Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

1 Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv Studerande: Pauleen Mannevaara Bransch: Social, hälso och idrottsomårdet Datum: 21.11.2016

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Centrala begrepp vid bedömning av kunnandet vid examenstillfället Genomförande Resultat Sammanfattning av resultatet: Sammanfattning av intervjufrågorna och utvecklingsförslag Självvärdering Litteraturförteckning

3 Inledning Mitt utvecklingsarbete är att få mera förståelse i examensmästarens arbete och hur kan jag som examensmästare stöda examinanden till att bättre ta i beakatande yrkeslivets krav. Målet för arbetet är bland annat att förbättra på anordnande av examenstillfällen, examensmästarens stöd till examinanden och kompetenser som yrkeslivet vill ha. För att göra arbetet tydligare har jag sammanfattat kort centrala begrepp för detta arbete. Med det hoppas jag att det är lättare att förstå arbetets innehåll och resultat. Som datainsamlingsmetod har telefonintervjuer använts och informanterna har valts ut på basen av deras arbetsuppgifter.

4 Centrala begrepp vid bedömning av kunnandet vid examenstillfället En examinands examinands kunnande bedöms vid examenstillfällen av tre parter: undervisningssektorn, arbetsgivare och arbetstagare. En av bedömarna är examensmästare (Yrkesakademin, 2016). Examenstillfälle Examinandens yrkesskicklighet påvisas vid examenstillfälle i enlighet med personlig tillämpning. Yrkesskickligheten påvisas främst genom arbetsuppgifter inom arbetslivet och kan vid behov kompletteras med annat än praktiska arbetsuppgifter (Handbok, 2015, s. 35). Examensmästare En examensmästare är expert på sin bransch, bedömningen och på systemet med fristående examina. Examensmästaren främjar utvecklingen av verksamheten kring den fristående examina och beaktar och skapar samarbete arbetslivets krav. Minst en av bedömarna bör vara examensmästare och examensmästaren representerar för det mesta skolan (Handbok, 2016, s. 40). Bedömare: Bedömer examinanden vid examenstillfällen och har branschkännedom. Han eller hon har eventuellt gått en bedömarutbildning, besluter om kunnandet som examinanden påvisat och kan bedöma och besluta separat för varje examensdel om bedömning av kunnandet. Vid behov kan bedömaren också besluta i ärenden som gäller omprövning av bedömning (Handboken, 2016, s. 19). En bedömare kan endast representera en av de tre parterna i enlighet med sin huvudsakliga arbetsuppgift. Bedömaren ska ha god kunskap i de aktuella exmensgrunderna, de centrala principerna för bedömning av kunnande samt sättet att påvisa yrkesskicklighet i den examensdel som bedöms. (Bedömningsguide, 2015, s. 97).

5 Bedömningsdiskussion Efter att examinanden påvisat sitt kunnande samlas bedömningsgruppen till ett bedömningsmöte. Före mötet kan man ha en bedömningsdiskussion där examinandens bedömningsmaterial granskas. Bedömningsmaterialen består av: heltäckande bedömningar ac examensprestationer, examensgrunderna nämnada dokument som examinanden utarbetat och bedömts, kopior på intyg, tidigare prestationer som blivit godkänd av examenskommissionen och kompletterande dokument för examensprestationer. Examinanden har möjlighet att ge en självvärdering av examensprestationen (Bedömningsguide, 2015, s. 101). Bedömningsmöte Examinandens kunnande bedöms inte på ett bedömningsmöte utan där utarbetas ett förslag på examensdelen ska bedömas. Under bedömningsmötetkan det framkomma att examensprestationerna inte är heltäckande eller tillförlitliga men den som har sammankallt bedömningsmötet ansvarar för att mötet genomförs på rätt sätt. Examinanden är jävig att delta i bedömningsmötet (Bedömningsguide, 2015, s. 101 102).

