 300 1 138 540 07 Fysisk planering 1 010 560 1 447 954 08 Särskilda servicefunktioner 2 223 463 2 150 451 09 Övrig gemensam verksamhet 3 717 258 3 683 458 11 Arbetsområden och lokaler 1 031 1 032 13 Arbetsmarknadsåtgärder 6 396 4 523 7 101 5 841 17 Konsumentpolitisk verksamhet 40 34 21 Markförsörjning 70 91 28 Bostadspolitiska åtgärder 1 200 1 208 43 Turistverksamhet 188 110 255 77 47 Hyra externa lokaler 245 265 78 Färdtjänst 1 347 70 1 537 68 82 Miljöskydd 90 57 88 Räddningstjänst 4 810 4 798 89 Totalförsvar, övriga samhällsskyddande åtgärder 438 440 415 417 SUMMA Allmän verksamhet 43 334 10 384 44 764 11 935 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 43 334 10 384 32 950 Redovisning 44 764 11 935 32 829 Resultat 1 430 1 551 121 54

Bildningsverksamhet Teknisk verksamhet 55

Teknisk verksamhet 1 Sammanfattning Teknisk verksamhet Mattias Svensson, verksamhetschef De två absolut största händelserna var ombyggnationen av Centralskolan samt vatten- och avloppsfrågorna med en stor översvämning. Kommunen sanerade och kopplade bort dagvatten från spillvatten, vilket medförde ökad och effektivare reningsprocess. Det viktigaste inför 2015 är fortsatt effektivi sering. Verksamheten ska arbeta mer med organisationen och rutiner för att säkerställa god kvalitet på alla plan. Hela personalen ska engageras i förbättringsarbetet, både i stort och smått. Kunskap ska hämtas av personalen och verksamheten ska arbeta övergripande med utveckling. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Ekonomin var, och kommer alltid att vara, ett prioriterat område som verksamheten arbetar mycket med. Ekonomin var under året ansträngd men kontrollerad. Vad gällde de prioriterade målen, så uppfyllde verksamheten dessa på ett tillfredsställande sätt utifrån de resurser som fanns att jobba med. Det goda resultatet i medarbetarundersökningen var en stabil grund för det fortsatta utvecklings arbetet. En bra och trygg arbetsmiljö där med arbetarna trivs är en förutsättning för fortsatt utveckling. 2. Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 54 759 53 143 45 584 Kostnader 87 146 87 686 80 463 Nettokostnader 32 387 34 543 34 879 Budget 31 753 29 947 30 988 Budgetavvikelse 634 4 596 3 891 1.3 Grunduppdrag och vision Den tekniska verksamhetens uppdrag är att förvalta och förädla kommunens fastigheter, gator, vattenoch avloppssystem (VA-system) samt parker. Uppdraget består även av att förse Grästorps kunder med näringsriktiga måltider. Grästorps medborgare och besökare ska tycka att: Lokaler är väl underhållna och välstädade Gator och parker är i gott skick Vattnet är av god kvalitet Den serverade maten är god. Verksamheten jobbar målmedvetet för att leva upp till kommunens målsättning: att utföra uppgifterna effektivt och med hög kvalitet. z Ò Målvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet De två översta måtten ingår i medborgarundersökningen som gjordes 2013. zmedborgarnas betyg på renhållning 67 65 zmedborgarnas betyg på vatten och avlopp 79 79 Bedömning av tillgänglighet av gång- och Ja zcykelvägar z Medborgarpanelen 0 % 0 % zwebbinformation till medborgare 84 % 83 % 56

Teknisk verksamhet Analys Tekniska verksamheten jobbade målmedvetet med att öka tillgängligheten, alltid tillgodose ett gott bemötande och ha ett professionellt förhållningssätt mot kunder och medborgare. Detta gav ett positivt resultat i den senaste medborgarundersökningen (2013) och uppfattningen är att resultatet även var gott under 2014. Eftersom medborgarundersökningen bara görs var fjärde år, så ställdes ett antal frågor till medborgarpanelen i slutet av 2014. Svaren indikerade att verksamheten är på rätt spår och uppfattas i enlighet med det målmedvetna arbetet. Hemsidan uppdaterades med jämnare intervall än tidigare för att exponera vår verksamhet gentemot våra kunder. Motionsslingan Skubbet fick ny belysning på sträckan 2,5 km. Hängbelysningen byttes till belysnings stolpar, vilket är både driftsäkrare och energisnålare. Slutsats Teknisk verksamhet ska fortsätta att se över möjligheten för utökade öppettider på återvinningscentralen. Verksamheten ska planera för fler förbättringar under hösten 2015, vilket ska förenkla för medborgarna. Motionsslingan Skubbet ska rustas upp under en period på två år för att underlätta möjligheterna till bättre hälsa och ökad trygghet. Det gäller även Forshalls- och Tengenepromenaden utifrån inriktnings dokumentet för motionsslingorna i Grästorp. Bättre informationsspridning är fortsatt högt på dagordningen. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Öka kommunens attraktionskraft Förbättra barns och ungas fysiska uppväxtmiljö Förbättra utemiljön i kommunen Ò Andel elever som tycker att det är rent och fint på Backenskolan (enkät) Andel elever som är nöjda med inom- och utomhusmiljön på Backenskolan (enkät) Andel elever som tycker att det är rent och fint på Lunneviskolan (enkät) Andel elever som är nöjda med inom- och utomhusmiljön på Lunneviskolan (enkät) z Ò Ò 78 % 80 % 93 % 90 % 76 % 80 % 86 % 90 % Andel elever som tycker att det är rent och fint 40 % 80 % J J på Centralskolan (enkät) Andel elever som är nöjda med inom- och 48 % 80 % J J utomhusmiljön på Centralskolan (enkät) zmatlagning från grunden 85 % 85 % ÒMedborgarnas betyg på gator och vägar 50 52 zmedborgarnas betyg på gång- och cykelvägar 53 52 zmedborgarnas betyg på kommunens miljöarbete 62 59 Antal nya abonnenter utanför verksamhetsområdet 0 0 Skapa bättre förutsättningar för kommunalt vatten z och avlopp på landsbygden De tre måtten som gäller förbättring av utemiljön i kommunen kommer från medborgarundersökningen som gjordes 2013. Analys Förbättra barns och ungas fysiska uppväxtmiljö Med hjälp av investeringar kunde teknisk verksamhet förbättra miljön för barn, ungdomar och personal i kommunens fastigheter. Bland annat komplet terades fastigheter med brandskydd, och ventilationsbyte på Lunneviskolan blev klart enligt etapp 1 av 2. Centralskolan besiktigades med godkännande och slutbevis för etapp 1 och 2. Slutbesiktning ska äga rum i januari 2015. Verksamheten verkar visa ett mycket gott resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. En analys kring de låga resultaten i elevenkäten om inne- och utemiljö på Centralskolan kan ha påverkats negativt på grund av ombyggnationen under 2014. 57

