VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN

Litteranr. 700:286 Dokument VA-plan Datum 2002-11-19 Härryda kommun VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN för Södra Slutrapport Göteborg 2002-11-19 Bergab Stampgatan 15 416 64 Göteborg Tel 031-7747500

Litteranr. 700:286 Dokument VA-plan Datum 2002-11-19 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 1 1.1 SYFTE... 1 1.2 OMFATTNING... 1 2 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR... 2 2.1 HYDROGEOLOGI... 2 2.2 INVENTERING AV BEFINTLIGA VA-LÖSNINGAR... 4 2.2.1 Befintliga vattentäkter... 5 2.2.1.1 Vattenkvalitet... 6 2.2.1.2 Vattentillgång... 7 2.2.2 Befintliga avloppslösningar... 8 2.3 PROVGROPSGRÄVNING... 10 3 FÖRSLAG TILL AVLOPPSSYSTEM... 11 3.1 PRINCIPFÖRSLAG AV ROBUSTA SYSTEM... 11 3.1.1 Infiltrationsanläggningar... 12 3.1.2 Markbädd... 14 3.1.3 Andra alternativa lösningar... 15 4 FÖRSLAG TILL PRINCIPIELL VA-LÖSNING... 16 4.1 OMFATTNING... 16 4.1.1 Återstående undersökningsarbeten/projektering... 16 4.1.2 Gemensamma anläggningar... 16 4.1.3 Kriterier/avvägningar... 17 4.2 PRESENTATION... 18 4.3 DELOMRÅDE 1 ÅBYDALEN... 18 4.4 DELOMRÅDE 2 ÖSTRA ÅBYDALEN, TORPET OCH ABBORRTJÄRN... 24 4.5 DELOMRÅDE 3 DEL AV ÖSTRA ÅBYDALEN, BENAREBY OCH VÄSTERHÖG... 27 4.6 DELOMRÅDE 4 HYLTAN OCH LYCKORNA... 32 4.7 DELOMRÅDE 5 NÄSET... 35 4.8 DELOMRÅDE 6 FLATERNA... 37 4.9 DELOMRÅDE 7 BENAREBY OCH GRANKÄRRET... 39 4.10 DELOMRÅDE 8 SÖDRA GRANKÄRRET OCH FLOGELIDEN... 43 4.11 DELOMRÅDE 9 INTAGAN... 46 4.12 DELOMRÅDE 10 BOLÅS... 48 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Jordartskarta Enkät Sammanställning enkätsvar Fastigheters placering i respektive delområde Befintliga vattentäkter och avloppslösningar Principiella planerade lägen för vattentäkter och avloppsanläggningar Siktkurvor Bergab Stampgatan 15 416 64 Göteborg Tel 031-7747500

1 Bakgrund 1.1 Syfte Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB har på uppdrag av Härryda kommun upprättat en vatten- och avloppsplan för området Södra. är gammal jordbruksbygd vars utmarker bebyggts av fritidshus. Sedan 1960-talet har fritidshusen alltmer övergått i permanentbostäder. I området finns inget kommunalt vatten eller avlopp, endast enskilda vatten- och avloppslösningar. Syftet med uppdraget är att upprätta en VA-plan, som för områdets fastighetsägare skall anvisa tekniska lösningar lämpade för den egna fastigheten utan att negativa effekter uppstår på kringliggande fastigheter. I första hand har lägen inom varje fastighet identifierats. Där det ej varit möjligt att hitta lämplig placering inom fastigheten har lägen på närliggande markområden anvisats. För föreslagna avloppslösningar som anges i VA-planen finns en målsättning att kostnaderna för anläggandet av avloppsanläggning för fastigheten ej skall överstiga kostnaderna för anslutningsavgiften för kommunalt avlopp. Kommunal anslutningsavgift är hösten 2002 ca 60 000 kr. Det är i stort sett tekniskt möjligt att lösa vatten- och avloppsfrågan för varje fastighet inom eller utom fastigheten på något sätt, men kostnaderna kan bli höga. Där det bedöms att långa ledningsdragningar krävs, eller mer komplicerade anläggningar är nödvändiga, redovisas i VA-planen att det är ej möjligt att anlägga en avloppsanläggning inom fastigheten. Där det bedöms medföra rimliga kostnader att förlägga vatten- eller avloppsanläggning utanför fastigheten redovisas det som en möjlig lösning. 1.2 Omfattning Uppdraget avser bebyggda områden söder om Abborrtjärn. Se figur 1 nedan. Figur 1 Utredningsområde för VA-plan Södra L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 1

Uppdraget omfattar följande moment: Inventering av samtliga bebyggda fastigheters (ca 240) vatten- och avloppslösningar. Ca 70 % av områdets fastigheter utgör helårsboende. För större delen av området fanns sedan tidigare en geologisk karta med hög noggrannhet. Delar av området täcks inte av kartan och kompletterade kartering har utförts. Provgropsgrävning (4 gropar) och siktanalys har utförts på två platser där anläggningar anvisas för flera fastigheter. Provgroparna har förlagts där befintligt geologiskt underlag har behövt verifieras och kompletteras. Förslag till VA-lösning för varje fastighet presenteras enligt följande: i första hand enskilda lösningar för varje fastighet, i andra hand gemensamma lösningar beskrivning av fastigheter där inget godtagbart avlopp kan ordnas lämpliga lägen för nya vattentäkter och avloppsanläggningar anges Bedömning för avstyckade obebodda fastigheter (ca 40 stycken) om VA kan ordnas utan problem eller kostnadsökningar för omgivande fastigheter. 2 Områdesförutsättningar Vid upprättande av VA-planen har hänsyn tagits till områdets specifika hydrogeologiska förutsättningar för vatten- och avloppsanläggningar. Rådande förhållanden har kartlagts liksom möjligheterna till framtida lösningar. Utredningsområdet har vid redovisning delats upp på tio olika delområden. Redovisningen av fastigheterna inom de olika delområdena sker efter fastighetsbeteckning. 2.1 Hydrogeologi Ett flertal av delområdena som ingår i utredningen för VA-plan, Södra kännetecknas av brant topografi och små tomter. I sådana områden är det svårt att inrymma en avloppsanläggning inom fastighetens egna tomt. De allmänna ytor som finns på anslutande fastigheter kommer därför att tvingas tas i anspråk. Grundvattenytan i jord inom utredningsområdet är generellt nära markytan (<1 m under markytan). Detta beror på en brant topografi med stora områden av berg i dagen, vilket innebär stor avrinning och tunna och täta jordlager. Området har delats in i mindre avrinningsområden genom att yt- och grundvattendelare i jord har identifierats. Dessa presenteras på ritningar, bilaga 5 och bilaga 6. För en överblick av vattendelare och strömningsriktningar i jord, se figur 2 nedan. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 2