6 Genomförande Mitt utvecklingsarbete har skett i samarbete med min förman och en av skolans största samarbetsparter. Orsaken till detta val är att organisationen jag valde att kontakta har verksamhet inom olika områden i hela Nyland. Mitt syfte för arbetet har utvecklats genom diskussioner med arbetskollegerna och ansvarig lärare och idén och tanken har ändrats mycket sedan hösten. Eftersom det inte fanns mycket tid för en mera omfattande undersökning, valde jag, i samråd med min förman, att jag skulle göra en telefonintervju med olika förmän inom den social och hälsovårdsbranschen samt inom småbarnspedagogiken och morgon och eftermiddagsverksamheten. Innan intervjun kunde göras, kontaktade jag utvecklingschefen inom den organisation där jag skulle göra intervjun. Jag fick därefter fylla i en ansökan om lov för att få utföra undersökningen inom organisationen. Därefter fick jag rekommendationer och kontaktuppgifter till några personer som utvecklingschefen valt ut. Ett mail skickades till alla kontaktpersoner där jag presenterade mig själv, min bakgrund, mitt syfte och när jag skulle vilja intervjua dem. Jag fick samma dag respons av mina informanter och alla ställde gärna upp på en telefonintervju. I och med att intervjun är konfidentiellt samt vilken organisation jag gjort intervjun kommer blanketten för ansökan om forskningslov inte att finnas som bilaga.

7 Resultat Jag har intervjuat sammanlagt fem personer som arbetar som förmän inom den sociala och hälsovårdsbranschen och morgon och eftermiddagsverksamheten. Fyra av fem informanter har fungerat som arbetsgivarrepresentater under bedömningsmötet. Jag hade tre intervjufrågor som informanterna fick svara på och svaren från dessa tre kommer jag att presentera nedan. Svaren sammanfattas i form av nyckelord och en kort förklaring på dem. Sista frågan kommer inte inte att delas in i olika nyckelord utan sammanfattas i sin helhet. Resultatet kommer sedan att jämföras med handboken för den fristående examina och skolans avtal med examenskommissionen. Sammanfattning av resultatet: Första frågan löd: Vilka kompetenser anser du att examinanden behöver utöver examenskraven för att klara sig i arbetslivet? Svaren som kom in visar att alla informanter tänker på samma sak och upplever att att den sociala kompetensen som en viktig del i arbetet. Nyckelord som kom fram är: social kompetens, bemötande, ansvar, professionalitet och nytänkande. Social kompetens Förutom den teoretiska kunskapen bör examinanderna veta hur man ska bete sig i olika situationer och ha bra självkännedom. Bemötandet är också något som alla lyfte fram och menar man ska vara öppen för nya idéer och arbetssätt. Förutom öppenhet, är det viktigt att hela tiden tänka på att när man arbetar med människor ska man tänka på hurudan arbetsplats man är på. Ifall man arbetar med äldre ska man tänka på att är hos någon annans hem och man

8 får inte bete sig hur som helst. Hur kommunicerar man med en äldre person och med ett barn? Ansvar Examinanden ska kunna ge och ta emot feedback och lyssna och utveckla det feedback som man fått. Vad kan jag som arbetstagare bidra till att öka trivseln på arbetsplatsen. Examinanden ska också lösa problem som uppkommer i olika situationer samt ta reda på det man inte kan. Som arbetstagare ska man lita på sitt arbetsteam och fråga om man behöver hjälp. Utöver det personliga ansvaret, är det också viktigt att varje examinand/arbetstagare ansvarar för sin egen inlärning. Exempel vilka rättigheter har en minnessjuk som svenskspråkig? Vilka processer, stöd och rättigheter ligger bakom beslutet för att individen ska ha rätt till en viss vård t.ex. dygnet runt vård? Professionalitet En professionell arbetstagare är en pedagog och vårdare eller hjälpare för dem som behöver. Man ska kunna skilja på det privata och det professionella livet. En bra arbetstagare ska kunna tänka på att det här är ett ställe som mina föräldrar skulle kunna bo eller att mitt barn skulle kunna spendera sin dag. Vårt bästa arbetsredskap är oss själva och vi ska inte trycka ner någon annan utan istället hjälpa varandra att utveckla den professionella kompetensen. Utöver vårt agerande ska examinanden även tänka på kommunikationen. Hur kommunicerar vi med ett barn, kollega och en äldre person? Nytänkande Digitalisering är en del av vardagen och det är bra att examinanden kan använda olika digitala verktyg, exempelvis pekplatta.

