Minnesanteckningar från möte med samordningsgruppen för Lokalt ledd utveckling 2014 06 19 Plats: Stadshotellet Katrineholm

Minnesanteckningar från möte med samordningsgruppen för Lokalt ledd utveckling 2014 06 19 Plats: Stadshotellet Katrineholm Närvarande: Gustaf Westring FOG Kustlandet Tommy Swahn Leader Leader-region Mitt, Leader Hälsingebygden Hans-Erik Näslund Leader-region Mitt, Leader Höga Kusten Anders Johansson Leader-region Mälardalen, Leader Västra Mälardalen Lennart Ruder Leader-region Norr, Leader Polaris Kerstin Hallenborg Leader-region Syd, Leader Skånes Ess Torgny Lundquist Leader-region Syd, Leader Ystad Österlen Per Andersson Leader-region Sydost, Leader Mitt i Småland Lars Björneld Leader-region Väst, Leader Ranrike Norra Bohuslän Annika Andersson Leader-region Väst, Leader Sjuhärad Nardin Crisbi Svenska ESF-rådet Mårten Sandström Tillväxtverket Andreas Mattisson Jordbruksverket Erica Persson Jordbruksverket/Utbetalningsfunktionen Camilla Andersson Länsstyrelserna Lars Carlsson Hela Sverige ska leva Sofia Lindblad LRF Linkhorst Karin SKL Linköpings kommun Deltog via Skype: Marion Eckardt Leader Hallands kustland och Leader Hallands landsbygd, under 5 Charlotta Heimersson Leader-region Mälardalen, Leader N:a Mälarstranden, under 11.1 Adjungerade: Carin Alfredsson Hans-Olof Stålgren Maria Gustafsson Maria Ahlsved Charlotte Sävås Nicolaisen, Jordbruksverket Landsbygdsnätverkets kansli Landsbygdsnätverkets kansli Landsbygdsdepartementet Sweco, Ex ante-utvärderare Förhinder: Bengt-Olov Innala FOG Tornedalen-Haparanda skärgård Staffan Markström Leader-region Norr Leader Mare Boreale Charlotte Liliemark Leader-region Sydost Leader Kustlandet Ylva Grudd Svenska Naturskyddsföreningen 1 Mötets öppnande Maria Gustafsson hälsade välkommen och de som inte varit med vid det första mötet samt nya adjungerade deltagare presenterades. 2 Val av mötesordförande, justerare och sekreterare för mötet. Anders Johansson valdes till mötets ordförande. Till justerare valdes Annika Andersson och Hans-Olof Stålgren valdes till sekreterare

3 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes utan tillägg. 4 Minnesanteckningar från föregående möte De utskickade minnesanteckningarna från föregående möte godkändes och lades till handlingarna. 5 Europeiskt samarbete möte med ELARD Marion Eckardt, verksamhetsledare Leader Hallands kustbygd och Hallands landsbygd deltog via Skype.och rapporterade från ELARD-mötet i Bryssel den 28 maj med temat CLLD at the dawn of the period 2014-2020. Alla presentationer kan hämtas på ELARD:s webbsida. (www.elard.eu) ELARD representerar drygt 1000 LAG från ca 20 länder och är en oberoende förening för nationella leaderorganisationer och enskilda leadergrupper. Nästan alla länder har nationella leaderföreningar. De flesta finansieras via medlemsavgifter. I Finland stöttar landsbygdsnätverket en hel del. De svenska leadergrupperna har betalat 60 euro per år och LAG. Det är 37 av Sveriges Leadergrupper som hittills blivit medlemmar. Landsbygdsnätverket har under 2013 finansierat en deltagandet i ELARDS möten för en svensk representant. För 2014 finns inte en sådan kostnad med i nätverksbudgeten. Vid mötet den 28:e maj deltog bl.a. EU-kommissionen, det europeiska nätverket för Fiskeområdesgrupper, FARNET och medlemmar från LAG. Information och punkter från mötet: DG Agri talade om varför och hur man stöder Leader. Bl.a. höjs TA-medlen för Leader därför att kapacitetsuppbyggnaden i LAG är en viktig del i att genomföra Leader på ett bra sätt. En annan intressant sak är att det inte finns en gemensam definition på landsbygd. Det är upp till varje land att definiera landsbygd. FARNET (https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/cms/farnet/) presenterade den guide / handbok man producerat för hur man kan genomföra Leader i lokala grupper. Fyra DG från Kommissionen har deltagit i utformandet och även ELARD. Dokumentet kan hämtas på webbsidan för DG Regio Roman Haken från European Economic and Social Committee, EESC, berättade om Lokalt ledd utveckling i urbana områden. Petri Rinne, tidigare ordförande för ELARD, talade om stads-leader från finsk horisont. Urszula Budzich-Szukala från FARNET beskrev hur erfarenheter från Leader kan överföras till områden som är beroende av fiskerinäringen. Det är inte många länder som tillämpar alla fyra fonderna för Lokalt ledd utveckling. Några regioner i Polen har valt fyra fonder och det ryktas att Bulgarien också valt alla fyra. Några länder har tre fonder men de allra flesta har valt att bara använda Havs- och fiskeriprogrammet samt Landsbygdsprogrammet. Därför finns det ett stort intresse från övriga Europa på hur Sverige ska lyckas med fyra fonder. De flesta länder har bestämt att driftskostnaden för LAG ska beräknas till 25% av budgeten och inte 25% av upplupna kostnader, vilket är den svenska linjen. 6 Genomgång av förslaget till operativt program för Lokalt ledd utveckling i Socialfonden och Regionalfonden, Carin Alfredsson redovisade i korthet förslaget. (Presentationen bifogas). Vid remissmötet måndagen den 16:e juni kom ingen stor kritik men en hel del bra synpunkter. Programmet är indelat i två prioriterade områden en för ERUF och en för ESF. Prioritetsområde 1 med finansiering från ERUF är kraftigt näringslivsinriktad medan prioritetsområde 2 med finansiering från ESF handlar om att stödja individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ska komplettera lokala arbetsmarknadsåtgärder.

