europa fokus #6 2012 i detta nummer praktiska klimattips klimatarbetet går framåt möt eu:s chefsförhandlare på väg mot 20-20-20-målen en tidning från eu-kommissionen Connie Hedegaard kommissionär med klimatet i fokus
Vi måste se till att EU:s ledande position inom miljöteknik förblir stark... LEDARE foto: sanna skerdén Pierre Schellekens, Chef för EU-kommissionen i Sverige i tider av ekonomisk kris är det viktigt att fundera på hur vi kan komma ut ur krisen som en starkare och mer hållbar ekonomi. En utmaning som Europa nu står inför är omställningen till en grön ekonomi. Att bedriva aktiv och ambitiös miljöpolitik är inte ett hinder för ekonomisk tillväxt. Det handlar inte om att använda lagstiftning för att straffa miljöbovarna när skadan redan är skedd, utan det handlar om att Europas framtida tillväxt och konkurrenskraft är beroende av vår förmåga att EU som drivkraft för hållbar tillväxt möta en värld med begränsade resurser och sårbar miljö. Vi behöver investera i en hållbar tillväxt, genom att bygga upp en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Vi måste se till att EU:s ledande position inom miljöteknik förblir stark och att vi genom detta skapar oss en konkurrensfördel baserad på innovationskraft. En sådan konkurrensfördel kommer hjälpa EU att lyckas i en värld med krav på låga koldioxidutsläpp och förnyelsebara energikällor. Lyckas vi med målet att 20 % av vår energi ska komma från förnyelsebara energikällor kan detta resultera i mer än 600 000 nya jobb i EU. En grön ekonomi är en källa till tillväxt. För att nå dessa mål arbetar EU både långsiktigt och här och nu. Ett exempel på det långsiktiga arbetet är den färdplan mot ett resurseffektivare Europa till år 2050 som antogs förra året. I färdplanen finns mål och riktlinjer för hur EU:s medlemsländer ska arbeta för att öka sin energieffektivitet och sin andel förnyelsebara energikällor. På lite kortare sikt kommer särskilt fokus nu att riktas bland annat mot lagstiftningen kring avfallshantering och återvinning. Kan vi återvinna mer så skapas även en mängd arbetstillfällen och nya affärsmöjligheter i avfallssektorn. Vi står inför en fundamental omställning, och EU har chansen att leda vägen. Grön tillväxt börjar nu, inte om 20 år. 2 fokus: europa
Klimatmålet ligger fast Världen går mot en global uppvärmning på fyra grader, enligt en uppmärksammad rapport från Världsbanken. Den kritiska nivån ligger dock redan vid två grader, vilket är utgångspunkten för EU:s klimatarbete. Unionen fortsätter arbetet mot uppsatta mål och menar att än är det inte för sent att rädda världen. det är svårt att förutse vad en uppvärmning på så mycket som fyra grader skulle föra med sig, men forskare förutspår översvämningar, stigande havsnivåer och ett betydligt varmare klimat på många platser. Världsbankens rapport är ännu en uppmaning till världen att agera och att detta måste ske snabbt. Det är helt otroligt vilken stor risk många är beredda att ta på bekostnad av framtida generationer, säger Connie Hedegaard, EU-kommissionär med ansvar för klimatfrågor. eu:s stats- och regeringschefer satte redan våren 2007 upp riktlinjer för Europas klimatarbete. Då, som nu, var utgångspunkten att en tempe- raturhöjning inte får överstiga två grader. Det bestämdes att utsläppen av växthusgaser enligt Världsbanken den största orsaken till jordens temperaturhöjning - ska minskas med 30 procent fram till år 2020. Förutsättningen för att lyckas är att medlemmarna förbinder sig till jämförbara minskningar. Det bestämdes även att 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnyelsebara källor 2020, att andelen biologiska drivmedel ska vara minst 10 procent och att energianvändningen ska ha minskat med 20 procent. Riktlinjerna fick namnet 20-20-20-målen. För att uppnå målen har Europeiska rådet tagit fram ett klimat- och energipaket som innehåller fyra delar: FAKTA 1 Direktiv för att främja användandet av förnybar energi 2 Satsningar på minskade utsläpp inom bygg-, transport-, jordbruk och avfallssektorn. 3 En översyn av hur man kan begränsa utsläpp. 4 Ett juridiskt ramverk för koldioxidavskiljning och lagring, som i första hand är aktuellt för kolkraftverk. 20-20-20-målen är en del av kampen mot klimatförändringar, men även ett sätt att säkra EU:s framtida energiförsörjning och stärka unionens konkurrenskraft. fokus: europa 3