Teknisk verksamhet Kostenheten förbättrade skolmåltiderna överlag. Andelen ekologiska livsmedel ökade i snabb takt och uppgick till cirka 23 procent. Samtidigt höjdes effektiviteten, och ett ekonomiskt utrymme möjliggjorde att Centralskolan och Lunneviskolans kök kunde öka personalstyrkan. Därmed kan alternativa rätter och vegetarisk mat serveras varje dag. Investeringsmedel tilldelades för att behålla kommunens lekplatsers befintliga utbud. Strövområden gallrades och gjordes mer tillgängliga. Trafiksäkerhetsåtgärder genomfördes på Trädgårdsvägen och i Forshall i anslutning till förskolan Asphagen. Verksam heten beviljade det första tillståndet för en privatperson som placerade blomsterlådor för att sänka hastigheten i olika bostadsområden. Förbättra utemiljön i kommunen Medborgarna tyckte att kommunens utemiljö blev bättre. Mycket arbete gjordes för att skogspartier och offentliga miljöer ska upplevas som inbjudande och trygga. Bättre förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden En utredning av kommunalt vatten och avlopp (VA) på landsbygden inleddes som fortfarande pågår. Ett underlag till ansökan om vattenskyddsområde på vattentäkten i Ryda togs fram. Samrådsmöten hölls, vilket medförde att ansökan kunde skickas till länsstyrelsen. En VA-plan startades som ska vara klar under 2015. Vatten- och avloppsföreningar bildades och fler är på gång att skapas. En förening började gräva för avlopp, vatten och fiber som sedan ska kopplas till det kommunala VA-nätet med etapp 1 i början av 2015. Föreningar och fastighetsägare önskade anslutning, vilket medförde en god kartläggning över omfattningen av intressenter. Verksamhetens landsbygdsutvecklare genomförde flera möten, som bidrog till den goda kunskapen kring intresset för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden. Slutsats Kommunen fortsätter att arbeta mot nämndens mål med stöd av aktiviteter och åtgärder enligt analysen ovan. Resultatet förutsätts att bli bättre för att öka Grästorps attraktionskraft och ytterligare förbättra de ungas uppväxtmiljö. Under 2015 kommer verksamheten att starta det nya måttet för antalet nya abonnenter utanför verksamhetsområdet. Målvärdet för 2015 planeras att resultera i 35 nya abonnenter. Verksamheten ska fortsätta att söka alternativa aktiviteter och lösningar för att förbättra det låga resultatet för inne- och utemiljö på Centralskolan. Medel ska frigöras för att investeras i utemiljön på Centralskolan. Utomhusmiljön inkluderades inte i ombyggnadsprojektet och bidrog eventuellt till det låga resultatet. 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en zbedömning av minskad sårbarhet Ja attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetar-index (NMI) 80 70 z NMI är ett sammanfattande index från den senaste medarbetarundersökningen 2013. Analys Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Tekniska verksamheten upplevdes som en attraktiv arbetsgivare. Grunden för antagandet var goda resultat i medarbetarundersökningen samt egna analyser i samband med höstens genomförda medarbetar samtal. Framgången var ett resultat av stort engage mang, tydlighet, lyssnande och tillgänglighet. Minskad sårbarhet inom verksamheten Sårbarheten inom verksamheten blev relativt låg på grund av genomförda rekryteringar av viktiga funktioner. Pensionsavgångar inom de närmsta åren är dock en svårighet och utmaning att lösa. Slutsats Verksamheten har en tuff utmaning på grund av stora pensionsavgångar. Personalförsörjningen kommer därför av naturliga skäl att vara ett fokusområde. Detta innebär dock inte bara negativa konsekvenser, utan även möjligheter till ny personal med nya idéer. Detta är självklart positivt och vidareutvecklande. Att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare är också viktigt för att behålla det fina resultatet enligt den senaste medarbetarundersökningen. Undersökningens frågeställning om verksamhetens mål visar att det dock finns en förbättringspotential. 58

Teknisk verksamhet 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser J J Budgetavvikelse J J Årets energisparåtgärder i kwh 130 000 196 000 Andel miljömärkta inköp (minst mot- krav som EU-ekologiskt) 23 20 zsvarande Samma eller ökad kvalitet till lägre Ja zkostnad (bedömning) Ja Analys Tekniska verksamheten redovisade ett negativt resultat på 634 tkr. Det var ett mycket gott resultat historiskt utifrån förutsättningarna. I resultatet inkluderades de kostnader som översvämningen medförde under hösten. Storleken på dessa kostnader uppgick till cirka 1 800 tkr, intäkterna via ersättning från försäkringsbolaget blev 835 tkr. Utan översvämning hade budgeten balanserats med god marginal. Kostenheten redovisade ett överskott på cirka 500 tkr i sitt bokslut, liksom gatu-, park- och VAenheten som redovisade ett överskott på cirka 300 tkr. Tekniska verksamhetens administrativa budget redovisade också ett överskott på cirka 130 tkr i bokslutet. Fastighetsenheten redovisade ett underskott på cirka 1 600 tkr, vilket är en mycket stor förbättring jämfört med tidigare år ett resultat av vår fokusering på ekonomin. Fastighetsenhetens underskott berodde på ett antal medelstora akuta åtgärder. Merparten av kostnaderna som översvämningen medförde ligger inom detta resultat. Tekniska verksamhetens resultat grundades på återhållsamhet och prioriteringar inom alla enheter. Goda verksamhetsresultat nåddes utan allt för stora minskningar inom området kvalitet. Dock fick vissa aktiviteter och åtgärder stå tillbaks trots att det fanns behov. 2014 års energisparåtgärder nådde godkänt resultat, även om målvärdet inte träffades. Bakgrunden till målvärdet baserades på kommunens beslut för ett energisparmål på 20 procent fram till 2020 med startåret 2009. Om åtgärder prioriterats vid start, hade målvärdet varit 144 kwh per år fram till 2020. Verksamhetens analys, där årets resultat ansågs som godkänt, har sin grund i kommunens energisparmål. Slutsats Med årets goda resultat i ryggen kommer verksamheten att följa den inslagna linjen. Värme- och ventilations anläggningars effektivitet samt injusteringar fortsätter. Verksamheten arbetar vidare med att kartlägga kostnader och öka kostnads effektiviteten. Detta ska medföra en stabilare budget. Samtidigt ser verksamheten att framtiden kan innebära utmaningar eftersom behovet av underhåll kvarstår. Tekniska verksamheten ser positivt på att förbättra och nå målvärdet för energisparande. Den tioåriga investeringsplanen som verksamheten tagit fram och redovisat under gemensamma strategidagar är viktig för ett framgångsrikt arbete. Investeringsplanerna behöver även godkännas i kommande budget processer. 59

Teknisk verksamhet 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zkvalitetsgarantin uppfylls J J Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier zsnöröjningsarbete ska påbörjas vid snödjup som överstiger sex centimeter där kommunalt ansvar gäller zgräsklippning ska ske när gräsets längd överstiger sju centimeter zefter larm och jour- och beredskapstid ska insats vara påbörjad inom 30 minuter zsäkerhetsbesiktningar av lekplatser ska utföras i egen regi vid minst två tillfällen per år zalla matgäster ska kunna äta sig mätta på en näringsriktig måltid zobligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomförs på alla kommunens fastigheter 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Antal anställda 54 54 55 varav kvinnor 29 30 31 varav män 25 24 24 Personalkostnad 24 037 22 292 22 158 Personalkostnad i procent av verksamhetens kostnader 26 25 27 Gator inklusive P-platser och GCM-vägar i kvadratmeter 268 000 268 000 268 000 Verksamheten har inga avvikelser utifrån ställda kvalitetsgarantier. Däremot finns funderingar om att priori tera gång- och cykelvägar före vägar och att sätta tre centimeters snögräns för snöröjning. Det är positivt utifrån hälsa och säkerhet; framför allt för äldre personer. 4 Framtida strategier Tekniska verksamhetens framtida strategier kommer i stor utsträckning att finnas inom området effektivisering och utveckling av den egna verksamheten. Det gäller både ekonomi och kvalitet. Verksamheten kommer också att arbeta målinriktat för att vara det naturliga väl bemötande valet att vända sig till när det gäller stöd och hjälp inom verksam hetens kompetenser. Verksamheten ska signal era tydlighet, professionalitet, ödmjukhet, lyhördhet och hög kompetens. För att nå visioner och strategier behövs delmål och mål inom flera områden. Därför ska de olika målen finnas med som aktiviteter i verksamhetens framtida strategier. Alla aktiviteter och strategier ska ligga i linje med och främja resultaten i kommunfullmäktiges övergripande mål. 60

Teknisk verksamhet Teknisk verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Redovisat 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 05 Teknisk administration 4 069 2 875 4 329 3 283 08 Särskilda serviceverksamheter 5 521 5 064 5 390 5 219 11 Särskilda servicefunktioner 7 055 6 205 8 476 6 410 15 Personal fastighetsavdelning 2 454 1 725 2 700 1 663 21 Markförsörjning 186 200 3 27 Tillhandahållande av bostäder 279 666 164 656 31 Kommunala vägar 6 869 1 073 7 097 1 364 33 Enskilda vägar exklusive tätortsvägar 340 340 34 Personal förråd 7 208 6 381 7 408 7 032 36 Resecentrum 352 68 300 68 41 Parkverksamhet 1 426 1 432 42 Fritidsanläggningar 7 105 330 8 130 354 44 Övriga fastigheter 168 144 268 145 54 Vattenförsörjning och avloppshantering 6 349 6 475 6 388 6 389 56 Avfallshantering 4 430 3 915 4 351 3 943 63 Skolbarnsomsorg (kost) 360 360 64 Grundskola (fastigheter och kost) 16 592 8 340 16 372 8 926 67 Särskola (kost) 24 24 72 Förskoleverksamhet (fastigheter och kost) 5 566 2 090 5 559 2 195 77 Särskilda boendeformer (fastigheter) 2 074 2 898 2 244 3 099 78 Jon Jespers restaurang 5 086 3 659 5 191 3 745 88 Räddningsstation 398 250 424 265 SUMMA Teknisk verksamhet 83 911 52 158 87 146 54 759 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 83 911 52 158 31 753 Redovisning 87 146 54 759 32 387 Resultat 3 235 2 601 634 61

Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet 62

Bildningsverksamhet 1 Sammanfattning Bildningsverksamheten Pernilla Bjerkesjö, verksamhetschef Det viktigaste under 2014 var ombyggnationen av Centralskolan. Den innebär att vi kan ha en anpassad verksamhet till det nya pedagogiska arbetssättet, med olika indelningar av elevgrupper i olika sammanhang. Arbetet Lust att lära i en lärande kultur har fokus på att lärare och elever tillsammans ska arbeta för att förbättra studieresultaten. De som är involverade i föreningsbidrag fick ett förnyat arbetssätt, som hänger ihop med föreningarnas planerade målgrupper och verksamheter. Det innebär att det blir en tydligare politisk riktning i fördelningen av föreningsbidragen. Det viktigaste inför 2015 är starten av den nya ungdomsverksamheten, där ungdomar även fortsättningsvis får vara med och styra både innehåll samt den nya kommande byggnadens utformning. Verksam heten kommer att starta i Centralskolan och under tiden träffas ungdomar, personal och arkitekter tillsammans för planering. Ett annat viktigt projekt under 2015 är Kubprojektet som handlar om mänskliga rättigheter och medmänskliga skyldigheter. Det är Raoul Wallenberg Academy som står bakom projektet med Grästorp som pilotkommun. Förutom skolan får alla föreningar, företag, kommunens personal, brukare och invånare vara med. Det blir flera aktiviteter och utställningar både i Grästorp och Stockholm. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Verksamheten visade en budget i balans, där intäkterna blev högre än beräknat. Kostnadseffektiviteten i grundskolan, räknad i kostnad per betygspoäng, fick ett utfall på 315 där målvärdet var 331. Det prioriterade målet var att alla verksamheter skulle öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser. Verksamhetens samtliga garanterade servicenivåer infriades och visade inga avvikelser. Resultatet för nationella prov i matematik för årskurs 3 stack ut, där endast 47 procent blev godkända. Liknande resultat märktes i hela Sverige. 2013 fick Grästorps kommun väldigt låga resultat vad gäller elevers lust att lära. Resultatet var bättre i undersökningen 2014 men behöver fort farande förbättras. Meritvärdet för årskurs 9 ökade (207) jämfört med 2013 (199,6). Även behöriga till gymnasiet ökade från 85 procent till 89 procent, medan rikssnittet i Sverige var 86 procent. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 11 636 11 990 10 145 Kostnader 121 938 118 718 113 774 Nettokostnader 110 302 106 728 103 629 Budget 111 196 108 679 106 437 Budgetavvikelse 894 1 951 2 808 1.3 Grunduppdrag och vision Lust att lära i en lärande kultur Nämndens prioriterade mål: * Barn och elever möts av en utmanande, pedagogisk miljö med trygghet och lust att lära. * Alla elever når målen i samtliga ämnen och stimuleras till toppresultat. * I Grästorp stimuleras utvecklingen av kulturella, idrottsliga och kreativa aktiviteter. Vision: En modern skola i framtiden. Genom ett entreprenöriellt lärande, digitala lärandemiljöer, att våga vara normbrytande och flexibla skapar vi större kunskapsfokus för våra barn och elever samt ger dem möjlighet att bli världsmedborgare. I bildningsverksamheten ingår förskola, skola, fritid, kultur och bibliotek. Verksamheten genomgår en förändring inom många områden en förändring som pågår i hela skolsverige och inte bara i Grästorp. Med en ny skollag, nya kursplaner och läroplaner har riksdagen tagit ut en annan kursriktning. Den innehåller entreprenöriellt lärande, digitala lärandemiljöer och ännu större arbetslagssamverkan för all personal. Kommunens vision 2020 tydliggör utvecklingen av entreprenörskapet, vilket är en mycket viktig del i förskolans och skolans utveckling. Det är inom skolan som Grästorps framtida medborgare fostras. En del av strategin är att ligga i topp vad gäller betyg och behörighet till gymnasieskolan. Nämnden sätter därför kunskapsmålen främst. All verksamhet ska ha sin grund i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska 63

Bildningsverksamhet arbeta mer med analys, forskning och utvärdering. Kommunen uppmuntrar all samverkan med högskola och universitet, och redan idag finns gemensamma projekt. Grästorp arbetar också, bland annat genom Team Agera, i samverkan med social verksamhet för att snabbt fånga upp barn och unga i riskzonen. Ett tidigt uppfångande minskar risken för mer bestående problem. Inom lärcentra läggs störst vikt på att samordna resurserna och fokus där det behövs bäst. Det är därför en stor fördel att verka inom gemensamma lokaler i Kulturhuset, med bättre möjligheter till studier för alla invånare i kommunen. Verksamheten kan därmed fokusera ännu mer på individuella behov. Folk- och skolbiblioteket finns också i Kultur huset. Skolbibliotek är en självklar del i barns och elevers lärande. Under läsåret 2013 2014 tillsattes därför en grupp som tog fram en plan för läsåret 2014 2015, där olika aktiviteter provas ut för att stimulera kreativitet, lust att lära samt öka läsförmågan. Fritidsverksam heten i kommunen har en tydlig profil med många olika idrottsanläggningar. Det idrottsliga arbetet genomförs i de många ideella föreningarna. Bildningsverksamheten arbetar med bidrag, föreningsråd och särskilda insatser. 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda J J Nöjda elever (enkät) 75 % 85 % med kommunens verksamhet Nöjda vårdnadshavare 83 % 80 % z Analys 2013 fick Grästorps kommun väldigt låga resultat vad gäller elevers lust att lära. Resultatet var bättre i undersökningen 2014 men behöver fortfarande förbättras. Lust att lära är viktigt i elevernas skoldag, både för att nå toppresultat och för att trivas. Alla lärare inom alla årskurser har i uppdrag att tala om lust att lära i sina klasser. De ska även fråga eleverna vad just de anser skapar lust att lära. Vårdnadshavarna uppger att de är nöjda med förskolan och skolan. Vårdnadshavarna uppgav också att deras barn kände sig trygga och trivdes. Förskolan har haft toppresultat under flera år. Men det gäller ändå att ständigt identifiera olika utvecklingsområden, och under våren 2014 arbetade kommunen med att skapa förutsättningar för att utveckla pedagogiken. Slutsats Under uppstartsdagarna för personalen, 14 15 augusti 2014, inleddes utvecklingsarbetet med Lust att lära i en lärande kultur. Det innebär bland annat att både barn, elever och personal ska arbeta i en lärande kultur med ökat inflytande och ansvar för var och en. Här tog pedagogerna även med resultatet från intervjuer med eleverna, där frågan var vad som kunde öka lusten att lära. 64