Prio 1 har fokus på entreprenörskap och smart och hållbar utveckling samt insatser för att främja den lokala ekonomin och näringslivets konkurrenskraft och hållbarhet. De horisontella kriterierna som jämställdhet och miljö ska beaktas vid projekturval. En stor nyhet är möjligheten att satsa på förbättrat samarbete mellan näringsliv och forskning samt offentliga aktörer. Forskning kan alltså i viss mån stödjas i regionalfonden. Man kan också ha särskilda satsningar som verkar för jämställdhetsintegration i befintliga företagsnätverk och i offentliga organisationer Prio 2, med finansiering från ESF, handlar om att hitta (nya) metoder för stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Men det är helt OK att låna metoder från andra regioner, som inte prövats lokalt tidigare. Diskussion: Jämställdhet Camilla Andersson initierade en diskussion om att målen för jämställdhet borde beskrivas tydligare och helst ange en könsfördelning på 60/40 som målsättning. Här är det skillnad mellan Socialfonden, där deltagarna redovisas med personnummer, vilket möjliggör detaljerad statistik, medan Regionalfonden inte redovisar på individnivå. Det kan vara svårt att könsfördelningen skall uppnå 60/40. Det kanske är bättre att skriva bör. Det är dessutom antagligen viktigast att i första hand ha med jämställdhetsmålen i bedömningen från LAG när de godkänner projekten och låta de lokala urvalskriterierna hantera detta. Många av målen för jämställdhet är dessutom mer kvalitativa och kan inte beskrivas enkelt i kvantitativa termer. Både i common evaluation questions från EU-kommissionen och i de nationella utvärderingsfrågorna kan dessa kvalitativa utvärderingsaspekter tas med. Vi måste dessutom tänka på detta i tre olika nivåer: program, LAG- och projektnivå. I existerande Leadergrupper LAG har en majoritet av kvinnor som verksamhetsledare medan ordförande oftast är män. I startgasprojektet i Mitt i Småland är erfarenheten att de flesta ansökande är kvinnor. Det beror mycket på upplägget av projektsatsningen. Mikrostöd är mer anpassat för det sätt som kvinnor bygger sitt företagande. Även kommunikationen från LAG kan utformas så att den styr mot projekt och insatser för att nå vissa mål. Därför är det viktigt att ha med jämställdhetsmål. Socialfonden hade tidigare ett mål om ekonomisk självständighet. Man kan t.ex. fråga i en utvärdering hur många deltagare som har kommit närmare ekonomisk självständighet? Arbetstillfällen I Prio 1 är målsättningen på 150 arbetstillfällen till en kostnad på 170 miljoner dvs drygt 1 miljon per arbetstillfälle. Det verkar vara en låg målsättning eller dyra arbetstillfällen. Det vore bra att kunna satsa också på att hålla kvar/bevara arbetstillfällen. Vid resultatmätning är det därför viktigt att inte bara räkna nya aktiviteter/jobb/företag utan också de som vi lyckats behålla via stödet. Det är lite förvånande att lokala servicelösningar inte är mer företrädda i olika Leaderprojekt. Det borde vara fler. Det borde också vara kopplingar till de regionala utvecklingsplanerna etc för att dra åt samma håll och även komplettera på bästa sätt. Kopplingen mellan lokal och regional nivå är viktig. Här finns det en liten motsättning eftersom många regionföreträdare vill promota det regionala perspektivet medan LAG ska vara geografiskt fokuserat. Ett råd är att låta de regionala företrädarna sköta de regionala hänsynen, särskilt som de 70 miljoner i statliga medel som finns för Lokalt ledd utveckling i ESF motsvarar t.ex. ett enda vanligt ESF. Det är viktigt att man ser storlekordningen på de små medel som hamnar inom Lokalt ledd utveckling och inte kräver att vart och ett av de nationella målen ska uppfyllas i den relativt lilla delen av ESF. Det ska vara möjligt att ge mikrostöd till små företag. Då är det viktigt att det begreppet definieras