foto: kistofer samuelsson Vägen till en klimatvänlig värld Danmarks EU-kommissionär Connie Hedegaard är EU:s första kommissionär med ansvar för klimatfrågor. Under ett besök i Stockholm berättade hon för Fokus Europa om sitt arbete, våra klimatutmaningar samt att EU:s klimatarbete går framåt trots den ekonomiska krisen. Du är EU:s första kommissionär med ansvar för klimatfrågor. Vilken är din roll? Min roll är att se till att klimatfrågor inte förpassas till ett hörn. Hela idén bakom att skapa denna portfölj, är att integrera klimatfrågan i budgeten, vilket vi nu gör genom att föreslå att minst 20 % av EU:s budget bör gå till klimat- relaterade åtgärder - inom transport, jordbruk, till innovation och till alla typer av sektorer där jag har ett legitimt tillträde. Min roll är att försöka säga förresten, det finns även en klimatdimension här. Vilka är de största utmaningarna, i ditt arbete och inom ditt ansvarsområde? Den stora utmaningen är naturligtvis att få människor att inse att klimatproblematiken inte kommer att lösas medan vi är upptagna med att hantera den ekonomiska krisen. Klimatutmaningen är fortfarande här. Vi har tre kriser: en ekonomisk kris, en arbets- och socialkris samt en klimatkris. Det intelligenta sättet att lösa detta i 4 fokus: europa
Europa är att försöka göra det tillsammans. Hur gör vi det? Till exempel genom energieffektivisering - om du renoverar byggnader gör du något bra för vår ekonomi, du minskar vårt beroende av importerade bränslen och du skapar lokala arbetstillfällen. Arbete som inte kan exporteras. Och du gör något bra för klimatet. Det är bara ett exempel på hur vi kan ha en holistisk inställning till att ta itu med alla våra utmaningar på en gång. Vilka har varit de största framgångar sedan du började 2010? Jag skulle säga att vi, trots krisen, har lyckats sätta klimatfrågan på dagordningen. Det är inget som kommit av sig självt utan det har krävts en hel del hårt arbete. Men jag är glad att vi faktiskt lyckats. Med ett tydligt regelverk och nya mål arbetar vi på ett 2030-ramverk för klimat och energi. Det finns redan en överenskommelse i kommissionen om att vi bör göra detta. Att vi har lyckats göra allt detta trots EU:s övriga utmaningar, är jag ganska stolt över. Klimatåtgärder är en global fråga. På vilket sätt samarbetar EU med andra länder? Vi har ett mycket omfattande samarbete med andra länder. Det var bland annat synligt på den internationella klimatkonferensen i Durban i fjol. Vid ett tillfälle var vi mer än 100 länder som satte press på USA, Kina och Indien om att de bör ändra sin inställning, samt acceptera, att vi skapar ett nytt internationellt system där alla måste vara lika juridiskt bundna, och att det inte bara är de utvecklade länderna som måste leverera utsläppsminskningar för framtiden. Vi måste alla göra något. Jag tycker att det var ett bra exempel på hur vi arbetar med andra parter. Jag måste tillägga att jag är mycket glad över att President Obama, vid sin första presskonferens efter att ha blivit omvald som USA:s president, medgav att USA inte har gjort Connie Hedegaard under besöket på Stockholms Centralstation. tillräckligt för klimatfrågorna och att de måste bli bättre. Att det nu är en prioritet för honom. Det var en mycket stark signal som jag hoppas få se återspeglas i internationella överläggningar. EU-kommissionen har för närvarande en kampanj som heter "Det gäller din värld. Och ditt klimat. Vad handlar kampanjen om? Det handlar om att skapa uppmärksamhet och göra människor medvetna om att när vi talar om en klimatvänlig värld är det inte en värld fylld av dysterhet och