Minnesanteckningar från mötet med Samordningsgruppen för Lokalt ledd utveckling. Datum: torsdagen den 13:e november kl

Transkript

1 Minnesanteckningar från mötet med Samordningsgruppen för Lokalt ledd utveckling Datum: torsdagen den 13:e november kl , Piperska Muren Deltagare: Gustaf Westring FOG Kustlandet Bengt-Olov Innala FOG Tornedalen-Haparanda skärgård. Tommy Swahn Leader Leader-region Mitt, Leader Hälsingebygden Hans-Erik Näslund Leader-region Mitt, Leader Höga Kusten Charlotta Heimersson Leader-region Mälardalen, Leader Norra Mälarstranden Staffan Markström Leader-region Norr, Leader Mare Boreale Lennart Ruder Leader-region Norr, Leader Polaris Marion Eckardt Leader-region Syd Leader Halland Lars Björneld Leader-region Väst, Leader Ranrike Norra Bohuslän Annika Andersson Leader-region Väst, Leader Sjuhärad Nardin Crisbi Svenska ESF-rådet Nina Sundberg Tillväxtverket Andreas Mattisson Jordbruksverket Lars Carlsson Hela Sverige ska leva Sofia Lindblad LRF Mikael Kivijärvi Hushållningssällskapen Ulla Kjellander Naturskyddsföreningen Linkhorst Karin SKL Linköpings kommun Adjungerade medlemmar: Carin Alfredsson Jordbruksverket Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverkets kansli Maria Gustafsson Landsbygdsnätverkets kansli Linda Broström Landsbygdsdepartementet Förhinder: Anders Johansson Leader-region Mälardalen, Leader Västra Mälardalen Lena Westman SKL Regionförbundet i Kalmar län Erica Persson Jordbruksverket/Utbetalningsfunktionen Camilla Andersson Länsstyrelserna Kerstin Hallenborg Leader-region Syd, Leader Skånes Ess Torgny Lundquist Leader-region Syd, Leader Ystad Österlen Charlotte Liliemark Leader-region Sydost, Leader Kustlandet Per Andersson Leader-region Sydost, Leader Mitt i Småland 1 Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet och hälsade de tre nya medlemmarna välkomna. Mikael Kivijärvi, från Hushållningssällskapet i Norrbotten representerar Hushållningssällskapens

2 Förbund. Nina Sundberg Tillväxtverket Programkokontor Småland och öarna ersatte Henrik Blomberg som är Tillväxtverkets nya representant efter Mårten Sandström. Ulla Kjellander från Naturskyddsföreningen hälsades också välkommen. 2 Val av justerare. Lars Carlsson valdes till att justera dagens minnesanteckningar 3 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes 4 Minnesanteckningar från föregående möte Minnesanteckningarna lades till handlingarna 5 Rapport från Utskotten a. Utskottens funktion, Dialogutskottets Annika Andersson har telefonmöten med Carin Alfredsson på Jordbruksverket varannan tisdag tillsammans med Staffan Markström, Hans-Olof Stålgren och Maria Gustavsson (med v). De olika frågorna hanteras sedan inom dialogutskottet eller skickas vidare till andra utskott. Varje medlem i ett utskott har sedan ett antal av de övriga medlemmarna i Samordningsgruppen de ska förankra frågorna i och rapportera tillbaka till utskottens samordnare. b. Dialogutskottet har diskuterat en rad frågor. i. Administrationsbudgeten och om den ska beräknas baserat på utbetalade medel eller på budget. Jordbruksverket har försökt få Kommissionen att godkänna en beräkningsmodell baserad på budget och inte på varje enskild leadergrupp men svaret har blivit ett tydligt nej. Enligt Marion Eckardt är detta inte ett problem i andra länder. Det måste finnas en möjlighet att lösa det på nationell nivå istället för att det ska vara varje enskild leadergrupps ansvar. Andreas Mattisson sa att vi får gemensamt hitta en positiv lösning på det här och att Jordbruksverket fortsätter att arbeta med frågan. ii. LAGs rätt att avsluta ett projekt eller neka utbetalning om projektet inte uppfyller sitt ansvar eller följer sin plan. Vi har samtyckt till att LAG ska ha den möjligheten så som det har varit tidigare. iii. Förlängning av inlämningsdatum. Jordbruksverket har föreslagit att senarelägga sista inlämningsdatum till den 8:e dec, inte minst för att möjliggöra för grupper som under processen beslutat att fusionera att hinna klart. iv. Urvalskommitténs medlemsorganisationer och kompetenser, HSSL, SNF, LRF, HS, SKL