Förslag till utformning av cykelöverfart



Relevanta dokument
Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Cykelpassager och cykelöverfarter

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

När du ska korsa en gata

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Svensk författningssamling

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Regelverk som påverkar gående

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Yttrande över promemorian Cykelregler

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cykelperspektiv (SOU 2012:70)

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Moped klass II Kunskapsprov

Promemoria Cykelregler (N2017/03102/TIF)

Till fots och med cykel

Säkrare cykelpassager

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Riktlinjer för passager i Västerås

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Cykelregler Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 augusti 2017

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Övergångsställen och cykelöverfarter

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

Förhållande till beslutade styrande dokument

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande

Till fots och med cykel

1. Cykeln som motion och fordon

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Cykelkurs. övning och teori. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon:

Trafikkonferen. sen Trafikreglering

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Manus till bildspel. Säker cykel

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Aktuellt från Transportstyrelsen

Strategi för mer cykling

Svar på remiss av promemorian Cykelregler

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Bilisters beteende vid övergångsställe

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

1. Cykeln som motion och fordon

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Väjningsbeteende vid cykelöverfart och cykelpassage LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för Teknik och samhälle

Promemoria. Cykelregler

Cykelfält längs Värmdövägen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

Trafiksignaler på regionala cykelstråk. En kartläggning av befintliga trafiksignaler

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK

Lektionsplanering Moped klass II

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

FOTGÄNGARNAS FÖRENING FOT fot.se

AWARE! DESIGN OPEN 2016

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

VV publikation 2002:

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Moped klass II Kunskapsprov 2

Hur säkra är kommunernas cykelstråk?

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

Svensk författningssamling

Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut

Svensk författningssamling

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg.

ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

Cykeln i staden Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad

Transkript:

INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten kräver beslut om lokal trafikföreskrift och kräver viss typ av utformning för att gälla som cykelöverfart. Vägmarkeringarna M 14 (väjningslinje) och M16 (cykelöverfart/ cykelpassage) ska användas i kombination med vägmärke B8 (cykelöverfart). Vid en cykelöverfart ska också trafikmiljön utformas så att fordon inte kan föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen via vägmärke C31 (hastighetsbegränsning). Hastighetsbegränsningen kan med fördel säkerställas med hjälp av en fysisk åtgärd. Cykelöverfart kombinerat med övergångställe v.01 När man planerar för ett samlokaliserat övergångsställe och cykelöverfart uppstår en problematik. Idag saknas medgivande i vägmärkesförordningen att enbart använda en begränsningslinje för cykelöverfart/cykelpassage. Detta medför att övergångsställets vägmarkeringar hamnar omedelbart före cykelöverfartens vägmarkeringar vilket ger en kaka på kaka -effekt. Dessutom ska övergångsställets skylt B3 (övergångsställe) placeras omedelbart framför sin vägmarkering. Vidare säger föreskrifterna om väjningslinje, att denna linje ska placeras så att fordonsförare som stannar vid linjen ska kunna väja för korsande trafik utan att fordonet inkräktar på den korsande vägen eller banan. Nedan situation medför att fordon tvingas stanna på övergångsställets passage för att få bästa sikt över cykelöverfarten vilket inte är tillåtet. Cykelöverfart och övergångsställe v.02 Vid ett samlokaliserat övergångsställe och cykelöverfart blir det därför aktuellt att fundera över om det är möjligt att låta övergångsstället agera den ena begränsningslinjen för cykelöverfarten. Samtidigt kan cykelöverfartens väjningslinje placeras före övergångsstället. Denna utformning förutsätter att det kommer en föreskrift som ger tillåtelse att sätta vägmärkena för övergångsställe eller cykelöverfart på annat ställe än omedelbart framför vägmarkering och då medge placering bredvid varandra. Idag finns ingen sådan föreskrift. Trafiksäkerheten måste Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2015-06-16 2 (6) alltid prioriteras högst i utformningen. Välj därför en utformning som säkerställer låga hastigheter vid korsningspunkten. Malmö stads utformning av cykelöverfart Nedan exempel visar ett exempel på utformning av cykelöverfart från Malmö stad. Gemensam skylt av B8/B3 I Regeringens Cyklingsutredning efterlyste SKL ett vägmärke som kombinerade budskapet om övergångsställe och cykelöverfart eller någon form av tilläggstavla. Detta eftersom en större mängd vägmärken kan göra trafikanter osäkra kring vad som gäller i en specifik trafiksituation. Det saknas idag föreskrifter om hur vägmärke B8 (cykelöverfart) ska placeras i korsningar. Förslag till utformning av cykelpassage och överväganden Cykelpassager kan anges med vägmarkering M16 (cykelpassage/ cykelöverfart) även om detta inte är något formellt krav. Annars finns en överhängande risk att trafikanter

