Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola



Relevanta dokument
Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Därför går jag aldrig själv om natten.

ORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR

Inte fokus på enskilda insatser snarare på effekterna av föreningens övergripande arbete.

Undersökningspopulation: Allmänheten, år boende inom Kalmar län

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Medborgarlöfte Essunga 2019

Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Göteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Rättsväsendet Fakta i korthet

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

KARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Lär känna ditt ledarjag hjälp till självhjälp för ledare

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Samverkan mellan polis och kommun

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Öppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Trygghetsmätningen 2017

vad ska jag säga till mitt barn?

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Finansierad av: Tell-Us

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt"

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Vilka regler finns på internet?

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Brott, straff och normer 3

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Perspektiv på kunskap

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Problemindex - Trelleborg

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Brott, straff och normer 2

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Hearing 20 april Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

MÖTET. Världens döttrar

LUPP om Trygghet och hälsa

Har fängelset en avskräckande effekt?

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1.

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Motivation till hälsa

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

PURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI

Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Öster Särskilt boende

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Delaktighet - på barns villkor?

Transkript:

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden Brott, otrygghet och andra problem varierar på individ och områdesnivå (situationer, platser, tider) Utgå från brottslighetens och otrygghetens orsaker Men skilj mellan brott och otrygghet! Ta reda på vad som fungerar (och inte fungerar) enligt vetenskapligt grundade utvärderingar Vad är åtgärden tänkt att påverka det finns inget så praktiskt som en god teori Kombinera individ och miljö Hur ser problemet ut för olika aktörer? Enas om gemensamma utgångspunkter.

Arbetssätt hur gör vi? Beskriva problembild Analysera: varför? Vem eller vilka?? Utforma strategier & åtgärder Implementera Utvärdera

Kartlägga (den lokala) problembilden Tidigare kunskap/forskning/evidens Registrerade brott Lokala medborgarundersökningar Vilket är problemet? Extralokala medborgarundersökningar Specialundersökningar

Segregerade miljöer Kriminogena miljöer: individer, värderingar, brottsobjekt, tillfällen Okontrollerade miljöer: formell och informell, kollektiv förmåga MILJÖERS BETYDELSE Oordnade miljöer: sociala och fysiska ordningsstörningar

Individuell benägenhet Att begå brott Att vara otrygg Sårbarhet Social samhörighet Samspel Vissa individer i vissa miljöer Påverka miljöer där individer vistas, ta reda på var, när och hur? Fenomen uppfattas olika i olika miljöer Olika individer olika känsliga för miljöpåverkan INDIVIDENS BETYDELSE

Varför lokal problembild? Lätt att börja i fel ände: lösning innan problem One size doesn t fit all! Utgå ifrån generell kunskap och komplettera med lokal kunskap Olika förutsättningar att genomföra åtgärder Finns det något i den lokala sociala eller fysiska miljön som påverkar? exempel på underlag

Malmö områdesundersökning (MOMS) Fördjupad områdesundersökning om lokala problem, trygghet och kollektiva sociala processer i Malmö stads delområden Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten syd Ca 4000 respondenter Hela Malmö - jämföra delområden Följa utveckling över tid Ger kontext till annat projekt

Malmö Individual and Neighbourhood Development Study (MINDS) Studerar en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden Målsättningen för projektet är att lyfta fram de problem och möjligheter som barn och ungdomar som växer upp i Malmö har, och att skapa förutsättningar för att bättre möta barn och deras familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation. Med utgångspunkt i detta studeras frågor inom flera olika områden, såsom upplevelser av otrygghet och kriminalitet, boendemiljöer, skola, fritid och hälsoutveckling En fråga som studeras: Hur rör ungdomar sig i staden och hur uppstår kritiska situationer?