och LST har erbjudits att vara med i urvalskommittén. Namnen på representanterna har inte offentliggjorts än. Det sker vilken dag som helst. Staffan Markström förordade att besöksnäringen ska vara representerad i urvalskommittén eventuellt genom organisationen Visita. Orsaken av är att 40% av leaderprojekten i förra period var turismprojekt. Den siffran kan förväntas öka. Lars Carlsson ställde sig tveksam till att skapa en slags gräddfil till en specifik bransch. Det finns dessutom den kompetensen och intressena i de nationella föreningarna som finns i urvalskommittén. Representationen av olika perspektiv och kompetenser diskuterades. Svenskt Näringsliv eller Företagarna skulle kanske vara lämpligare än Visita. De andra fonderna för Lokalt Ledd Utveckling kanske borde vara representerade. Fiskerikompetens och erfarenheter av Socialfond och Regionalfond borde vara bättre. LRF är en företagarorganisation och bidrar med det perspektivet, precis som Hushållningssällskapens förbund. Urvalskommitén skulle behöva utökas om fler perspektiv ska med. Samtidigt har ju ansvaret för det särskilda program for Lokalt ledd utveckling som finansieras av Socialfonden och Regionalfonden. Andreas påpekade att det endast är sex platser i kommittén så om någon ny ska in måste någon annan försvinna. Det är urvalskriterierna som är det viktigaste.

3 Jordbruksverket ska dessutom utbilda kommitténs medlemmar. Expertkompetens är också upphandlad till urvalskommitténs hjälp. v. Urvalskriterier för strategier Urvalskriterierna kommer att presenteras och kunna skickas till Samordningsgruppen idag eller någon av de närmaste dagarna.. Den 27:e november ska de presenteras för Övervakningskommittén. Den har egentligen ingen roll när det gäller godkännande av urvalskriterierna men kommer att informeras. Kriterierna ska alltså inte fastslås eller beslutas av ÖK. Leader har också en representant i ÖK och dessutom finns ju LRF, HSSL, HS representerade i ÖK. Beslut: Samordningsgruppen understryker vikten av att kompetensen i urvalskommittén är så bred som möjligt. Samordningsgruppen efterlyser också att dialogen om kommitténs sammansättning och urvalskriterierna borde genomförts på ett tidigare skede med Samordningsgruppen. vi. Pottfinansiering På en fråga pottfinansiering har vi svarat att kommunerna ska uppmanas att bidra med en pottfinansiering. Det är en förutsättning för att Leadermetoden ska fungera. En synpunkt är att det ska vara möjligt att komma överens med sina kommuner om en lägre procentsiffra än 33%. Det finns kommuner som vägrar skriva på en så hög medfinansiering. Vissa leaderområden har under förra perioden legat på 10% som pottfinansiering och resten har kommit som annan offentlig medfinansering. Det kan vara riskabelt att ge otydliga budskap av typen 33% eller kanske lägre. En siffra man nämner är svår att ändra. Sen går det att vara flexibel i förhandlingar. Det är bra att ha en möjlighet att vara flexibel med den kommunala medfinansieringens nivå och kunna hämta annan offentlig medfinansiering. I dialogen har vi sagt att vi tycker det är bra att förvaltningsmyndigheten informerar kommunerna tydligt att det förväntar sig att kommunerna ger sin medfinansiering i form av pottfinansiering. Informationen ska skickas via SKL. Det bör vara ett krav på Leadergrupperna att skaffa 33% medfinansiering och att informationen till kommunerna görs i form av en dialog. En uppmaning till pottfinansiering skulle kunna formuleras som: Det är en förutsättning för Leaders verksamhet att kommunerna förbinder sig att medfinansiera i form av en pottfinansiering. eller I Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden ska grupperna ordna en lokal offentlig medfinansiering på 33%. Det är en förutsättning för Leaders verksamhet och leadermetodens trovärdighet att kommunerna i sin medfinansiering förbinder sig att bidra i form av pottfinansiering. I starten av förra leaderomgången gjorde Landsbygdsnätverket en informationsskrift tillsammans med SKL som berättade om fördelen med pottfinansiering. Sedan gjorde dessutom