Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer

Transkript

1 1 / 10 Styrdokument Diarienr: V 2012/250 Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer Publicerad Beslutsfattare Handläggare Rektor Per Sundqvist, Fastighetschef, Ann Fröström, tf Enhetschef Informationsenheten Eddi Omrcen, Miljöchef Beslutsdatum Giltighetstid och tills vidare

2 2 / 10 Innehåll 1 Syfte Lokalförsörjning Organisation byggprojekt Planerings- och byggprocessen Regler för Identitet och Image Regler för Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet Regler för Miljö och Hållbarhet Uppföljning av reglerna och dokumentation Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen...10

3 3 / 10 Regler för tillämpning av policy för Göteborgs universitets ny- och ombyggnationer 1 Syfte Dessa regler har tagits fram för att underlätta tillämpningen av universitets policy för byggnader. Reglerna ska användas för att planera och genomföra ny-, om- och tillbyggnader på ett sådant sätt att de långsiktiga målen i policyn uppnås, dvs stärka universitetets: Identitet och image, Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet samt Miljö och hållbarhet. För att brukaren ska kunna ställa rätt krav på lokalernas utformning och kunna bedöma hyresvärdens förslag krävs regler och gemensamma bedömningskriterier. Det är viktigt att alla projekt oavsett storlek planeras och styrs efter samma regelverk. 2 Lokalförsörjning Enligt Plan- och bygglagen är det byggherren, fastighetsägaren, som ansvarar för att en byggnad uppfyller de samhällskrav som finns uttryckta i lagar och normer. Universitetet har däremot ett arbetsgivaransvar för personal och studenter som använder lokalerna. Lokaler som brukas av Göteborgs universitet ägs och förvaltas i huvudsak av andra än universitetet. Fastighetschefen ansvarar för all inhyrning av universitetets lokaler. Dessa hyrs sedan ut till universitetets olika verksamheter enligt regler för Göteborgs universitets lokalhantering. De hyrda lokalerna och byggnaderna ska kunna tillfredsställa brukarnas varierande krav på anpassning till en förändrad eller ny verksamhet. Lokalernas planerade användning ska formuleras i form av verksamhetsbeskrivningar och lokalprogram för berörda verksamheter. Byggnaden ska planeras med målet att göra lokalerna mångsidigt användbara. Fastighetschefen ansvarar för att all ombyggnation, nybyggnation och inhyrning av nya lokaler sker i nära dialog med berörd verksamhet som ska ges möjlighet att vara delaktig under hela processtiden. Hyresvärden och samtliga i projektet engagerade konsulter ska tillägna sig kunskap om verksamheten för att utforma bra förslag till lösningar. 3 Organisation byggprojekt Vid initiering av ett byggprojekt utser fastighetschef vid behov en styrgrupp. Fastighetsavdelningens byggprojektledare ska, när ett större nytt lokal- eller byggprojekt startar, upprätta en organisationsplan för projektet. Brukarna upprättar på motsvarande sätt en organisationsplan för interna samråds och beslutsgrupper, vilken inkluderar personal och studenter. Miljöansvaret för projektet ska ligga på byggprojektledaren.

