Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål Myllrande våtmarker m.fl. Miljökvalitetsmålens delmål Preciseringar för miljökvalitetsmålen Förslag till revidering av preciseringar i för miljökvalitetsmålen lit t (på remiss) (Naturvårdsverket) Generationsmålet Etapp mål (delar på remiss) (Miljömålsberedningen) Generationsmålets strecksatser (7 st) 2
Generationsmålet t Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Ekosystemen har återhämtat sig, (eller är på väg) och de kommer generera ekosystemtjänster långsiktigt. Biologiska mångfald och natur- och kulturmiljö bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Minimal negativ miljöpåverkan på hälsa och miljöns positiva inverkan på hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva ki och hfi fria få från farliga ämnen. God naturresurshushållning. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal miljöpåverkan. Konsumtionsmönstren orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 3
Preciseringsförslag i våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 1. Ekosystemtjänster. Kollagring, vattenrening, utjämning av vattenflöden och biologisk produktion. 2. Biologisk i mångfald: God bevarandestatus t för arter och naturtyper, t frånvaro av främmande arter och GMO. 3. Friluftsliv och rekreation: Värdet för friluftsliv värnas och utvecklas. 4. Hållbart nyttjande och hänsyn: Verksamheter visar hänsyn till våtmarker och deras ekosystemtjänster. 5. Bevarande av värdefulla våtmarker: Bra skydd och skötsel för natur- och kulturmiljövärden i de värdefullaste våtmarkerna. 6. Restaurering, återskapande och nyanläggning: Våtmarksarealen ökar de tidigare minskat i omfattning genom nämnda åtgärder. 4
Hållbart nyttjande och hänsyn Verksamheter sker med hänsyn så att våtmarker och deras ekosystemtjänster värnas från dränering och annan negativ påverkan från bl.a. torvtäkter och vägbyggen. - Torvtäkt sker endast i myrar som redan är kraftigt påverkade av dikning eller i ofullständigt utvunna täkter. - Torvbrytning sker med stor hänsyn till hydrologiska konsekvenser, påverkan på den biologiska mångfalden och kulturhistoriska värden. 5
Myllrande våtmarker - delmål En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska tas fram senast till år 2005. (Uppnått) Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan y för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. (Långt kvar) Senast år 2006 ska skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. (Problemet kvarstår) I odlingslandskapet ska minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. (Nästan hälften kvar) Åtgärdsprogram ska senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Uppnått) 6
Myllrande våtmarker - Etappmål Förslag till etappmål tas fram inom ramen för den föreslagna strategin Långsiktigt hållbar markanvändning landskapsfokus Förslag till etappmål tas fram inom ramen för den föreslagna strategin En sammanhållen vattenpolitik 7
Våtmarkernas situation ti Storskalig förändring genom förändrad markanvändning, störd hydrologi, nedfall av föroreningar, klimatförändringar. Nydikning har avstannat, men gamla diken fortsätter att dränera och dikesrensningar sker. Skogsbilvägar och körspår har också ofta dränerande effekt. Igenväxning g pga dränering, upphörd hävd och kvävenedfall. Flera arter minskat mkt i sydsverige men arterna är inte rödlistade än tack vare populationerna i Norrland. Få naturtyper t och arter med gynnsam bevarandestatus t i boreal och kontinental region enligt Artikel 17-rapporteringen. 8
Habitatdirektivets Artikel 17 Andel (i %) av myrnaturtyper (10 st) och våtmarksarter (24 st) i habitatdirektivet och som har gynnsam bevarandestatus. Alla har inte naturlig förekomst i alla regioner. Alpin Boreal Naturtyper Arter Kontinental 0 20 40 60 80 100 9
VMI omfattning Inventering av stora våtmarker. Ingen inventering i fjällen. Omfattar 10% av Sverige landyta. Flygbildsinventering av ca 35 000 områden. Varav 4 200 områden fältbesöktes. 1980-1994 allt utom Norrbottens län som inventerades 1991-2004. 10
VMI -naturvärdesklassning Naturvärdesklassning baserad på kriterierna: representativitet, storlek, orördhet, mångformighet och raritet. Andel områden i % 1. Mkt höga värden 2. Höga värden 3. Relativt höga-ringa värden 4. Låga värden 0 20 40 60 80 100 11
VMI-klassningen och naturvärdena Kvaliteten på inventeringen och klassningen var hög, men naturvärden och klassning behöver kontrolleras. Vad har hänt sedan inventeringen? (hydrologi, hydrokemi, trädtäckning) Finns kompletterande färskare kunskap? (rikkärrsinventering, åtgärdsprogram, kulturmiljövård, artportalen) Står sig den gamla klassningen med dagens underlag? Har någon del av våtmarken högre/lägre naturvärden än resten av området? Finns det höga biologiska värden på en våtmark som är lågt klassad utifrån inventeringar av ekosystem? Ex. Äldre första generationsbjörkskog med intressanta insekter på myr som dikats rejält. 12
Rätt täkt på rätt plats Myrens natur- och hkulturvärden äd Omgivningens natur- och kulturvärden (damm, hydrologisk påverkan från transportvägar). Hur blir övrig miljöpåverkan? (transportavstånd, -sätt, val av myr efter myrtyptyp och påverkansgrad utifrån klimatgaser) Finns internationella åtaganden? (Natura2000, Ramsar) Ingår området i Myrskyddsplan för Sverige? Har någon del av våtmarken högre/lägre naturvärden än resten av området? 13