Jordbruksverket en direkt information till kommunerna på något sätt. Det nätverk som finns med de kommunala landsbygdsutvecklarna är en bra möjlighet till information. De behöver känna till den här diskussionen. De kommer kanske vara föredragande i sina kommuner för det här ärendet. Beslut: Samordningsgruppen stödjer förvaltningsmyndighetens ambition att förorda pottfinansiering. vii. Fler mått på administrativ kapacitet och kompetens än budgetens storlek Den frågan tas i samband med Carins rapport senare i mötet. Dialogutskottet har avstått att yttra sig i valet principer av budgetfördelning. c. Regionala och nationella träffar i. Regionala träffar under våren Den nationella leaderträffen planerad till idag den 13:e ställdes in eftersom stressen att skriva färdigt sina strategier är så stor och dessutom fanns det inga tydliga tematiska inriktningar som kändes aktuella. Nästa regionala träff blir under våren när besluten om strategierna har fattats. Regionala träffar kommer koordineras med information och eventuella andra träffar som planeras i samband med

4 urvalsprocessen. En nationell träff planeras till hösten 2015 då arbetet i de nya grupperna beräknas ha kommit igång på allvar. Beslut: Mötet enades om att fortsätta med en årlig leaderträff som ambulerar med olika leaderområden som värdar. Diskuterades hur alla utvärderingar som nu görs av de olika grupperna ska kunna tas tillvara. De borde sammanställas och analyseras efter gemensamma problemområden, framgångsfaktorer etc. En sådan sammanställning skulle kunna vara grund för en workshop vid en nationell träff senare. Landsbygdsnätverkets uppdrag i förordningen innebär att ha ansvar för att sprida lärandet från utvärderingar. Ett sådant arbete alltså inom ramen för nätverkets uppdrag. Beslut: Samordningsgruppen ger Landsbygdsnätverket i uppdrag att föreslå styrgruppen för nätverket att göra en sammanställning av enskilda utvärderingar för ett gemensamt lärande. d. Utskottet för definitioner har arbetat med några olika begrepp. Vissa finns definierade av Kommissionen eller på andra sätt medan andra är mer otydliga. i. Årsarbetare: Det finns många olika definitioner. Eftersom vi arbetar med kommunal medfinansiering har vi föreslagit att vi använder den definition och beräkningsgrund som SKL använder. Förvaltningsmyndigheten har fastställt att en årsarbetstid ska vara 1720 timmar. ii. Blå tillväxt: Det är ett lite svårare begrepp. Vi föreslår att vi använder oss av den förklaring som Kommissionen använder sig av Blå tillväxt är beteckningen på en långsiktig strategi som stödjer hållbar tillväxt i havs-och sjöfartssektorerna. EUs blå ekonomi står för 5,4 miljoner jobb och har ett bruttoförädlingsvärde på strax under 500 miljarder euro per år. Strategin består av tre delar -Havskunskap för att förbättra tillgången till information om haven -Havsplanering för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna -Integrerad sjöövervakning för att ge myndigheterna en bättre bild av vad som händer till sjöss Områden som berörs är bl.a. Östersjön och Nordsjön och aktiviteterna riktas mot: -vattenbruk -kustturism -marin bioteknik -havsenergi -gruvdrift till havs I Leader Ranrikes kommande strategi används begreppet blå tillväxt. Beslut: De definitioner man kommit överens om skickas till nätverkskansliet som publicerar och sprider det vidare på leaderwebbsidan. e. Handläggning och IT Vid den regionala leaderträffen i Mälardalen gjordes ett förslag om en gemensam internetplattform, ett startkit för att kunna dela dokument, blanketter, personalpolitik, etc. Det är viktigt att en sådan plattform finns så fort som möjligt för att undvika dubbelarbete. Tommy Nilsson kommunikatör på nätverkskansliet, Johanna Grundström kommunikatör i Leader Skånes Ess och Kim Scharafinski VL i Leader Upplandsbygd har ett liknande förslag. Det är att skapa ett erbjudande om en gemensam grafisk profil, web-portal med olika kommunikationsmöjligheter för alla leadergrupper. Det här är förslag som direkt berör IToch handläggningsutskottet. Lennart Ruder är redan i kontakt med Tommy, Johanna och Kim om detta. Det är viktigt att förvaltningsmyndigheten inkluderas i dialogen om detta. Det är också uppenbart att önskemålen om funktioner i ett IT-stöd i vissa delar går långt utanför det av Jordbruksverket planerade systemet. Det är viktigt att identifiera inom vilka områden de sammanfaller. Utskottet består av Lennart Ruder, Gustaf Westring och Kerstin Hallenborg. Ett fysiskt möte har hållits och dessutom finns det en förstudie gjord av Jordbruksverket. Där har man