Översiktskarta N Ytvattendelare, grundvattendelare i jord Strömningsriktning Figur 2 Översiktskarta med vattendelare och strömningsriktningar Sprickzoner i berg har inhämtats från SGU liksom huvudsaklig sprickriktning och förskiffringsriktning. Se jordartskartan, bilaga 1 En översiktlig beräkning av vattenbalansen visar generellt att en fastighet bör ha en area av ca 4000 m 2 för att vara självförsörjande av hushållsvatten. Detta gäller under antagande om ett vattenuttag av ca 700 l/dygn och fastighet, vilket motsvarar ca 3 personers konsumtion enligt standardnormen. Denna beräkning visar att de flesta hushåll i Södra har en vattenförbrukning som innebär att grundvattenbildningsområdet för deras vattentäkt sträcker sig utanför den egna fastighetens område. Att förlägga en avloppsanläggning inom fastigheten innebär för många att det infiltrerade avloppsvattnet kommer att bidra till grundvattenbildningen för vattentäkten. Beroende på placering av vattentäkten, samt lokala jord- och bergförhållanden, är konsekvenserna av detta varierande. För de flesta fastigheter görs en bedömning att utspädning och vattnets uppehållstid innan det når vattentäkten, medför en tillräcklig avdödning av bakterier och reduktion av näringsämnen för att ej utgöra en akut risk för vattenkvaliteten. För små fastigheter som inrymmer både vattentäkt och avlopp inom eller i nära anslutning till fastigheten och som är belägna i tätt bebyggda områden, går det dock ej att garantera att en hög belastning från renat avloppsvatten ej utgör en risk för försämrad vattenkvalitet. Gravsjön, som är recipient för många av fastigheterna inom utredningsområdet, har varit reservvattentäkt. Gravsjön kommer inte att vara reservvattentäkt i L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 3

framtiden, vilket innebär att skyddsområdet för sjön kommer att tas bort. Detta är en förutsättning för att kunna undvika slutna tankar för klosettvatten för många av fastigheterna vid Gravsjön. En digital jordartskarta över utredningsområdet har upprättats. Kartan baserar sig på följande underlag: "Geologiska och hydrogeologiska förhållanden i området", Härryda kommun 1989 SGUs jordartskarta Kompletterande fältkartering Jordartskartan presenteras som bilaga 1 i föreliggande VA-plan. 2.2 Inventering av befintliga VA-lösningar Samtliga fastighetsägare med bebyggda fastigheter har fått en enkät med frågor om vattentäkt och avloppsanläggning. Frågorna har omfattat brunnstyp, vattenkvalitet, typ av avloppsanläggning samt ålder på denna. Enkätens utformning redovisas i bilaga 2. Svarsfrekvensen på denna enkät har varit ca 50 %. För att följa upp de som ej lämnat in enkäten har intervjuer genomförts. Slutsatser om befintliga avloppsanläggningar och vattentäkters status har huvudsakligen baserats på svaren från svaren på enkäten samt de intervjuer som gjorts med fastighetsägarna. Ca 70 % av de bebyggda fastigheterna nyttjas för permanentboende medan övriga använder fastigheten för fritidsboende och ett fåtal nyttjar ej fastigheten alls. Användning av bebyggda fastigheter Använder ej fastigheten 2.9 Uppgift saknas 0.8 Fritidsboende sommartid 20.6 Fritidsboende året runt 5.5 Helårsboende 70.2 Diagram 1 Bebyggda fastigheters användning. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procenten. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 4

En genom gång av Miljö- och hälsoskyddskontorets arkiv över fastigheternas avloppslösningar har utförts. Uppgifter om fastigheter med avloppsanläggningar yngre än tjugo år har inhämtats därifrån. Uppgifter om borrade brunnar har inhämtats från SGUs brunnsarkiv. Inventeringen genomfördes under perioden juni 2002 - september 2002, där varje fastighet besöktes och kartlades. För fastigheter som ej lämnat svar på enkäten och ej omfattats av miljö- och hälsoskyddskontoret arkiv har uppgifter inhämtats genom intervjuer med grannar eller telefonkontakt med fastighetsägaren. För ett fåtal fastigheter har det ej gått att få fram några uppgifter. Vid fältinventeringen har vattentäkten lokaliserats, samt om det varit möjligt, läge för avloppsanläggningen. En okulär bedömning av jordmånen har gjorts vid besöket samt en bedömning av möjligheten att anlägga en avloppslösning inom tomten eller i nära anslutning till denna. Befintliga vattentäkter och avloppsanläggningar redovisas i bilaga 5 på svartvita ritningar i skala 1:2000 A3 format uppdelat i tio delområden. Där framgår även skyddsområden för sjöar. Materialet presenteras även i färg på en översikt i skala 1:5000 A1 format. En sammanställning i listform av svaren på enkäten och intervjuer som utförts redovisas i bilaga 3. Fastigheter som har mulltoalett eller torrklosett framgår av listan i bilaga 3. En nyckel mellan fastighet och delområde, d v s för varje fastighetsbeteckning listas vilket delområde den tillhör, redovisas i bilaga 4. 2.2.1 Befintliga vattentäkter De flesta fastigheter i Södra har egen brunn. Några har gemensam brunn och några få har med sig sitt dricksvatten. Förhållandena redovisas i diagram 2 nedan. Vattenförsörjning Medhar vatten e d 1.3 Gemensam brunn 9.6 Uppgift saknas 2.1 Egen brunn 87.0 Diagram 2 procent. Vattenförsörjning. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 5

Drygt 60 % av brunnarna i utredningsområdet utgörs av borrade brunnar. Djupen varierar mellan 25-130 m. Grävda brunnar har ett djup av 1,5-7 m. Två brunnar är sprängd i botten och benämns sprängd. Några brunnar är av okänd typ eller har ej kunnat hittas, dessa har dokumenterats som att uppgift saknas. Brunnstyp Sprängd 0.8 Uppgift saknas 6.7 Grävd 28.6 Borrad 63.9 Brunnstyper. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i pro- Diagram 3 cent. 2.2.1.1 Vattenkvalitet De flesta fastighetsägare har uppgett att de har en god vattenkvalitet. Ungefär 20 % anser att vattenkvaliteten är godtagbar och endast 3 % har uppgett dålig vattenkvalitet. För de fastigheter som det saknas uppgift om vattenkvaliteten är det många som används som sommarbostäder eller som ej nyttjas. Siffrorna illustreras i diagram 4 nedan. Vattenkvalitet Uppgift saknas 22.3 Dålig vattenkvalitet 3.4 God vattenkvalitet 52.9 Godtagbar vattenkvalitet 21.4 Diagram 4 Vattenkvalitet i brunnar. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är i procent. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 6