bättre för att kunna ge tydlig information. Vad och hur stort kan ett mikrostöd vara och hur små måste företagen vara? Nya metoder (system) för stöd till de som står långt från arbetsmarknaden Istället för orden nya system kanske det skulle vara bättre med alternativa system.. Då behöver man inta definiera vad som menas med nya. Det viktigaste är att medverka till mer jämställd arbetsmarknad. Det finns exempel på lokala arbetsmarknader med gott om jobb för kvinnor men unga män går arbetslösa. Då skulle jämställdhetsinsatserna behöva inriktas på dessa unga arbetslösa män. Det är också viktigt att det inte måste vara helt nya projekt eller verksamheter och helt nya aktörer utan nya sätt att arbeta och metoder för att lösa även existerande och mer permanenta problem. Ideell tid Ideell tid nämns inte i programdokumentet, vilket kan tolkas som att det inte är möjligt att använda. Carin Alfredsson klargjorde att den ideella tiden finns kvar som möjlig medfinansiering men det står inte så tydligt uttryckta krav på ideell tid. Det står inte heller i landsbygdsprogrammet specifikt om ideell tid. Om man lägger in ideell tid i det administrativa systemet blir det mer komplicerat. Då är det också risk att det krävs redovisning av ideell tid även till EU. Maria Ahlsved påpekade att vi absolut måste informera om vikten av ideell tid i projekten men inte införa krav på det som medfinansieringsmetod. Ska näringslivsinriktningen i landsbygdsprogrammet tonas ner? Det står att ERUF ska komplettera landsbygdsprogrammet med att vara mer näringslivsinriktad. Landsbygdsprogrammet innehåller många möjligheter till näringslivsinriktade stöd. Skrivningen kan tolkas som att näringslivsinriktningen ska tonas ned i landsbygdsprogrammet? Carin Alfredsson gav ett tydligt svar att så absolut inte är fallet. Specifika associationsformer I ESF-delen specificeras vilka typer av företag (associationsformer) som kan vara stödmottagare. Sofia Lindblad betonade att specifika associationsformer inte bör pekas ut i ett program. Finns det en analys bakom att peka ut vissa associationsformer är det OK men annars bör inte någon specifik företags- eller associationsform ska pekas ut. En förklaring är att dessa associationsformer nämns som exempel på vilka målgrupper det kan bli aktuellt att stödja men det är inte en komplett exkluderande lista. Den statliga medfinansieringen på 17% Frågan lyftes varifrån de 17 % som är statliga medel, skall tas. Maria Ahlsved informerade att de tas från landsbygdsprogrammets nationella medfinansiering för att den ska bli mer jämt fördelad över alla fonder. Beskrivningen av handläggningsprocessen Camilla Andersson menade handläggningsprocessen inte beskrivs i programmet i sin helhet utan mest det som är positivt för Jordbruksverkets handläggning. Andreas Mattisson påpekade att programskrivningar bör vara så fri som möjligt från detaljerade beskrivningar för att så långt möjligt undvika strid om tolkningar av enskilda ord vilket också förenklar revisionsförfarandet. Det kommer dessutom en mer förklarande och detaljerad text senare. Ska LAG syssla med handläggning? En fråga ställdes om i vilken mån LAG kommer syssla med handläggning eller ej. Eftersom LAG förbereder och fattar prioriteringsbeslut så hanterar ju LAG ett ärende men det har bedömts att den

inte behöver kallas handläggning. Det blir dock definitivt mer än tittarbehörighet i IT-systemet för LAG, även om det inte uttrycks i själva programtexten. En farhåga finns att Leaderkontoren inte kommer ha direkta kontakter med projektägaren efter att beslut om ansökan fattats i LAG och sedan skickats in till Jordbruksverket utan att kontakterna blir direkt mellan Jordbruksverket och projektet. Carin Alfredsson klargjorde att så inte alls är fallet. All uppföljning av projekten sker mellan LAG och projektet och det läggs då in i ärendehanteringen så att handläggaren på Jordbruksverket har tillgång till de uppgifterna. IT-systemet för handläggning Gruppen var överens om att det är mycket angeläget att det ska finnas ett IT-stöd som kan användas också av Leader. Det är oroande med signaler om att det kanske inte finns tillgängligt från början. Det är därför viktigt att LAG-personal, dvs IT-användarna, så tidigt som möjligt kommer in i utvecklingen av systemet. LB-systemet har inte fungerat väl och inte passat leadergruppernas behov. Vissa leadergrupper har gemensamt upphandlat ett system som heter ALMA som även Jordbruksverket tittat på. Det är ett uppföljningssystem som är bra mycket bättre än LB. Lars Carlsson undrade om det kommer bli ett ökat nationellt stöd till LAG för uppföljning och utvärdering. Carin Alfredsson förklarade att utvecklingsprocessen IT-stödet för Lokalt ledd utveckling inte har kommit igång än. Efter sommaren blir det ett möte, en slags start för kravspecifikationen för ITstödet. Andreas Mattisson klargjorde att det