Bildningsverksamhet 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och Barn och elever möts av en znäringsriktig skolmåltid Ja ungas uppväxtvillkor utmanande, pedagogisk miljö Lärarna är bra på att väcka mitt intresse och 73,7 % 70 % i kommunen med trygghet och lust att lära zlust att lära (elevenkät) Elevernas ansvar och inflytande (elevenkät) 80 % Bedömning av måluppfyllelse på fritidshem Ja zoch fritidsklubb (bedömning) Bedömning av måluppfyllelse på förskolorna Ja z(bedömning) Alla elever når målen i samtliga ÒAndel elever som når målen i alla ämnen 71 % 75 % ämnen och stimuleras till J J Resultat nationella prov åk 6 85,6 % 95 % toppresultat ÒMeritvärde 207 210 Andel behöriga elever till något nationellt 89 % 100 % J J program på gymnasiet, vårtermin 2014 ÒResultat nationella prov åk 9 89 % 90 % J J Resultat nationella prov åk 3, matematik 47 % 90 % ÒResultat nationella prov åk 3, svenska 85 % 90 % zflickors meritvärde och betyg ämne för ämne 218 210 ÒPojkars meritvärde och betyg ämne för ämne 180,1 210 Andel pojkar i åk 1 3 som nått målen i alla 90,3 % 100 % Òämnen enligt skriftligt omdöme Andel pojkar i åk 4 5 som nått målen i alla 81 % 100 % J J ämnen enligt skriftligt omdöme Andel flickor i åk 1 3 som nått målen i alla 90,4 % 100 % Òämnen enligt skriftligt omdöme Andel flickor i åk 4 5 som nått målen i alla 80,8 % 100 % J J ämnen enligt skriftligt omdöme Öka kommunens I Grästorp stimuleras utvecklingen av kulturella, idrottsliga zantal föreningar 93 93 attraktionskraft zantal besökare på onsdagar i Kulturhuset 1 495 1 400 och kreativa aktiviteter Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Analys De olika nyckeltalen i olika sammanhang kan räknas ihop på olika sätt. I framtiden redovisas därför endast nyckeltal på samma sätt som Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och Skolverket. Redovisningen blir därmed mer lättförståelig och lättillgänglig. Meritvärdet för årskurs 9 ökade (207) jämfört med 2013 (199,6). Även behöriga till gymnasiet ökade från 85 procent till 89 procent, medan rikssnittet i Sverige var 86 procent. Det är glädjande att resultatet tyder på en positiv trend. Resultat för nationella prov i matematik för årskurs 3 stack ut, där endast 47 procent blev godkända. Liknande resultat märktes i hela Sverige. Hälften av landets elever missade samma fråga. I förutsättningarna för uppgiften fanns en linjal. Men linjalen började från värdet 10 cm i stället för 0 cm, vilket hälften av barnen i Sverige inte såg. Lärarna och rektorerna analyserade samtliga resultat för att se hur måluppfyllelsen ska bli ännu bättre. Slutsats Resultaten för kommunens elever visade en positiv trend. Trots detta finns delar kvar i olika ämnen som måste utvecklas. Utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur kommer att ge resultat på sikt. Syftet är att utveckla all undervisning i alla ämnen och att pröva olika metoder och angreppssätt. 65

Bildningsverksamhet 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en Nöjd medarbetar-index (NMI) 69 70 attraktiv arbetsgivare Nöjdhet med samverkan (bedömning) Ja Analys Arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren planerade uppstarten av läsåret med tonvikt på arbetsmiljö. Resultatet av planeringen genomfördes under 14 15 augusti 2014 och blev två mycket bra uppstartsdagar. Alla arbetslag gjorde egna handlingsplaner som ska genomföras de närmsta åren för en så bra arbetsmiljö som möjligt. Slutsats De handlingsplaner som togs fram under uppstartsdagarna på arbetslagsnivå kommer att följas upp under två kompetensdagar våren 2015. Även handlingsplaner på enhetsnivå från medarbetarundersökningen finns med i det fortsatta arbetet. 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Ò Budgetavvikelse Kostnadseffektivitet i grundskolan (kostnad per betygspoäng) z Nej 315 331 Analys Verksamheten har en budget i balans. Slutsats Resultatet blev positivt år 2014. Det berodde på att intäkterna blev högre än beräknat. 66

Bildningsverksamhet 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zkvalitetsgarantin uppfylls J J Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier z Åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå målen Minst två gånger per termin får vårdnadshavare zinformation om sitt barns utveckling (föräldraenkät) zgaranterad förskoleplats inom fjorton dagar Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där zkränkningar och mobbning aktivt motverkas Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där kränkningar och mobbning aktivt motverkas (andel zlikabehandlingsärenden där elever och föräldrar känner att de fått hjälp med situationen) Kulturhuset skapar förutsättningar för kreativt lärande zoch kulturella möten (bedömning) Resultatet visade inga avvikelser. Under 2015 ska kommunen ta fram en ny ungdomsverksamhet riktat till invånare i åldern 13 17 år. Ungdomarna ska få möjlighet att diskutera vilket innehåll verksamheten ska ha. Det finns även en politisk vilja att bygga ett nytt aktivitetshus för de unga. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Antal elever per lärare 13,5 13,6 12,5 Antal barn per årsarbetare * 5,2 5,5 5,9 Medeltal gymnasieelever ** 197 214 240 Medeltal grundskoleelever 622 613 601 Medeltal förskolebarn 266 263 278 Snittkostnad per gymnasieprogram och elev *** räknat i kr 98 950 96 970 92 970 Antal elever i musikskolan 92 88 90 * Antal barn per heltidstjänster inom förskola och familjedaghem per 15 oktober exklusive kök, lokalvård, vaktmästeri och förskolechef. ** Antal g ymnasieelever i friskolor och andra kommuner. *** Snittkostnad för elevernas programkostnader vad gäller g ymnasieskola exklusive skolbuss och inackorderingstillägg. 4 Framtida strategier Under 2015 kommer bildningsverksamheten att fortsätta med utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur. De olika förskolorna och skolorna kommer att pröva olika metoder och strategier för att ytterligare utveckla undervisningen. Det ska resultera i att alla barn och elever når en högre måluppfyllelse, får högre meritvärden och blir behöriga till gymnasiet. Förskolan står inför en ny utmaning där kommunen ser att antalet platser inte längre räcker till, och det gäller både lokalyta och personal. Tillsammans med tekniska verksamheten startades en utredning som ska visa ett resultat som hjälper kommunen att täcka behovet för flera år framöver. Hela Grästorp deltar i Kubprojektet. Kommunen arbetar med mänskliga rättigheter samt medmänskliga skyldigheter. Raoul Wallenberg Academy står bakom projektet som ska bli en utställning i Grästorp och Stockholm. Grästorp tilldelades rättigheten Rätten till rättvis behandling. 67

Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Redovisning 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 44 Fritidsverksamhet 1 930 55 1 458 287 45 Stöd till fritidsverksamhet 747 0 761 4 46 Biblioteksverksamhet 3 894 30 3 940 96 48 Stöd till kulturverksamhet 238 213 49 Övrig kulturell verksamhet 656 50 946 61 60 Gemensam administration 1 962 0 1 756 1 62 Skolformsövergripande aktiviteter 2 583 50 3 057 253 63 Skolbarnsomsorg 0 1 730 111 1 717 64 Grundskolan 52 755 1 765 56 020 3 613 65 Ungdomsutbildning, gymnasieskola 22 243 200 21 045 436 66 Vuxenutbildning 3 001 900 2 787 1 028 67 Särskola 3 328 0 2 987 0 69 Musikskola 1 200 515 1 164 454 72 Förskoleverksamhet 25 394 3 440 25 693 3 686 SUMMA Bildningsverksamhet 119 931 8 735 121 938 11 636 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 119 931 8 735 111 196 Redovisning 121 938 11 636 110 302 Resultat 2 007 2 901 894 68