4 4 / 10 Välplanerad kommunikation och förankring är särskilt viktigt vid större ny- och ombyggnadsprojekt. En kommunikationsplan bör upprättas och en kommunikatör bör knytas till projektet för att vara ett stöd i att kommunicera planer, resultat och erfarenheter, såväl internt som externt. Det ska finnas en permanent hållbarhetsgrupp för byggprojekt, vars uppgift är att vid behov vara ett stöd för byggprojektledaren avseende hållbarhetsfrågor. Byggprojektledaren rapporterar eventuella avsteg till denna grupp. Hållbarhetsgruppen återkommer till byggprojektledaren med hur eventuella avsteg kan påverka miljöklassningen eller andra relevanta miljö/hållbarhetsaspekter. Hållbarhetsgruppen ska bestå av en representant för fastighetsavdelningen, informationsenheten, miljöenheten, brukarna och fastighetsägaren. Projektprocessen beskrivs närmare i bilaga 1 Övergripande beskrivning för hela projekt-processen 4 Planerings- och byggprocessen Påverkansmöjligheterna på ett projekt, avseende utformning och ekonomi, är störst i inledningsskedet. På motsvarande sätt är kostnaderna i projektet minst i början, för att sedan öka under projektets gång. Ändringar i sent skede kan bli mycket kostsamma. Projektplanen indelas vid större byggprojekt i tio avgränsade skeden: Ärendeberedning Utredning Programskede Systemhandling Förfrågningsunderlag Upphandling Bygghandling Produktion Inflyttning Uppföljning Projektplanen med tillhörande kommunikationsplan ska upprättas i samråd med fastighetsägaren där brukarna informeras löpande. Tillräcklig tid ska avsättas för samråd, beslut och kontroll. Alla projekt ska ha tydliga kostnadsramar, som ska innehålla investeringskostnader, framtida hyres- och driftkostnader samt erforderliga livscykelkostnader. Det är viktigt att dessa regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer byggande beaktas redan i de tidiga faserna, det vill säga ärendeberedning, utredning och programskede. 5 Regler för Identitet och Image Göteborgs Universitets byggnader bidrar till universitetets identitet och image och därigenom till att utveckla varumärket. Universitetets värden, i enlighet med Policy för information och kommunikation, är öppenhet, kvalitet och samhällsengagemang. Fastighetsägare och konsulter ska i sitt arbete förankra och motivera lösningar utifrån dessa värden.

5 5 / Namn Namngivning av campusområden ska ske i dialog med verksamheten och med staden Göteborg och dess namnberedning. Byggnaders namn ska vara både profilerande och vägledande och kommunicera geografisk tillhörighet. Namn för områdesövergripande verksamheter, till exempel Servicecenter ska samordnas så att de blir lätta att identifiera och kan bidra till helhetsbilden. 5.2 Arkitektur och gestaltning Universitetets byggnader ska vara synliga, tillgängliga och inbjudande. Genom att byggnaderna är unika och attraktiva i sin karaktär profileras verksamheten. Byggnaderna ska förmedla helhet och kvalitet i universitetets tjänster och service och ge känslan av närhet mellan utbildning och forskning. De ska också verka för ett sammanhållet universitet där det är lätt att mötas och samverka. 5.3 Mötesplatser Möten mellan människor är avgörande inom forskning och utbildning. Byggnaderna ska ge plats för alla former av möten. Det ska finnas en publik del, en tydlig stadsfunktion, ett levande gränssnitt mellan samhälle och medborgare och mellan universitet och myndighet. Universitetet ska verka för att de platser som bildas i angränsning till byggnaderna fungerar som goda mötesplatser. 5.4 Samverkan med staden Göteborg Byggnaden ska vara en integrerad del av staden och stadsbilden. Val av plats, både placering och ekologi, påverkar universitetets förutsättningar. Nybyggnation ska samverka med och tillföra en positiv utveckling för staden Göteborg genom att: - Stärka varumärket Göteborg - Vara välintegrerad med respekt för befintlig miljö och bebyggelse. Det uppnås bland annat genom byggnad i lämplig skala, varsamhet och utblick. - Skapa ett naturligt och förståeligt sammanhang mellan nytt och gammalt. - Erbjuda spännande tidsgrepp och bidra till en stadsfunktion där byggnaderna möter staden genom publika delar. 6 Regler för Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet 6.1 Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön i universitetets lokaler ska vara utformad så att den på bästa sätt skyddar personal och studenter mot fysisk och psykisk ohälsa i enlighet med Arbetsmiljöhandboken. Byggnaderna ska projekteras så att de följer krav på inomhusmiljö enligt Miljöbyggnad, nivå Guld (se avsnitt 7). Genom detta säkerställs att lokalerna har en god ljudmiljö, bra luftkvalitet, ett väl balanserat inomhusklimat och att sunda byggmaterial utan negativ hälsopåverkan används.

