Uppföljning av KRUT- granskning

Relevanta dokument
Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Revisorernas redogörelse för år 2011

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Målstyrning enligt. hushållning

Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten

Granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader

Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling

Fritidshemmens verksamhet

Beslut för fritidshem

Styrning och uppföljning av fritidshemsverksamheten

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Beslut för fritidshem

Planering av skolverksamheten

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Stöd och stimulans för grundskolans elever

Barn- och utbildnings- nämndens ledning uppföljning

Uppföljning av intern kontroll

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Beslut för gymnasiesärskola

Anslås under tiden

Beslut för förskola. fin. Skolinspektionen. efter tillsyn i Säffle kommun. Besk. Skolinspektionen Box 2320, Göteborg

Revisionsrapport Sofia Regnell Mars 2013 Botkyrka kommun Pwx Mars 2013 Salems kommun PwC

Informations- och kommunikationsteknologi. Smedjebackens kommun

Beslut för fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete i grundskolan

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Beslut för grundsärskola

Barn- och bildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan

Revisionsrapport Uppföljning av granskning förtroendevaldas anspråk på förlorad arbetsförtjänst

Lärarnas arbetsmiljö

Implementering av skollagen

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Uppföljande granskning 2017

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Styrning av barnomsorgen

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Barn i behov av stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Per-Arne Häll, facklig företrädare, föredragningen, Kerstin Hellman, sekreterare

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem

Granskning av Rektors förutsättningar

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd

Kvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun

Rektors styrning och ledning

Pedagogiskt ledarskap

Beslut för gymnasieskola

Uppföljning av utbildningsnämndens. och uppföljning av verksamheten. Borgholms kommun

Beslut för fritidshem

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor

Beslut för fritidshem

Uppföljning av fritidshemsgranskning

Granskning av insatser till elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan

Beslut för fritidshem

KALLELSE/DAGORDNING Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor.

Basgranskning av barn- och ungdomsnämnden 2012

Beslut för fritidshem

Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult

Beslut för fritidshem

Åtgärdsplan för att stärka grundskolans ledningsfunktion. Utvecklingsområde Åtgärd Tidsplan Processläge

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Granskning av styrning och uppföljning inom grundskolan i Finspångs kommun

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Ärende- och dokumenthantering

Beslut för grundsärskola

Fritidshemmens verksamhet

Styrning, uppföljning och kontroll av resurser och resursutnyttjande inom grundskolan

Huvudmannabeslut för fritidshem

Förändring av den politiska organisationen

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare. Kvaliteten inom fritidshemsverksamheten

Beslut för fritidshem

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Arboga kommun. Städning i skolor Projektplan. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5

"Stadens arbete med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan - en uppföljning av tidigare granskning" Yttrande över revisionsrapport

Revisionsrapport. Kultur- och fritidsnämndens hantering av föreningsbidrag och studiecirkelstöd. Östersunds kommun. Kjell Pettersson.

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg

Beslut för fritidshem

Uppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering. Strömsunds kommun

Beslut för fritidshem

Transkript:

Revisionsrapport Uppföljning av KRUT- granskning Smedjebackens kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Januari 2012

Innehållsförteckning Inledning 1 Revisionsfråga 1 Metod och avgränsning 1 Bakgrund 1 Resultat 2 Hur har nämnden arbetat med resultatet från KRUT-granskningen? 2 Hur har man inom förvaltningen arbetat med materialet? 2 Hur har skolorna arbetat utifrån sitt resultat? 2 Iakttagelser och bedömningar 3 Smedjebackens kommun

Inledning Under 2009 genomförde Smedjebackens revisorer en granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader. I granskningen konstaterades att skolorna hade höga produktionskostnader och höga kvalitetsvärden jämfört med andra kommuner. Därtill uppvisade vissa av kommunens grundskolor mycket höga produktionskostnader. Till revisionsrapporten bifogades en KRUT-pärm med resultat och åtgärdsprogram per svarandekategori (elever, föräldrar, lärare) för respektive skola. Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan är: hur har familje- och utbildningsnämnden arbetat med resultatet från KRUT-granskningen? Delområden: Hur har man inom förvaltningen arbetat med materialet? Hur har skolorna arbetat utifrån sitt resultat? Metod och avgränsning Intervjuer har genomförts med tidigare barn- och utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande samt familje- och utbildningsnämndens nuvarande ordförande. Intervjuer har även genomförts med de nuvarande två förvaltningscheferna, vilka likaledes var rektorer när granskningen genomfördes och varav en hade uppdrag som tillförordnad förvaltningschef under våren 2009. Vidare har vi granskat nämndens protokoll 2009-2010, nämndens verksamhetsberättelse respektive kvalitetsredovisning 2009 samt kvalitetsredovisningarna 2008/2009 för Centrala rektorsområdet/bergaskolan, Kyrkskolan, Röda Berga, Vinsboskolan samt Gubbo skola. Innehållet i denna rapport har sakgranskats av de intervjuade. Bakgrund Granskningen av Kvalitets- och ResursUTveckling inom grundskolan genomfördes med kontinuerlig kontakt med förvaltningen och skolornas rektorer och administratörer. Innan granskningen påbörjades genomfördes en informationsträff mellan och förvaltningsledning och rektorer. Syftet med detta var att informera om granskningen, men även att instruera rektorerna om hur kvalitetsenkäterna skulle distribueras till elever och lärare. Efter mätningen genomfördes ytterligare en träff för att gemensamt analysera resultatet utifrån kostnader och kvalitet. presenterade tillsammans med revisorerna resultatet för barn- och utbildningsnämnden den 18 augusti 2009. Vid detta tillfälle överlämnades rapport, resultatpärm med skolornas resultat fördelat efter skolår samt en CD med allt resultat för vidare distribution till skolorna. I det missiv som revisorerna överlämnade till barn- och utbildningsnämnden rekommenderades nämnden att fortsätta analysera den höga kostnadsnivån för att klargöra vilka faktorer som påverkar kostnadsläget. Smedjebackens kommun 1 av 3