Social verksamhet Social verksamhet 69

Social verksamhet 1 Sammanfattning Social verksamhet Hans Ekensskär, verksamhetschef Social verksamhet arbetade mycket med fokus på kvalitet för kunden. Bland annat anställde verksamheten en samordnare vars uppdrag är att arbeta med förebyggande insatser, starta volontärverksamhet samt utveckla anhörigstödet inom hela social verksamhet. Det var även glädjande att kommunens äldreboende i en nationell mätning rankades som nummer fem i Sverige vad gäller känsla av upplevd trygghet. Kommunen tecknade i början av året ett avtal gällande ensamkommande flyktingbarn, vilket var en utmaning inom lagstiftning och handläggning. I december påbörjades äntligen byggstarten av Nya Åsevi, med möjlighet till trygghetsboenden för äldre i kommunen. Inför 2015 kommer hälsoperspektivet för de äldre att vara ännu mer i fokus. Det gäller även frågor om ny digital teknik. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Bokslutet för 2014 visade ett totalt överskott på cirka 200 tkr. Verksamheten Individ- och familjeomsorg (IFO) redovisade ett underskott på endast 450 tkr, trots placerings kostnader motsvarande cirka 3 000 tkr under 2014. Kvalitetsgarantin som erbjöd en genomförandeplan inom 30 dagar uppfylldes inte inom alla enheter. Totalt 17 genomförandeplaner (målvärde 24) granskades. Av dessa blev 13 godkända. Verksamhetens extra satsning på registrering i kvalitetsregistren förbättrade resultatet avsevärt under 2014. Inom måtten nöjd med aktiviteter inom särskilt boende samt trygghet att bo på särskilt boende fanns en stor positiv förändring. Kunderna var mycket nöjda med de aktiviteter som erbjöds och kände sig trygga. Nationellt rankades Grästorps äldreboende som nummer fem vad gällde trygghet. De komplicerade barn- och ungdomsärendena ökade i omfattning, vilket ställde höga krav på verksam heten. Samtidigt fanns det få barn familjer som behövde försörjningsstöd, vilket var positivt utifrån ett barnfattigdoms perspektiv. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 50 652 34 409 31 692 Kostnader 151 304 136 349 131 152 Nettokostnader 100 652 101 940 99 460 Budget 100 876 97 584 95 398 Budgetavvikelse 224 4 356 4 062 1.3 Grunduppdrag och vision Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En viktig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Serviceinsatser, som gör det möjligt att erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede, är en viktig faktor. För att kunna möta framtidens nya krav skapas nya boendeformer. Det ger förutsättningar för jämlikhet i levnadsvillkor för äldre, samt för personer med funktionshinder. 70

Social verksamhet 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund och medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och Kvalitetssäkring ÒAntal godkända genomförandeplaner (intern uppföljning) 9 12 kunder är nöjda utifrån insats och Antal godkända verkställighetsjournaler utifrån Social- 6 6 med kommunens verksamhet patientsäkerhet (SoL) och Lagen om stöd och service till ztjänstlagen vissa funktionshindrade (LSS), intern uppföljning Antal registreringar i kvalitetsregistret Beteendemässiga 0 0 zoch psykiska symtom vid demens (BPSD) ÒRegistreringar 90 %, Senior alert 85 % 90 % ztäckningsgrad 70 %, Palliativregistret 77,6 % 70 % zpalliativregistret Förbättrad vård i livets slutskede 5 % 6,1 % 5 % J J Palliativregistret Förbättrad vård i livets slutskede 10 % 6,1 % 10 % Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda 88 % 88 % zmed sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda 83 % 89 % J J med hemtjänsten (Öppna jämförelser) Andel nöjda brukare med personlig assistans LSS 86 % 85 % z(kommunens regi egen mätning) De två översta måtten mäts halvårsvis. Det vill säga att utfallet är för de senaste 6 månaderna av 2014. Analys Genomförandeplaner (plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras) granskas regelbundet vid kontroll. År 2014 granskades totalt 17 genomförandeplaner (målvärde 24). Av dessa blev 13 godkända. Detta var en förbättring jämfört med tidigare års mätningar, men är ännu inte ett godkänt resultat. Vad gällde verkställighetsjournaler blev 10 av 12 godkända, vilket anses som ett godkänt resultat och en stor förbättring från tidigare år. Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen fortsatte att satsa på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre under 2014. I hela landet visade resultaten att arbetet gör skillnad för sjuka äldre. Utmaningen är nu att gå från några till alla. Satsningen omfattade fem huvudområden: Sammanhållen vård och omsorg Förebyggande arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling God vård i livets slut. För att stödja fortsatt utveckling och behålla uppnådda resultat i vården gavs fortsatt stöd (prestationsersättning) för registrering i olika kvalitetsregister. Det gäller exempelvis Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD), Senior alert (fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen) samt Svenska Palliativregistret. Kommunens registrering i Senior alert och BPSD följde uppgjord plan, och Palliativ registret följde delvis uppgjord plan. För måtten nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) och nöjda brukare med hemtjänst, gjordes en nationell mätning under 2014 via Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Resultatet presenterades i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Det aktuella resultatet för nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) blev grönt värde och hemtjänst fick rött värde. Enligt Öppna jämförelser gällde gult värde de 50 procent av kommunerna som låg mitt emellan de 25 procent som hade bäst värde (grönt) och de 25 procent med sämst värde (rött). Inom området LSS (personlig assistans och bostad med särskild service och gruppbostad) redovisades en egen mätning för 2013. 71

Social verksamhet Slutsats De godkända genomförandeplanerna och verkställighetsjournalerna förbättrades, och arbetet med dem pågår kontinuerligt. Förbättringen berodde delvis på en utbildning med fokus på dokumentation för all berörd personal under hösten 2013. Verksamheten ser ytterligare behov av utbildning inom dokumentationsområdet under 2015. För att uppfylla lagstiftarens krav är utbildning nödvändig. Finansiering finns för detta ändamål och ingår som en del i kompetensutvecklingsplanen. Verksamhetens extra satsning på registrering i kvalitets registren förbättrade resultatet avsevärt under 2014. Dock krävs ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla goda resultat och kvalitet. Dessutom behövs rutin för registreringarna som en naturlig del i vardagen. Hemtjänstenheten inledde ett stort kvalitetsarbete under 2014. På sikt kommer arbetet att påverka kundnöjdheten. Här kommer självklart dialogen med kunderna att vara en viktig del. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Öka kommunens attraktionskraft Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Utveckla hälsoperspektivet för äldre z z z J J Andel gemensamma fokusplaner mellan 50 % 50 % socialtjänst och förskola/skola Antal barnfamiljer med försörjningsstöd 3 6 Andel i särskilt boende som är mycket eller 69 % 61 % ganska nöjda med aktiviteterna om erbjuds (Öppna jämförelser) Andel som uppger att det känns mycket 34 % 53 % tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst (Öppna jämförelser) Andel som uppger att det känns mycket 67 % 58 % tryggt att bo i särskilt boende (Öppna jämförelser) z Analys Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Relationerna i och utanför familjen har stor betydelse. Det gäller även miljön i bostadsområden, förskola och skola samt i fritidsverksamheterna. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan alltså ske på flera olika arenor, till exempel inom barnomsorgen, skolan eller i hemmet. Svenska barn mår fysiskt mycket bra. Flera undersökningar visar dock att det finns brister i den psykiska hälsan, särskilt den självskattade hälsan och inom vissa grupper enligt Folkhälsorapport 2012. Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska villkor kan ha svårare att utveckla goda relationer till sina barn. Att stödja föräldrarna kan bidra till en bättre situation för barnen. I Grästorp finns till exempel föräldrastödsutbildningar som KOMET och ICDP som fokuserar på de utsatta familjerna. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Det påverkar även deras skolprestationer och kan dessutom leda till beteendeavvikelser. Samverkan mellan skola och socialtjänst är oerhört viktig för att påverka barns uppväxtvillkor. För att säkerställa samverkan arbetar verksamheten med fokusplaner, det vill säga ett gemensamt dokument mellan skola och socialtjänst för planerade insatser. Fokusplanerna är till för att socialtjänst, skola och familj ska arbeta mot samma mål i gemensamma ärenden. Vid den senaste mätningen av fokusplanerna konstaterar kommunen att arbetet nu kommit igång som planerat. Berörda parter upplevde att arbetet med fokusplaner fyllde sin funktion. Ytterligare en viktig del i samverkan är den utökade elevhälsan Team Agera, som har ett starkt fokus på det förebyggande arbetet med barn, ungdomar och deras föräldrar. Statens Folkhälsoinstitut har beviljat utvecklingsmedel till Team Agera i samverkan med Högskolan Väst. Syftet är att främja barn och ungdomars hälsa. Resultatet av detta arbete presenteras under 2015. 72