6 6 / Säkerhet Säkerheten kring universitetets lokaler ska skydda mot obehörigt tillträde, inbrott, skadegörelse samt obehörig åtkomst av skyddsvärd dokumentation och utrustning i enlighet med gällande Policy för säkerhetsarbetet. 6.3 Funktionalitet Vid ny- och ombyggnation ska flexibla planlösningar alltid prioriteras. Flera möjliga användningsområden för lokalerna med god avskiljbarhet ska eftersträvas. Tillgänglighet till lokalerna ska vara möjlig för personer med olika typer av funktionshinder. 7 Regler för Miljö och Hållbarhet Att verka för det hållbara samhället manifesteras genom universitetets profilering mot hållbar utveckling inom både forskning, utbildning och samverkan med samhället. Universitetets lokaler ska utformas med högt fokus på hållbarhet, dels för att bidra till minskad miljöpåverkan globalt och lokalt, men också för att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för brukarna. 7.1 Miljöbyggnad I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar utveckling finns målet att vid nybyggnationer ska miljökrav motsvarande Miljöbyggnad nivå Guld ställas. (klassningssystem enligt Sweden Green Building Council) Vid all nybyggnation och större ombyggnation ska högsta miljöklass enligt Miljöbyggnad eftersträvas. Avsteg från detta ska motiveras. Miljöbyggnad innefattar områdena energi, innemiljö, material och kemikalier med följande aspekter: Områden Aspekter Indikatorer Energianvändning Köpt energi Energi Energibehov Värmeförlusttal Solvärmelasttal Energislag Andel av olika energislag Ljudmiljö Bedömning alt ljudklassning Luftkvalitet Radonhalt Ventilation Kvävedioxid i inneluften Innemiljö Fukt Fuktsäkerhet Termiskt klimat Transmissionsfaktor Solvärmefaktor Dagsljus Dagsljus Vatten Tappvarmvattentemperatur - legionella Material och kemikalier Dokumentation Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen Utfasning Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggts in

7 7 / 10 Utöver kraven enligt Miljöbyggnad, ställer universitetet ytterligare krav för följande miljöaspekter. 7.2 Energi - Utgångspunkt för alla nybyggnationer är kompakta och välisolerade huskroppar med tätt klimatskal och med effektiv återanvändning av såväl energi i frånluft som internt skapad spillvärme. De energieffektivaste lösningarna ska om möjligt alltid väljas för såväl systemlösningar som mindre installationer. - Energin ska komma från sol, miljömärkt vatten- och vindkraft eller industriell spillvärme. Utred möjligheten att använda lokalt producerad förnyelsebar energi, t ex vindturbiner och solfångare eller solceller på fasader eller tak. Vid analys av kostnader ska hänsyn tas till det kommunikativa mervärde denna teknik ger. - Fastighetsägaren ska redovisa energianvändning för värme, varmvatten, kyla, driftsel och verksamhetsel. - Det ska finnas tekniska system som visar förbrukning med tydlig information till brukarna, samt en användarmanual för byggnaden som säkerställer att byggnaden används på ett effektivt sätt. - Vid bedömning av kostnader för olika typer av värme- och ventilationssystem ska hänsyn alltid tas till systemets klimat- och miljöpåverkan över hela sin livscykel. En energieffektiv lösning ska alltid användas om den inte, under en hyresperiod som är max tio år (undantaget vid s.k. självkostnadsavtal), är uppenbart ofördelaktig ur ekonomiskt synpunkt. En analys av förväntade förändringar av energipriset under hyresperioden ska ingå i beräkningsunderlaget och beaktas i genomförandebeslutet. Beslut ska grundas på livscykelkostnadsberäkningar (LCC beräkningar). 7.3 Anpassning till platsen, grönytor och ekologi - Den befintliga vegetationen ska så lång det är möjligt bevaras. Området ska återställas och restaureras med ursprunglig eller anpassad vegetation. - Den biologiska mångfalden ska främjas genom ekologisk kompensation, t ex anläggning av gröna tak och fasader. 7.4 Transporter - Gång och cykeltrafik ska ha första prioritet både till och inom byggnaden/området. Cykelparkering under tak ska prioriteras och det ska finnas omklädnings- och duschmöjligheter. - Kollektivtrafik ska finnas i nära anslutning till byggnaden. Inom byggnaden/området ska det finnas information om tidtabeller och rutter för kollektivtrafiken, t ex via displayer. - Parkeringsmöjligheterna ska begränsas med företräde för el/miljöbilar.