Resultat Hur har nämnden arbetat med resultatet från KRUTgranskningen? Efter att rapporten expedierats beslutade barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2009-09-03 att ge förvaltningschefen i uppgift att föredra revisionsrapporten vid nämndens sammanträde i 2009-09-24. Presentationen genomfördes i enlighet med detta beslut och barn- och utbildningsnämnden beslutade att ha rapporten i beaktande vid fortsatt arbete med kvalitet, utveckling och kostnader inom skolan. Utifrån de uppgifter som framkommit vid genomförda intervjuer och vid granskning av nämndens protokoll har nämnden inte behandlat revisionsrapporten efter sammanträdet i september 2009. Därtill har inget särskilt uppdrag getts till förvaltningen med anledning av revisionsrapportens resultat. I nämndens verksamhetsberättelse för år 2009 framgår de huvudsakliga slutsatserna från granskningen av produktionskostnader, kvalitetseffektivitet och måleffektivitet. Hur har man inom förvaltningen arbetat med materialet? Då förvaltningen inte fick något särskilt uppdrag av nämnden finns heller inget dokumenterat över hur förvaltningen arbetat med revisionsrapporten. Det som framkommit vid intervjuer är att den då nytillträdde förvaltningschefen fick ansvaret för materialet och att resultatet diskuterades på förvaltningens ledningsgrupp. Någon systematisk uppföljning eller genomgång av respektive skolas resultat genomfördes inte av förvaltningen. Inför bland annat personella neddragningar har rektorerna haft rapportens kostnadsanalys som utgångspunkt. Vidare har man på grund av revisionsrapporten genomfört en egen översyn av lokalkostnaderna. I barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning 2009 användes KRUTrapportens kvalitetsresultat som en av kvalitetsindikatorerna. Kvalitetsenkäterna är uppbyggda utifrån den då gällande läroplanens områden. KRUT-resultatet kommenteras inom områdena normer och värden samt skola och hem, men ej vid övriga fyra områden. Hur har skolorna arbetat utifrån sitt resultat? Av genomförda intervjuer framgår att det varit upp till rektorerna själva att bestämma hur man arbetat vidare med skolornas resultat. Det rektorerna framförallt tagit fasta på i materialet är resultatet av kvalitetsenkäten. Resultatet har presenterats för lärare och samverkansgrupper vid personalkonferenser. Vidare har resultatet kommunicerats vid skolenhetsråd med representanter för elever, föräldrar, personal och kontaktpolitiker. Smedjebackens kommun 2 av 3

I de kvalitetsredovisningar vi granskat framgår att enkätresultatet inte använts som kvalitetsindikatorer i skolornas uppföljning av läroplanens områden. I ett par av kvalitetsredovisningarna står revisorernas enkät omnämnda, men resultatet kommenteras ej. En trolig anledning är att skolorna genomfört Skolverkets enkät BRUK, även den med frågor riktade till elever, föräldrar och lärare. Iakttagelser och bedömningar Vår sammanfattande revisionella bedömning är att nämnden inte arbetat med resultatet från revisionsrapporten på ett systematiskt sätt. Detta baserar vi på att varken nämnd eller förvaltning formulerat något uppdrag till skolorna att arbeta vidare med materialet. Vid intervjuerna har det framkommit flera anledningar till detta. Dels var det väntade resultat när det gäller höga kostnader och dels kom granskningen i en tid då besparingar skulle genomföras. Därtill anställdes en ny förvaltningschef i samband med att rapporten blev offentlig och denne hade ej varit med vid genomförandet av granskningen. Den tillförordnade förvaltningschef som deltagit i granskningen fortsatte som rektor och den utvecklingsledare som fanns inom förvaltningen gick i pension. Nämnden har dock arbetat mycket med besparingar sedan granskningen genomfördes. Bland annat minskade personalen inom förvaltningen med nära 30 årsarbetare mellan 2009 och 2010. Vid genomförandet av denna uppföljning pågick även en organisationsöversyn i syfte att ge skolorna mer likvärda förutsättningar när det gäller personal inom förskolor, grundskolor, fritidshem och elevhälsa. Bland annat ska nyckeltal om antal barn per personal användas som resursfördelningsmodell. Detta torde innebära att skolornas produktionskostnader blir mer likvärdiga, vilket är i linje med de slutsatser och rekommendationer som framkom i KRUT-rapporten. 2012-01-23 Fredrik Alm Projektledare Robert Heed Kundansvarig Smedjebackens kommun 3 av 3