Minst 50 % av brunnsägarna har analyserat sitt dricksvatten och av dessa så har ca 55 % kvar något protokoll från de senaste 10 åren. Analyser av brunnsvatten Uppgift saknas 23.5 Analyserat vattnet 47.9 Ej analyserat vattnet 28.6 Har ej protokoll från senaste 10 åren 43.9 Har protokoll från senaste 10 åren 56.1 Diagram 5 Analyser av brunnsvatten. Siffran under respektive cirkelsektors benämning är procent för cirkelsektorn. Generellt är vattenkvaliteten inom området i både borrad och grävda brunnar mycket bra vad gäller den mikrobiologiska sidan. Endast någon enstaka fastighetsägare har uppgett problem med bakterier i sitt vatten. Dessa har huvudsakligen grävda brunnar. Vad gäller kemiska problem med vattnet så dominerar höga halter av järn och mangan, samt lågt ph-värde och aggressivt vatten. Detta är problem som uppstår naturligt eller kan vara förorsakade av försurning. Problemen kan således inte kopplas till förorening av spillvatten. 2.2.1.2 Vattentillgång Vattentillgången hos brunnarna är god för de flesta fastigheterna enligt de uppgifter som inhämtats. Uppgift om vattentillgången saknas för ca 20 % av fastigheterna, bland dessa fastigheter är det många som nyttjas lite eller inte alls. Vattentillgången presenteras i diagram 6 nedan. Av de som har dålig vattentillgång är det främst fastigheter som har grävda brunnar. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 7

Vattentillgång Uppgift saknas 19.3 Dålig tillgång 2.1 Godtagbar tillgång 11.3 God tillgång 67.2 Diagram 6 Vattentillgång. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. Enligt de uppgifter som finns i SGUs brunnsregister inom utredningsområdet (43 brunnar) så varierar kapaciteten mellan 50 och 20 000 l/h. De flesta brunnarna har dock en kapacitet på mellan 100 och 2 000 l/h. Fastighetsägare som har egen brunn är ofta medvetna om att det kan vara problem med stora uttag av vatten sommartid. Genom att hushålla med sitt vatten under torra perioder räcker vattnet även om brunnen har en begränsad kapacitet. 2.2.2 Befintliga avloppslösningar Många av de fastigheter som finns inom utredningsområdet har avloppslösningar som är äldre än 20 år. 37 % av fastigheterna har en infiltrationsanläggning eller markbädd dit allt spillvatten från fastigheten leds. Som framgår av diagram 7 har ca 5 % sluten tank för allt spillvatten. Flera av dessa fastigheter är permanentbostäder. Ett mindre antal fastigheter har inget efterbehandlingssteg efter sin två- eller trekammarbrunn. Några fastigheter som är bebyggda nyttjas inte alls och har inget avlopp. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 8

Fastigheten anv ej/saknar spillvatten 4.1 Spillvattenhantering Uppgift saknas 7.9 Sluten tank för allt spillvatten 5.0 Infiltration av allt spillvatten 34.4 Stenkista för BDT-vatten 14.5 Stenkista för allt spillvatten 2.9 Markbädd för BDT-vatten 12.0 Markbädd för allt spillvatten 2.1 Infiltation av BDT-vatten 17.0 Spillvattenhantering. Siffran under cirkelsektorns benämning är i pro- Diagram 7 cent. 38 % av fastigheterna har en separat hantering av klosettvatten. D v s de har sluten tank för klosettvatten eller en mulltoa eller torrklosett. Hur klosettvattnet hanteras redovisas i diagram 8 nedan. Klosettvatten/TC Ingen efterbehandling eller ingen hantering 4.6 Uppgift saknas 12.2 Sluten tank klosettvatten 23.1 Sluten tank allt spillvatten 5.0 Torrklosett/mulltoa 15.1 Infiltration/markbädd/stenkista 39.9 Diagram 8 Klosettvatten. Siffran under cirkelsektorns benämning är i procent. Drygt 10 % av fastigheterna har en avloppslösning som är gemensam med en annan fastighet. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 9

Den vanligaste recipienten för spillvattnet är marken, över 70 % av fastigheterna uppger marken som recipient. De näst vanligaste recipienterna är dike eller våtmark. I många fall ske förmodligen en ganska kort transport i jordlagren innan vattnet når ett vattendrag i form av ett dike, våtmark eller en sjö. 2.3 Provgropsgrävning För stora delar av utredningsområdet finns ett bra material med god noggrannhet över de geologiska förhållandena. Som ett komplement till den geologiska kartan har provgropsgrävning utförts på fyra platser i två områden se figur 3 nedan. På de platser där provgropsgrävningen utfördes kan det vara aktuellt med infiltrationsanläggningar för ett flertal fastigheter. Fastigheter där provgropar utfördes är 1:4 och Bolås 1:42>3. Ytterligare en plats avsågs att undersökas, Hyltan 2:4, men markägaren gav ej tillstånd för provgropsgrävning. Provgropsgrävningen utfördes i slutet av september 2002. Lägen för provgropar redovisas i figur 3 nedan. Pg4 Pg3 Pg2 Pg1 Figur 3 Lägen för provgropar PG 1-PG 4 Prov från groparna har tagits ut på två olika nivåer och lämnats för siktanalys. Siktkurvorna presenteras i bilaga 7. Resultatet från siktanalysen visar på en god infiltrationskapacitet vid Grankärret. I den södra provgropen (PG2), på två meters djup faller kurvan helt inom fält A medan den på en meters djup faller inom både fält A och B. I den norra provgropen (PG1) är infiltrationskapaciteten inte lika hög. Materialet utgörs av en hårt packad sandig silt och siltig sand vid läget för PG1. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 10

De provgropar som utfördes på Bolås 1:42>3 gav olika resultat. Från sydöstra provgropen (PG3) togs inget jordprov då djupet till berg endast var 0,6-0,7 m. Jordarten var överst matjord och sedan sand. Den nordvästra provgropen PG4, visade på relativt goda infiltrationsmöjligheter. På en meters djup faller siktkurvan för materialet huvudsakligen inom fält A med en mindre del inom fält B. På djupet blir materialet finkornigt och hårt packat. 3 Förslag till avloppssystem 3.1 Principförslag av robusta system I områden med Södra s karaktär är det svårt att anlägga vanliga infiltrationsanläggningar som är belägna i befintliga jordlager. Kraven för att kunna utföra en sådan anläggning är att jordlagren har en omättad zon på minst en meter och att avståndet till berg skall vara större än en meter. En meter med omättad zon är ett krav bl a för att för att uppnå tillräcklig avdödning av mikroorganismer. Jordlagrens infiltrationskapacitet och hydrauliska kapacitet skall vara tillräcklig för att vattnet skall kunna infiltrera och sedan transporteras bort. Finkorniga jordarter som är vanliga i utströmningsområdena, försvårar borttransporten av vattnet. Det finns en risk att avrinning sker på markytan. På de flesta ställen inom utredningsområdet är avståndet till grundvattenytan mindre än en meter under en längre period av året. Även avståndet från markyta till berg underskrider ofta en meter. För att säkerställa att kraven för anläggande av en avloppsanläggning är uppfyllda krävs att minst två provgropar utförs på planerad plats för anläggningen. I provgroparna tas jordprov ut för siktanalys för att utreda jordlagrens infiltrationskapacitet. Jordlagerföljden ska dokumenteras, gärna med fotografi. Avstånd till grundvattenytan bör kontrolleras under en normalt nederbördsrik period. Närliggande vattentäkter skall dokumenteras med avseende på avstånd och typ. Om osäkerheter råder angående påverkan av vattentäkter, eller markens förmåga att omhänderta vattnet, bör sakkunnig konsultation ske. Det åligger fastighetsägaren att utföra dessa undersökningar. Utifrån resultatet av undersökningarna bestäms lämplig avloppslösning för fastigheten. Förutom kravet på nämnda undersökningar finns ett antal rekommenderade avstånd för placering av en avloppsanläggning och dess komponenter. Det gäller bl a avstånd från fastighetsgräns, avstånd till sjö/dike och avstånd till väg m m. De vanligast använda anläggningar vid de förhållanden som råder i Södra är grund infiltration, upplyft infiltration och markbädd. Dessa typer av anläggningar har använts under lång tid och har väl dokumenterade reningseffekter. Småskaliga avloppsanläggningar av typen infiltrationsanläggningar och markbäddar har en begränsad livslängd. De studier som finns gjorda tyder på att funktionen är god i upp till ca 20 år. Reningseffekten avtar med tiden då anläggningen drabbas av igensättning och mättnad vad gäller näringsämnen. Beroende på anläggningens utformning och belastning kan dock funktionstiden variera. Beviskravet när det gäller att visa att anläggningen har en erforderlig funktion, även om den är gammal, ligger hos fastighetsägaren. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 11