8 8 / Resurshushållning Vatten - Vattenanvändningen i byggnaden ska minimeras genom t ex snålspolande toaletter och kranar. Om möjligt skall regnvatten användas till toaletternas spolning. - Dagvatten ska kunna hanteras lokalt, gärna med synliga fördröjningslösningar som även kan ge estetiska och ekologiska kvaliteter, t ex gröna tak, diken, dammar. Avfall - Lokalerna ska vara utformade med väl tilltagna utrymmen som möjliggör en effektiv och enkel sortering av avfallet från verksamheten, i enlighet med universitetets gällande avfallsplan. Det ska finnas utrymmen för säker och hygienisk hantering av källsorterat material, samt möjlighet till kompostering. Hämtning av avfallet ska kunna ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt. Råvaror - Planera för återanvändning i de nya byggnaderna, genom demonterbara material och metoder. Prioritera återvinningsbara material som kan demonteras i rena fraktioner. - Material med lång livslängd och lågt behov av underhåll ska prioriteras. - Vid ombyggnationer ska möjlighet att återanvända befintligt material såsom t ex fönster, dörrar eller tegel utredas. 7.6 Material och kemikalier - Beakta materialets hela livscykel och prioritera det med lägst miljöpåverkan utifrån en sammanvägd bedömning av råvaror, transporter, energianvändning vid utvinning och tillverkning, innehåll av kemiska ämnen och emissioner. - Eftersträva närproducerade råvaror och byggvaror. - Inredning och ytskikt med låga utsläpp av organiska ämnen ska prioriteras. - Träbaserat material, konstruktionsvaror och inredning ska vara FSC- eller PEFC-märkt. Intyg ska finnas. - Material ska kunna städas och underhållas med miljöanpassade kemikalier utan färgämnen eller parfym och med en minimerad användning av engångsmaterial.

9 9 / 10 8 Uppföljning av reglerna och dokumentation 8.1 Kompetens Byggprojektledaren ansvarar för att konsulter och entreprenörer som utför arbeten för universitetet ska informeras i universitetets miljöarbete och innehållet i gällande policy, mål och regelverk. Byggprojektledaren ser till att varje projekt tar fram ett miljöprogram. 8.2 Möten Miljö/hållbarhet ska vara en egen punkt på möten med styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper. 8.3 Avvikelser Avvikelser mot reglernas målsättning ska löpande tas upp vid projekteringsmöten för godkännande av universitetets byggprojektledare. Avvikelsen samt orsak till denna ska dokumenteras. I större projekt ska avvikelser lyftas till hållbarhetsgruppen för genomgång. Om en lägre nivå än guld väljs för Miljöbyggnad, ska orsak tydligt motiveras och dokumenteras. 8.4 Dokumentation av byggprocess och erfarenheter Varje ny- och ombyggnationsprojekt ska avslutas och redovisas i form av en slutrapport. Byggprojektledaren ansvarar för att upprätta denna.

10 9 Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen 10 / 10