Vanligt problem: (O)trygghet Individuell upplevelse och tolkning av situationer och samhället Varierar med områden, det som uppfattas som stökigt i ett område behöver inte upplevas på samma sätt i ett annat olika signaler Svagt samband brott-trygghet Etablerat samband otrygghet - ordningsstörningar Kvinnor mer otrygga än män eller? Nivåer varierar: Vad säger det att otryggheten ökar eller minskar om vi inte vet vad det beror på? Och vad är lagom mycket otrygghet? Extralokala undersökningar och specialstudier

Oxie områdesundersökning 2012 Extralokal trygghetsundersökning 1000 tillfrågade, ca 50 procent svarade Syftet: varför har otryggheten i Oxie ökat? Söka förklaring i den lokala problembilden Efter undersökningen var svaret delvis ett annat än det förväntade

Tidigare utsatthet Ordningsstörningar Social miljö Ålder Kön Bakgrund

Särskilda händelser Individ + social och fysisk miljö + omgivande samhället Social miljö

Om jag går i stan ensam på kvällen, känns det lite osäkert om det kommer ett gäng ungdomar, rädd att bli nedslagen, aldrig tänkt så innan. Kvinna Ja, jag är ibland rädd att vara ute efter nio vilket jag inte varit tidigare, i alla fall inte efter så tidigt som klockan nio. Kvinna Jag funderar nu mer på om man verkligen vågar befinna sig i vissa delar av Malmö. Det börjar likna situationen i många andra städer i USA där man inte skall vistas i vissa stadsdelar om man är rädd om sitt liv. Man Att det brer ut sig till så kallade bättre områden också och därmed påverkar vårt område. Kvinna Märker inte av någonting där jag bor. Men tänker mycket på framtiden för mina barn. Vill inte bo i Malmö mer om vi flyttar i framtiden. Kvinna

Det kan hända vad som helst, var som helst Mer otrygg. Rädd för att våldet har fått fäste i samhället och att de kriminella mer eller mindre struntar i vanliga människor. Kvinna Jag har fått rädslan av att gå ut sent på kvällen även om området är perfekt. Det finns alltid en känsla bakom ryggen av det som hände senast i Malmö och det hindrar mig att gå ut sent på kvällar. Kvinna Det sitter i bakhuvudet att det kan hända vad som helst, var som helst. Har blivit lite mer försiktig och eftertänksam. Man Förut handlade det mer om att själv välja säkra platser men nu hjälper det inte - är man på säkra platser kan allt hända även där. Kvinna

Ökad otrygghet Begränsat handlingsutrymme Orolig för barn/barnbarn Individ Miljö Omvärld Minskad otrygghet nästa år? Vi och dom

Utsatthet och upplevelse av hatbrott Finansierat av Brottsoffermyndigheten Ca 12.000 studenter svarar på frågor om: Utsatthet för brott Om detta upplevdes som hatbrott Om utsatt andra för brott/hatbrott Attityder till hatbrott Kompletteras med intervjuer Kartläggning, förståelse, förbättra/utveckla stöd

Analys och åtgärder: vilka frågor bör vi ställa? Vilken är orsaken till problemet? Vad ska åtgärderna påverka? Vilken är mekanismen? Och kontexten! Vem ska göra det? Minska situationer Påverka upplevelser Minska ordningsstörningar och vilken typ? Generell eller specifik strategi? Specifika fungerar ofta bäst Individer eller miljöer? En kombination!

Vad behövs för systematiskt arbete med kartläggning och analys? Komplettera lokal kunskap med etablerad kunskap! Genomgång av det som finns: Tillgänglig information både i form av forskning och egna material Kompetens och utbildningsbehov? Vad kan vi och vad behöver vi hjälp med? Kan vi göra mindre, kompletterande undersökningar? Kombinera olika typer av information Kunskapsallians: Bygga upp samverkan mellan forskare och praktiker Implementeringsgap : åtgärder bygger alltför sällan på vetenskapligt grundad evidens och för lite samarbete forskning praktik Och glöm inte följ upp och utvärdera verksamheten!!

Tack! Caroline.mellgren@mah.se