Det är mycket viktigt att alla brukare av enskilda avlopp som saknar fällning av fosfor, skall använda fosfatfria tvättmedel för att minska belastningen på grundvatten och miljö. Det finns många andra typer av avloppsanläggningar som kan användas. Problemet med dessa är antingen kostnaderna, d v s höga bygg- eller driftkostnader, de är utrymmeskrävande, eller har begränsad dokumentation och forskning när det gäller den långsiktiga reningseffekten. Som exempel på sådana alternativa system kan nämnas kompaktfilter, minireningsverk samt filterbädd med fosforbindande material. På dessa typer av avloppsanläggningar pågår det mycket forskning för närvarande. I och med den branta topografin i utredningsområdet kan det bli aktuellt med pumpning av spillvattnet. Pumpning av spillvatten bör ske efter slamavskiljaren för att undvika stötar av vatten till slamavskiljaren. Pumpning av obehandlat spillvatten ställer även högre krav på pumpen än jämfört med vatten som genomgått slamavskiljning. På eller i anslutning till vissa fastigheter finns ingen möjlighet för infiltration eller hantering av ett avloppsvatten som innehåller klosettvatten. Då kan ett alternativ för att ta hand om klosettvattnet vara ett system med sluten tank och extremt snålspolande toalett. Det gör att avloppsprodukten får ett så högt gödselvärde (vid omhändertagande av vattnet för spridning till lantbruk) som möjligt och minskad volym. Det finns både vakuumtoaletter och toaletter med självfall som spolar med ca 1 l per spolning. 3.1.1 Infiltrationsanläggningar En infiltrationsanläggning skall utföras enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". Beroende på underliggande jordlagers infiltrationskapacitet krävs för ett hushåll (5 pe) en yta på 20-50 m 2. Följande typer av infiltrationsanläggningar finns: - vanlig infiltrationsanläggning - grund infiltrationsanläggning - upplyft infiltrationsanläggning Kriterierna för anläggandet av en vanlig infiltrationsanläggning uppfylls inte på så många fastigheter inom området, men principerna för konstruktionen är desamma även för en grund eller upplyft anläggning. För byggnadsbeskrivning av infiltrationsanläggningar hänvisas till Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6. Tvärsnitt över en grund infiltrationsanläggning visas i figur 5 nedan. Figuren är hämtat från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 12

Figur 5 Princip för utformning av grund infiltrationsanläggning Det som skiljer en grund infiltrationsanläggning byggnadstekniskt från en vanlig är att anläggningen bör isoleras, samt om den förläggs ovan markyta bör befintligt matjordsskikt avlägsnas. Vid anläggandet av upplyfta eller grunda anläggningar bör man beakta underliggande jordlagers sättningsbenägenhet. Grundläggning på lösa jordar medför risk för sättningar på grund av den påförda lasten som anläggning utgör. Då kan det krävas att befintliga jordlager grävs ur och ersätts med grovt material. En upplyft anläggning måste även täckas på sidorna med täta massor som packas omsorgsfullt i omgångar för att förhindra utträngning av vatten i sidorna. I figur 6 nedan visas en bild på en upplyft infiltrationsanläggning, Figuren är hämtad från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar". Figur 6 Exempel på utformning av upplyft infiltrationsanläggning. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 13

Kostnader för anläggandet av en vanlig infiltrationsanläggning är ca 30 000-45 000 kr, beroende på lokala förutsättningar samt anläggningens storlek. En grund eller upplyft anläggning blir något dyrare bl a p g a större materialåtgång. 3.1.2 Markbädd Markbädd används i fall där infiltrationsanläggning är olämplig, antingen p g a att det saknas möjlighet att bli kvitt vattenmängden som genereras i t ex en grund eller upplyft infiltrationsanläggning eller för att man ej vill ha en kontaminering av grundvattnet med renat spillvatten. Det renade spillvattnet från en markbädd samlas upp i en uppsamlingsledning i botten av anläggningen. Beroende på syftet med markbädden utformas den lite olika. Om en markbädd anläggs för att jordlagren är för täta för att transportera bort allt spillvatten, är det önskvärt att så stor del som möjligt ändå kan infiltreras. Då utförs markbädden med bottenytan så bred som möjligt och helt plan. Om markbädd anläggs för att det ej är önskvärt med utsläpp av renat spillvatten, utformas anläggningen med så liten bottenyta som möjligt samt med en bottenlutning av ca 5 promille. Om det är mycket höga krav på att renat spillvatten ej får nå underliggande mark och grundvatten, utförs anläggningen som en tät markbädd, varvid ett tätskikt läggs ut under och längs bäddens sidor. Bilder på hur en markbädd är uppbyggd presenteras i figur 7 nedan. Bilderna är hämtade från Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:6 "Små avloppsanläggningar" Figur 7 Exempel på hur uppbyggnaden av en markbädd ser ut i tvärsnitt och profil. Den nedre bilden visar två olika principiella utformningar beroende på syftet med markbädden. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 14