9 Andra frågan löd: Hur kan examensmästaren stöda examinanden att tänka och beakta yrkeslivets krav? Fyra av fem informanter svarade på denna fråga. Viktiga nyckelord som kom fram från intervjuerna är: medvetenhet, handledning och länken mellan skola och arbetsplatsen Medvetenhet En av examensmästarens huvuduppgifter är att göra examinanden medveten om milstolparna som styr organisationens verksamhet och samhället. Mycket av examinandens tid och energi går åt att lära sig det praktiska men viktigare är det att examinanden förstår hur verksamheten är uppbyggd och vem eller vad är det som styr den. Handledning Examensmästarens roll i hela processen är att handleda och stöda examinanden så att det inte sker något missförstånd mellan arbetsplatsen och skolan. Han eller hon ska ha branschkännedom och känna till arbetsplatsen där examinanden gör sitt inlärning i arbetet. Examensmästaren bör också lyfta fram arbetsplatsens värde och ge en positiv bild på arbetsplatsen exempelvis äldreomsorgen är inte så negativ som många tror att den är. Länken mellan skolan och arbetsplatsen Examensmästaren är inspektören, som har all material som examinanden har och ansvarar för att examinanden ska bli dimitterad. Han eller hon bör ha träffat examinanden på arbetsplatsen och har insikt i vilken examensdel det är frågan om. Tredje frågan löd: Hur ser du att Prakticm ska utveckla anordnandet av examenstillfällen? Informanternas svarade olika på denna fråga och de lyfte fram olika saker. Om organisationen är tillräckligt stor är det bra ifall examinanden gör in inlärning i arbetet inom den egna organisationen. På det sättet lär examinanden känna den

10 egna organisationen bättre men om organisationen inte kan erbjuda alla delområden, är det bra att examinanden går utanför den egna organsationen. När det kommer till examenstillfälle och anordnande av bedömningsmöten önskar arbetsplatsen att man ska respektera avdelningens arbetstider. Bedömningsmötet ordnas ofta en fredagseftermiddag och det är inte bra eftersom det är mycket att ordna inför helgen. Ifall man har kommit överens om en tid ska tiden också hållas för det berör många personers arbetstider. En bedömningsdiskussion har ibland setts mera som ett tentamenstillfälle och inte som ett tillfälle där man diskuterar examinandens prestationer. Från arbetsplatsens sida är det ibland obehaglig att vara med på dessa bedömningsdiskussionstillfällen, för examensmästaren kan ställa frågor som inte ens arbetsgivaren kan svara på. Ifall examinanden har kommit så långt som till bedömningsdiskussionen, har både arbetsplatsen och skolan handlett och bedömt honom eller henne färdig för bedömningsdiskussionen. Det finns många sätt att ta reda på examinandens kunskapsnivå utan att behöva utsätta examinanden och arbetsplatsen för obehagliga situationer. Även om virtuella bedömningsdiskussioner och möten är en bra idé, fungerar inte alltid den tekniska biten. Orsaken är många men det kan beror på att examinanden inte behärskar den tekniska biten eller så finns det ingen sändning. När tekniken inte fungerat har bedömningsdiskussionen och mötet skett per telefon och de bedömningstillfällerna och har inte varit bra. Då har alla påskyndat bedömningsdiskussionen och det har inte varit en bra diskussion och bedömningen inte blivit så bra som den kunde varit. Sammanfattning av intervjufrågorna och utvecklingsförslag Sammanfattningsvis på alla frågor betonar alla informanter den livslånga lärandet och alla lyfter fram det egna ansvaret och arbetstagaren som viktig roll gällande den kompetens som arbetslivet vill ha. Examensmästarens roll ses på lika olika sätt men han eller hon ses mera som länken mellan skolan och arbetsplatsen och är inspektören som ansvarar för

11 examinandens framgång och inlärning. Examensmästaren känner till arbetsplatsen och har branschkännedom. Informanterna stöder nytänkande och digitalisering men när det kommer till bedömningsdiskussionen och bedömningsmötet, har det tekniska ibland varit ett hinder för bedömningen. Förutom den tekniska biten har bedömningsdiskussionen ibland varit mera ett tentamenstillfälle där examensmästaren tentat examinanden. Vid dessa tillfällen har både examinanden och arbetsplatsens respresentanter upplevt situationen som obehaglig. Enligt handboken för den fristående examina 2016 (s. 40) står det examensmästaren är expert på systemet med den fristående examina, på examina inom sin bransch och på bedömningen. Hans eller hennes uppgift är att främja utvecklingen av systemet samt få till stånd ett flexibilitet och bra samarbete med arbetslivet där arbetslivets krav tas i beaktande. I bedömningsguiden, 2015 (s.101) står det att om påvisandet av kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensdelen ordnas ett bedömningsmöte där examinandens ett bedömningsmaterial granskas. Utifrån bedömningsmaterialet ger trepartsgruppen ett bedömningsförslag till examenskommissionen för godkännande. I skolans avtal med examenskommissionen står det att när examinanden har påvisat sitt kunnande med avseende på alla krav på yrkesskicklighet i examensdelen och bedömningen har dokumenterats, samlas bedömningsgruppen till ett bedömningsdiskussion och bedömningsmöte. Vid bedömningsdiskussionen begrundar bedömarna examinandens material för examenstillfället och diskuterar examinandens arbete under examenstillfället. Det här skulle betyda att examensmästaren och arbetslivets respresentaner samt examianden skulle diskutera examinandens prestationer, inte förhöra honom eller henne. Om man tänker på vad det står i handböckerna för den fristående examina och vad informanterna sagt är det mycket som stämmer överens med handböckerna men kontakten mellan skolan och arbetsplatsen kan alltid förbättras. I handboken (s. 36) rekommenderas att olika bedömningsmetoder används och i första hand kvalitativa

