Handlingsprogram om trygghet och inkludering



Relevanta dokument
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar

Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer

Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar

ANTAGEN KF

Handlingsprogram för Ung Företagsamhet

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Ett socialt hållbart Vaxholm

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

SÅ BLEV VI ÅRETS FOLKHÄLSOKOMMUN

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Handlingsprogram för att bli

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Aktivitetsplan för UmeBrå

Robert Rapakko (S) Madeleine Rosenqvist (KD) Emma Magnusson (C) För Barn- och utbildningsnämnden Jacqueline Doohan (C) Lene Hollner (S)

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Strategiska planen

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Trygg i Norrt. älje kommun

Folkhälsoplan

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

Demokratiutveckling på Södermalm

SCB:s medborgarundersökning. Lisa Flood

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Strategiskt folkhälsoprogram

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET Ängelholms kommun

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Södertörns nyckeltal för år 2011

Verksamhetsinriktning

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Ordförande Justerande Justerande Utdragsbestyrkande

KULTURPLAN Åstorps kommun

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Reviderad handlingsplan 2018

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Brottsförebyggande program

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet

Handlingsprogram om företagsklimat

Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS

Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun

JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

SCB:s medborgarundersökning 2014

Kommunala Folkhälsorådet

Projektbeskrivning utveckling av Demokrati Dialog Delaktighet (3D) i Tingsryds Kommun Bakgrund - Markaryd Bakgrund - Tingsryd

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Länsgemensam folkhälsopolicy

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Ansökan för bidrag till politikerveckan Järva juni 2017

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Samverkansöverenskommelse

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Strategi för integration i Härnösands kommun

mötesplats mitt i Dalarna!

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Inriktningsmålen. Arbetsgruppernas uppdaterade handlingsprogram. samt en sammanställning över utvecklingssatsningar och guldkorn

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

HANDLINGSPLAN

Mottganingsteamets uppdrag

Trygg i Norrtälje kommun

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Mål och vision för Krokoms kommun

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Transkript:

Handlingsprogram om trygghet och inkludering Version: 2009-10-14 1

Handlingsprogram om trygghet och inkludering Inriktningsmål: Senast 2011 ska kommunmedborgarnas upplevelse av trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på uppnå betygsindex 45 (2007 var betygsindex 40). Föreliggande inriktningsmål ingår i den övergripande processen utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö. Kommunstyrelsen gav 2009 08 13 Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen uppdraget att ta fram förslag på formulering av inriktningsmål samt tillhörande handlingsprogram och arbetsgrupp. En projektledare anställdes för tiden 2009 08 17-2010 06 30. I programmet ska begreppen trygghet och inkludering definieras och de verksamheter som berörs identifieras. Trygghets- och inkluderingsarbetet ska lyftas in i verksamheternas ordinarie arbetsplanering så det inte glöms bort eller blir sidoprojekt. Välfärdsrådet ska vara styrgrupp för handlingsprogrammet. Välfärdsrådet har som övergripande mål att öka tryggheten i Söderhamn genom samverkan mellan kommun, landsting och polis inom det folkhälso- och brottsförebyggande området. Välfärdsrådet anser att tryggheten i Söderhamn kommer att förbättras genom en kombination av satsningar kring delaktighet och inflytande, trygga och goda uppväxtvillkor, ANTD-läget (Alkohol, Narkotika, Tobak, Doping) och det brottsförebyggande arbetet. Trygghet och inkludering Begreppet trygghet kan tolkas som tillit i meningen att känna sig trygg i sig själv och lita på sina egna förmågor men framförallt att lita på medmänniskor, institutioner, samhället. Det kan också tolkas som säkerhet i meningen skydd mot brott och olyckor men även mot ekonomiska förluster, arbetslöshet, och inte minst hälsan. Trygghet är framförallt något vi upplever mer eller mindre, inte alltid beroende på faktiska förhållanden. Snabba förändringar, även positiva, kan öka känslan av otrygghet. Massmedias vålddominerade bilder samt en allmän fokusering på negativa frågor påverkar i hög grad människors perception av trygghet eller otrygghet. Principerna för inkludering handlar i grund och botten om att främja medborgaridentiteten, mänskliga rättigheter, social rättvisa, jämlikhet och deltagande för alla som löper risk att segregeras och marginaliseras. Erfarenheter säger att verksamheter och organisationer som satsar på att välkomna människor med olika funktionsförmågor och andra grupper med färre möjligheter, får mycket tillbaka i form av värdefulla kunskaper, nya kontakter och idéer att utveckla verksamheten som helhet. På det personliga planet får personal och ledare en unik chans att vidga sina vyer och utveckla en djupare förståelse och tolerans för att människor är olika. Organisationer och arbetsplatser skulle tillföras ovärderlig och unik kompetens om människor med olika funktionsförmågor kunde delta i större utsträckning. 2

Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index, Nöjd- Medborgar-Index, Nöjd- Inflytande-Index där betygsindex kan variera mellan 0-100. Mätintervall: Mätningar 2007, 2009 och 2011. Nuläge: Vid analysen av SCB:s nöjdhetsenkät har det framkommit att Söderhamn ligger sämre till vad gäller trygghet jämfört med övriga riket. Betygsindex för Söderhamn är 40, att jämföras med riksgenomsnittet 50. Av enkätsvaren framgår att söderhamnarnas upplevda otrygghet har anknytning till oro och rädsla för våld, arbetslöshet, problem i bostadsområden och skolan, sjukvården och även till förändringar i samhället med koppling till invandring och flyktingar. Söderhamn upplevs av flera som en segregerad kommun där alla invånare inte är medansvariga och delaktiga i dess utveckling. Under två dagar i juni 2009 träffades ett antal inbjudna från olika kommunala förvaltningar, myndigheter, föreningar, organisationer och politiken för att delta i en Framtidsverkstad. Indelade i olika arbetsgrupper analyserade deltagarna sin syn på trygghets och inkluderingsfrågor i Söderhamn och tog fram förslag till aktiviteter med syfte att bidra till att det uppsatta inriktningsmålet nås. De förslag till insatser/aktiviteter som kom fram under Framtidsverkstan grupperades i fyra områden: 1) Mötesplatser och kultur 2) Värderingar, information och utbildning 3) Administrativ samordning 4) Infrastruktur och fysiska miljöer Efter sommaruppehållet har Arbetsgruppen Trygghet och inkludering inlett sitt arbete med att få fram ett handlingsprogram. 2009 Aktivitet PROJEKTSTART Definiera begrepp och avgränsningar Få fram medborgarnas synpunkter på trygghet och inkludering genom analys av SBC s enkät och kommunens trygghetsmätning Genomföra och utvärdera Framtidsverkstäder Arrangera benchmarking hos kommuner som kan tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet för trygghet och inkludering Ansvarig 3

Kartlägga genomförda, pågående och planerade insatser för trygghet och inkludering enligt direktiv/mall utformad av arbetsgruppen trygghet och inkludering. Synliggöra arbetet och framstegen genom intern- och extern information Ta fram förslag till beslut Planera, söka ekonomiskt stöd och påbörja aktiviteter och delprojekt. /Varje nämnd och bolag kartlägger sina insatser. /KS-kommunikationsenhet 2010 Aktivitet OMRÅDE 1) MÖTESPLATSER OCH KULTUR Många mötesplatser i hela Söderhamn Huvudinsatserna inom detta område är att, i samverkan mellan kommunala verksamheter, föreningar och andra medverkande, genom utställningar, teater, musik, författarträffar m fl kulturaktiviteter utveckla befintliga samt skapa nya mötesplatser i kommunen. Några av insatserna är återkommande, några är engångsföreteelser. Ansvarig /varje nämnd och bolag svarar för sina egna insatser. Exempel på några av de insatser som påbörjades hösten 2009: - En doft och smak av världen (återkommande musik- och matfestival) - Finsk höst (utställning, teater, musik mm) - Jävla Finnar, En bög, en turk, en chilenare (teaterföreställningar) - Medieverkstan - Scen Norrtull OMRÅDE 2) VÄRDERINGAR, INFORMATION OCH UTBILDNING Kompetensutveckling Genom samverkan mellan kommunala verksamheter, föreningsliv m fl utveckla kompetenspaket inom området trygghet och inkludering och skapa fora för debatt. /LA KSkommunikationsenhet Några exempel på åtgärder: - Trygghets och inkluderings seminarieserie - Infobladserie 4