Vattnet från markbädden leds sedan till en recipient. Härryda kommun accepterar ej att vattnet leds direkt till en sjö varför en typ av efterinfiltration är nödvändig. Detta sker som regel genom infiltration i en makadambädd. Kostnaden för anläggandet av en markbädd är högre än för en vanlig infiltrationsanläggning p g a högre materialåtgång samt något annat uppbyggnadsförfarande. Uppskattad kostnad är 45 000-60 000 kr. 3.1.3 Andra alternativa lösningar Minireningsverk har fått en allt större användning och har idag en hög funktion framförallt avseende rening av närsalter men även BOD. Erfarenheterna av driften av minireningsverk har visat att det krävs ett serviceavtal mellan tillverkaren och fastighetsägaren för att ha en fullgod funktion. Investeringskostnaden för ett minireningsverk är hög samt medför en relativt hög driftkostnad i form av serviceavtal och kemikalier. Tekniken kan vara känslig för strömavbrott eller om kemikaliedoseringen ej fungerar. Vattnet från ett minireningsverk släpps oftast direkt i en sjö eller ett vattendrag, men kan kräva ett efterpoleringssteg för att reducera smittämnen eller kväve. Beroende på antal anslutna fastigheter varierar kostnaden mellan 40 000-80 000 kr per fastighet. Kostnaden för serviceavtal och kemikalier varierar mellan 1 000-3 000 kr /år. Kompaktfilter är en uppbyggd anläggning där rening av spillvattnet sker på en veckad geotextil eller annat bärarmaterial. Materialet är inneslutet i en box och läpps ut via en provtagningsbrunn direkt till recipient. Vissa kompaktfilter har även fosforavskiljande material inlagt i filtret. Reningseffekten med tiden är dock tveksam. Investeringskostnaden för denna typ av filter är relativt låg ca 30 000-35 000 kr. Byte av filtermaterial ska ske vart 4:e år vilket innebär en kostnad av ca 3 000-4 000 kr/gång. Filterbädd med fosforbindande material är under stark utveckling och har använts och utvärderats i Norge sedan tidigt 1990-tal. I en första del av bädden som är luftad rinner vattnet ner genom bädden. Där sker en biologisk reduktion av organiskt material och smittämnen. I en efterföljande horisontell del rinner vattnet genom ett poröst filtermaterial (lecakulor) som binder fosfor. Utgående vatten leds till en uppsamlingsbrunn och därefter till en recipient. Utförda tester visar att det är en mycket robust anläggning med god reduktion av smittämnen och näringsämnen. Omgrävning av filtermaterial bör ske vart 10-15 år. Nackdelen är att anläggningen är dyr i investeringsskedet. Uppskattad kostnad är ca 75 000-100 000 kr. Sluten tank med extremt snålspolande toalett för klosettvatten kan vara ett mycket bra miljömässigt system under förutsättning att det finns en lantbrukare eller liknande i närheten som kan ta hand om och återföra näringsämnena i jordbruket. Vissa kommuner, t ex Tanums kommun, kräver urinseparerande system som samlar upp urinen i slutna tankar som lantbrukare sedan kommer och tar reda på. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 15

4 Förslag till principiell VA-lösning Den VA-lösning som föreslås för Södra redovisas i detalj i detta kapitel med tillhörande ritningar och bilagor. Vid framtagandet av förslaget har en rad kriterier/avvägningar utgjort styrande förutsättningar. Dessa förutsättningar, liksom VA-planens omfattning, redovisas översiktligt i nedan uppställning. Föreslagna VA-lösningar är principiella. 4.1 Omfattning VA-planen omfattar följande: 1. Nya avloppsanläggningar för behandling av allt spillvatten, alternativt BDT- och klosettvatten var för sig. Hänsyn tas till risk för förorening på ytoch grundvatten (vattentäkter). 2. Nya vattentäkter m h t risk för påverkan av spillvatten, alternativt BDTvatten. 4.1.1 Återstående undersökningsarbeten/projektering VA-planen redovisar principiella lösningar. Ytterligare undersökningar och projekteringar återstår att utföra, t ex: detaljutformning och -placering av markbädd respektive infiltrationsanläggning placering av slamavskiljare och fördelningsbrunn dimensionering av anläggningen klarlägga behov och utformning av pumpning av spillvatten klarlägga behov av markförstärkning inventering av befintliga vattentäkter provgropsgrävning 4.1.2 Gemensamma anläggningar I områden där tillgången på lämpliga ytor för etablering av avloppsanläggningar i princip saknas, samt där behandlat spillvatten berör ett flertal nedströms liggande fastigheter, föreslås gemensamma avloppsanläggningar. Ett flertal fastigheter bör göra en gemensam avloppslösning med en eller två andra fastigheter. På några platser är gemensam avloppslösning i större grupper nödvändiga. I föreliggande VA-plan rekommenderas, förutom en befintlig, fyra - fem nya anläggningar med fyra -sex anslutna fastigheter. Dessa anläggningar är: 1:43 (inom delområde1). Gemensam markbädd för ca sex fastigheter L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 16

1:7 (inom delområde 2). En gemensam upplyft infiltration för fyra fastigheter som för närvarande ej har någon vattenhantering som medför spillvatten. Hyltan 2:4>1 (inom delområde 4). En gemensam upplyft infiltration för tre - fyra fastigheter. Lyckorna, på 1:11>5 (inom delområde 4). En anläggning med tre anslutna fastigheter finns. Ytterligare en fastighet bör anslutas. Grankärret, på 1:4>2 (inom delområde område 7). En gemensam upplyft infiltrationsanläggning för fem - sex fastigheter. Bolås 1:42>3 (inom delområde 9). En gemensam grund eller vanlig infiltrationsanläggning för fyra fastigheter. 4.1.3 Kriterier/avvägningar Vid valet mellan olika anläggningstyper och deras placering, har stor hänsyn tagits till en rad avgörande hydrogeologiska förutsättningar. Vidare har beaktats ett flertal aspekter som berör olika avloppsanläggningarnas funktion och de risker som föreligger från spridning av behandlat spillvatten. I de fall det varit möjligt har hänsyn tagits till Härryda kommuns policy för VA-anläggningarnas utformning. Nedan redovisas en rad kriterier och avvägningar som utgjort grundval för VAplanens detaljutformning. I första hand löses VA-frågan inom varje enskild fastighet. Hänsyn tas till: egen vattentäkt vattentäkter på angränsande fastigheter ytvattenområdens skyddszoner hydrogeologiska förutsättningar Behandling av BDT-vatten; föreslås om spillvatten inkl klosettvatten av föroreningsrisk inte kan behandlas inom fastigheten, eller utgör risk för påverkan av nedströms liggand vattentäkter alternativa möjliga lösningar redovisas inte, t ex gemensamma lösningar omhändertagande av klosettvatten (tank) redovisas inte, mulltoa/tc alternativ Gemensam avloppsanläggning; föreslås om tillgängliga ytor är för små L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 17

