Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar



Relevanta dokument
Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Vinterarbete och reetablering på våren

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016


Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Utlakningsförsöken i Mellby

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Patogena svampar (och närbesläktade)

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Alternativa metoder för bekämpning av rosa snömögel (del 1) Clint Mattox Graduate Research Assistant Oregon State University

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Tidig och sen växtreglering

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Värt att veta om. Spanien. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Värt att veta om. Grekland. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Proteininlagring i korn och vete årets läxa

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Värt att veta om Estland. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

De fyra klimatzonerna

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :08 / 1. SHADOW - Karta. Beräkning: Skugga G nav 125 meter

Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Växjö möte 4 december 2012

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Kretsloppskomposten

Värt att veta om. Turkiet. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

sommardäck på sommaren

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Micael Antonsson. Borås

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Transkript:

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat? Frost Isbränna - anoxia Snömögel Stående vatten - hypoxia Begränsad ljustillgång (negativ kolbalans), uppfrysning, 1

Experiment i fält och kontrollerat klimat Modellering BASGRA simuleringsmodell för övervintring och grästillväxt Simulated snow depth (cm) 70 60 50 40 30 20 Simulated snow depth at Sola, Løken and Holt (HaCtrl, HaA2) Holt-HaCtrl Holt-HaA2 Løken-HaCtrl Løken-HaA2 Sola-HaCtrl Sola-HaA2 10 0 Sep Nov Dec Feb Apr May Jul Daglängd Strålning Temperatur Nederbörd Fuktighet Vind CO 2 Jordart Management Snow, ice, apex temp Frost /ice tolerance Tillväxt Frost/istolerans Vinterskador orsakade av frost/is/c-utarmning 2

Kritiska egenskaper för överlevnad under instabila vintrar med växlingar mellan mildväder och kyla Avsluta växten i tid/härda tillräckligt Motstå avhärdning/återhärda tillräckligt Tolerera isbränna Tolerera stående vatten Resistens mot svampsjukdomar Frosttolerans det mest centrala Frosttolerans = förmåga att överleva låg temperatur LT50 = temperaturen som dödar 50% av skotten i standardiserad frystest I en normal frystest sänks temperaturen 1 C h -1 d v s kortvarig exponering 3

Frosttolerans är positivt korrelerad med tolerans/resistens mot andra stressfaktorer, bl a isbränna och snömögelangrepp Frosttolerans, LT50, C 0 0-2 5 10 15 20 25-4 -6-8 -10-12 -14-16 -18-20 Tolerans mot isbrännna, LD50 (överlevelsedagar i is) (Höglind et al 2010) og med överlevnad i fält (vårgradering) Frosttolerans årshjul Härdning Avhärdning Januari 4

Härdning är i stor grad temperaturstyrd 20 15 10 5 Særheim 05-06 cv. Engmo Temp vid markytan T surf LT50 Temperature ( C) 0-5 -10-15 -20-25 LT50 250 300 350 400 450 500 Day Ljusförhållandena påverkar också härdningen olika mekanismer i N och S Bladsträckning mm vecka-1 Klorofyllfluorescence Nordliga art/sorter = daglängdsensitiva kort dag växtavslutning/härdning Sydliga art/sorter = daglängdokänsliga (2014) ljusövermättnad (PSII overexcitation; hög ljusintensitet x låg temperatur) växtavslutning/härdning (Østrem et al, 2014; Lolium/Festulolium/Festuca) 5

Betydelsen av en god start (odlingshistoria) Kolhydrater, WSC 408 210 280 LT50 Fenotyper med olika kolhydratinnehåll Samma härdningsklimat Antyder tröskelvärde under vilket WSC begränsar härdning Stående vatten under hösten? Ofta härdar plantorna bra även om de står i vatten, förutsatt att temperaturen inte är för hög (> 5 C) Härdning i vatten kan till och med vara positivt ibland ökad tolerans mot isbränna 6

Frosttolerans årshjul Härdning Avhärdning Januari Hur mycket skiljer sig arter och sorter i resistens mot avhärdning? LT 50 for plant kill (C o ) 0-5 -10-15 -20-25 -30-2 -6-10 -14 Cv 'Engmo' January 15 o C 9 o C 2 o C April 15 o C Timothy Timotej January April Cv 'Grindstad' 15 o C 9 o C 2 o C 15 o C 9 o C 9 o C 2 o C 2 o C -18 0 2 4 6 8 0 Days 2 4 6 8 10 Days Snabb avhärdning kan uppträda vid mildväder, även i mycket vinterhärdiga sorter, oavsett när på vintern det blir milt. (Jørgensen et al, 2010.) 7

Förmågan att återhärda avtar under vintern, exempel Grindstad timotej Månad LT50 vid intag från fält Efter 1 vecka avhärdning 10 C Följt av 2 veckor återhärdning 2 C Januari - 17-12 -15 Mars -16-11 -11 (Höglind et al, opubl.) Nedgången i återhärdningsförmåga över tid koppling till vernalisering/generativ utveckling? Nordamerikansk vete: köld(åter)härdningsgener nedregleras efter fullföljd vernalisering (Fowler et al) Vallgräs, skandinavisk vete/raps: ej stark koppling mellan vernalisering och återhärdningsförmåga LT50 H DH RH Non-vernalized Vernalized (Rao Kovi, Höglind et al, in prep) 8

Isbränna Anaerob andning ger ackumulering av CO 2 mm till toxiska koncentrationer plantor dör Ineffektiv andning (lite ATP per g C) ger snabbt tapp av reservkolhydrater överlevande plantor svaga Snabb avhärdning under is överlevande plantor frostkänsliga Stående vatten hur stort problem? Intag 15. januari Intag 27. februari Efter 1 vecka Efter 4 veckor Efter 1 vecka Efter 4 veckor Kontroll, -10,0-6,5-12,6-10,1 dränerade kärl Vattenmättad jord -8,1-7,3-12,5-9,4 utan ytvatten Vattenmättad jord -8,8-6,4-12,7-10,5 5 cm ytvatten Effekt av beh. NS NS NS NS Tagit in rajgrästuvor från fält Kärl med olika dräneringsgrad, 4/1 C dag/natt, 4 veckor Ingen negativ effekt av stående vatten på LT50 i detta försök med måttligt mild temp (Höglind et al, opubl.) 9

Fotosyntes ända ned till -4 C (vallgräs och vete) (Höglind et al 2010) Slutsatser Glöm inte frosttoleransen. Det är vårt bästa mått på växtens förmåga att motstå påfresningar på vinten 10

Slutsatser Glöm inte frosttoleransen. Det är vårt bästa mått på växtens förmåga att motstå påfrestningar på vintern Tack för uppmärksamheten! Forskning med stöd av Norges forskningsråd genom projekten WINSUR och VARCLIM 11