1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer för biståndsbedömning. Att ha riktlinjer underlättar handläggningen genom att det kan bidra till tydlighet och främja en likartad bedömning. Viktigt är dock att riktlinjerna enbart används som en vägledning vid bedömningen och att det är de individuella behoven som ligger till grund för beslutet. Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun har därför valt att kalla dokumentet Vägledning vid handläggning Syftet med dokumentet är att biståndshandläggarna ska få stöd i bedömningen och att säkerhetsställa att biståndsbeslut, fattas enligt samma bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov. Individuella bedömningar ska dock göras i samtliga fall och lagar samt rättspraxis ska följas. Biståndsparagrafen Socialtjänstlagen 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stödjer den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Biståndshandläggaren ska i bedömningen om rätt till bistånd ställa sig följande frågor: Föreligger en ansökan enligt 4:1 SoL? Kan den sökande själv tillgodose sina behov? Kan den sökande få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Behöver behovet tillgodoses för att den sökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå? Beroende på bedömningen kan ansökan beviljas eller avslås. Den sökandes ansökan kan även avslås delvis, dvs. delavslag. Den enskilde ska alltid informeras om rätten att ansöka samt rätten att överklaga när beslutet går sökande emot. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Vägledning vid handläggning av bistånd enligt SoL avseende ÄO 2015-04-13 KS 2018-12-31 Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Socialchef 2 2010-11-08, 71 Dnr 161/15-730 Biståndshandläggare ÄO
2 (6) Stöd i ordinärt boende Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet och liknande underlätta för den enskilde att bo kvar hemma (3 kap, 6 första stycket SoL). Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser och hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till hjälp vid flera tillfällen under dygnet. Hjälpen är viktig för att möjliggöra kvarboende i hemmet och enligt Socialtjänstlagen ska den som vill ges möjlighet att bo kvar i ordinärt boende trots omfattande omsorgsbehov. Här nedan följer en beskrivning på olika typer av insatser i hemmet och bedömningsgrunder för dessa. Personlig omvårdnad För att den sökande ska beviljas hjälp med personlig omvårdnad krävs ett funktionshinder som begränsar förmågan. Hänsyn ska tas till vad den enskilde själv klarar av i de olika momenten. Viktigt att den enskilde gör det han eller hon klarar själv för att bibehålla sina förmågor. Personlig omvårdnad kan avse många saker. Det kan exempelvis vara hjälp vid uppstigning och sänggående, ta av och på kläder, hjälp med daglig hygien samt hjälp med dusch. Det kan också gälla att få hjälp vid förflyttningar och överflyttningar samt hjälp med toalettbesök. Vid bedömningen av hjälp med dusch ska vid beslut om omfattning hänsyn tas till särskilda omständigheter. Bedömningen av omfattningen är individuell och hänsyn ska tas till omständigheter som exempelvis inkontinens besvär och starkt kroppsodör. Behovet kan också till viss del tillgodoses genom hjälp med den dagliga hygienen. Det är också viktigt att utreda hur frekvensen med dusch såg ut för den sökande innan funktionshindret. Mathållning Sökande som på grund av ett funktionshinder inte klarar av att sköta sin mathållning själv eller kan få behovet tillgodosett på annat sätt har rätt att få hjälp med det. Behovet kan till skälig levnadsnivå tillgodoses genom matdistribution eller uppvärmning av färdig mat. Matlagning i hemmet beviljas inte. Tillredning/ordningsställande av lättare mat frukost, samt kvällsmål kan vid behov beviljas. Hjälp med mathållningen beviljas inte om den sökande lever i hushållsgemenskap med exempelvis make eller sambo som kan tillreda maten. Sökande som inte klarar av att värma eller duka fram maten kan få hjälp med det. Sökande kan också vid behov få hjälp att inta sina måltider. Hjälp med disk kan beviljas med omfattningen 1gång/dag. Tillsyn Att beviljas tillsyn avser inte att få hjälp med dagliga omvårdnadsinsatser. Tillsyn kan beviljas om den enskilde på grund av sitt funktionshinder har en hög fallrisk, kognitiv svikt eller är orolig och otrygg. Vid hög fallrisk och otrygghet kan behovet i vissa fall samt till viss del tillgodoses med trygghetslarm eller telefonkontakt. Nattinsats Nattinsats kan beviljas den sökande som behöver hjälp nattetid med personlig omvårdnad, tillsyn av säkerhetsskäl eller behöver besök på grund av oro och otrygghet.