föreslås om det finns risk för påverkan på nedströms liggande vattentäkter i första hand placeras anläggningen på någon av berörda fastigheterna i andra hand placeras anläggningen på nedströms liggande fastighet (obebyggd) Ingen hänsyn har tagits till följande faktorer: vägstandard, behov av vägförbättrande åtgärder behov av pumpning från slamavskiljare behov av pumpning från tank 4.2 Presentation De VA-lösningar som presenteras delområdesvis nedan, redovisas i form av anvisningar för varje fastighet. Redovisningen inom de olika delområdena sker efter fastighetsbeteckning,. En nyckel mellan fastighetsbeteckning och delområde finns i bilaga 4, d v s för varje fastighet listas vilket delområde den är belägen i. I bilaga 6 återfinns detaljerade kartor som bl a visar principiella lägen där avloppsanläggningar och vattentäkter bedöms kunna anläggas. Skyddsområdet för vattentäkterna är ansatt till 30 m på kartorna, men ovan beskrivna kriterier har vägts in vid föreslagen anläggningsplacering. På ritningarna presenteras en schematisk placering av avloppsanläggningarna. Anläggningarnas storlek är ej skalenlig och riktning på anläggningarna är principiell. 4.3 Delområde 1 Föreslagna placeringar för avloppsanläggningarna i kännetecknas av hög grundvattenyta och tunna jordlager alternativt täta jordlager, varför anläggningarnas utformning bör anpassas i detalj till specifik plats vid anläggandet. Baserat på grundvattnets strömningsriktning är uppdelat i huvudsakligen tre delområden. För fastigheter belägna i nordvästra avrinner vattnet mor norr och nordväst mot Örtjärn. I mittersta delen avvattnas området åt sydväst mot Svartetjärn. För de östra delarna av sker grundvattenflödet och ytavrinning åt söder och når slutligen Gravsjön. Fastighet Beskrivning Hänvisningar 1:1 Upplyft eller möjligen grund infiltrationsanläggning i sydvästra delen av fastigheten. Det är viktigt att anläggningen förläggs så långt nedströms brunnen på 1:55 som möjligt. L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 18

1:2 1:3 En infiltrationsanläggning finns i östra delen av fastigheten, placeringen kan behållas. 1:3 ägs och nyttjas gemensamt med 1:4. Fastigheten kan anlägga en avloppsanläggning på angränsande fastigheten 1:43 i norr, alternativt göra en gemensam lösning med 1:4 och 1:51. 1:4, 1:51, delområde 1 1:4 Den branta topografin och nedströms liggande vattentäkter medför att infiltrationsanläggningar bör undvikas inom fastigheten. 1:4 kan anlägga en upplyft infiltration av BDT-vatten i norra hörnet av 1:51, alternativt en upplyft infiltrationsanläggning för allt spillvatten på 1:43. På sistnämnda fastighet finns ett plant område där renat spillvatten bör få tillräcklig transporttid innan det når någon vattentäkt detta bör verifieras. VA samordnas med 1:51 (obebyggd). Vattenfrågan måste, med föreslagen placering av avloppsanläggning på 1:43, samordnas med 1:3. 1:3, 1:51, delområde 1 1:5 1:12 Fastigheten kan ej anlägga en infiltrationsanläggning för allt spillvatten inom fastigheten p g a närheten till vattentäkten på 1:45. En grund infiltrationsanläggning för BDT-vatten kan förläggas i sydöstra delen av tomten. En bättre lösning vore att förlägga en grund eller upplyft infiltrationsanläggning för allt spillvatten på södra sidan av vägen på Hyltan 1:1. Fastigheten är obebyggd. Kan göra en gemensam infiltrationsanläggning på 1:11, förutsatt att vattentäkterna placeras uppströms fastigheterna. Vattentäkterna kan förläggas ovanför planerade avloppsanläggningar på de närbelägna fastigheterna 1:13 eller 1:38. Hyltan 1:1, delområde 3 1:13, delområde 1 och 1:11, 1:38 delområde 3 1:13 1:14 Fastigheten är obebyggd. En infiltrationsanläggning kan anläggas längs östra tomtgränsen, vilket innebär att det är olämpligt att förlägga en vattentäkt inom 1:12. Vatten och avloppslösningen bör samordnas med fastigheterna 1:11 och 1:12. Eventuellt kan en samordning ske med 1:17, 1:19 och 1:44. Obebyggd fastighet. Olämpligt att lösa vatten och avlopp inom fastigheten. 1:12, 1:17, 1:19 1:44, delområde 1 1:11, delområde3 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 19

1:15 1:16 1:17 1:18 1:19 1:21 Det går ej att förlägga avlopp inom tomten p g a den egna vattentäkten. En infiltrationsanläggning sydost om fastigheten, på fastigheten Hyltan 1:1 är dock möjlig. Det går ej att förlägga avlopp inom tomten p g a av den egna vattentäkten. En infiltrationsanläggning sydost om fastigheten, på fastigheten Hyltan 1:1 är dock möjlig. Lämpligast ansluts 1:17 till en gemensam markbädd öster om 1:24, på 1:43. Markbädden bör göras gemensam med fastigheterna 1:19, 1:27, 1:36, 1:44 och 1:50. Vattnet från markbädden kan ledas direkt till bäcken som strömmar ut från området åt söder. Om kommunen ej kan acceptera ett direkt utsläpp av renat spillvattnet i bäcken kan en typ av efterinfiltration förläggas utmed bäcken på södra sidan om vägen. Detta innebär ett mer diffust utsläpp av vatten till bäcken. För 1:17 finns även alternativet att gemensamt med 1:19 samt 1:44 nyttja 1:13 för en gemensam anläggning för dessa fastigheter under förutsättning att en eventuell framtida vattenförsörjning för 1:13 och 1:11, 1:12 löses samtidigt. Fastigheten kan anlägga sitt avlopp på fastigheten 1:25 (obebyggd). Avlopp kan förläggas inom fastigheten förutsatt att samordning sker med 1:19. Fastigheten kan lösa sitt avlopp gemensamt med 1:18. Inom 1:18 och 1:19 är det olämpligt att anlägga avloppsanläggningar i nuläge. Om båda fastigheterna skulle nyttja en gemensam vattentäkt norr om huset på 1:18 vore det möjligt att anlägga en gemensam anläggning på 1:18 i svackan i sydöstra delen av fastigheten. Anläggningen bör då placeras så avrinning från denna sker åt nordost. Möjlig anläggningstyp är sannolikt grund infiltration. 1:19 kan även anslutas till gemensam markbädd på 1:43. Även en lösning på 1:13 är tänkbar Allt spillvatten kan infiltreras om vattentäkten,som är en grävd brunn med icke tillfredsställande vattenkvalitet, ersätts med en brunn uppströms befintliga byggnader. En upplyft infiltrationsanläggning kan förläggas i västra delen av tomten alternativt på fastigheten 1:20 på andra sidan av vägen. Hyltan 1:1, delområde 3 Hyltan 1:1, delområde 3, 1:12, 1:13, 1:19, 1:27, 1:36, 1:44, 1:50, delområde 1, 1:11, delområde 3 1:19, 1:25, delområde 1 1:12, 1:13 1:17 1:18, 1:19, 1:27, 1:36, 1:44, 1:50 delområde 1 1:11, delområde 3 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 20