12 bedömningsmetoder och kunnandet ska bedömas enligt examinandens personliga plan och dokument. Som utvecklingsförlag till resultatet jag fått är någon form av regelbunden feedback från arbetslivet. Prakticum ordnar ett par gånger i året arbetslivsträffar och om man kunde före dessa träffar samla in feedback från arbetsplatserna, sammanfatta dem och sen vid arbetslivsträffarna ta upp det viktigaste och ge där förbättringsförslag. På det här sättet kunde skolan få ännu bättre samarbete med arbetslivet och arbetslivet har möjlighet att lyfta fram de kompetenser som anses viktigt för att klara sig i arbetet. Kunde man göra ett större samarbete och gör upp en plan på hur ett bedömningsöte går till så att alla exmensmästare gör likadant? Hur kan man då bedöma om man inte får förhöra examinanden? Kan man istället be examinanden berätta vilka arbetsuppgifter han eller hon varit i kontakt med och hur han eller hon löst den? I skolans plan för anordnande av fristående examen står det ingenting om ifall skolan ordnar någon form av fortbildning för examensmästare eller ifall de är med på bedömarutbildningarna. Därför skulle jag rekommendera att skolan skulle med jämna mellanrum ordna en träff med examensmästarna eller skicka ut information om det senaste till dem. Skulle det vara skäl att försöka få examensmästarna att delta i arbetslivsträffarna och poängtera att träffarna är en viktig del av processen?

13 Självvärdering Efter att jag sammanfattat intervjuerna som jag fått märkte jag att det fanns en del saker som jag inte hade kommit i kontakt med tidigare. De examensmästare jag kommit i kontakt med och diskuterat med har olika sätt att bedöma. Jag har tidigare också trott att examensmästaren uppigft är att kontrollera examinandens kunskap genom att tenta och ställa teoretiska frågor som han eller hon måste kunna svara på. Nu vet jag att man kan kontrollera kunskapen och det teoretiska kunnandet på andra sätt och mildra på bedömningsdiskussionens betydelse. Bland våra examinander är det många som upplever bedömningsdiksussionen och bedömningsmötet obehagliga och en del är rädda för det. Vi borde lita mera på arbetsplatsen och deras bedömning för om en examinand för gå upp till examenstillfälle, har han eller hon tillräckligt kunskap för att klara av det. Det här arbetet har lärt mig att se den fristående examina på ett annat sätt och det är examensmästarens uppgift att reda ut misstolkningar mellan skolan och arbetsplatsen. Examensmästaren ser till att allt går rätt till och att examinanden har den kunskap som arbetslivet behöver. Det som jag nu efteråt kommer och tänka på att när jag intervjuade mina informanter borde jag ha varit tydligare med mitt syfte. Jag borde ha poängterat intervjufrågorna som jag ställde har med examenstillfället, bedömningsdiskussionen och bedömningsmötet att göra, inte själva inlärningen i arbetet. Å andra sidan var det också intressant att att jag den resposn jag fick. Man kan inte nog betona människan och hennes förmåga att samarbeta med andra.

14 Litteraturförteckning Utbildningsstyrelsen. 2016. Bedömningsguide 2015. [online: 21.11.16]. http://www.oph.fi/download/171795_bedomningsguide_2015.pdf Utbildningsstyrelsen. 2016. Handbok om fristående examina 2016. [online: 21.11.16]. http://www.oph.fi/download/178523_handbok_om_fristaende_examina_2016.pdf Yrkesakademin. 2016. Bedömning av fristående examina. [online. 3.12.16]. http://www.yrkesakademin.fi/index.php/studierelaterat vux/bedomning av fristaendeexamina