5 bl.a. gjort en stor intressentanalys. En sådan analys har också gjorts inom gruppen och den ser lite annorlunda ut. Det är intressant att jämföra de bägge bilderna. Det vore en fördel att ha ett gemensamt system för hela Leader. Det går att spara in mycket pengar i administration genom ett samordnat IT-stöd. Frågan är om det ska vara egna lösningar eller centrala lösningar. Lennart Ruder visade en power point-presentation (bifogas) som beskriver alla de olika funktioner och verksamhetsområden som kan och helst borde stödjas genom ett komplett IT-system. Frågan är vilka av dessa delar som ryms inom IT-stödet, som Jordbruksverket utvecklar, och de delar som leadergrupperna får behörighet till. Verksamhetsarkitektur kan beskrivas bestå av fyra delar i. Affär ii. Information iii. Hårdvara iv. Processerna i verksamheten Det är en mängd av behov som leaderkontoren har i dessa områden. Det utskottet har dialog med Jordbruksverket om är IT-lösningar som rör själva ärendehanteringen. I det kommande systemet (efterträdaren till LB-systemet) finns det många olika delar (ALF, MINA SIDOR, FLIT m.m.) där det pågår en diskussion om vilka delar av systemet Leaderkontoren ska ha tillgång till på vilken nivå. Det kan innebära möjlighet att enbart läsa information eller möjlighet att också lägga in information. Handläggningsprocessen Utskottet har utgått från hur projektansökningar hanterats i Leader under denna programperiod. Det är bl.a. en lång idégenerationsfas innan projekten blir en ansökning. Det kan vara en skillnad jämfört med andra typer av projekt. När sedan idén blivit en ansökan behövs andra typer av IT-stöd för dialogen mellan LAG, sökande och kontoret och sedan när LAG har fattat beslut behövs ytterligare verktyg i IT stödet för uppföljning etc. I det föreslagna systemet har det inte varit riktigt tydligt vilket IT-stöd LAG kan ha innan det blir en ansökan registrerad i FLIT. Då skulle vi behöva en möjlighet för LAG att kunna titta på ärendena och ansökningarna. Carin Alfredsson förklarade att tanken är att idéfasen finns i ALF men när den sökande trycker på Skicka-knappen till en ansökan då kommer det in i FLIT. Här kan det diskuteras om alla idéer som diskuteras med aktörer ska registreras i ALF överhuvudtaget. Många av potentiella projektägare kanske inte kan logga in med mobilt ID t.ex. Diskuterades hur dialogprocessen med leaderkontoren innan en slutlig ansökan kommer in, ska hanteras i IT-systemet. Vissa skriver in i strategin ett krav på en dialog med Leaderkontoren innan det kan bli en ansökan. Om alla kan logga in på ALF och börja förbereda sitt ärende och sedan klicka på "Skicka" blir Leaderkontoren tvungna att hantera en ansökan, även om den inte alls ligger inom strategin. Det bekräftades att alla kommer kunna skicka in en ansökan och då blir leaderkontoren tvungna att hantera den, även om den inte föregåtts av en dialog. Men man kan göra avslag innan den går upp i LAG och hantera felaktiga eller undermåliga ansökningar på det sättet. Den stora frågan är när ärenden ska registreras i ALF och i FLIT och vem som ska ha behörighet att titta i och registerara i FLIT. Det är lite oklart än. Skulle alla i LAG ha rätt att titta i FLIT skulle det bli ett stöd för kontoren och underlätta för LAG-arbetet. En behovsanalys och nulägesbeskrivning kan vara ett stöd till förvaltningsmyndigheten. Det finns behov av att hantera handlingar digitalt hos föreningarna som inte ska in till förvaltningsmyndigheten, stadgar, etc. Listan med en riskbedömning i presentationen blir underlag för fortsatt dialog.