är en förutsättning att det finns företrädare för Leader i den referensgrupp som ska vara med och utforma det handläggningssystemet. Erica Persson sa att hela tanken med det nya systemet är att allt ska hänga ihop från ansökan till redovisning och rekvisition. Problemet med att få igång utvecklingen av IT-stödet för Lokalt ledd utveckling är inte enbart en fråga om ekonomiska resurser. Det är helt enkelt svårt att få tag på rätt kompetens för att utveckla ett sådant system. Länsstyrelsernas och Landsbygdsnätverkets roll Landsbygdsnätverkets roll och Länsstyrelsernas strategiska roll nämns men beskrivs inte i programmet på ett tydligt sätt. Carin Alfredsson menade att de frågorna är av mer praktisk natur och inte behöver klargöras på programnivå. Det kan klargöras i senare texter. Allmän diskussion av frågor efter skrivarutbildningen för Lokalt ledd utveckling Överlappande områden och områden med alla eller bara tre fonder Deltagarantalet i de två separata utbildningsdagarna för skrivargrupperna visade tydligt en stor aktivitet och energi bland grupperna. Det finns en karta över hur det nya Leader-landskapet växer fram och den kompletteras fortlöpande. Än så länge är naturligtvis inte alls alla gränser bestämda vilket gör att kartan ännu inte är komplett. Kartan kan laddas ner som pdf-fil från Jordbruksverkets webbsida för Lokalt ledd utveckling. Kartan som den såg ut den 24:e juni bifogas. En lösning som arbetats fram för att kunna skapa funktionella fiskegruppsområden är att när tre områden som ligger intill varandra t.ex. längs en kust kan ett av de områdena ta rollen som Leaderområde med fiskefonden för alla tre och de två andra områden begränsar sina strategier till alla de andra tre fonderna men utelämnar havs- och fiskerifonden. Då ska man också i sin strategi beskriva i vilket delområde man vill använda de olika fonderna. Värna underifrånperspektivet Annika Andersson om hur det går att försäkra sig om att underifrånperspektivet bevaras i processen att starta leaderområden. Det är flera kommuner som har lämnat in intresseanmälningar. Det borde krävas någon form av bevis, ett letter of interest, från den ideella sektorn och befolkningen för att

förhindra kommunala tjänstemannaprodukter. LAG måste ju visa ett liknande dokument från kommunerna. Jordbruksverket kommer dock inte ha resurser att gå in i detalj i alla dessa olika gruppers processer och kontrollera. Det krävs en beskrivning på hur man involverat och inkluderat de olika aktörerna i strategiarbetet och det får vara beviset. Andreas Mattisson menade att det är självklart att vem som helst som lämnar in en strategi måste kunna visa att man har alla tre sektorerna med. Är inte alla tre med blir inte strategin godkänd. 7 Arbetsplanen Hans-Olof Stålgren presenterade de aktiviteter, som blev resultatet av processen i föregående möte och som föreslagits i arbetsplanen och som skickats ut i förväg. En process för val av aktiviteter föreslogs, där först var och en personligen skulle prioritera de olika förslagen inom vart och ett av de fyra syftena och sedan skulle en gemensam prioritering göras genom att varje medlem i Samordningsgruppen fick 10 klisterprickar (ploppar) att fördela på de listade arbetsuppgifterna. Gustaf Westring påpekade att processen med att klustra de ursprungliga aktivitetsförslagen och konkretisera dem i arbetsplanen varit otydlig och gått för fort och inte inkluderat hela Samordningsgruppen. Flera av de ursprungliga aktiviteterna från arbetsmaterialet under förra mötet hade slagits ihop och i det utdelade slutliga förslaget till arbetsuppgifter att prioritera bland kändes inte allt igen. Det är viktigt att tydligare inkludera Samordningsgruppen i den typen av prioriteringsprocesser även om det är ont om tid. Mötet diskuterade om processen skulle göras om men enades om att följa den föreslagna processen med en uppmaning om att besluts- och prioriteringsprocesser ska vara tydliga och förankrade i hela gruppen. Bilaga 1, Processen under första mötet för att få förslag till arbetsuppgifter att prioritera i arbetsplanen De fyra viktigaste eller tidsmässigt mest akuta arbetsuppgifterna blev i prioriteringsordning: 1. Hålla täta fysiska och tele-möten med förvaltningsmyndigheten för dialog om urvalskriterier, urvalskommitté samt definiera länsstyrelsernas strategiska roll (42 prickar) 2. Arrangera