Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan om Västra Skrävlinge kyrka. Den gården revs och Karström byggde en ny gård, Herrgården. Det är det huset som idag kallas Drömmarnas hus. Husen på gården byggdes mellan 1812 och 1817. Huvudbyggnaden byggdes av sten i en våning. Huset bestod av tio rum och kök. Han ägde redan Ulricedahlsgården som var uppkallad efter Karströms första hustru Ulrica Dahl, död 1799, som han sörjde väldigt mycket. Karström flyttade in sommaren 1819 och hade det första året sex pigor, en trädgårdsdräng, en gårdsdräng, tio statare och två husmän anställda. Statare var gifta män. Det fanns dock enstaka kvinnor som var statare. De var helårsanställda på den gård där de arbetade och arbetsuppgifterna kunde variera. Lön fick de i form av naturalön, s.k. stat. Storleken på förmånerna växlade beroende på vilka Bruno Hoppe / avfotograferad av Vladimira Tabáková / Malmö Museer arbetsuppgifter de hade på gården. Lönen kunde vara mat men också brännvin. De fick en enkel bostad nära gården som gjorde att de fick mer effektiva arbetstiden, godsägaren fick kontroll över sin arbetskraft och hustrun och barnen som växte upp där jobbade i jordbruket. I slutet av 1800-talet hade statarhustrun mjölkningsplikt. Det var svårt att få fatt i ogifta mjölkpigor till ett slitsamt och lågavlönat arbete, därför använde man sig av statarnas fruar som skulle mjölka tre gånger om dagen. Första mjölkningen började halv 4 på morgonen. Svedin Karström dog 1834 och blev begraven på Västra Skrävlinge kyrkogård väster om kyrkan där den gamla gården legat. När han dog flyttade änkan in till Malmö och gården såldes till deras dotter och svärson. De var inte några bra jordbrukare och det gick dåligt för dem. De sålde gården på en offentlig auktion till Peter Kockum för 49 916 riksdaler 1848.
Familjen Kockum Peter Kockum (1821-1891) var en duktig jordbrukare och fick Rosengård av sin far, Johan Daniel Kockum, när han var 21 år. Gården, som inte hade skötts så bra de senaste åren, blev nu framgångsrik. Peter Kockum var mycket kunnig och ville hela tiden lära sig mer. Han reste till Danmark, Tyskland, England, Belgien och Frankrike där han besökte lantbruks- och kreatursutställningar. Han var så framgångsrik att många var intresserade av att lära av honom. Vid den här tiden tog han emot lantbrukselever. På Rosengård fanns också ett bränneri som tillverkade brännvin. Det var många som jobbade för Peter Kockum och han byggde särskilda hus till dem, en bostad till inspektorn och tre statarhus. Alla statarhus revs i slutet av 1960-talet. Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv Efter 50 år, 1870, behövde huset renoveras. Peter Kockum rustade upp huset och byggde om det så som det ser ut idag. Bilden är från 1893 med gårdens anställda med familjer framför herrgårdens huvudentré, Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv
Vid renoveringen skapades en terrass på den västra gaveln med direkt anslutning till trädgården, Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv När Peter Kockum dog fortsatte hans hustru Hilda Kockum med hjälp av en förvaltare att driva Rosengård. När hon dog 1906 ärvde döttrarna Ida och Hilda Kockum och sonen Berndt Kockum gården. Berndt sålde sin del, 1/3 till systrarna. De fortsatte att driva gården, jordbruket och bränneriet. Okänd utgivare
På en gård fanns det mycket att göra och många hade Rosengård som sin arbetsplats. Några arbetade som daglönare t.ex. vid skörd, vagnmakaren lagade vagnar, smeder reparerade redskap och skodde hästar och mjölnare i byarna runt om malde mjöl åt gården. Rosengård 1923 Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer Hilda och Ida Kockum i trädgården på Herrgården 1925, Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv Efterhand sålde systrarna mindre markbitar till Malmö Stad. Kommunen tyckte det var bra att äga mark utanför staden. I framtiden när staden skulle expandera skulle man behöva mark. Fröken Ida Kockum dog 1939 och fröken Hilda Kockum blev ensam ägare till Rosengård. Hilda Kockum dör 1959. Hon blev 97 år. Familjen Kockum hade ägt gården i 110 år. Läs valda handlingar får Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv. Klänning från 1870-talet som gett som gåva till Malmö museer 1927, Okänd fotograf / Malmö Museer
Övningar att göra vid Drömmarnas hus: Tidslinje Ni behöver ett rep, tvättklämmor och urklippta bilder (se nästföljande 4 sidor) Spänn upp ett snöre mellan två träd. Låt eleverna sätta fast korten med hjälp av tvättklämmor i den tidsordning de tycker är rätt. Diskutera om de sitter rätt. Är det några kort som ska flyttas? Varför?
Peter Kockum (1821-1891) Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott på området ca 4000 f.kr. Den tiden kallas stenåldern.
Svedin Karström Bruno Hoppe / avfotograferad av Vladimira Tabáková / Malmö Museer Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv 1893
Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv Hilda och Ida Kockum i trädgården 1925 Västra Skrävlinge kyrka Peter Kockums gravsten
Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer Rosengård 1923 Drömmarnas hus 2014
Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv
Ritning över huvudbyggnaden 1817 Rosengårds arkiv, Malmö Stadsarkiv
Hitta platsen Ta med skrivunderlägg, pennor och arbetsbladet (se nästföljande 2 sidor). Dela ut arbetsbladet och låt eleverna hitta platserna och anteckna var de hittade dem. Gemensamt går gruppen runt, visar och berättar var de hittade det avbildade. Ett alternativ är att endast klippa ut bilderna och låta eleverna leta upp platsen och återberätta var de hittade den. Andra övningar som kan göras på platsen: - Pixlar - Tvätta kläder - Bild i bilden
Var är fotona tagna? Leta upp var fotot är taget och skriv ner det sidan om bilden.