begränsningar, där du inte får göra si eller så, och där du inte får har några bekvämligheter. Vi försöker visa goda exempel intressanta och innovativa lösningar. Jag såg ett sådant på Stockholms centralstation, där kroppsvärme från människor förvandlas till energi. Det är intressant, eller hur? Vi försöker hitta exempel på saker vi kan göra. Det handlar inte om märkvärdigheter, det handlar bara om sunt förnuft. Dessa lösningar kommer inte bara vara bra för klimatet, de kommer även att ge oss bättre städer, renare luft, smartare lösningar, bättre bostäder och större rörlighet. Många extra vinster kan följa av detta, om vi gör det på ett smart sätt. Det är därför denna kampanj säger, "Det gäller din värld. Och ditt klimat." Vi har en klimatutmaning, men vi kan faktiskt göra något åt det, och du skulle gilla att leva i en sådan värld. Följ Connie Hedegaards arbete på facebook.com/conniehedegaardeu och via hennes twitterflöde @CHedegaardEU eller www.twitter.com/chedegaardeu fokus: europa 5
Vi måste konstatera att världen är en bra bit från ambitionen att hålla temperaturhöjningen under 2 grader till år 2050. Artur Runge-Metzger i hetluften Den 26 november till 7 december träffades de 194 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention, UNFCCC, i Qatars huvudstad Doha för att förhandla om en fortsättning på Kyotoprotokollet. EU:s chefsförhandlare i klimatfrågor är Artur Runge-Metzger och han hade siktet inställt mot ett nytt globalt klimatavtal till 2015. vägen dit är lång efter att mycket av luften gick ur de internationella klimatförhandlingarna vid COP 15 i Köpenhamn 2009. Då valde USA och Kina att ställa sig utanför ett nytt globalt avtal med bindande utsläppsmål. Då dessa två länder svarar för över 40 procent av de globala utsläppen av växthusgaser är det nödvändigt att få med dem i den gemensamma klimatambitionen om att hålla temperaturhöjningen fram till 2050 på högst 2 grader. Vi måste konstatera att världen är en bra bit från ambitionen att hålla temperaturhöjningen under 2 grader till år 2050. Rapporter från bland andra Världsbanken pekar mot en dubbelt så hög temperaturhöjning om inte utsläppen av växthusgaser reduceras kraftigt. EU:s budskap till Doha är därför tydligt att vidta klimatåtgärder är ekonomiskt sunt och nödvändigt. Att bygga en fossilbränslesnål ekonomi är en affärsmässig och ansvarsfull politik, säger Artur Runge- Metzger. Han har en doktorsgrad i lantbruksekonomi från universitetet i Göttingen och har basat över EU-kommissionens klimatstrategi och klimatförhandlingar sedan 2003. EU har länge varit drivande i de internationella klimatförhandlingarna för att nå ett nytt globalt klimatavtal, antingen som en fortsättning av Kyotoprotokollet eller i form av ett nytt avtal. för att nå dit måste vi städa på hemmaplan. Ett sådant initiativ är EU:s strategi mot en fossilbränslesnål ekonomi, som ska reducera våra utsläpp av växthusgaser med 80 procent fram till 2050. Vår vägkarta ger nationella mål på vägen dit. Utsläppen ska minska med 20 eller 30 procent till 2020, beroende på vilka åtaganden övriga stora ekonomier gör. Till 2030 ska utsläppen ha minskat med 40 procent och till 2040 med 60 procent. Det är grunden för EU:s förhandlingsposition i den pågående förhandlingsrundan kallad för Durban- 6 fokus: europa
Artur Runge-Metzger, strategichef på EU-kommissionens generaldirektorat Climate Action, är EU:s chefsförhandlare i klimatfrågor plattformen som ska avslutas 2015, säger Artur Runge-Metzger. En annan viktig del i EU:s klimatstrategi är ETS (Emissions Trading System), eller handeln med utsläppsrätter. Den delen ligger också under DG Climate Action, där danska Connie Hedegaard är kommissionär och Artur Runge- Metzger är strategichef. För att få upp det i dag låga priset på utsläppsrätter, vill EU-kommissionen dra tillbaka 900 miljoner utsläppsrätter från systemet 2013-2015 och skjuta in dem i systemet igen 2019-2020. artur runge-metzger följde noga novembers förhandling mellan