Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson

Transkript

1 Bölan/golfbanan En tanke med att beskriva promenader är givetvis att fler ska lära sig hitta och känna sig trygga och när vi står här på golfbanan, Bölan, ska vi lära några torp under Velamsund. Det fanns en äldre pojke som hette Carl Oscar Östling som gjort ett helt fantastiskt kulturarbete som heter torpinventering i Boo. Inventeringen sträcker sig före de första kyrkböckerna till idag och spänner över flera generationer av kartor, foton, teckningar, torpare, hus och historier. Det är över tusen sidor där den intresserade kan läsa och även köpa kopior. Besök Boo hembygdsförening så får Ni hjälp. Följande beskrivningar av torp bygger på och använder till stor del Carl Oscars arbete om än summariskt. Bölan kommer nog från Bool som förr betydde bebodd gård och var säkert ett ställe där fisket var en huvudnäring. Det är inte människan som skapat Boo av idag, utan landhöjningen. Dubbla O i Bool blev Ö efter att Gustav Vasas svenska bibel 1541 introducerade Å, Ä och Ö. Bölan, Böletorp, Bölemossen, stora Bölan, Lillbölan, Klastorp, Nilstorp det är svårt att riktigt få kläm på vad som var vad. Ibland byter torpen namn men att gå in på alla turer skulle inte tillföra så värst mycket. Idag ligger några av torpen på golfbanans område vilket gör vårt besök både enkelt och fotovänligt. Storbölan, stortorpet, skattar i vilket fall som helst 6 öre pengar och ½ pund smör Nilstorp och Storbölan är samma sak då troligen Nilstorp byggts på en grund av Storbölan, som är av mycket gammalt datum. Torparen Mickel på Storbölan tas upp av skattefogden 1572 men nämndes 1543 som Böllastorparen. Sedan dyker torpet upp 1842 som Nilstorp med torparen Fridolf Olsson men borde tidigare, av namnet att döma, haft en Nils någonting. Fridolf Olsson som med hustru Sophia Johannesdotter får tio barn som alla växte upp i stugan. Olstorp låg vid norra änden av Koviks träsk och försvann när Lagnövägen byggdes på 1930 talet och Koviks deponi etablerades. Det var för Fridolf Olsson, äldste sonen till Olsson i Nilstorp, torpet byggdes i slutet av Här bodde Fridolf som var enarmad efter en sprängolycka med hustru och sex barn. Han kallades vanvördigt för Frillegubben.

2 Olstorp Bölemosse längst ut på Velamsunds marker vid golfbanan, i en kil upp i Värmdö, är ett bevarat1800 tals torp. Namnet kommer från en stor mosse som dikats ut av den förste torparen, Anders Petter Johansson, när han kom Det stora flyttblocket har istiden burit fram och många grunder skvallrar om ett slitsamt torparliv. Bölemossetorparen Victor Olsson Torpet Måsen eller Mosstorpet ligger idag på Kovikstippens område men nämndes första gången i en husförhörslängd. Det var torparen, Eric Jonsson född 1724, som förhördes. En av hans söner avled sex år gammal av svält.

3 Ett mycket tidigt torp har namnet Storängstorp som förekommer i mantalslängden med åbon Mats, Torpet som sådant, eftersom han var åbo, är troligtvis före Gustav Vasa men idag försvunnet under Kovikstippen. Platsen nämns också som kyrckewret i jordeboken 1793 vilket är underligt då någon kyrka nära inpå inte är dokumenterad och lika konstigt är den tidiga benämningen, åbo, vilket inte är en torpare. En torpare, Hans Mårtenson, bodde där från 1694 tills han blev ett av pestens offer Innan arbetade han på Beata Köningsmarks vinberg med hennes vattukonst och fick en dotter som döptes efter säteriets ägarinna. Pesten nämns enbart för att läsaren ska förstå dess omfattning, där halva befolkningen dog, och hur många torp, bara i Velamsund, som blev öde. (Hur pesten påverkade Velamsund läser man i Knarrnäsvandringen). Lillbölan eller Klastorp Torparkontrakt mellan Emil Egnell på Velamsund och Carl Johan Norman på Lillbölan (Klastorp) som stipulerar 176 dagsverken. Norman hade fem pojkar och två flickor och det var två av pojkarna, Johan och Edvin, som med sina fioler spelade om lördagskvällarna på Velamsunds dansbana. Dansbanan låg där Knaggelbacken börjar till Sommarbo med en estrad högt på en grov björk. Det var gubben Norman som med två oxar förspända en stor vagn hämtade sommargästernas enorma bagage vid ångbåtsbryggorna när de anlände till sina hyreslägenheter eller grosshandlarvillor. Carl var glad i uppdragen som gav kontanta pengar. På ett brädgolv en god bit upp på en stor björk hade man arrangerat en estrad där oftast bröderna Norman, Edvin och Johan från Bölan, om lördagskvällarna spelade upp till dans med sina fioler och dragspel. Trots att alla visste att det var Smedsgärdet blev det Hästhagens dansbana. Trots sin futtighet var den populär varför ungdomarna bad att den skulle renoveras men i stället revs den en bit in på talet.

4 Okänd fotograf tog bild 1912 av syskonen Norman, Estrid f 1901, Margareta f 1903 och Nisse f Fadern Karl Johan var torpare i Lillbölan men hade detta år flyttat till Stora Kovik där fotot är taget. Dirigent och lärare är Sven Johansson en kusin till barnens mor, Hulda Sofia. Edvin och Johan var mycket yngre och hade inte ännu börjat träna till spelmän. Lillbölan nämns som torp 1694 då torparen Matts Persson begravs och finns med till 1793 för att sedan försvinna tills Då är det torparen Jonas Pettersson Norman som kommer men Norman arrenderar sedan stora Kovik som sonen tar över Det är möjligt att någon Klas får ta över Lillbölatorpets drift eftersom det även kallas Klastorp. Torpet fanns i familjen Normans disposition till 1931 Torparmor vid höbärgningstid på ett Velamsundstorp, troligtvis en stilstudie på fru Norman. Fotograf okänd. På andra sidan Lagnövägen dit man från golfbanan kommer på en skogsstig låg Snickartorp

5 När vi kommit ner öppnar sig ängsmark, Storängshalsen, till höger och ett stort djupt dike blir synligt samtidigt som vi skymtar millionvillorna på andra sidan Insjön. Vi har nått. Snickartorp som är borta sedan Lagnövägen kom 1930 till men lämningar finns kvar. Första gången torpet nämns är 1717 som bostad till Velamsunds snickare Nils Andersson. Torpet torde vara yngre men när Nils gifte sig 1695 med Maria, som senare med parets sex barn blev pestens offer 1710, bodde han nog redan här. Så här såg Snickartorp, som namnges i många Velamsundsberättelser, ut Det går utmärkt att följa det djupa diket ner mot Insjön som skymtar bakom torpet för att finna lämningar. Alla dessa beskrivna torp fanns i Velamsund 1666 bokförda i och med Augustin Leijonskjölds köp av Mörby säteri. Velamsund hade dessa år ofattbara trettiosex kända torp. Torpare med hustru, barn, drängar och pigor blev nästan två hundra människor. Pesten 1710 som kom med en skuta från Estland, Pernu, till Knaapens hål i Baggenstäkets tull tog mer än hälften. Det var Velamsunds stora vattenkvarnsprojekt som krävde många arbetare. Utdrag ur Velamsunds torparliv. Heg sammanställde.