Social verksamhet Verksamheten fick uppdraget att utreda möjligheten att starta en familjecentral i kommunen i samverkan med skolan, primärvård (Capio) samt Närhälsan. En familjecentral är till för både föräldrar och barn. Den ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. De komplicerade barn- och ungdomsärendena ökade i omfattning, vilket ställde höga krav på verksam heten. Samtidigt fanns det få barnfamiljer som behövde försörjningsstöd, vilket var positivt utifrån ett barnfattigdomsperspektiv. Med ålderdomen förändras hälsan utifrån ett psyko logiskt, emotionellt, fysiskt, socialt samt spirituellt perspektiv. Forskning visar att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkar ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Inom måtten nöjd med aktiviteter inom särskilt boende samt trygghet att bo på särskilt boende fanns en stor positiv förändring. Kunderna var mycket nöjda med de aktiviteter som erbjöds och kände sig trygga. Nationellt rankades Grästorps äldreboende som nummer fem vad gällde trygghet. Det är otroligt glädjande. Måttet trygghet i ordinärt boendet (stöd med hjälp av hemtjänsten) visade ett rött värde enligt den nationella mätningen. Ett av de viktigaste skälen var låg personalkontinuitet. Slutsats Samverkan mellan skola och socialtjänst utvecklas kontinuerligt. Denna samverkan är en viktig del av det proaktiva arbetet för barn och ungdomar i kommunen. Ökningen av antalet komplicerade ärenden följs kontinuerligt upp av verksamheten. En välfungerande familjecentral bedöms kunna förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Aktiviteter för att utveckla hälsoperspektivet för äldre har påverkat måluppfyllelsen i positiv riktning. Utifrån aktuell forskning måste verksamheten även arbeta med utveckling av mått inom hälsoperspektivet för äldre. Kommunens satsning på nya boenden för äldre, baspersonalens stora engagemang och volontärsamordnare är i linje med ovanstående resone mang kring hälsoperspektiv. Vad gäller trygghetsmåtten vill verksamheten öka känslan av trygghet. En viktig del i detta är dialogen med brukare och anhöriga som ska utvecklas. Ett av skälen till rött värde avseende trygghet att bo hemma med stöd från hemtjänsten bedöms vara behovet av personalkontinuitet. Verksamheten påbörjade ett arbete för att hitta bra och effektiva lösningar. I nuläget är det osäkert om resursförstärkningar kan behövas. Under 2015 kommer verksamheten att genomföra egna trygghetsmätningar. 2. 3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun zandel nöjda praktikanter och studenter 100 % 95 % ska vara en attraktiv Nöjd medarbetar-index (NMI) 69 70 arbetsgivare Ò Antal förbättringsidéer i social verksamhet via e-tjänst Nöjd medarbetarindex är från medarbetarundersökningen som gjordes 2013. Analys Nöjd medarbetar-index (NMI) år 2010 visade att verksamhetens lägsta resultat fanns inom områdena organisationsklimat och ledarskap. Ledningsgruppen arbetade aktivt med dessa områden under flera år. Ett kvitto på insatserna var NMI-resultatet för 2013 som visade en kraftig förbättring, jämfört med mätningen 2010. Höga resultat redovisades inom flera enheter, men även låga resultat där hemtjänsten fick lägst värden. Det fanns förklarliga skäl till hemtjänstens resultat, eftersom de gått igenom en stor förändringsprocess som väckte starka reaktioner. Verksamhetens mätning av nöjda praktikanter visade ett mycket positivt resultat. De praktikanter som arbetade inom social verksamhet kände sig väl omhändertagna med ett gott bemötande och bra innehåll. Förbättringar i verksamheten görs utifrån idéer och tankar hos personalen. Men verksamheten saknar ett systematiserat sätt att hantera idéerna. Ett pilotprojekt med e-tjänster för idéhantering startar därför i början av 2015. Inom detta system är det viktigt att personalen verkligen ser att idéerna påverkar verksamheten. 73

Social verksamhet Slutsats NMI 2013 analyserades av ledningsgrupp och personal under år 2014. Handlingsplaner utifrån aktuella förbättringsområden arbetades fram gemensamt och ska följas upp kontinuerligt. För att vårdtagarna ska få bästa möjliga vård och omsorg måste verksamheten ständigt arbeta för att förbättra effektiviteten och kvaliteten. Den som inte ständigt strävar efter att bli bättre, upphör snart att vara bra. 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser z Budgetavvikelse Kostnad i kr per plats i särskilda boende (VKV) z Värdena i VKV (Vad kostar verksamheten i din kommun) är från 2013. Kostnad i kr per vårdtagare inom J J hemtjänsten (VKV) Kostnad för individ- och familjeomsorg z(ifo), räknat i kr per invånare (VKV) Kostnad för äldreomsorg (ÄO), räknat i kr Òper invånare som är 65 år och äldre (VKV) Kostnad för insatser för personer med funktionsnedsättning (LSS), totalt exklusive zersättning från Försäkringskassan, räknat i kr per invånare 0 64 år (VKV) Nej 595 052 689 835 313 024 248 127 2 654 3 414 61 682 56 830 6 795 7 112 Analys Bokslut för 2014 visade ett totalt överskott på cirka 200 tkr. Verksamheten Individ- och familjeomsorg (IFO) redovisade ett underskott på cirka 450 tkr, LSS redovisade ett överskott på cirka 700 tkr och Äldreomsorgen ett överskott på cirka 50 tkr. Gemensam verksamhet redovisade ett underskott på cirka 100 tkr. Kostnaderna för kommunens äldreboenden var låga, men kostnaden för hemtjänst var extremt hög (2013). Därför hade kommunen höga totalkostnader för äldreomsorgen. Slutsats Verksamheten arbetar kontinuerligt med kostnadssänkande åtgärder för högre effektivitet. Åtgärder inom bland annat hemtjänsten visar på sänkta kostnader under ett längre tidsperspektiv. År 2012 redovisade hemtjänsten ett underskott på cirka 3 000 tkr och i aktuellt bokslut ett underskott på cirka 300 tkr, räknat på årsbasis. IFO redovisade ett underskott på endast 450 tkr, trots placeringskostnader motsvarande cirka 3 000 tkr under 2014. För att behålla god kvalitet och hög kompetens i verksamheten, krävs att kommunen även söker statliga utvecklingsmedel. Det är dock förenat med krav som ska uppfyllas. Kommunen måste även ständigt vara uppdaterad om vilka ytterligare medel som finns att söka. 74

Social verksamhet 2.5 Värdighetsgarantier Prioriterade mål De individer som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en aktivitet varje vardag Mått De individer som bor på särskilt boende ska erbjudas en aktivitet varje vardag z 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zkvalitetsgarantin uppfylls J J Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier Vi garanterar att när du tackat ja till erbjudande om J J genomförandeplan görs denna tillsammans med dig inom 30 dagar. Planen följs upp minst var sjätte månad. Vi garanterar att du vid kontakt med socialsekreterare zerbjuds en besökstid inom tio arbetsdagar. Vi garanterar att när du skickat in en komplett ansökan zom försörjningsstöd får du ett skriftligt beslut skickat till dig senast inom sju arbetsdagar. De individer inom äldreomsorgen som har en J J beslutad insats från hemtjänsten erbjuds en skyddsrond i hemmet. De individer som har en beslutad insats från hemtjäns- och är över 65 år erbjuds registrering i Senior zten alert. Kvalitetsgarantin som erbjöd en genomförandeplan inom 30 dagar uppfylldes inte inom alla enheter. Från och med första januari 2015 kommer myndighetsenheten att följa upp att genomförandeplaner finns i aktuella ärenden. Verksamheten beräknar att garantin uppfylls under hösten 2015. Kvalitetsgarantierna om skyddsrond i hemmet kommer att starta under våren 2015. Verksamheten beräknar att garantin uppfylls under hösten 2015. 4 Framtida strategier Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En viktig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Utifrån ett förebyggande pers pektiv, så har socialtjänst och skola sedan några år ett tvärprofessionellt team (Team Agera) som under hösten 2013 tilldelades ett folkhälsopris i Skaraborg. De fick även medel från Folkhälsoinstitutet för ett forskningsprojekt kring nyttan med en utökad elevhälsa. Detta resultat kommer att redovisas våren 2015. En av de främsta utmaningarna för kommunen är att erbjuda god äldreomsorg och en god hälsooch sjukvård. Allt fler i befolkningen når en mycket hög ålder. Äldres förmåga att klara vardagliga sysslor som att städa, handla och laga mat har förbättrats under senare år. Men samtidigt rapporterar allt fler äldre hälsoproblem och besvär av olika slag. Under den senaste tiden har vården och omsorgen för de äldre gjort en stor omstrukturering. Behov av platser i särskilt boende har minskat kraftigt. Dock kommer behovet att öka efter år 2020. Antalet platser på sjukhus har minskat under de senaste åren och genomströmningen av äldre patienter på sjukhus ökade. Detta ställer höga och ökade krav på en mer avancerad eftervård, vilket verksamheten i dag erbjuder på korttidsboende eller i det egna boendet. Den grupp som ökar mest är de mest sjuka äldre. De har omfattande funktionsnedsättningar på grund av åldrande, skada eller sjukdom. För att ge dem god vård och omsorg ställs särskilda krav på hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Socialstyrelsen arbetar brett för att förbättra äldreomsorgen och vården av de mest sjuka äldre. Detta ställer i sin tur ökade krav på kommunerna. För att på bästa sätt ge de svårast sjuka äldre en god och trygg vård och omsorg, krävs en ökad samverkan mellan landsting, primärvård och kommun. Ur ett hälsofrämjande perspektiv finns fyra hörnpelare för ett gott åldrande med friska äldre: Fysisk aktivitet Bra matvanor Social gemenskap Stöd för delaktighet och ett aktivt liv. 75

