Miljöklassning av byggnader



Relevanta dokument
Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader

Uppföljning av 3H projektets resultat

Miljöklassning av byggnader

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är kr

Slutsatser från dag 4

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Miljöklassning av byggnader

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Handlingsplan Miljöarbete

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Sweden Green Building Council

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

Miljöklassning av lokaler

Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling

LCC-analys Farstavikens skola/ekedal

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Miljöklassning av byggnader. Kontorshuset Novartis

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av byggnader

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Miljöklassad Byggnad En källa vid Bankers kreditbedömning

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Miljöklassad byggnad. Manual för befintlig byggnad

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Att bygga upp giftfritt byggande

Miljöbedömning av byggnader Fallstudie Trälyftet THOMAS GUSTAFSSON

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Miljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Upphandling för hållbart och innovativt samhällsbyggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Program för byggnader med mycket låg energianvändning

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror.

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Varför certifieringssystem?

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

Granskning av småhusleverantörer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

Testfasen i miljöklassningsprojekten

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion

ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD

Energideklaration. Fastighetsbeteckning OTHEM STORKEN 6. Egna hem. gfedcb

Applicering av miljöklassningssystem

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Miljöprogram Sammanfattning av remissvar. Remissutskick Inkomna remissvar

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Transkript:

B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola

Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig att utveckla ett frivilligt system för miljöklassificering av byggnader i syfte att stimulera en hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn

Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Klassningssystemet skall stimuleras via ekonomiska incitament från: - Staten - Försäkringsbolag - Banker och kreditinstitut Klassningssystemet skall innefatta tre delvis överlappande områden: - Energianvändning - Övrigt resursutnyttjande - Innemiljö och hälsa

Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande ByggaBo mål: alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet skall senast 2009 vara deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan Formas/BIC och Energimyndigheten har i samverkan med 27 företag/intressenter finansierat forskargruppens arbete med att realisera ett sådant miljöklassningssystem

Forskargruppen Göran Finnveden, KTH Torbjörn Lindholm, Chalmers Tor-Göran Malmström, KTH Mauritz Glaumann, HiG och KTH Martin Erlandsson, IVL Tove Malmqvist, KTH Åsa Svenfelt, KTH Johnny Andersson, Ramböll Per-Olof Carlsson, Ramböll/ACC Helene Wintzell, KTH/HWz m.fl.

Deltagande företag/intressenter Akademiska hus Anticimex AP fastigheter Bengt Dahlgren AB Electrolux Hofors Kommun HSB JM Landstingsfastigheter i Jönköping LB-hus Locum Länsförsäkringar Malmö Stadsfastigheter NCC Construction Sverige Platzer fastigheter Ramböll Sverige SBC Mark Skanska Sverige Svenska Bostäder Swedisol SWECO FFNS Arkitekter Tyréns Vasakronan Vasallen White arkitekter Villaägarna WSP

En komplicerad uppgift

Forskargruppens slutrapport (april 2008)

Klassningsnivåer A - D Ju bättre klassning desto högre incitament? A - mycket bra högt incitament B - bra incitament C - grundkrav inget incitament D

Begrepp i klassningssystemet O A I K Områden Aspekter Energi Innemiljö Kemiska ämnen Termiskt klimat Indikatorer Luftkvalitet Ljus o.s.v. Halt av visst ämne Klassningskriterium Gränsvärde för klass A-D

Exempel påp klassningskriterium Indikator Byggnad D C B A Radon i luft (Bq/m 3 ) Alla > 200 eller inte uppmätt < 200 < 100 < 50

Forskargruppens slutförslag Energi (3 aspekter) Innemiljö (5 aspekter) Kemiska ämnen (3 aspekter) Särskilda miljökrav (2 aspekter)

Området Energi innefattar 3 aspekter Energianvändning (baserat på köpt energi) Energibehov (baserat på beräkningar, simuleringar eller mätningar) Energislag (baserat på alla använda energislag)

Energianvändning ndning Premierar: Byggnader med låg energianvändning Klassningsgrund: Byggnadens energiprestanda enligt den svenska implementering av EGdirektivet Klassningskriterier: Utgår från tillgänglig energistatistik

Energibehov Premierar: Byggnader som utformats för lågt energi- och effektbehov Klassningsgrunder/indikatorer: - Värmeförlusttal - Solvärmelasttal Klassningskriterier: Utgår från preliminära uppskattningar

Energislag Premierar: Användning av förnybara energislag Klassningsgrund: Andel använda energislag Klassningskriterier: Utgår från använda energislag indelade i 4 miljövalskategorier (bra - dåligt)

Området Innemiljö innefattar 5 aspekter Ljudmiljö (beräknad alt. bedömd) Luftkvalitet (radonhalt, NO 2 -halt, ventilation) Fukt (förekomst fuktskador) Termiskt klimat och Dagsljus (operativ temperatur, fönsterarea) Legionella (tappvarmvattentemperatur)

Området Kemiska ämnen innefattar 3 aspekter Förekomst av särskilt farliga ämnen (inventering) Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen (föra loggbok) Utfasning av särkilt farliga ämnen (baserat på dokumentation)

Området Särskilda miljökrav innefattar 2 aspekter Enskilda avloppsanläggningar Tappvattenkvalitet vid egen brunn

Aggregering Från indikatorer till aspekt Indikatorn med sämst klass avgör! Från aspekter till område C: Mer än hälften av aspekterna klass C B: Mer än hälften av aspekterna klass B, ingen D A: Mer än hälften av aspekterna klass A, ingen C Från områden till övergripande klass för byggnaden (frivilligt steg!) Området med sämst klass avgör!

Byggnad Områden Klass Aspekter Klass Indikatorer Klass Energianvändning B Köpt energi B Energi B Energibehov C Värmeförlusttal Solvärmelasttal C C Energislag A Andel av olika energislag A Ljudmiljö A Bedömning alt ljudklassning A Luftkvalitet C Radonhalt Ventilation B A C Inne miljö C Termiskt klimat och dagsljus C Kvävedioxid i inneluften Transmissionsfaktor Solvärmefaktor Dagsljus C B B C Fukt C Fuktproblem C Vatten A Tappvarmvattentemperatur - legionella A Kemiska ämnen B Förekomst Dokumentation C B Förekomst av vissa ämnen utifrån inventering Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen C B Utfasning B Förekomst av utfasningsämnen utifrån dokumentation B

Vad händer h nu? ByggaBo har bildat en implementeringsgrupp för klassning av byggnader - Huvuduppgiften är att besluta hur klassningssystemet långsiktigt skall förvaltas och föreslå en lämplig huvudman/organisation för detta

Implementeringsgruppen arbetar även med att Realisera de ekonomiska incitamenten Hantera önskemål/behov/förslag av revidering av klassningssystemet rörande: - tillämpning vid projektering/nyproduktion - anpassning/samordning med andra system, standarder och myndighetskrav - justering av vissa indikatorer och kriterier Utforma en logotyp/skylt som anger byggnadens klassning

Mer information och rapporter finns att hämta h på: p www.byggabodialogen.se