en regional träff per "region" tidigt hösten 2014 (22 prickar) 3. Dialog med förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen kring minskning av handläggningstider, IT-stöd etc. (19 prickar) 4. Formulera samsyn om definition av innovationsbegreppet i Leadersammanhang samt andra begrepp som t.ex. mikrostöd (16 prickar) Bilaga 2, Resultat av prioriteringen av arbetsuppgifter Diskussion Diskuterades att prioriteringen både gällde vad som var de viktigaste arbetsuppgifterna samt i vilken tidsordning de skall prioriteras. Det viktigaste i tid är att få igång regionala träffar så fort som möjligt. Behovet av en omarbetning av arbetsplanen baserat på kommentarer från gruppens medlemmar ventilerades också. Då är det viktigt att det nya förslaget är grundat på resultatet av gruppens prioriteringar under mötet. I övrigt är det endast vissa förtydliganden som behöver göras, inte stora ändringar och tillägg. Ytterligare en fråga var om arbetsuppgift nr 4 behövde ett särskilt utskott eller om den kunde lösas med en enklare sammanställning av existerande definitioner, eventuellt utförd av förvaltningsmyndigheten. Mötet enades om att ett mindre utskott behövdes. Beslut: Kansliet får i uppdrag att omarbeta arbetsplanen med hänsyn till resultatet av omröstningen. Den omarbetade versionen skickas ut till Samordningsgruppen. Styrgruppen får ingen färdig arbetsplan att ta ställning till vid sitt första möte. Vid Samordningsgruppens

nästa fysiska möte den 17 sep fastställs förslaget till arbetsplan för att därefter presenteras för nätverkets styrgrupp. 8 Förslag om regionala träffar Förslaget om att be länsstyrelserna vara sammankallande till regionala träffar diskuterades. Det innefattade också frågan om vilken regionindelning som skulle användas. Syftet Syftet med de regionala träffarna är främst att ge möjligheter till dialog mellan olika skrivargrupper i en region och samtidigt att skapa en mötesplats där nya organisationer och aktörer kan inkluderas i arbetet med Lokalt ledd utveckling. Här är det viktigt att bjuda in fler aktörer än de som är med i Samordningsgruppen. Här är det också viktigt att träffarna inte bara är för att diskutera områdesindelningar och vilka aktörer som är med. Fiskeområdesgrupperna skulle ha mest intresse av en tematisk träff kring hur det är att starta Lokalt ledd utveckling med hjälp av Havs- och fiskerifonden. Inbjudare/sammankallande Många menade att inbjudarens roll mest är som moderator och sammankallande och därför är det inte så avgörande vem som står som inbjudare. De skrivargrupper som ska skapa något nytt tänker inte så mycket på vem som är inbjudare eller kanske inte heller vilken region det är. I övriga arbetsgrupper inom nätverket är det vanligt att någon av medlemmarna tar på sig en specifik arbetsuppgift men gör det som representant för landsbygdsnätverket. Här är möjligen ekonomisk och administrativ stadga viktigt, något som inte alla existerande leadergrupper har nu i mellanperioden. Om det är den existerande leaderregionerna som bjuder in är det inte något enskilt leaderområde som står ansvarigt. Det borde inte vara något problem att även täcka in Socialfonden och Regionalfonden i sådana träffar. Det behövs dock hjälp från nätverkskansliet med en lista på lämpliga parter att bjuda in. Det enklaste är att det är Samordningsgruppen som står som inbjudare. Regionindelning Frågan har bl.a. diskuterats på ett möte med länsstyrelsernas lantbruks/landsbygds-direktörer (LD 21-möte). Önskan var att hålla en träff i varje län. Det blir i så fall 21 träffar, långt fler än de sex träffar som planerats och budgeterats för. Behovet av att diskutera områdesindelningar är störst där helt nya, och ibland överlappande, grupper anmält intresse. Då kunde man ifrån kartan och se var det finns nya grupperingar som behöver prata ihop sig. I vissa regioner finns inte några sådana överlappningar. Många förespråkade att den existerande indelningen i sex leaderregioner skulle vara den enklaste lösningen. Nackdelen är att det inte alls stämmer med NUTS II, vilket skulle varit en fördel när vi propagerar för flerfondslösningar. Med åtta NUTS II-regioner blir det i alla fall långt färre träffar än om de skulle vara länsvis. En tanke är att kunna ha lite olika indelningar anpassat efter behov. På något ställe kan det vara ett län och på något ställe kan det vara leaderområdena tillsammans med två-tre länsstyrelser. Vid en sådan lösning är det dock viktigt att se till att inget län blir utanför? Beslut: Samordningsgruppen enades om att ge kansliet (och det senare utsedda utskottet) i uppdrag att i de existerande 6 leader-regionerna arrangera och bjuda in till träffar för skrivargrupper och aktörer intresserade av Lokalt ledd utveckling. Träffarna ska arrangeras så fort som möjligt i slutet av augusti och början av september. 