Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Relevanta dokument
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Med miljömålen i fokus

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Myllrande våtmarker och torvbruket

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Information från Miljödepartementet

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Grön infrastruktur från källa till hav

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Michael Löfroth, kansliråd, Miljö- och energidepartementet

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Olika skydd för naturen

Bevarandeplan Natura 2000

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Vad är skogsstrategin? Dialog

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 1 Inledning. Bilaga

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Vad gör Länsstyrelsen?

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Restaurering av sjöar och vattendrag

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Handlingsplan för marint områdesskydd

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Bevarandeplan Natura 2000

Levande hav, sjöar och vattendrag

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Sveriges miljömål.

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Nyheter inom Miljömålssystemet

Skriv ditt namn här

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Miljömålen regionalt och RUS.

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

16 Ett rikt växt- och djurliv

Att formulera bevarandemål

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Varför naturvård på landskapsnivå?

NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

så fungerar det med skydd av värdefull natur

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Transkript:

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se

Sjöar och vattendrag i Sverige 4,2 miljoner hektar sjöar och vattendrag 9,4 % av Sveriges yta (hav ej inkl.). 100 000 sjöar många vattendrag. 2017-03-22 2

Limniskt områdesskydd, historik Historiskt sett har fokus inom områdesskyddet inte legat på sjöar och vattendrag. Skyddade sjöar och vattendrag har ofta kommit med vid skydd av andra miljöer Natura 2000 (Fågeldirektivet 1979 och Art-och habitatdirektivet,1992) Miljökvalitetsmålen,1999 2017-03-22 3

Vägledning för bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag, 2003 Vilka områden som bör prioriteras för skydd samt vägledning om styrmedel och genomförande av skydd Bevarande av sötvattensmiljöer ur ett landskapsperspektiv. Vattenmiljöerna en förutsättning för att naturvärdena i landskapet bibehålls 2017-03-22 4

Nationella strategier 2007 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett längsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd 2017-03-22 5

Databasen värdefulla vatten 2007 Innehåller värdefulla vattenmiljöer. Höga natur-, kulturmiljö- och fisk/fiskevärden. Kriterier från den nationell strategin för skydd Skapades av NV tillsammans med RAÄ och FIV Länsstyrelserna lämnade förslag på värdefulla områden Nationellt särskilt värdefulla, nationellt värdefulla och potentiellt värdefulla vattenmiljöer Fler är 1000 nationellt särskilt värdefulla vatten Databaserna förvaltas idag av HaV Några länsstyrelser har databaser med regionalt värdefulla vatten 6

Internationella mål avseende skydd av sjöar och vattendrag CBD Strategisk plan 2010. Aichii mål 11 (CBD). Senast år 2020 ska åtminstone 17 % av land- och sötvattensområden, och 10% av kustnära och marina områden vara skyddade genom ett nätverk av effektivt och rättvist skötta, ekologiskt representativa och sammanhängande skyddade områden som integrerats i landskapet EUs strategi för BM 2011. Mål 1 öka insatsen för att skydda arter och livsmiljöer Mål 2: bevara och återställa ekosystem och EST 2017-03-22 7

Levande sjöar och vattendrag Delmål om skydd och restaurering slutår 2010 Preciseringar Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Etappmål 2014 Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2017-03-22 8

Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Från 2012 till 2020 ska det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. HaV anser att etappmålet omfattar de områden som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla ur naturvårdssyfte och att ett område ska ha ett långsiktigt skydd (enligt den nationella strategin) för att räknas av. 2017-03-22 9

Hur ser då skyddet av sjöar och vattendrag ut idag? Kommer vi att nå uppsatta mål? 2017-03-22 10

Översiktlig sammanställning av det långsiktiga limniska områdesskyddet i Sverige i juli 2013 (exklusive biotopskydd) Objekt Antal Areal total (ha) Areal Sjö (ha) Areal Vattendrag (ha) Areal mark och vatten i naturreservat 3 962 4 488726 289997 4276 Areal mark och vatten i nationalparker 29 739452 59575 3050 Areal mark och vatten i Natura2000 1 019 4 907181 555219 6210 Areal vattendrag i Natura2000 112 410175 410175 Areal mark och vatten naturvårdsområden 94 106993 8790 525 Areal mark och vatten i Sverige - 44 996 400 4 093227 127181 Areal sjöar och vattendrag i nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och naturvårdsområden 1 338000 914000 424000 Areal skyddade limniska miljöer (korr. för överlapp) 1 040000 Areal sjöar och vattendrag i Sverige 4 220 400 Andel skyddade limniska miljöer 24,6% 2017-03-22 11