6 Tidsplanen för starten av IT-stödet diskuterades. Det är risk att FLIT inte blir klart i tid. Dessutom är FLIT inte anpassat till leadergruppernas behov. Långa handlingstider är en annan farhåga. Hur lång blir handläggningen på Jordbruksverket i stället för den tid handläggningen på Lst inneburit tidigare? Andreas Mattisson informerade att den ursprungliga tidplanen inte kommer att hålla. Det gäller hela programmet pga att det tar mer kraft att få programmet godkänt, än vad som ursprungligen antagits. Sen är det en gissning när KOM kommer att godkänna programmet. Det ursprungliga antagandet var april, men det är nu osäkert vad gäller KOMs godkännande. Vad gäller Lokalt ledd utveckling i de andra fonderna är förhoppningen juni. Det går inte att göra nationella föreskrifter förrän vi har formellt godkännande och därmed går det inte hantera beslut innan dess. När det gäller LLU finns det tre prioriteringssteg: 1. Få ut pengar till förstudier så fort som möjligt dvs när programmet är godkänt. Det är nu osäkert om att det går att få till i maj. 2. Få igång driftsåtgärden och få igång förskottsutbetalning. 3. Öppna för projektansökningar där tanken nu är nov En första version av handläggningssystemet, med de mest nödvändiga funktionerna, kan vara klart under våren Men mer utvecklat blir det tidigast sent Realistisk är att det blir fullt utvecklat först under Det här är det största IT-system som utvecklas i Sverige just nu. Det är helt enkelt svårt att få tag på tillräckligt med kompetens för utvecklingen. Det är en orsak till förseningen och en annan är att beskeden om vad programmet skulle innehålla har varit sena. Jordbruksverket vill nu få input från Samordningsgruppen, så att vi gemensamt underlättar för våra målgrupper. Start och förberedelse av leaderkontor och LAG-grupper diskuterades. Tidsplanen vad det gäller urvalskommitté och urvalskriterier ser ut att hålla. Preliminärt besked om att en strategi blivit prioriterad kommer i april och definitivt startbesked i september. Kostnaderna för förberedelser av LAG-organisation och kontor kan räknas från beskedet i april. Det kommer att finansieras av det förberedande stödet steg 2. Däremot kan inte kostnaderna tas från driftsbudgeten. Den saken är viktig att kontrollera med regelverket. Påpekades att om en LAG-grupp har besked om att strategin är prioriterad och kommer att få starta, finns det många förberedelser att göra vilka orsakar kostnader. Dessa kan inte betalas med hjälp av banklån och personlig borgen. Därför vore det mycket värdefullt om dessa kostnader kan räknas retroaktivt från datum för preliminärt besked. Det finns en stor risk för ekonomiska problem för leadergrupperna, som kan orsaka uppsägningar, om inte utbetalningar för driften kan göras förrän i september. Det förberedande stödets steg 2 är tänkt för att kunna parera de svårigheterna så långt möjligt. Det totala föreberedande stödet i hela landet är 70 miljoner kronor, men ännu är inte fördelningen bestämd. Från ESF sida kommer det både att finnas manuella utlysningar vid sidan av och digitala direkt in i det IT-baserade systemet. ESF var också tidigt ute men får nu justera för förutsättningarna inte riktigt var på plats när IT-planeringen började. Samma osäkerhet finns för Tillväxtverket. Det kan kanske bli manuell hantering av ansökningar i början även i Jordbruksverkets system. Konstaterades att IT-utskottets kartläggning och beskrivning av behoven för leadergrupperna är värdefull för det fortsatta arbetet att utveckla IT-systemet. ALF finns ute och tillgängligt så leaderpersonal kan titta på det. Det finns nu igång för bredbandsstödet och investeringar i jordbruket.

