En utvärdering av projektet tobaksfri duo i två skolor i Gävle kommun

2011:3 En utvärdering av projektet tobaksfri duo i två skolor i Gävle kommun Viktoria Andersson Rapport från Samhällsmedicin Gävleborg

En utvärdering av projektet tobaksfri duo i två skolor i Gävle kommun Viktoria Andersson ISSN 1104 7763 Postadress Telefon Telefax E post Samhällsmedicin Gävleborg 026 154000 vx 026 155021 smg@lg.se 801 87 Gävle

Innehåll 1 SAMMANFATTNING 1 2 BAKGRUND 3 2.1 TobaksFRI duo i Västerbotten 3 3 SYFTE 5 3.1 Frågeställningar 5 4 METOD 7 4.1 Checklista 7 4.2 Enkäter till elever, vuxenpartners och skolpersonal 7 5 RESULTAT 9 5.1 Täckningsgrad 9 5.2 Enkäter till vuxenpartners 10 5.3 Enkäter till elever 11 5.4 Enkäter till skolpersonal 15 5.5 Bedömning utifrån checklistan 17 5.5.1 Aktiviteter under året 17 5.5.2 Kontinuerliga insatser 18 5.5.3 Olika aktörers ansvarsområden 19 5.5.4 Några generella råd för kontraktsmetoden från riksförbundet SMART 19 5.6 Hindrande och stödjande faktorer 20 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 21 7 KÄLLOR 23 BILAGA 1 CHECKLISTA 24 BILAGA 2 RAPPORTFÖRTECKNING 27

1 Sammanfattning Föreliggande utvärdering avser implementeringen av metoden tobaksfri duo i två skolor i Gävle kommun under läsåret 2010 2011. TobaksFRI duo är en metod som man arbetat med i Västerbotten sedan 1993 och utvärderingar har visat att metoden är framgångsrik för att minska tobaksbruket bland ungdomar. Metoden innebär att en vuxen tillsammans med en elev bildar en tobaksfri duo. Den vuxne (vuxenpartnern) och eleven skriver under ett kontrakt där man lovar att inte använda någon form av tobak fram till skolavslutningen i årskurs nio. Medlemskortet som eleverna får när de skriver kontraktet ger också vissa rabatter och förmåner. En överenskommelse om utvärderingsstöd upprättades mellan Gävle kommun och Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg (SMG) hösten 2010. Utvärderingen avsåg ett stöd till Gävle kommun i form av kvalitetssäkring och uppföljning av metoden tobaksfri duo i två skolor. Utvärderingen har haft flera syften. En viktig del var att studera i vilken grad Gävle kommun följt metoden, vilket i sin tur kan förklara resultaten av projektet. Ett önskemål från ansvariga för projektet i Gävle kommun var att ta reda på deltagarnas uppfattningar om tobaksfri duo. En checklista har arbetats fram för att kunna följa i vilken grad man följer metoden så som den genomförs i Västerbotten. För att dra lärdom av de erfarenheter som deltagarna haft av projektet metoden har enkäter delats ut till elever, vuxenpartners och skolpersonal. Slutligen har också täckningsgraden sammanställts, det vill säga hur många elever som går i årskurs sju som skrivit kontrakt med en vuxenpartner. I april 2011 var det 71 procent av alla elever i årskurs sju i de båda skolorna som hade ett aktuellt kontrakt. 71 procent av de som hade ett aktuellt kontrakt skickade också in en försäkran (i försäkran intygar eleven och vuxenpartnern att de varit tobaksfria under läsåret). Det betyder att ungefär 50 procent av eleverna i årskurs sju i de aktuella skolorna har ett aktuellt medlemskap våren 2011. Majoriteten av de som svarat på enkäterna ställer sig positiva till tobaksfri duo. Men, det finns några framträdande kritiska synpunkter som är gemensamma för både elever, vuxenpartners och skolpersonal. Informationen måste bli betydligt bättre. Många vuxna känner inte till de mest grundläggande kring vad metoden går ut på. Kontrollen av kontraktsbrott måste förbättras för att metoden ska vara trovärdig. Rabatter och förmåner har inte fungerat tillfredsställande, vilket bör åtgärdas eftersom det var en viktig anledning till att ungdomarna gick med i tobaksfri duo. I Gävle kommun har man inte genomfört metoden så som den är utvärderad i Västerbotten. Knappt hälften av metodens olika steg och aktiviteter har enligt checklistan följts. Därför kan man heller inte förvänta sig att nå de uppställda målen. Med stöd av denna utvärdering framträder några områden som bör få hög prioritet i det fortsatta arbetet: Att skolan har en kontaktperson och en arbetsgrupp och mer aktivt deltar i det tobaksförebyggande arbetet Att tydliggöra de frågor som skolan ansvarar för. Hur ser det egna tobaksförebyggande arbetet ut? Vad har man för strategi för elever som röker? Vad sker vid kontraktsbrott? Att det finns en noggrann plan för genomförandet (tidsplan för olika insatser, vem som ansvarar för de olika insatserna mm) Att man inte gör avsteg från metoden (t ex lägger lottdragningar på andra tider under året) Länsfolkhälsorådet har enats om att via SMG ge fortsatt stöd till ett länsgemensamt tobakspreventivt arbete. Den samlade dokumentationen från föreliggande utvärdering har bidragit med värdefulla erfarenheter som kan vara till nytta i det framtida länsstödet. 1