9 Kravspecifikation på gruppens ordförande Sofia Lindblad beskrev ordförandeskapet i arbetsgruppen Gröna Näringar som att i huvudsak arbeta med att ha kontakt med kansliet och med de övriga kompetenserna i arbetsgruppen. Det viktigaste

är inte att ordförande alltid står i främsta rummet. Det gäller att lita på varandras kompetenser och fördela arbetsuppgifter så andra ibland kan få dra ett tyngre lass och vara frontfigurer. Kansliet är väldigt viktigt som en resurs för det praktiska arbetet. Arbetsgruppen för stärkt konkurrenskraft i de gröna näringarna endast är 1,5 år gammal och har en hög ambition med mkt aktiviteter. Därför har motsvarande nära 20% av en heltid gått åt till ordförandeskapet. Den tiden ersätts av landsbygdsnätverket. Det är alltså inte den egna organisationen som står för arbetskostnaden. Processen för ordförandevalet går till så att gruppen nominerar inom sig ett förslag till ordförande. Det är sedan landsbygdsnätverkets styrgrupp som formellt utser ordförande vid sitt nästa sammanträde. Andreas Mattisson intygade vikten av ordförandeskapet i Samordningsgruppen. I många frågor som ingen annan vill hantera som landar på en ordförande. Ett slags ärendenas sopberg nämndes. Sofia Lindblad framförde synpunkten från flera av de nationella organisationerna att ordförande kommer från någon av leadergrupperna. Den tidigare Samverkansgruppen har också enhälligt nominerat Staffan Markström som ordförande. Han har också bekräftat sin villighet att ta rollen om en enig Samordningsgrupp utser honom. Beslut: Samordningsgruppen beslutar enhälligt att nominera Staffan Markström som Samordningsgruppens ordförande. 10 Gruppens interna organisation, arbetsgrupper/utskott Maria Gustafsson inledde och föreslog att tre eller kanske fyra arbetsuppgifter är vad Samordningsgruppen hinner med och har budget för under resten av 2014. För att kunna arbeta effektivt och snabbfotat är det svårt att hela Samordningsgruppen arbetar med alla frågor. Mindre arbetsutskott för specifika frågor är ett effektivare sätt att arbeta. De fyra arbetsuppgifter som under paragraf 7 prioriterats som höstens viktigaste under valdes som lämpliga att skötas av olika utskott. De närvarande inbjöds att anteckna sig under den eller de frågor som de helst vill arbeta med. Beslut: Följande arbetsutskott bildades: Regionala träffar: Arrangera en regional träff per "region" tidigt hösten 2014 Anders Johansson, Camilla Andersson, Hans-Erik Näslund, Lena Westman, Hans- Olof Stålgren (sammankallande) Dialog om urvalskriterier m.m: Hålla täta fysiska och tele-möten med förvaltningsmyndigheten för dialog om urvalskriterier, urvalskommitté samt definiera länsstyrelsernas strategiska roll, Torgny Lundquist, Lasse Carlsson, Per Andersson, Andreas Mattisson, Annika Andersson (sammankallande) (Lars Björneld strök sitt namn i denna grupp när han blev sammankallande i definitionsutskottet) Dialog handläggning: Dialog med förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen kring minskning av handläggningstider, IT-stöd etc. Gustaf Westring,, Kerstin Hallenborg, Erica Persson, Lennart Ruder (sammankallande): Definitioner: Formulera samsyn om definition av innovationsbegreppet i Leadersammanhang samt andra begrepp som t.ex. mikrostöd Karin Linkhorst, Lars Björneld (sammankallande) De medlemmar i Samordningsgruppen som inte kunde närvara vid mötet får via mail en inbjudan att välja vilket eller vilka utskott som de vill delta i. Inom varje arbetsgrupp fördelas informationsansvar till var och en, så att alla i gruppen har namngivna personer i samordningsgruppen att kontakta när man skall hämta in