7 Beslut: Utskottet för handläggning och IT skapar en arbetsgrupp med uppgiften att samordna förslagen från Lottas grupp om ett start-kit, Tommys initiativ om en gemensam grafisk profil och webbportal samt utskottets behovslista och i samråd med förvaltningsmyndigheten hitta lösningar. f. Havs och Fiskeriprogrammet i flerfond Rapport från träffen den 7 okt Träffen var bra och uppskattad och den bör upprepas vid fler tillfällen. Avgränsningar mellan programmen diskuterades under träffen och alla enades om att det som sker under ytan hör hemma i Havs- och fiskeriprogrammet och det som sker över vattenytan tillhör Landsbygdsprogrammet. Det är en tydlig rågång till sportfisket alla var eniga om att de frågorna hör hemma i Landsbygdsprogrammet. Balansen mellan det storskaliga fisket och det småskaliga fisket är viktig i de lokala strategierna för att garantera att det småskaliga fisket inte glöms bort. Konflikter mellan olika intressen måste pareras och motverkas i strategierna för att kunna beakta helheten. En diskussion om definitioner av målgrupp ledde fram till att det ska handla om företagare i fiskenäringar. Andra diskussionsämnen gällde bl.a. vilken vattenyta som kan medräknas i ett fiskeområde samt hur det går att ge tyngd åt miljöfrågorna när målet och indikator är antal skapade jobb. Fiskeutskottet vill vid behov arrangera ytterligare träffar och behöver därför resurser till det. 6 Rapport från nationella organisationer 1. LRF Ute i regionerna i de regionala och lokala avdelningarna är det medlemmar som är kontaktlänk. Det är svårt att få en heltäckande bild. Finns det behov av att öka regionala och lokala LRF-avdelningars medverkan kan sådana kontakter tas via Sofia. 2. Hela Sverige ska leva Det finns många behov uttryckta i tidigare ståndpunkter från de 5000 utvecklingsgrupperna. Det är svårt att ha en hel överblick. Men det pågår många olika engagemang nu i strategiskrivandet, även om det ser olika ut landet runt. I det landsbygdspolitiska programmet framtaget inom Hela Sverige ska leva identifieras många behovsområden. Länsoch kommunbygderåd kan vara bra bollplank i arbetet med lokala utvecklingsstrategier. Bl.a. i sociala frågor där det finns mycket kompetens ute i landet. Bredbandsfrågorna kommer att samordnas i ett supportkansli som är en helpdesk för bredbandsföreningar. Service, hållbar omställning och lokalt kapital är andra frågor som HSsl kommer att jobba mycket med, men i andra former. Unga är ytterligare en viktig målgrupp där mobilisering sker. 3. Hushållningssällskapet Hushållningssällskapen som organisation bygger på livsmedelsförsörjningsbehovet. Vår själ är landsbygden och lantbruket. Det finns 17 hushållningssällskap i Sverige och inom dessa arbetar 1700 rådgivare. Sällskapen driver också 7 naturbruksgymnasier och några forskningsstationer sam fiskodlingar. Sällskapen har också stor erfarenhet och kompetens på att driva projekt. Glappet mellan programperioderna drabbat naturligtvis sällskapens projektverksamhet. Det finns en helt ny hemsida som är gemensam för hela Sverige. Inom Leader vill sällskapen främst jobba med fokus på företagande och som skribenthjälp och liknande i strategiskrivandet. 4. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen- värnar naturen i kampen för vår överlevnad och har en hög lokal närvaro. Förhoppningen är att naturskyddsföreningarna kommer in i strategiskrivandet och medverka aktivt både där och i projekten under genomförandefasen.

8 7 Rapport från myndigheterna a. Förvaltningsmyndigheten i. Pottfinansiering Det är principiellt viktigt att leadergrupperna får den offentliga medfinansieringen i form av årliga potter istället för finansiering för varje projekt för sig, som ju skulle innebära att den offentliga sektorn får en slags förprövningsrätt eller exklusiv vetorätt mot LAG:s beslut. Det gäller att hitta en generell skrivning av ett medfinansieringsintyg som kan passa situationen för alla olika leadergrupper. Det ska handla om att finansieringen kommer i förskott som en pott men inte detaljer som procentsatser eller om allt måste vara i kontanta medel. Ett medfinansieringsintyg är i och för sig bindande men inom Socialfonden menar man att det inte finns någon juridisk grund för att få kommunerna att ingå sådana avtal. Därför har man valt lösningar för ett år i taget. ii. En särskild lag för LAG? Ett förslag om en särskild lag om bemyndigande för LAG går ut på remiss vilken dag som helst. Svaren ska vara inne senast den 12:e januari. Andra delar än bemyndigande kan regleras i villkor i beslut om att bilda LAG vid startbesked. LAG kommer inte att omfattas av offentlighet och sekretesslagen. Konsekvenserna blir att handlingar som man vill begära ut, får begäras ut från Jordbruksverket. Uppmaningen till LAG kommer vara att tillämpa största möjliga öppenhet. iii. Tidsplanen. 