Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Myndighetsutövning Myndighetsutövning ett begrepp som egentligen inte är definierat Trots det är det nödvändigt att känna till Varför?
Definition saknas Det närmaste en definition man kan finna är en formulering som används i den äldre förvaltningslagen (1971:290) som numera är ersatt av den idag gällande förvaltningslagen (1986:223). I den äldre förvaltningslagen förklarades uttrycket med: - utövning av befogenhet att för den enskilde bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. - I en precisering i den äldre förvaltningslagens förarbeten har myndighetsutövning ansetts vara: - beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna
Riktmärken Tre ord eller uttryck i den definition som gavs i den äldre förvaltningslagen har angetts som riktmärken i försöken att precisera begreppet myndighetsutövning Befogenhet Enskild Bestämma om
Befogenhet Det ska vara fråga om utövning av en befogenhet att bestämma om vissa förhållanden. Denna befogenhet ska grunda sig på bestämmelse i författning eller på ett konkret beslut av regering eller riksdag.
Befogenhet, forts Det betyder att om en myndighets beslut baseras på bestämmelser i avtal eller annan överenskommelse som ytterst baseras på civilrättsliga regler, så är beslutet inte ett resultat av myndighetsutövning. Beslut som t.ex. grundar sig på en bestämmelse i ett kollektivavtal utgör därmed inte myndighetsutövning. Likaså faller statens och kommunernas privat- rättsliga aktiviteter, affärsverksamhet, egendomsförvaltning m.m. utanför myndighetsbegreppet.
Enskild Befogenheten ska utövas i förhållande till enskild. Reglerna om myndighetsutövning är därför t.ex. inte tillämpliga i ärenden där en myndighet uppträder som part hos en annan myndighet. Beslut om särskild avgift då en kommun inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt SoL eller insatser enligt LSS är alltså inte myndighetsutövning
Bestämma om Uttrycket bestämma om markerar att det ska röra sig om ärenden som ensidigt avgörs av myndighet. Uttrycket bestämma om inkluderar också ett krav på att beslutet ska vara bindande för den enskilde. Råd, rekommendationer och upplysningar, liksom yttranden från en myndighet faller därmed i huvudsak utanför myndighetsutövningsbegreppet.
Bestämma om, forts - Att samhället utövar maktbefogenheter och bestämmer innebär inte automatiskt att det måste röra sig om förpliktelser för enskilda. Det kan även vara fråga om gynnande beslut, t.ex. i form av tillståndsgivning.
Bestämma om, forts - Vad som karaktäristiskt är att den enskilde på något sätt befinner sig i en beroendeställning gentemot myndigheten. Det finns ingen alternativ verksamhet att vända sig till för att utverka det önskade tillståndet eller förmånen. Beträffande förpliktande beslut visar sig beroendeförhållandet på så sätt att den enskilde måste rätta sig efter beslutet om myndigheten inte ska tillgripa sanktioner. Den enskilde är beroende av att myndigheten tillämpar de författningsbestämmelser som gäller på det aktuella området och tillämpningen blir av avgörande betydelse för henne eller honom.
Exempel på myndighetsutövning Exempel på när frågan om myndighetsutövning är eller kan bli aktuell inom den kommunala verksamheten: Vid handläggning av ärenden (såsom bistånd enligt SoL, beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare enligt LVM) några exempel på bestämmelser i förvaltningslagen (FL)
Exempel på bestämmelser i förvaltningslagen, FL 16 FL som rör parts rätt till insyn i utredningsmaterialet. Insynsrätten gäller om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 FL som rör myndighetens kommunikationsplikt. Bestämmelsen reglerar parts rätt att genom myndighetens försorg få del av uppgifter. Den enskilde ska innan ett ärende avgörs (med vissa undantag) dels informeras om material som tillförts ärendet av någon annan än honom/henne själv, och dels få tillfälle att framföra sina synpunkter på materialet. Myndighetens skyldighet att kommunicera gäller när ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 20 FL som rör myndighetens skyldighet att motivera beslut. När myndigheten fattar ett beslut och därigenom avgör ett ärende, ska beslutet (undantag finns) motiveras, dvs. det ska innehålla de skäl som bestämt utgången. Motiveringsskyldigheten gäller om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Kommunallagen, KL Då nämnden (t ex socialnämnden) fattar beslut 4 kap. 21 KL som reglerar att en ledamot i en nämnd inte har rätt att lägga ned sin röst om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 6 kap. 34 KL som reglerar att nämndens beslutanderätt i vissa fall inte får delegeras, bl.a. om ärendet rör myndighetsutövning mot enskild och ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. (Finns särskild delegationsbestämmelse i socialtjänstlagen).
Möjlighet att sluta avtal med annan Socialnämndens möjlighet att sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten regeringsformen (RF) och Socialtjänstlagen (SoL)
Sluta avtal, forts 11 kap. 6 RF Om ärenden innefattar myndighetsutövning kan nämnden bara överlämna handläggningen av ärenden till privaträttsligt subjekt (dvs. bolag, förening m.m.) om det finns stöd i lag. Sådant stöd saknas inom socialtjänsten se även 2 kap. 5 SoL där det framgår att möjligheten till avtal är begränsad då uppgiften innefattar myndighetsutövning. Sådana uppgifter får inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. (se JO 2001/02 s. 250 som framhåller att det inte är möjligt att överlämna uppgiften att utföra utredningar inom socialtjänsten dock till s.k. osjälvständiga uppdragstagare).
Kommunens skadeståndsansvar Skadeståndslagen (SkadestL) 3 kap. 2 SkadestL som reglerar att kommunen ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. En förutsättning är alltså att felet inträffat vid myndighetsutövning.
Tjänstefel brottsbalken, BrB 20 kap. 1 BrB. Den som vid myndighetsutövning uppsåtligen eller av oaktsamhet genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för tjänstefel. Straff: böter eller fängelse i högst två år. Straff för grovt tjänstefel: fängelse lägst sex månader och högst sex år. (Enhetschef som inte inlett utredning om tvångsvård och omedelbart omhändertagande enligt LVM dömdes för tjänstefel. Hovrätten för Västra Sverige 2010-12-20 mål nr. B 4761-09. Socialnämndsledamöter som vägrade verkställa dom om ekonomiskt bistånd dömdes för tjänstefel. Hovrätten över Skåne och Blekinge 1995-05-18 DB 2096.)
Åter till frågan: Varför måste man känna till begreppet myndighetsutövning? Myndighetsutövningsbegreppet är centralt i många författningar och påverkar om och hur de ska tillämpas. Begreppet används för att avgränsa en mer kvalificerad typ av offentlig verksamhet där behovet av rättssäkerhetsgarantier anses vara särskilt stort. Möjligen kommer begreppet inte att finnas kvar i en ny förvaltningslag (En ny förvaltningslag SOU 2010:29, betänkande av förvaltningslagsutredningen). o Föreslås träda i kraft 1 januari 2012. o Något förslag från regeringen finns ännu inte.