synpunkter i olika frågor. På så sätt får hela gruppen information och möjlighet att delta i arbetet. Vikten av snabba kommunikationer poängterades. 11 Europeiskt samarbete Hans-Olof inledde med att kortfattat beskriva några av de olika grupperingar och fokusgrupper med bäring på Leader, som finns eller funnits på europeisk nivå och där svenska representanter medverkat. Det är både permanenta kommittéer, som Leader Sub kommittée och det är mer tidsbegränsade fokusgrupper och klusterbildningar eller medverkande i paneldiskussioner i ENRDevent eller som presentatörer i workshops. Intresset för Sveriges val att tillämpa alla fyra fonderna för Lokalt ledd utveckling medverkar till att det kan bli ännu större efterfrågan på svensk medverkan i olika europeiska CLLD-sammanhang. 11.1 Rapport från möten Lotta Heimersson rapporterade kort från eventet den 2 juni i Bryssel arrangerat av det europeiska landsbygdsnätverket under temat "Connecting rural Europe Learning from the past, preparing for the future. På eftermiddagen medverkade hon som talare i en workshop med titeln Planning for the future How can we improve the rural networking in 2014 2020? En rapport från eventet kommer snart publiceras av landsbygdsnätverket. Vid eventet deltog även Tommy Nilsson från nätverkets kansli. Länk till resultat och dokumentation från konferensen Leader Sub Committee hade möte den 3:e juni, dagen efter eventet. Lotta Heimersson deltog även där tillsammans med Tommy Nilsson, som också gjorde en presentation av Samordningsgruppen som ett exempel av hur Sverige stödjer processen för bildandet av grupper för Lokalt ledd utveckling. Några punkter från mötet o Det finns en hel del medel kvar i Axel 4 bl.a. för transnationellt samarbete. o 52% av de samlade leaderprojekten pågår fortfarande. o Alla medlemsstater kommer att ge förberedande stöd. Kommissionen underströk vikten av att planer för transnationellt samarbete ingår i strategierna. o De flesta länderna är extremt intresserade av att ordna en smidig övergång till nästa programperiod och ser helst att existerande leadergrupper kan fortsätta. Vissa länder använder medel för förberedande stöd från den gamla programperiodens pengar, vilket Kommissionen inte motsatte sig. o Sverige är det enda land som har en flerfondslösning med en gemensam intermediär för administrationen. Man funderar på om att starta en fokusgrupp för detta. o Det ska finnas en karta över hur länderna har utnyttjat medlen i sina program. Andreas Mattisson förklarade att Sverige har fått ett klart nej från Kommissionen på frågan om att använda TA-medel från gamla programmet till förberedande stöd till att bilda grupperna för nästa programperiod. Andra länder har kallat det utvärdering av existerande LAG även om det i praktiken är strategiskrivning för nästa programperiod. 11.2 Val av fasta representanter i europeiska kommittéer och grupperingar Beslut: Marion Eckardt fick Samordningsgruppens förtroende att representera svenska leadergrupper i ELARD och Lotta Heimersson valdes till svensk representant i Leader Sub Committee. 12 Ekonomi Maria Gustafsson beskrev det ekonomiska läget för Samordningsgruppen. Den totala nätverksbudgeten för arbetet med Lokalt ledd utveckling för 2014 är satt till 500 000 kr. I redovisningen nedan finns osäkerhet i vissa kostnadsposter både beroende på hur stor andel av

nätverksträffen i våras som Jordbruksverket kan betala och nivån på kostnaderna för fysiska möten och telefonmöten. Alla fakturor har inte heller inkommit för mötet den 8-9:e maj. Medlen har fördelats/använts enligt följande: Total budget för 2014 500 000,00 Nätverksträffen i våras -150 000,00 JBV kanske kan ta en del Kommunala landsbygdsutvecklare -80 000,00 Samordningsgruppens möte 8-9:e maj -87 000,00 Regionala träffar -60 000,00 Resterande som ska användas till: 123 000,00 Ännu ej fakturerade arvoden och resor Samordningsgruppens möte 19:e maj Samordningsgruppens möte 17:e sep Telefonmötestid för utskotten Arvode för ordförande 13 Rapporter från regionerna Inga särskilda rapporter fanns så paragrafen ströks 14 Personalfrågor Inga särskilda rapporter fanns så paragrafen ströks 15 Övriga frågor Nästa fysiska möte hålls den 17 sep i Stockholm på Naturvårdsverket Vid nästa möte är ambitionen att de nyutsedda samordnarna för Torgny Lundquist föreslog att mikrostöd i Lokalt ledd utveckling bör ligga på max 100 000. 16 Avslutning Ordförande tackade för visat intresse och avslutade mötet med önskan om trevlig midsommar. Anders Johansson Ordförande Annika Andersson Justerare