Lite mer om skyddet Över 1 miljon hektar sjö- och vattendragsareal är skyddad (ca. 25%) 93% av den skyddade arealen är Natura 2000 34% av den skyddade arealen är naturreservat eller nationalpark 7% av den skyddade arealen är enbart naturreservat eller nationalpark 66% av den skyddade arealen är enbart Natura 2000. Natura 2000 är jätteviktigt för skyddet av sötvattensmiljöer och uppnående av mål! Arealen Natura 2000 domineras kraftigt av stora sjöar och stora älvar.10 Natura 2000-områden svarar för mer än 60% av den nationella arealen vilket kan indikera brister i representativitet I många av de sötvattensmiljöer som är skyddade som NR och NP saknas kunskaper om limniska värden. Huvuddelen av de skyddade saknar även adekvat skydd för sina vattenvärden. 2017-03-22 12

Områdesskydd av sjöar och vattendrag 1998-2015 350000 Skydd av sjöar och vattendrag som NP, NR och Natura 2000 Natura 2000 300000 H e k t a r 250000 200000 150000 100000 50000 0 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Källa SCB 2017-03-22 13

Skydd av sjöar och vattendrag 2005-2015 2500 H e k t a r 2000 1500 1000 500 0 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2017-03-22 Presentationsnamn Namn 14

350000 Skydd av sjöar och vattendrag, marina områden och skog 300000 250000 H e k t a r 200000 150000 100000 50000 0 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Sjöar och vattendrag Marina områden Skog Källa SCB 2017-03-22 15

Når vi målen? Aichii mål 11 (CBD) Arealmässigt når vi kanske målet men sannolikt klarar vi inte kraven på nätverk av effektivt och rättvist skötta, ekologiskt representativa och sammanhängande skyddade områden som integrerats i landskapet Mål 1 i EUs strategi för BM Nej, med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer EUs mål att öka insatsen för att skydda arter och livsmiljöer inte att nås Etappmålet Nej, med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer vi inte vara i närheten av målet 2020 (utvärdering pågår av skydd av värdefulla sjöar och vattendrag) 2017-03-22 Presentationsnamn Namn 16

Positiva saker med det pågående arbetet med skydd av sjöar och vattendrag Fler områden skyddas än vad som kan anas utifrån de skyddade arealerna. Flera län jobbar aktivt vidare med skydd av sina värdefulla vattenmiljöer Några nya Natura 2000-områden föreslagna Det limniskt inriktade skyddet är fokuserat mot skydd av värdefulla vatten 2017-03-22 17

Vad behöver göras för att stärka skyddet av sjöar och vattendrag Analysera och utvärdera om vi har skyddat rätt områden, finns brister? Förstärka arbetet med att skydda våra mest värdefulla vattenmiljöer Förbättra och förstärka skyddet av redan skyddade områden Förbättra kunskaperna om limniska värden inom och utanför skyddade områden Jobba brett med bevarande, använda både juridiskt skydd och andra bevarandeformer Skydda ur ett landskapsperspektiv (Grön infrastruktur) 2017-03-22 Presentationsnamn Namn 18

2017-03-22 Presentationsnamn Namn 19

Skäl till att limniskt skydd är lågprioriterat Hotbild - Sjöar och vattendrag har ofta en otydlig hotbild och betraktas ofta som mindre akut. Utbyggnad av vattenkraft ett undantag. Stark skoglig tradition i områdesskyddet. 25 % av våra sötvatten betraktas som långsiktigt skyddade. Skydd av sötvatten svårt. Skiljer sig på flera sätt från skydd av skog. Tidskrävande processer, känslor till vatten, ersättning endast för pågående markanvändning. Marint skydd i medvind, stark fokus på havet, har varit underprioriterat, flera internationella överenskommelser och internationella åtaganden. Prioriterat på hög nivå. 2017-03-22 Presentationsnamn Namn 20