3(6) Inköp Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte klarar av att sköta sina inköp kan beviljas hjälp om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Handläggare ska utreda vilka moment i inköpet som den sökande behöver hjälp med. Inköp kan avse både planering, själva utförandet samt hjälp med uppackning av varor efter inköpet. Sökande kan i vissa fall beviljas att delta vid inköp. Den sökande ska då orka delta vid handlingen men inte orka bära matkassar eller ha kognitiv svikt som gör det svårt att klara inköpen på affären själv. Sökande ska då också ha ett behov av att bryta isolering och delta i social aktivitet. Makar och sambos har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med inköp inte beviljas om enbart en av dem har nedsatt förmåga. Hjälp med inköp 1gång/vecka bedöms som skäligt i de flesta fall. Tvätt Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte klarar av att själv sköta sin tvätt ska kunna få hjälp med det om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Tvätt varannan vecka bedöms som skäligt om det inte föreligger särskilda skäl, exempelvis inkontinent eller annat som medför att kläder blir lättare nedsmutsade. Sökande får hjälp med de momenten i tvätt han eller hon inte klarar av. Exempelvis kan det handla om att boka tvättid, sortera och lägga i tvättmaskin, hänga och vika tvätt. Handtvätt och mangling beviljas inte. Enligt Kammarrättsdom avgjord 2014-03-19 (mål nr. 5464-14) ingår hjälp med strykning i hemtjänst begreppet. Städ Sökande som på grund av funktionshinder inte klarar av att städa sitt hem själv ska kunna få hjälp med det om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggare ska utreda vilka moment i städet den sökande klarar av och vad han eller hon behöver hjälp med. Städ utförs i de flesta fall tillsammans med den sökande. Städet omfattar i första hand dammsugning och avtorkning av golv samt städ av toalettutrymmet. Städ var tredje vecka bedöms som en skälig omfattning om det inte föreligger särskilda skäl exempelvis vid astma och allergi (se Kammarrättsdom avgjord 2011-02-21, mål nr 3797-10). Hjälp med städ beviljas normalt med två rum och kök samt badrum för ensamboende. För makar/samboende kan ytterligare ett rum ingå. Makar och sambos har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med städ inte beviljas om enbart en av dem har nedsatt förmåga. I RÅ 2008 ref. 38 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att insatser som fönsterputsning och gardinupphängning är att räkna som hemtjänstinsatser och därigenom innefattas i begreppet skälig levnadsnivå. Hjälp med fönsterputs 1gång per år bedöms som skälig omfattning. Aktivering Rätt till aktivering kan beviljas sökande om denne har ett funktionshinder som medför att han eller hon inte kan utföra aktivitet/aktivering självständigt. Handläggare ska också utreda det sociala nätverket och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Aktivering syftar till att skapa ett innehåll i vardagen och stärka den enskildes fysiska, psykiska välbefinnande. I beslutet ska det tydligt framgå målsättningen med aktiveringen. Vad som är skälig omfattning bedöms individuellt. Trygghetslarm Sökande som på grund av sjukdom och/eller funktionshinder löper stor risk att komma i hjälpsituation, exempelvis vid hög fallrisk, kan vara berättigad till trygghetslarm. Trygghetslarm kan även beviljas på grund av oro och otrygghet. Dörrlarm kan beviljas den enskilde som har kognitiv svikt och är desorienterad i tid och rum och där det föreligger en stor risk att den enskilde går ut nattetid.
4(6) Ledsagning Kommunstyrelsen ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap med andra (5 kap 7 SoL). Behov av ledsagning anses föreligga om den sökande på grund av ett funktionshinder är i behov av särskilt stöd för att kunna genomföra aktiviteter och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sökanden ska också löpa risk att bli isolerad. Ledsagningen kan beviljas för att få hjälp med att ta sig till och från, att delta i aktivitet samt att komma ut på promenad. Det kan också handla om att enbart få hjälp vid aktivitet då den enskilde bedöms ha förmåga att ta sig till och från aktivitet själv. Om vad som är skälig omfattning (antal timmar per vecka eller månad) ska bedömas individuellt. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är hur isolerad den sökande är, hur stödet av andra ser ut, samt ålder hos den sökande. Ledsagning vid sjukhusbesök Sökande som på grund av funktionshinder behöver hjälp i samband med ett sjukhusbesök kan, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, ha rätt till ledsagning. Viktigt att utreda om annan huvudmans ansvar föreligger. I samband med utredning ska kontakt tas med sjukhus efter samtycke av den sökande för att inhämta uppgifter om vad som krävs av den enskilde vid besöket samt vilken hjälp sjukhuspersonalen kan bistå med. Kontaktperson Kontaktpeson kan beviljas när den enskilde har bristfälligt socialt nätverk och inte själv har förmåga att ta kontakt med andra eller inte själv har förmåga att planera en meningsfull tillvaro. En kontaktperson fungerar som en medmänniska som kan underlätta för den enskilde genom att minska social isolering, ge hjälp att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagsituationer. Kontaktpersonen får inte ta över vad den enskilde kan göra själv utan frigör dennes egna resurser genom att aktivera henne/honom. Anhöriga ska inte förordnas som kontaktperson. Vad som bedöms som skälig omfattning (antal träffar/vecka) ska bedömas individuellt. Dagverksamhet Sökande som på grund av sitt funktionshinder inte på egen hand kan tillgodose behovet av social stimulans och social samvaro utanför hemmet kan beviljas dagverksamhet. Målet med dagverksamheten är att bryta isolering, bibehålla funktioner samt att få social gemenskap med andra. Målet med biståndet kan också vara att avlasta anhörig. Vad som bedöms som skälig omfattning (antal gånger/vecka) ska bedömas individuellt. Dagverksamhet kan också vara ett indirekt stöd till anhörig (se under rubrik anhörigstöd). Korttidsboende Korttidsvistelse kan beviljas sökande som har ett stort omsorgsbehov dygnet runt som för tillfället inte går att tillgodoses i ordinärt boende. Det kan avse personer som på grund av funktionshinder eller sänkt allmäntillstånd behöver återhämtning och/eller träning för att kunna återgå till ordinärt boende. Viktigt att utreda om behovet kan tillgodoses på annat sätt samt om ansvar för annan huvudman föreligger. Korttidsboende kan också beviljas i väntan på plats på särskilt boende, när handläggare bedömer att det inte är skäligt att enskild som beviljats särskilt boende väntar i hemmet. Korttidsboende kan också vara ett indirekt stöd till anhörig (se under rubriken anhörigstöd).