1:22 1:23 1:24 Infiltration av spillvatten inom fastighetens gräns är olämplig p g a topografin och nedströms belägna vattentäkter. En tät markbädd vars utgående vatten infiltreras på Hyltan 1:1 är enda lösning inom fastigheten. En annan möjlighet är en enskild eller gemensam grund infiltrationsanläggning med 1:28, på Hyltan 1:1 där det är något flackare terräng. Har en avloppsanläggning på fastigheten 1:43. Placeringen är bra även i framtiden. Fastigheten har en godkänd infiltration för BDT-vatten inom tomtgräns. Någon möjlighet att infiltrera klosettvatten finns ej inom fastigheten. 1:28, delområde 1 Hyltan 1:1, delområde 3 1:25 1:26 1:27 1:28 1:29 Fastigheten är obebyggd men det finns möjlighet att förlägga en grund/upplyft infiltration alternativt en markbädd längs med östra fastighetsgränsen. Grundvattenytan är hög och jordlagren förmodligen täta.1:25 bör placera en eventuell vattentäkt i nordvästra hörnet av fastigheten. Avloppet kan göras gemensamt med 1:18. På den obebyggda fastigheten 1:26 är det olämpligt att lösa vatten och avlopp inom fastigheten. Infiltration av spillvatten inom eller nära fastigheten är olämplig. Med hänsyn till befintliga vattentäkter och områdets topografi vore den bästa lösningen en gemensam markbädd på 1:43. En tänkbar men ej rekommenderad lösning inom fastigheten är infiltration av BDT-vatten. Detta är förenat med risker med tanke på det bidrag det utgör till den totala belastningen på området. Fastigheten kan ej infiltrera spillvatten inom fastighetens gräns p g a topografin och nedströms belägna vattentäkter. En tät markbädd vars utgående vatten infiltreras på Hyltan 1:1 är enda lösningen inom fastigheten. En annan möjlighet är en enskild eller gemensam grund infiltrationsanläggning med 1:22, belägen på Hyltan 1:1 där det är något flackare terräng. På den obebyggda fastigheten 1:29 är det olämpligt att lösa vatten och avlopp inom fastigheten. 1:18, delområde 1 1:17, 1:19, 1:36, 1:44, 1:50, delområde 1 1:22, delområde 1 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 21

1:30 1:31 1:32 1:33 1:30 har en godkänd avloppsanläggning. De har problem med bakterier i den borrade brunnen, men dessa härrör enligt ägarens uppgift från gödsel från fastigheten 1:37. Den borrade brunnen bör tätas från inträngande ytvatten. Inom fastigheten kan en tät markbädd utföras. Vattnet från markbädden avleds åt nordväst i ett makadamdike på 1:57 på västra sidan av vägen eller på 1:56 på östra sidan av vägen. Alternativ till en tät markbädd är att förlägga en infiltrationsanläggning, förmodligen grund, på fastigheten 1:56. Om vatten avleds till 1:56, eller en infiltration anläggs där, bör det kontrolleras att det ej ger någon negativ påverkan på befintlig avloppsanläggning på 1:56. Fastigheten kan anlägga en grund eller upplyft infiltrationsanläggning i nordvästra delen av tomten. 1:33 har en godkänd infiltrationsanläggning som ligger på 1:56. 1:33, 1:56 delområde 1 1:36 1:37 1:44 Infiltration av spillvatten inom eller nära fastigheten är olämplig.. Med hänsyn till befintliga vattentäkter och områdets topografi vore den bästa lösningen en gemensam markbädd på 1:43. En tänkbar men ej rekommenderad lösning inom fastigheten är infiltration av BDT-vattnet. Detta är förenat med risker med tanke på det bidrag det utgör till den totala belastningen på området. Fastigheten har sin avloppsanläggning på fastigheten 1:43. Placeringen är bra även i framtiden. Infiltration av spillvatten inom eller nära fastigheten är olämplig. Med hänsyn till befintliga vattentäkter och områdets topografi vore den bästa lösningen en gemensam markbädd på 1:43. En tänkbar men ej rekommenderad lösning inom fastigheten är infiltration av BDT-vattnet. Detta är förenat med risker med tanke på det bidrag det utgör till den totala belastningen på området. För 1:17 finns även möjlighet att gemensamt med 1:19 samt 1:44 nyttja 1:13 för en gemensam anläggning för dessa fastigheter under förutsättning att en eventuell framtida vattenförsörjning för 1:13 och 1:11, 1:12 löses samtidigt. 1:17, 1:19, 1:27, 1:44, 1:50, delområde 1 1:12, 1:13, 1:19, 1:27, 1:36, 1:44, 1:50, delområde 1 1:11, delområde 3 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 22

1:45 1:46 1:47 1:48 En grund infiltrationsanläggning kan anläggas i sydvästra hörnet av fastigheten. En upplyft eller grund infiltrationsanläggning kan anläggas i nordvästra hörnet av fastigheten om det sker samordning med vattentäkt på 1:47. 1:47 kan ha grund infiltrationsanläggning längs sydvästra tomtgränsen. Detta förutsätter att vattenförsörjningen för fastigheten löses med en vattentäkt norr om befintlig byggnad, vilket också möjliggör avloppslösning för 1:46. I dagsläget finns ingen vattenförsörjning för fastigheten. En upplyft infiltration av BDT-vatten finns, placeringen är godtagbar. En eventuell anläggning för allt spillvatten bör placeras på andra sidan vägen, söder om befintliga anläggningar för 1:23 och 1:37. 1:47, delområde 1 1:46, delområde 1 1:49 Fastigheten kan ej infiltrera klosettvatten inom tomtgräns. Nuvarande lösning med infiltration av BDT-vatten i en upplyft anläggning är acceptabel. Om klosettvatten ska omhändertas utan sluten tank måste anslutning till den gemensam markbädd som föreslås på 1:43. 1:17, 1:19, 1:27, 1:36, 1:44, 1:50, delområde 1 1:50 1:51 1:54 Infiltration av spillvatten inom fastighetsgräns eller nära fastigheten är olämpligt. Med hänsyn till befintliga vattentäkter och områdets topografi vore den bästa lösningen anslutning till en gemensam markbädd. En tänkbar men ej rekommenderad lösning inom fastigheten är infiltration av BDT-vattnet. Detta är förenat med risker med tanke på det bidrag det utgör till den totala belastningen på området. Fastigheten är obebyggd och om den skall bebyggas bör vatten och avlopp samordnas med 1:4. En anläggning för infiltration av BDT-vatten kan förläggas i norra hörnet av 1:51. Fastigheten kan ej infiltrera allt spillvatten inom fastigheten p g a nedströms närliggande vattentäkter. En BDTanläggning är tänkbar att placera i sydöstra delen av fastigheten. Om allt spillvatten ska infiltreras bör den förläggas på 1:43, ca 30 m norr om fastighetsgränsen för 1:54, där avrinningen sker åt norr. 1:17, 1:19, 1:27, 1:36, 1:44, 1:50, delområde 1 1:3, 1:4, delområde 1 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 23

