Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden Brott, otrygghet och andra problem varierar på individ och områdesnivå (situationer, platser, tider) Utgå från brottslighetens och otrygghetens orsaker Men skilj mellan brott och otrygghet! Ta reda på vad som fungerar (och inte fungerar) enligt vetenskapligt grundade utvärderingar Vad är åtgärden tänkt att påverka det finns inget så praktiskt som en god teori Kombinera individ och miljö Hur ser problemet ut för olika aktörer? Enas om gemensamma utgångspunkter.
Arbetssätt hur gör vi? Beskriva problembild Analysera: varför? Vem eller vilka?? Utforma strategier & åtgärder Implementera Utvärdera
Kartlägga (den lokala) problembilden Tidigare kunskap/forskning/evidens Registrerade brott Lokala medborgarundersökningar Vilket är problemet? Extralokala medborgarundersökningar Specialundersökningar
Segregerade miljöer Kriminogena miljöer: individer, värderingar, brottsobjekt, tillfällen Okontrollerade miljöer: formell och informell, kollektiv förmåga MILJÖERS BETYDELSE Oordnade miljöer: sociala och fysiska ordningsstörningar
Individuell benägenhet Att begå brott Att vara otrygg Sårbarhet Social samhörighet Samspel Vissa individer i vissa miljöer Påverka miljöer där individer vistas, ta reda på var, när och hur? Fenomen uppfattas olika i olika miljöer Olika individer olika känsliga för miljöpåverkan INDIVIDENS BETYDELSE
Varför lokal problembild? Lätt att börja i fel ände: lösning innan problem One size doesn t fit all! Utgå ifrån generell kunskap och komplettera med lokal kunskap Olika förutsättningar att genomföra åtgärder Finns det något i den lokala sociala eller fysiska miljön som påverkar? exempel på underlag
Malmö områdesundersökning (MOMS) Fördjupad områdesundersökning om lokala problem, trygghet och kollektiva sociala processer i Malmö stads delområden Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten syd Ca 4000 respondenter Hela Malmö - jämföra delområden Följa utveckling över tid Ger kontext till annat projekt
Malmö Individual and Neighbourhood Development Study (MINDS) Studerar en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden Målsättningen för projektet är att lyfta fram de problem och möjligheter som barn och ungdomar som växer upp i Malmö har, och att skapa förutsättningar för att bättre möta barn och deras familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation. Med utgångspunkt i detta studeras frågor inom flera olika områden, såsom upplevelser av otrygghet och kriminalitet, boendemiljöer, skola, fritid och hälsoutveckling En fråga som studeras: Hur rör ungdomar sig i staden och hur uppstår kritiska situationer?
Vanligt problem: (O)trygghet Individuell upplevelse och tolkning av situationer och samhället Varierar med områden, det som uppfattas som stökigt i ett område behöver inte upplevas på samma sätt i ett annat olika signaler Svagt samband brott-trygghet Etablerat samband otrygghet - ordningsstörningar Kvinnor mer otrygga än män eller? Nivåer varierar: Vad säger det att otryggheten ökar eller minskar om vi inte vet vad det beror på? Och vad är lagom mycket otrygghet? Extralokala undersökningar och specialstudier
Oxie områdesundersökning 2012 Extralokal trygghetsundersökning 1000 tillfrågade, ca 50 procent svarade Syftet: varför har otryggheten i Oxie ökat? Söka förklaring i den lokala problembilden Efter undersökningen var svaret delvis ett annat än det förväntade
Tidigare utsatthet Ordningsstörningar Social miljö Ålder Kön Bakgrund
Särskilda händelser Individ + social och fysisk miljö + omgivande samhället Social miljö
Om jag går i stan ensam på kvällen, känns det lite osäkert om det kommer ett gäng ungdomar, rädd att bli nedslagen, aldrig tänkt så innan. Kvinna Ja, jag är ibland rädd att vara ute efter nio vilket jag inte varit tidigare, i alla fall inte efter så tidigt som klockan nio. Kvinna Jag funderar nu mer på om man verkligen vågar befinna sig i vissa delar av Malmö. Det börjar likna situationen i många andra städer i USA där man inte skall vistas i vissa stadsdelar om man är rädd om sitt liv. Man Att det brer ut sig till så kallade bättre områden också och därmed påverkar vårt område. Kvinna Märker inte av någonting där jag bor. Men tänker mycket på framtiden för mina barn. Vill inte bo i Malmö mer om vi flyttar i framtiden. Kvinna
Det kan hända vad som helst, var som helst Mer otrygg. Rädd för att våldet har fått fäste i samhället och att de kriminella mer eller mindre struntar i vanliga människor. Kvinna Jag har fått rädslan av att gå ut sent på kvällen även om området är perfekt. Det finns alltid en känsla bakom ryggen av det som hände senast i Malmö och det hindrar mig att gå ut sent på kvällar. Kvinna Det sitter i bakhuvudet att det kan hända vad som helst, var som helst. Har blivit lite mer försiktig och eftertänksam. Man Förut handlade det mer om att själv välja säkra platser men nu hjälper det inte - är man på säkra platser kan allt hända även där. Kvinna
Ökad otrygghet Begränsat handlingsutrymme Orolig för barn/barnbarn Individ Miljö Omvärld Minskad otrygghet nästa år? Vi och dom
Utsatthet och upplevelse av hatbrott Finansierat av Brottsoffermyndigheten Ca 12.000 studenter svarar på frågor om: Utsatthet för brott Om detta upplevdes som hatbrott Om utsatt andra för brott/hatbrott Attityder till hatbrott Kompletteras med intervjuer Kartläggning, förståelse, förbättra/utveckla stöd
Analys och åtgärder: vilka frågor bör vi ställa? Vilken är orsaken till problemet? Vad ska åtgärderna påverka? Vilken är mekanismen? Och kontexten! Vem ska göra det? Minska situationer Påverka upplevelser Minska ordningsstörningar och vilken typ? Generell eller specifik strategi? Specifika fungerar ofta bäst Individer eller miljöer? En kombination!
Vad behövs för systematiskt arbete med kartläggning och analys? Komplettera lokal kunskap med etablerad kunskap! Genomgång av det som finns: Tillgänglig information både i form av forskning och egna material Kompetens och utbildningsbehov? Vad kan vi och vad behöver vi hjälp med? Kan vi göra mindre, kompletterande undersökningar? Kombinera olika typer av information Kunskapsallians: Bygga upp samverkan mellan forskare och praktiker Implementeringsgap : åtgärder bygger alltför sällan på vetenskapligt grundad evidens och för lite samarbete forskning praktik Och glöm inte följ upp och utvärdera verksamheten!!
Tack! Caroline.mellgren@mah.se