Bilaga 1, Processen under första mötet för att få förslag till arbetsuppgifter att prioritera i arbetsplanen Samordningsgruppens första möte pågick under två dagar. Första dagen var en process för att försöka identifiera ett antal VAD-frågor som beskrev vad Samordningsgruppens uppgifter är för att kunna uppfylla gruppens fyra syften: Horisontellt: Samordna utbyte av erfarenheter och lärande mellan de som utarbetar lokala utvecklingsstrategier runt om i landet samt främja samverkan mellan dem. Vertikalt: Öka organisationers och myndigheters engagemang och delaktighet i lokalt ledd utveckling. Transnationellt: Främja transnationellt erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokalt ledda utvecklingsgrupper i Sverige och andra grupper i övriga medlemstater i EU. Dialogpart: Vara en grupp som på ett väl förankrat sätt representerar lokalt ledd utveckling och som förvaltningsmyndigheten kan ha en fortlöpande dialog och avstämning med i frågor som rör lokalt ledd utveckling. I första dagens process identifierades också en rad effekter som gruppen ska uppnå. Hela white-boardtavlan fylldes av idéer på vad Samordningsgruppen bör arbeta med. Dessa VAD-punkter sammanställdes av kansliet i listor, en lista för varje syfte. Dagen efter användes dessa VAD-listor som utgångspunkt för gruppdiskussioner enligt World Café-metoden. Varje syfte hade ett eget bord och hela Samordningsgruppen indelades i mindre grupper som fick rotera i 20-minuterspass mellan de olika caféborden för att diskutera och beskriva HUR dessa VAD-frågor skulle kunna besvaras i praktiska aktiviteter. Förslagen skrevs ner på blädderblock, som låg på varje café-bord. Listorna på aktivitetsförslag blev den bruttolista som lades in i utkastet till arbetsplan, vilken senare också klipptes in på ett excel-ark med möjlighet att göra prioriteringar inför Samordningsgruppens andra möte. Den lista som arbetsplanen och excel-arket jämfördes med under mötet den 19 juni var uppsättningen med VAD-frågor från första dagen, som alltså dagen efter förädlades vidare till konkreta beskrivningar på arbetsuppgifter genom gruppens arbete.

Bilaga 2, Resultat av prioriteringen av arbetsuppgifter Poäng Arbetsuppgifter för Samordningsgruppen Hålla täta fysiska och tele-möten med förvaltningsmyndigheten för dialog om urvalskriterier, 42 urvalskommitté samt definiera länsstyrelsernas strategiska roll 22 Arrangera en regional träff per "region" tidigt hösten 2014 Dialog med förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen kring minskning av 19 handläggningstider, IT-stöd Formulera samsyn om definition av innovationsbegreppet i Leadersammanhang samt andra begrepp som t.ex. mikrostöd 16 14 Verka för en enklare administration av samarbetsprojekt 10 Samla och publicera erfarenheter av tidigare innovationsarbete inom Leader 9 Utse fasta representanter till Leader Sub Committee, ELARD och andra europeiska grupper 9 Initiera utbyte med de länder som också valt fyrfondslösning (eller fler än två fonder) 6 Samla och publicera fakta om och exempel på "Social return of investment" använda vid träffar Verka för en europeisk översikt av olika länders regler för transnationella samarbeten samt göra en 4 omvärldsanalys med svenska erfarenheter av TNC 4 Utarbeta en handbok tillsammans med förvaltningsmyndigheten för att genomföra leaderarbete 3 Inrätta ett system med TNC-checkar för att få igång transnationella samarbetsprojekt 3 Verka för att transnationellt samarbete efterfrågas i mallen för lokala utvecklingsstrategier Vara en dialogpart till de nordisk/baltiska landsbygdsnätverken för ett gemensamt projekt om att 3 skapa en plattform för lokalt ledd utveckling i Östersjöregionen 2 Samla och publicera erfarenheter av lokalt omställningsarbete från tidigare Leaderprojekt 1 Verka för att det ska finnas tillgång till miljöcoacher för alla leaderprojekt 1 Identifiera teman och besöksmål för tematiska studeresor för leadergrupper 1 Initiera men inte arrangera kompetensutveckling för LAG etc. med inspel från regionala träffar Arrangera två regionala träffar per "region" under 2015 Förebereda och genomföra en Leaderträff per år Starta en mindre arbetsgrupp för utveckling av besöksnäringen med Leadermetoden Represenanter från Samordningsgruppen besöker ESF-rådet för att skaffa metoder för lokalt strategiarbete Bestämma rutiner för kopplingen mellan Samordningsgruppen och ELARD