5(6) Särskilt boende Sökande kan beviljas särskilt boende om det föreligger ett stort och varaktigt omsorgsbehov dygnet runt och behovet inte till skälig levnadsnivå kan tillgodoses i ordinärt boendet. Aspekterna nedan kan ligga till grund för beslut om särskilt boende och ska utredas av handläggare innan beslut tas. Aspekterna ska vägas mot en skälighetsbedömning samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Omvårdnadsbehovet, klarar den enskilde sina förflyttningar och toalettbesök själv. Tillsynbehovet, kan den enskilde kalla på hjälp vid akuta behov. Medicinska aspekter, vårdbehovet. Uttalad otrygghet, oro eller ångest över ensamhet. Kan trygghetsbehovet tillgodoses med hemtjänstinsatser eller annan bistånd enligt SoL. I regeringsrättsdom avgjord 2007-12-21 (målnr: 2331-04) gällande särskilt boende kan man läsa att huruvida en person tillförsäkras en skälig levnadsnivå ska inte enbart bedömas utifrån fysiskt omvårdnadsbehov. Även sociala och psykologiska faktorer bör vägas in i bedömningen. Makar eller sammanboende som söker särskilt boende bedöms var och en för sig. Om bägge beviljas särskilt boende har de rätt att få bo tillsammans. Rätt föreligger också att ansöka om parboende även om den ena maken eller sambon inte har ett behov av särskilt boende. För ytterligare vägledning läs 4 kap 1 c Socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens vägledningsdokument Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. Enligt Socialtjänstlagen ska en ansökan om särskilt boende från sökande i annan kommun behandlas på samma sätt som en ansökan från sökande bosatt i kommunen. Anhörigstöd Kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap 10 SoL). Kommunstyrelsen ger indirekt stöd till anhöriga genom bistånd som beviljas den enskilde. Nedan ges exempel på insatser av anhörigstödjande karaktär. Stöd i ordinärt boende Den enskilde kan få insatser i hemmet som indirekt blir ett stöd för den anhörige. I första hand handlar det om insatser som omfattar personlig omvårdnad. Även insatser som berör hemmets skötsel kan beviljas för att avlasta anhörig. Avlösning i hemmet För att ansökan om avlösning i hemmet ska beviljas ska den enskilde ha ett omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses med hemtjänstinsatser. Även den anhöriges stora oro för att lämna den enskilde själv ska tas med i bedömningen. Insatsen är för att avlasta anhörig och möjliggöra egen tid. För att insatsen ska vara avgiftsfri ska den uppnå max 10 timmar/månad med max 4 timmar/tillfälle och förläggas vardagar under dagtid. För beviljat bistånd utan för ramen tas taxa ut enligt gällande maxtaxa för hemtjänst.
6(6) Dagverksamhet Möjlighet att delta på dagverksamhet för den enskilde innebär ett indirekt stöd för den anhörige. Den anhöriga kan under tiden för dagverksamheten få egen tid, utföra ärenden samt göra annat som är svårt när den enskilde är hemma. Växelvis korttidsboende Den enskilde ska ha ett stort omsorgsbehov dygnet runt och behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Även här ska den anhöriges stora oro att lämna den enskilde själv vägas in i bedömningen. Syftet med korttidsvistelsen är att den enskilde ska få avlösning och egen tid samt återhämtning. Växelvis korttidsboende möjliggör att den enskilde kan bo kvar i ordinärt boende tillsammans med den anhörige (se mer under rubrik korttidsboende).