2015-06-16 3 (6) på den korsande körbanan inte uppmärksammar cykelpassagen och därför inte anpassar hastigheten. Cykelpassage kräver inget beslut om lokal trafikföreskrift. Samtidigt bör vägmarkeringen M16 övervägas noga då den kan sända signaler till trafikanterna på cykelbanan att korsande trafik har väjningsplikt och att man därför inte behöver anpassa hastigheten vilket man är skyldig att göra. Alternativ utmärkning av cykelpassage Att väjningsplikt råder för cyklisten eller mopedisten från cykelbanan ut på cykelpassagen kan förtydligas med vägmärke D11 (slut på påbjuden cykelbana). Till detta kan beläggningen förändras till att inte vara den samma som cykelbanan. Inför korsande av cykelpassager ska både cyklister, mopedister och trafikanter på korsande vägbana anpassa sin hastighet i relation till varandra så att det inte uppstår fara.

2015-06-16 4 (6) Cykelpassage kombinerat med obevakat övergångsställe En cykelpassage kombinerat med ett övergångsställe komplicerar väjningspliktsförhållandet för samtliga trafikanter. Bilister har väjningsplikt mot gående på övergångsstället samtidigt som cyklisten på cykelpassagen har väjningsplikt mot bilisten. Kombinationen medför en risk för kollisioner. Cirkulationsplats och valet av passage eller överfart Vid cirkulationsplatser där cykelpassager idag återfinns i anslutning till ett övergångsställe rekommenderas istället anläggande av cykelöverfarter av trafiksäkerhetsskäl. Om cykelöverfarten ligger på ett längre avstånd från cirkulationsplatsen bör två väjningslinjer användas, en vid cykelöverfarten och en för cirkulationsplatsen (västergående körfält i bilden). Där cykelöverfarten är placerad i direkt anslutning till cirkulationsplatsen (östergående körfält) kombineras de två väjningslinjerna och placeras före övergångsstället. Väjningslinje för utgående trafik ska alltid placeras före cykelöverfarten. I båda exemplen nedan har övergångsstället utgjort cykelöverfartens (M16) ena begränsningslinje för att göra utformningen enklare.

2015-06-16 5 (6) Cirkulationsplats utan utrymme för väjning i kombination med cykelöverfart. Skyltpaketen blir omfattande. Väljer man att behålla cykelpassager vid cirkulationsplatser gäller regeln att trafikanter som kör ut ur en cirkulationsplats eller svänger i en korsning ska hålla låg hastighet och lämna cyklande och mopedförare på cykelbana/ cykelpassage tillfälle att passera. Vid cykelpassager och cykelöverfarter råder parkerings- och stoppförbud inom 10m. Cykelpassage och signalreglerade korsning Vid signalreglerade korsningar bör cykelpassager även fortsättningsvis märkas ut med vägmarkering M16 (cykelpassage)

2015-06-16 6 (6) Anläggs cykelöverfarter i signalreglerade korsningar behövs hastighetssäkring till 30 km/h. Samtidigt används trafiksignaler ofta för att öka framkomligheten för biltrafiken varför en hastighetssäkring kan vara kontraproduktivt. Cykelpassager antas därför bli den mest använda lösningen i kombination med signalreglerade korsningar. VGU-guiden för utformning av gaturum För ytterligare råd och instruktioner kring utformning, placering och lämplighetsbedömning av cykelöverfarter och cykelpassager i det kommunala gaturummet hänvisar SKL till VGU-guiden 2015 som väntas vara klar efter sommaren 2015.