Social verksamhet Det gäller att kommunen arbetar på ett strukturerat sätt för att möta utmaningarna med en ökande äldre befolkning. Ny teknik kommer att vara katalysatorn som möjliggör nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller via telefon och dator. Screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi underlätta för många av de tyngre arbetsuppgifterna. När tekniken används på rätt sätt får kommunerna besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Kommunerna måste också rusta för att kunna erbjuda en annan form av boende så kallade trygghetsboenden och seniorboenden för de som inte har behov av full service. Det nya Åsevi-projektet kommer att innebära att kommunen får tillgång till service- och trygghetslägenheter för äldre. Det kan påverka inflödet till kommunens äldreboenden, men även minska transporter för hemtjänstens personal. Sammantaget kan det påverka trygghetsaspekten och kostnadsläget positivt. Under åren 2015 2020 kommer cirka 40 procent av social verksamhets personal att gå i pension. Det ställer höga krav på nyrekrytering av personal och krav på kommunen som arbetsgivare. Flera olika åtgärder görs för att möta detta, bland annat genom kommunens engagemang i Vård- och omsorgscollege. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Försörjningsstöd, 1 503 2 038 1 954 nettokostnad tkr Socialpsykiatri, antal insatser 18 15 13 daglig sysselsättning LSS och ASS, antal timmar 85 600 84 000 92 000 Antal behandlade hemtjänstärenden 393 292 167 under året Antal personer som har hemtjänst 170 160 151 under året Särskilda boendeformer, antal 60 60 63 lägenheter Öppenvård, antal insatser barn och familj 65 43 57 76

Social verksamhet Social verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Redovisning 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 70 Gemensam verksamhet 7 060 300 7 573 696 75 Särskilda individuellt inriktade insatser 12 576 198 17 326 4 571 76 Insatser enligt LSS 48 513 24 257 48 635 25 116 77 Särskilda boendeformer 44 989 5 904 45 884 6 934 78 Stöd i ordinärt boende 31 528 13 131 31 886 13 335 SUMMA Social verksamhet 144 666 43 790 151 304 50 652 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 144 666 43 790 100 876 Redovisning 151 304 50 652 100 652 Resultat 6 638 6 862 224 Social verksamhets årsredovisning är tillika social verksamhets kvalitetsberättelse. 77

Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnd 78

Miljö- och byggnämnd 1 Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav nöjda medborgare och företagare inom både miljö- och byggfrågor. Vår goda service var en starkt bidragande orsak till Grästorps klättring till en ny topplacering (42) i rankningslistan över kommuners företagsklimat. De undersökningar vi gjorde visade på mycket nöjda kunder. Inför 2015 är det viktigaste att fortsätta med den höga servicegraden och att ha ett bra bemötande med hög rättssäkerhet. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Miljö- och byggnämnden klarade 2014 med en ordentlig marginal till budgeterade nettokostnader. Återhållsamhet med kurser och effektivisering av nämndens månatliga sammanträden var två bidragande orsaker. Den största utgiftsposten utgjordes av timdebitering för tillsyn och ärendehantering, enligt livsmedels lagen och miljöbalken. Ett antal stora byggprojekt gav intäkter 2014. Projekten kommer dock att generera kostnader under hela byggprocessen. Bland de prioriterade målen fanns god service och smidig administration i miljö- och byggfrågor. Både fullgod hemsidesinformation och nöjd kund-index föll ut enligt målvärdena 70 procent respektive 4 enligt index. Miljö- och byggnämndens operativa myndighetsutövning är viktig för företagsklimatet i kommunen. Grästorps kommun höll en bra nivå på effektivitet och rätts säkerhet enligt Svenskt Näringslivs ranking av företags klimatet i Sveriges kommuner. 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 844 776 782 Kostnader 1 363 1 305 1 342 Nettokostnader 519 529 560 Budget 805 778 756 Budgetavvikelse 286 249 196 1.3 Grunduppdrag och vision Miljö och hälsa Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsyn och ärende handläggning utifrån miljöbalk, livsmedelslag, strålskyddslagen och lag om foder och animaliska biprodukter. Miljö-Hälsa bedriver sin tillsyn främst genom inspektioner för att kontrollera att företag och organisa tioner följer lagen. Miljö-Hälsa ska även lämna råd och upplysningar till allmänheten, samt samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda. Miljö- och hälsoskyddsarbetet styrs främst av ramlagstiftning och nationella miljökvalitetsmål. Miljö- och hälsoskyddschefen eller miljö- eller livsmedels inspektören deltar i aktuella fall för genomgång av ärenden under miljö- och byggnämndens sammanträden. Planarbete, byggnation och trafik Grästorp köpte plan-, bygg- och trafikinspektörs tjänster av Lidköpings kommun för att miljö- och byggnämnden skulle kunna uppfylla lagkraven. Hand läggare från Lidköpings kommun gav också information och råd till enskilda personer och verksamhets utövare i Grästorp. Lidköping redogjorde för aktuella ärenden i miljö- och byggnämnden. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Allmänheten ska få god service och information inom nämndens ansvarsområde Administrationen ska vara smidig i miljöoch byggfrågor z z z Fullgod hemsidesinformation 70 % 70 % Nöjd kund-index Bygg 4,48 4 Nöjd kund-index Miljö och hälsa 4,09 4 79

Miljö- och byggnämnd Analys Hemsidan blir ett allt viktigare verktyg för information, ärendehantering och uppföljning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde en ny hemsidestest hösten 2014. Påståenden som Det ges möjlighet att kunna göra ansökan om bygglov på kommunens webb och Det finns möjlighet att via kommunens webb följa beredning av en bygglovsansökan gav noll poäng, det vill säga lägsta värde. Utfallet av SKL:s hemsidestest resulterade i förtydligande av text på Grästorps hemsida. Under våren 2014 infördes e-tjänster som fungerade bra. Svaren i enkätutskicket visade att det fanns mer behov av information på hemsidan. Slutsats Införandet av e-tjänster förändrade varken miljö- och byggkontorets arbetssätt eller effektivitet. De byggdes ut för att omfatta flera sorters formulär och antalet ansökningar i byggnadsärenden ökade därefter. Det fanns behov av en omfattande genomgång av hem sidans innehåll för miljö och bygg, i stället för att göra sporadiska uppdateringar av de olika delarna. I framtiden ska ytterligare förtydliganden läggas in i texterna, för att därmed länka till olika hemsidor där informationen är mer detaljerad och aktuell. Miljö- och byggnämndens operativa myndighetsutövning är viktig för företagsklimatet i kommunen. Grästorp höll en bra nivå på effektivitet och rätts säkerhet enligt Svenskt Näringslivs ranking av företags klimatet i Sveriges kommuner. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Öka kommunens attraktionskraft Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Förbättra trafiksäkerheten i kommunen, framför allt för barn och unga Antal trafikbeslut 0 2 J J Analys Miljö- och byggnämnden är en ren myndighetsnämnd. I verksamheten fattas främst beslut i trafikärenden utifrån remisser från polismyndigheten. Slutsats Som myndighetsnämnd finns ingen egen budget för strategiskt trafikplaneringsarbete. 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Eftersom kommunen samverkar med Lidköpings kommun redovisas inte detta mål här. Den tjänsteman inom miljö- och bygg som är anställd i Grästorps kommun ingår i den allmänna verksamhetens personalarbete. 80