TRYGGHAMN! ett spel om trygghet i osäkerhetens tid : /BUN/LA Uppbyggnad av en interaktiv utställning med tillhörande pedagogiskt program om trygghet och inkluderingsfrågor i lokalt och globalt perspektiv. Denna utställning kan användas som utgångspunkt till intern kompetensutveckling samt till utbildning och samhällsorientering för barn och vuxna. OMRÅDE 3) ADMINISTRATIV SAMORDNING Klokhuset Vid Framtidsverkstan i juni 2009 framkom behovet av en fysisk samordningsplats för frågor kring trygghet och inkludering. En plats för gemenskap, en dörr in i samhället för nyinflyttade, en plats för informella möten och en sluss för frivilliga insatser. Förutsättningarna för Klokhuset utreds under våren 2010 OMRÅDE 4) INFRASTRUKTUR OCH FYSISKA MILJÖER Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet samt motverkande av segregation och konflikter i bostadsområden och utomhusmiljöer. - Trygghet-Jämställdhet i utomhusmiljöer (ansökan till Boverket) - Trygghetsvandringar/Perspektivvandringar PROJEKTAVSLUTNING Följa upp och utvärdera aktiviteter Avsluta och redovisa handlingsprogrammets projekt Säkra fortsättningen av ej avslutade projekt efter projekttiden Analysera trygghets- och inkluderingsperspektivet i ordinarie verksamheter utifrån genomförd kartläggning. Lämna slutrapport för projektet 2011 Beskriv vad som ska göras: Utveckla det som påbörjades 2009-2010 Situationsanpassa åtgärder Ansvarig: Beroende på arbetsorganisation efter projekttidens slut. Beroende på arbetsorganisation efter projekttidens slut 5

Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2009 200 200 200 2010 1250 500 750 750 2011 1000 500 500 500 Summa 2 450 1 000 1 450 1 450 (kkr) Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Kostnaderna enligt ovan avser extra aktiviteter utanför de ordinarie verksamheterna: kultur, informations och kompetensutvecklingspaket, konferens och seminarieserie: 500 kkr. Uppbyggnad av utställning och pedagogiskt program Trygghamn! samt projektanställning av två pedagoger under sex månader: 1 000 kkr. Trygghetsvandringar och perspektivvandringar inklusive åtgärder som framkommer därav: 500 kkr. Sammanlagda kostnader: 2 000 kkr på två år, varav hälften söks externt. Utöver 2 000 kkr till aktiviteter i handlingsprogrammet redovisas även redan beslutade kostnader för projektledaren med 200 kkr för 2009, och 250 kkr för 2010. Finns möjlighet till extern finansiering? Arbetsgruppen har bedömt att ca hälften av kostnaderna för aktiviteterna i handlingsprogrammet kan finansieras externt. Utan extra medel: Gruppens bedömning är att utan extra resurser kan inte utställningen/spelet Trygghamn! genomföras och inte heller benchmarking av någon/några kommuner. Kultur, information och kompetensutvecklings aktiviteterna kan genomföras i begränsad omfattning inom ordinarie verksamheter. Klokhuset kan utredas inom arbetsgruppen. Trygghetsvandringar och perspektivvandringar kan genomföras i begränsad omfattning inom ordinarie verksamhet. Arbetsgrupp: Anna Lindqvist, Gruppledare, Kultur och fritid Graziella Belloni, Projektledare Trygghet och inkludering Marcus Häggström, Ungdomslyftet Christer Grehn, Amicus Anette Nord, Faxeholmen AB Per Stefansson, Integrations- och migrationsenhet Esbjörn Lindgren, Norrtullsskolan 6