1:55 1:56 Hyltan 1:3 Befintlig anläggning väster om boningshuset ligger inom skyddsområdet för den egna grävda brunnen. Brunnen har trots det god vattenkvalitet enligt fastighetsägaren varför placeringen av anläggningen måste betraktas som godtagbar med nuvarande vattenuttag. Vid anläggandet av en ny anläggning rekommenderas dock att den flyttas så långt åt sydväst som möjligt. På den obebyggda fastigheten 1:56 kan avloppet lösas, men om den bebyggs måste vattentäkten placeras utanför fastigheten p g a redan befintlig avloppsanläggning. Befintlig anläggning för allt sitt spillvatten finns i västra delen av fastigheten. Den ligger inom skyddsområdet fastighetens egna vattentäkt men nedströms. Brunnen är ej påverkad trots att anläggningen funnits där under lång tid varför placeringen måste anses som godtagbar med nuvarande vattenuttag. I framtiden vore en placering utanför fastigheten längre västerut att rekommendera 1:31, 1:33 4.4 Delområde 2 Östra, Torpet och Abborrtjärn I området runt Abborrtjärn är fastigheterna små och området tätt bebyggt. Dessutom utgör skyddsområdet för Abborrtjärn en begränsning. Flera av fastigheterna strax öster om Abborrtjärn är mycket branta och flackar ut alldeles intill tjärnen. Grundvattnet flödar mot söder och avrinning sker till Abborrtjärn och den bäck som utgör utloppet för Abborrtjärn. I den östra delen av delområde 2 är fastigheterna större och vattenavrinningen sker mot norr och öster, mot Yxsjön. Fastigheterna är relativt stora och flera är endast bebyggda med mindre fritidshus. I en framtid kan finnas möjlighet att vid avstyckning göra gemensamma lösningar. Fastighet Beskrivning Hänvisningar 1:4>1 Fastigheten är bebyggd med tre mindre fritidshus. Eventuellt kan den avstyckas i en framtid. En avloppsanläggning förläggs i norra delen av fastigheten med avrinning mot Yxsjön. Föreslagen placering på kartan är endast schematisk. En samordning av vatten och avlopp bör ske mellan ev. avstyckade fastigheter. 1:9>1, 1:107, 1:108, 1:109, delområde 2 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 24

1:9>1 1:11>1 1:92 1:93 1:98 1:107 1:108 1:109 Fastigheten används gemensamt med 1:107, 1:108 och 1:109. Fastigheterna har inget befintligt avlopp mer än torrklosett. Om ett avlopp skall anordnas för någon av fastigheterna bör en samordning ske mellan dessa fastigheters vatten och avlopp. En gemensam avloppsanläggning rekommenderas i sänkan där befintlig gemensam vattentäkt finns. Ny vattentäkt borras då uppe på berget vid 1:108. Fritidshus på 1:4>1 tar vatten från den befintliga brunnen varför även 1:4>1 bör förses med en ny vattentäkt. Fastigheten är obebyggd. Den är brant och har nedströms liggande fastigheter med vattentäkter vilket gör den olämplig för avloppsinfiltration. Fastigheten bör anlägga en ny vattentäkt inom tomten och enskilt eller gemensamt med 1:80 utföra en markbädd. Markbädden förläggs i norra delen av 1:80 alternativt på 1:5. och vattnet avleds i ett infiltrationsdike åt öster mot Yxsjön. Befintlig infiltrationsanläggning har bra utformning och läge och placeringen kan används även i en framtid. Under förutsättning att vattentäkten är förlagd i västra delen av fastigheten, kan en upplyft infiltrationsanläggning förläggas längs den östra fastighetsgränsen. Infiltrerat vatten avrinner mot Yxsjön. För närvarande hinkas endast vatten ur gemensam brunn. Eventuellt framtida vatten och avlopp samordnas mellan 1:107, 1:108, 1:109 och 1:9>1. För närvarande hinkas endast vatten ur gemensam brunn. Eventuellt framtida vatten och avlopp samordnas mellan 1:107, 1:108, 1:109 och 1:9>1. För närvarande hinkas endast vatten ur gemensam brunn. Eventuellt framtida vatten och avlopp samordnas mellan 1:107, 1:108, 1:109 och 1:9>1. 1:4>1, 1:107, 1:108, 1:109, delområde 2 1:80, delområde 3 1:4>1,1:9>1, 1:108, 1:109, delområde 2 1:4>1, 1:9>1, 1:107, 1:109, delområde 2 1:4>1, 1:9>1, 1:107, 1:108, delområde 2 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 25

Hyltan 2:2 Hyltan 2:10 Hyltan 2:14 Hyltan 2:19 Befintlig med Hyltan 2:93, gemensam infiltrationsanläggning har bra placering som bör användas även i framtiden. Den gemensamma anläggningen är belägen på Hyltan 2:2. Fastigheten är obebyggd. En infiltrationsanläggning, sannolikt av typen grund, kan utföras i västra delen av fastigheten. Vattentäkten bör placeras i östra delen för att få så stort avstånd som möjligt från egen avloppsanläggning, men även för att möjliggöra en avloppslösning på Hyltan 2:21. Befintlig BDT-anläggning har bra placering. Vid ombyggnad av anläggning går det även att ansluta klosettvatten. Grundvattenströmningen går mot bäcken som avvattnar Aborrtjärn. Anläggningen bör bli av typen grund eller upplyft. Kan anlägga en upplyft infiltrationsanläggning för BDTvatten i sydvästra delen av fastigheten. Skyddsavstånd till sjö och närhet till vattentäkt gör att klosettvatten ej bör infiltreras. Hyltan 2:93, delområde 2 Hyltan 2:20 Hyltan 2:21 Hyltan 2:24 Hyltan 2:29 Hyltan 2:83 Hyltan 2:84 Hyltan 2:93 Har med Hyltan 2:24, en gemensam godkänd anläggning som kan användas även framgent. En grund infiltrationsanläggning kan utföras längs fastighetsgränsen strax öster om den östra befintliga byggnaden. Eventuell ny vattentäkt bör placeras i östra delen av fastigheten. Har med Hyltan 2:20, en gemensam godkänd anläggning som kan användas även framgent. Har infiltrationsanläggning med en bra placering. Kan utföra en anläggning för BDT-infiltration vid östra fastighetsgränsen. Klosettvatten är tveksamt att ansluta p g a de många vattentäkterna i området och den totala belastning detta skulle utgöra. Kan utföra en anläggning för BDT-infiltration vid östra fastighetsgränsen. Klosettvatten är tveksamt att ansluta p g a de många vattentäkterna i området och den totala belastning detta skulle utgöra. Befintlig gemensam infiltrationsanläggning har bra placering som bör användas även i framtiden. Den gemensamma anläggningen är belägen på Hyltan 2:2. Hyltan 2:24, delområde 2 Hyltan 2:20, delområde 2 Hyltan 2:2, delområde 2 L:\hydro\700286\Text\aktuell\VA-plan.doc 26