Miljö- och byggnämnd Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser z Budgetavvikelse Bedömning av ständiga förbättringar z Nej Ja Analys Miljö- och hälsoskyddsarbetet styrs i huvudsak av ramlagstiftning och nationella miljökvalitetsmål. Som myndighetsnämnden inom miljö- och byggnämndens ansvarsområde bestod den största utgiftsposten av timdebitering för tillsyn och ärendehantering, enligt livsmedelslagen och miljöbalken. Ett antal nya stora byggprojekt gav intäkter 2014. De kommer att generera kostnader under hela byggprocessen. Vissa kostnader för ledning och administration belastar även andra konton utanför miljö- och byggnämndens budget. Miljö- och byggnämnden klarade 2014 med en ordentlig marginal till budgeterade netto kostnader. Under mandatperioden 2011 2014 var nämnden återhållsam med kurser och seminarier på annan ort. Dessutom bokade nämnden, enligt rutin, månatliga sammanträden och valde att ställa in mötena när inget ärende krävde beslut i miljö- och byggnämnden. Rutinen, i kombination med de nya byggprojekten, är förklaringen till överskottet. Slutsats Miljö- och byggnämndens budgeterade intäkter på bygglovssidan är helt beroende av inkomna ansökningar. Att endast arbeta med avslutning av äldre ärenden ger obalans i budgeten. Efter projektens profilering och ökad marknadsföring av Grästorps kommun kan miljö och bygg bidra med att effektivt och rättssäkert ta emot ett ökat antal ansökningar. 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zkvalitetsgarantin uppfylls J J Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier z Vi lovar att kvittens på inkomna ansökningar ska skickas ut till sökande med vändande post Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade ansökningar angående miljö- och byggärenden som beslutas i nämnd normalt inte ska överskrida sex veckor Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade ansökningar angående byggärenden som beslutas med delegation normalt inte ska överskrida två veckor Vi lovar att allt kartmaterial ska hållas aktuellt Vi lovar att handläggningstiden för detaljplaneärenden normalt inte ska överskrida ett år Vi lovar att handläggningstiden för trafikärenden normalt inte ska överskrida en månad Vi lovar att handläggningen för komplett inlämnade ansökningar angående miljöärenden som beslutas med delegation normalt inte ska överskrida tre veckor z z z z z z 81

Miljö- och byggnämnd 4 Framtida strategier För medborgare och företagare är det viktigt att miljö- och byggverksamheten fungerar väl. I såväl medborgarundersökningar som Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet, är just bemötande och effektiv hantering av bygglov och andra sökta tillstånd av stor betydelse för hur allmänhet och företagare upplever sin kommun. Nämnden har fastställt sina mål utifrån dessa parametrar. Grästorp ska ha en bra rådgivning och en rättssäker process utan onödiga förseningar. Oavsett hur det går i ett tillstånds- eller kontrollärende ska kunderna och invånarna alltid kunna räkna med ett professionellt bemötande. Miljö-Hälsa är aktiv inom ramen för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Det ger förutsättningar att behålla en hög kompetens, ett effektivt nyttjande av personalresurser samt skapar en enhetlig tolkning av lagstiftningen inom regionen. Miljö Hälsas arbete inom kommunerna Lidköping, Götene och Grästorp ger liknande möjligheter som MVGarbetet på lokal nivå. Miljö-Hälsa prenumererar på en rättsdatabas samt en e-tjänst där nyheter förmedlas för att kunna hålla hög nivå på rättssäkerheten. Inom miljö- och byggnämndens ansvarsområde finns det goda möjligheter att utveckla kvantitet och kvalitet på e-tjänsterna. Detta får inte innebära att invånarna i Grästorps kommun upplever att det bara är hemsidor och digitala blanketter som gäller. En telefonkontakt eller personligt möte är viktigt för att kunna nå målen för kund och medborgare. God service och information kräver en uppdaterad hemsida som är nåbar hela dygnet. Men det behövs även ett mycket ett bra och professionellt bemötande vid en personlig kontakt. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Antal diarieförda ärenden 282 274 327 Tillsynsobjekt livsmedel 50 55 60 Tillsynsobjekt lantbruk 129 123 120 Antal tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet 49 59 55 Antal delegationsbeslut totalt 271 318 386 Bygglov 37 41 39 Parkeringstillstånd 30 23 21 82

Miljö- och byggnämnd MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Redovisning 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 07 Fysisk planering 968 288 925 460 38 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 60 28 0 81 Hälsoskydd 440 375 410 384 SUMMA Miljö- och byggnämnd 1 468 663 1 363 844 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 1 468 663 805 Redovisning 1 363 844 519 Resultat 105 181 286 83

Revisionsberättelse Revisionen Till kommunfullmäktige i Grästorps kommun Revisionsberättelse för år 2014 Vi har granskat kommunstyrelsens och miljö- och byggnämndens verksamhet, Stiftelsen Bergagården, Bygdegårdsföreningen Grästorps Konserthus ideell förening, Räddningstjänsten Västra Skaraborg, RKHF Trygga Hem, Stiftelsen Ester och Sigfrid Johanssons minnesfond, Stiftelsen Syskonen Bengtssons donationsfond samt Stiftelsen Grästorps kommuns skolsamfond. Granskning har även utförts av lekmannarevisor i Grästorps Fjärrvärme AB. Granskning avseende kommunen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Huvudsyftet för granskningen av kommunstyrelse, nämnd och verksamheter har varit att pröva deras styrning, ledning och kontroll av sina verksamheter samt att de följer kommunfullmäktiges beslut. Årets resultat uppgår till 6,8 mkr vilket är 1,1 mkr bättre än budget. Enligt driftredovisningen uppvisar verksamheterna en positiv avvikelse gentemot budget på +0,9 mkr. Det är främst teknisk verksamhet samt bildningsverksamheten som står för de största avvikelserna på -0,6 mkr respektive +0,8 mkr. Vi noterar med tillfredsställelse att kommunstyrelsen varit mer aktiv i sitt uppföljningsansvar beträffande åtgärdsplaner. Vi noterar samtidigt att teknisk verksamhet fortfarande uppvisar negativa resultat även om utvecklingen går åt rätt håll om de jämförelsestörande posterna exkluderas för 2013 och 2014. Kommunfullmäktige har för 2014 antagit sju prioriterade mål, varav fem är verksamhetsmässiga och två är finansiella. De prioriterade målen är nedbrutna i 25 mått, vilka skall kunna jämföras över tid och med andra kommuner. Kommunstyrelsen bedömer utifrån en samlad analys av måluppfyllelsen för såväl de finansiella målen som de verksamhetsmässiga målen att kommunen uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapportering i årsredovisningen, att resultatet i all väsentlighet är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vi delar således styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Däremot anser vi att uppföljningen i årsredovisningen kan tydliggöras genom att den samlade analysen av de verksamhets mässiga målen presenteras i avsnittet om god ekonomisk hushållning. Kommunen uppfyller balanskravet, fyra av fem finansiella mål samt av ovanstående 25 mått är 15 stycken uppfyllda. Årets större granskningsinsatser har genomförts inom följande områden: Bokslutsrapport Delårsrapport Finansiell granskning av befintliga lån med avseende på riktlinjer i enlighet med kommunens finanspolicy Granskning av intern kontroll Granskning av ombyggnation av Centralskolan Grundläggande granskning, en översiktlig granskning av kommunens styrelse, nämnd och utskott. Löpande granskning Registeranalys av kommunens lönetransaktioner 84

Vi har under året följt verksamheterna dels genom besök och dels genom att löpande följa flödet av ärenden i protokoll och därmed fullgjort uppdraget från kommunfullmäktige. I vårt revisionsuppdrag har vi biträtts av EY (Ernst & Young AB). Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen uppfyller kraven enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet. På grund av jäv har Carl Johan Månsson ej deltagit aktivt i revisionsarbetet fr.o.m. 2014 02 20. Månssons revisionsansvar omfattar tiden 20140101 20140219. Kjell Arne Magnusson Claes Göran Svensson Carl Johan Månsson Ann Charlotte Carlsson Jan Olof Ödlund Till revisionsberättelsen hör de granskningsrapporter som successivt under året lämnats till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. GRÄSTORPS KOMMUN årsredovisning 2014 85

86

PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora Språkbearbetning Elisabeth Krogh Korrektur Noomi Svahn Layout Sarah Virtanen Vindh

Grästorps kommun 467 80 GRÄSTORP Tel 0514-58 000 www.grastorp.se