EU:s regeringschefer om unionens nästa långtidsbudget 2014-2020. Den förhandlingen återupptas i februari, men för att EU ska kunna förverkliga den klimatstrategi som EU-kommissionen antog i mars 2011 krävs det stora investeringar i ny teknologi. Kommissionen har beräknat att det behövs 270 miljarder euro i årliga investeringar, vilket motsvarar 1,5 procent av EU:s samlade BNP. EU-kommissionen har begärt att den klimatrelaterade andelen av nästa långtidsbudget ska bli 20 procent eller 200 miljarder euro per år. Dessa stora investeringar kommer tillbaka i form av minskade kostnader för olja och gas motsvarande 175-300 miljarder euro årligen och besparingar i form av förbättrad luftkvalitet som uppskattas till 88 miljarder euro årligen av EU-kommissionen. Investeringarna i klimatsmart teknologi kommer också att stimulera nya tillväxtkällor och skapa många nya jobb, enligt kommissionens klimatstrategi. FN:s klimatkonvention trädde i kraft 1994. De länder som undertecknat konventionen träffas varje år i det forum som kallas för Conference of the Parties, COP. Klimatförhandlingarna i Doha i slutet av november och början av december kallas därför för COP 18. FN:s klimatkonvention är inte bindande, men det är Kyotoprotokollet som är knutet till konventionen. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005, efter att även Ryssland undertecknat det. Avtalet föreskriver hur de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent under den första åtagandeperioden 2008-2012 jämfört med nivån 1990. Till exempel ska EU minska sina utsläpp med 8 procent. Vid COP 17 i Durban i Sydafrika förra året beslutades om en andra åtagandeperiod, som en överbryggning till en mer omfattande klimatöverenskommelse, som enligt planen ska träda i kraft 2020. Japan och Ryssland har meddelat att de inte undertecknar en fortsättning av Kyotoprotokollet och USA har aldrig undertecknat den första åtagandeperioden. Hur Kina kommer att agera under sin nya ledning är oklart, men klart är att Artur Runge-Metzger har många utmaningar framför sig. fokus: europa 7
Gilla oss på Facebook.com/ EUkommissionen Följ oss på twitter @EC_StockholmRep PRAKTISKA KLIMATTIPS 8Spelar det egentligen någon roll vad just DU gör för att tänka miljövänligt och undvika klimatbovar? Är inte det här med miljötänk väldigt krångligt? Och var ska man egentligen börja? Fokus Europa guidar dig med 8 snabba tips genom en grön djungel. Skaffa en sambo svenskarnas singelhushåll är en av de största energibovarna. Men det kan vara oerhört svårt att hitta en vettig partner, så välj den vän som förgyller dina vardagsaktiviteter såsom exempelvis källsortering. Shoppa second hand det finns en stor tillfredsställelse i att buda hem något, nästintill, oanvänt till en tredjedel av priset. Bekväma second hand-inköp hemifrån bidrar till en hållbar miljö. Sopsortera med stil sophantering behöver inte gömmas undan under diskhon. Låt dig inspireras av färg och form och gör sopsorteringen till en del av din inredning. Odla själv finns det möjligheter att stadsodla i ditt närområde? Om inte, så skicka in ett medborgarförslag. Eller varför inte odla på din balkong eller uteplats? Tänk efter vad du lägger i varukorgen hur naturligt känns det egentligen att äta jordgubbar i januari? Säsongsanpassa gärna dina matvanor. Konsumtionsfri månad du kommer snabbt att lägga märke till hur mycket du slentrianshoppar. Du kommer även bli förvånad över hur mycket dina vänner har som du kan få låna eller kanske till och med få ärva. Köttfri måndag köttindustrin anses vara ett av de största klimathoten och köttfriamåndagar har blivit en trend. Haka på och välj vegetariska alternativ. Promenera den mest ekologiska transportmetoden. Inte bara bra för miljön, utan även för din hälsa. Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm. Ansvarig utgivare: Pierre Schellekens. Kontakt: Pernilla Baralt, pernilla.baralt@ec.europa.eu. Produktion: Appelberg Publishing www.appelberg.com Tryck: Trosa tryckeri.