8 dec: Den sista dagen för inlämnande har flyttats till den 8:e dec. Det finns en del nyheter kring statistik i nyhetsbrevet som går ut idag :e jan: Expertgrupperna börjar jobba nu och behöver statistikunderlag. De kontrollerar att basvillkoren för strategierna uppfylls. Kompletteringstiden för alla som ansökt blir 12-30:e januari efter expertgruppens begäran. April: Expertgruppen tar fram en rangordnad lista som urvalskommittén har för sin slutliga bedömning vilken görs i början av april. Maj: I maj utbetalas förberedande stöd steg ett och det blir möjlighet att ansöka om förberedande stöd steg 2. April-aug är det kompletteringstid för prioriterade områden. Aug-sep: Startbesked kan komma i aug-sept beroende på hur snabbt grupperna kompletterar godkända program m m Driftsstöd kan beslutas först när KOM godkänt program och föreskrifterna är framme. iv. Budgetfördelning. Tester av olika modeller är nu klar. Testerna har gjorts utifrån två olika fördelningsprinciper. Här finns många frågor. Hur kommunicerar vi detta till alla partnerskapen? Hur väljer vi en bra metod för att hitta fördelningsprinciper? Ska vi hålla inne med del av budgetmedel? Ska vi ha bonus för de med bra strategier? Tanken är att det blir olika summor per invånare beroende på var man bor och strukturen i området man bor i. Det finns områden t.ex. i Skåne som är relativt tätbefolkade, men där det ändå finns stora strukturella problem. Där fungerar inte en gleshetsfaktor eller tillgänglighetsfaktor som fördelningsprincip. Kommissionen har rekommenderat en kombination av bägge principerna. Fast medfinansiering för hela SE eller för enskilda LAG är fortfarande en fråga. Det är inte troligt att Jordbruksverket kan hantera olika system. Fördelning på en kortare period eller inte: Även om det är en tidsförskjutning på grund av senare programstart är det en risk att fördela sin totalbudget på färre år. Det gäller att redan nu ta höjd för att undvika ett glapp i förhållande till nästa programperiod. Budget byggd på äskanden från grupperna: Diskuterades ett förslag om att basera budgeten på en beräkning, ett äskande, som grupperna gör själva och där man

9 beskriver de medel som behövs för att genomföra de projekt man tror är nödvändiga för att uppfylla målen i sina strategier. Här ska man också visa hur man löser sin administration och vilka olika resurser som behövs för detta och om kostnaderna kan täckas av andra resurser än själva driftsbudgeten. System med återtag i förra perioden nämndes också som en bra lösning, som borde kunna användas även denna gång. Det fanns tveksamhet till att införa denna komponent nu så sent i strategiskrivandet. Ytterligare en fråga gällde hur de medel ska fördelas som blir över om några områdens strategier inte godkänns. Dessa medel ska då fördelas bland de godkända strategierna. Förvaltningsmyndigheten var positiva till förslaget att begära in budgetförslag från grupperna som ett komplement efter inlämningen av strategierna och ska diskutera den möjligheten vidare. Kommunikationskanalerna är även i fortsättningen Jordbruksverkets nyhetsbrev samt samordningsgruppen. Beslut: Samordningsgruppen kom överens om att Jordbruksverket bör be de som ansöker om att få bilda Leaderområden att de har med ett budgetäskande i kompletteringsfasen efter 8 dec. v. Urvalskommittén: Tillfrågade organisationer har fått lämna förslag på personer som ska sitta i kommittén. Det är fortfarande lite oklart om vilka som ska vara ersättare. Några föreslagna personer har också ansetts jäviga. Urvalskriterierna kanske inte hinns med att kommuniceras och diskuteras i samordningsgruppen. Det är en viss komplexitet i poängbedömningen och olika fonderna. Kriterierna kan också behöva justeras när kommittén börjar sitt arbete. Målen i varje program ska återspeglas i kriterierna. Vad gäller fiske så behöver utskottet bli kontaktade. Om urvalskriterierna släpps nu kan det skapa oro i onödan. Dialogen om dessa skulle ha kommit långt tidigare. Kvalitetsäkring av processen: Det är viktigt att kvalitetssäkra hela processen. Det är oftast inte Leaderkontoren som är eller orsakar problemen. 9 av 10 fel finns bland projektägarna. Därför behövs en kvalitetsgrupp som tittar på detta och vilka åtgärder skulle kunna sättas in för att förhindra dessa typer av problem. En grupp bör utses vid nästa samordningsgruppsmöte. b. Utbetalningsfunktionen Visning av e-tjänsten för att söka projekt- och företagsstöd kunde inte göras som planerat p.g.a. förhinder att närvara. c. Länsstyrelserna Förhinder att närvara d. Regionalfonden Ingen specifik information just nu e. Socialfonden Socialfonden räknar med att det svenska socialfondsprogrammet kan bli godkänt av Kommissionen i mitten av december. Förhoppningen är att kunna ha en nationell utlysning redan i början av nästa år. Den 10 januari ska utlysningarna ut på regional nivå. Det kommer handla om projekten som har förstudier med gamla program samt om informationsmöten. Det kommer att bli manuella ansökningar och beredning i början. Avsikten är att projekten ska kunna starta till sommaren. ESF-rådet har också FEAD, fonden för EU migranter. Den blir godkänd tidig vår och den riktar sig till kommuner och civilsamhället för att jobba med EU-migranter. 8 ELARD

10 Marion Eckardt visade en presentation (bifogas) med personliga reflektioner från ELARDS möte i Bryssel. En skriftlig rapport finns också som kan spridas bland alla. Några punkter som Kommissionen har uppmärksammat eller vad man förväntar sig när det gäller Lokalt ledd utveckling är att: - Myndigheter har tagit för mycket makt - Långsam process för att visa innovationer - Många länder lägger standard för lokalt ledd utveckling - Förhoppningsvis blir de lokala utvecklingsstrategierna bättre - Det är höga förväntningar på ökad inkludering - Etc. Marion har blivit nominerad som president i ELARD. Det kräver en medfinansiering på ca Euro från Sverige om hon blir ordförande. Frågan har gått till Landsbygdsdepartementet om hjälp med finansiering för perioden 2016 och Övriga frågor a. Reflektioner från Kick off för flerfond Kommissionens representant raljerade om små lokala utvecklingsprojekt genom att exemplifiera med en chilifestival. Det kunde kännas som en brist på förståelse för lokala utvecklingsprocesser. Dock var det positivt att de lyfte målstyrning så tydligt. b. Bilda Leaderförening För att bära det medlemskapet i ELARD och agera i frågor som inte hör hemma i Samordningsgruppen kommer en nationell förening bildas för leadergrupperna i Sverige. Detta har varit på gång tidigare. Det behövs en central funktion och central organisation kring gruppernas samarbete samt t.ex. kring arbetsgivarfunktioner och föreningsstadgar. Det blir de ideella föreningarna som äger och finansierar den. De som bildat går ut till dem som skriver strategier med information om föreningen och dess syfte. Förvaltningsmyndigheten ser positivt på bildandet av en sådan förening och vill gärna ha en dialog. c. Reflektioner från Landsbygdsnätverkets träff Inga direkta reflektioner gjordes under mötet. För kommentarer och dokumentation hänvisas till landsbygdsnätverkets webbsida. Länk till dokumentationen d. Nominera svensk representant i ENRD assembly Kommissionen har bett den svenska regeringen att nominera representanter till Europeiska landsbygdsnätverkets assembly. Det gäller bl.a. representant för CLLD/Lokalt ledd utveckling. Beslut Samordningsgruppen ber departementet att nominera Charlotta Heimersson och Maria Gustafsson får i uppdrag att tillfråga henne eftersom hon hunnit lämnat samordningsgruppens möte när denna fråga diskuteras. e. Samordningsgruppens arbetsplan, förslag till revidering från Charlotte Liliemark. Arbetsplanen bör vara ett levande dokument. Dock fattar styrgruppen beslut om mål och inriktning för att kunna bevilja en budget. Mötet var överens om att leveransplanen är för detaljerad och behöver också uppdateras. T.ex. har gruppen inrättat fler arbetsutskott än vad som anges i planen. Beslut om att beskriva vilka områden som ska jobba i leveransplanen så behöver vi inte omnämna antal utskott. Synpunkter på arbetsplanen till Hans-Olof före 3 dec. f. Nästa möte bestämdes till relativt tidigt i januari

11 11 Avslutning av sammanträdet Ordförande tackade för stort engagemang och avslutade mötet. Staffan Markström Ordförande Lars Carlsson Justerare