2

2 Bakgrund Under hösten 2009 genomfördes en studieresan inom ramen för tobaksprojektet TUPP 10 (ett samverkansprojekt inom det nationella tobaksuppdraget 2008 2010). Representanter från åtta av tio kommuner i Gävleborgs län deltog i besöket till Umeå. Syftet med resan var att ta del av Västerbottens läns landstings tobaksförebyggande arbete, med särskilt intresse kring den evidensbaserade metoden tobaksfri duo. Ett avtal mellan Västerbottens läns landsting och Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg (SMG) skrevs under 2010 där SMG står som huvudansvarig och därmed betalade en grundavgift för att få använda metoden och dess grafiska profil i länet. Kommuner i Gävleborgs län som önskar implementera tobaksfri duo betalar i sin tur en årlig avgift för att få tillgång till material och vissa samverkansdelar. Gävle kommun var först ut med att pröva tobaksfri duo på två skolor i Gävleborg. Arbetet påbörjades under våren 2010 med besök till skolor, föräldrar och ungdomar i årskurs sex. En förfrågan om utvärderingsstöd av aktuellt projekt inkom till SMG under hösten 2010. En överenskommelse mellan Gävle kommun och SMG upprättades 2010-09-01 som avsåg ett sådant utvärderingsstöd. 2.1 TobaksFRI duo i Västerbotten Arbetet med kontraktsskrivningsmetoden tobaksfri duo startade i Västerbotten 1993, och i dagsläget är i stort sett alla skolor i Västerbotten med. Verksamheten drivs av landstinget och folktandvården i samarbete med skolor och kommuner. Metoden har visat sig vara framgångsrik och bygger på en väl strukturerad organisation, vuxenstöd, information, attitydpåverkan och grupptryck. TobaksFRI duo är en vetenskapligt utvärderad metod och avhandlingen ( Promoting health in adolescents preventing the use of tobacco ) finns via en länk på tobaksfri.se TobaksFRI duo är en kontraktsskrivningsmetod som innebär att en vuxen tillsammans med en elev bildar en tobaksfri duo. Enligt handledningen tobaksfri duo (2011) innehåller metoden tre grundstenar som måste finnas med (utöver dessa tre steg finns många idéer kring hur arbetet kan utvecklas). De tre grundstenarna är: Kontraktet Medlemskortet Försäkran När det gäller kontraktet så startar förberedelsearbetet redan under vårterminen i årskurs sex med olika aktiviteter och information om tobak och tobaksfri duo. Det viktiga med klassbesöken i årskurs sex är att lyfta alla fördelar med att vara tobaksfri. Eleverna får ett vidare perspektiv på tobaksfrågan till exempel genom kopplingen till barnarbete och miljöförstöring. Syftet är att fånga elevernas intresse och engagemang. Information sker även kring kontraktsskrivningen och vad medlemskapet innebär. Som stöd för klassbesöket finns filmer, bildspel och övningar bland annat på hemsidan och i handledningen för tobaksfri duo. Den vuxne (som oftast är en förälder) och eleven skriver under ett kontrakt där man lovar att inte använda någon form av tobak fram till skolavslutningen i årskurs nio. Informationen till föräldrarna är också mycket viktig och enligt handledningen sker den bäst på en gemensam träff med både skolans personal och den som informerat eleverna. Alla ungdomar som deltar i tobaksfri duo får ett medlemskort som ett bevis på sitt beslut. Det är en personlig värdehandling som ger förmåner och rabatter. Medlemskortet och förmånerna har stor 3

betydelse för eleverna. Därför är det viktigt att bygga upp ett bra samarbete med näringslivet, kommunen och föreningslivet. Varje vår skriver duon på en försäkran där de intygar att de hållit avtalet under det gångna året. Denna försäkran används sedan som lottsedel för att eleven ska ha rätt att delta i utlottningen av priser. Det är ofta skolan som ansvarar för utdelning och insamling av försäkran. På många skolor skrivs försäkran under vid utvecklingssamtalet. På skolan ska det finnas en kontaktperson som ansvarar för kontrakt, medlemskort och försäkran samt att sprida information om projektet. Det bör även finnas en arbetsgrupp med elevrepresentanter som organiserar och ansvarar för skolans eget arbete under året. Utöver dessa tre grundstenar (kontraktet, medlemskortet och försäkran) så har skolorna i Västerbotten ett väl utarbetat stöd i sitt arbete via sina länsaktörer (framför allt landstinget och folktandvården). En mängd aktiviteter och insatser sker löpande under året. TobaksFRI duo är också väl känt och synligt bland annat via den egna tidning FRIheter som delas ut gratis till alla elever. Tidningen FRIheter finns hos elevhälsan, på skolbibliotek, fritidsgårdar samt i väntrummen på ungdomsmottagningar, hälsocentraler och folktandvårdskliniker. I Västerbotten är insatserna inom tobaksfri duo fördelade mellan flera olika aktörer och ansvarsfördelningen är tydlig. Checklistan (bilaga 1) ger en ungefärlig bild av metoden så som den genomförs i Västerbotten. I Maria Nilssons avhandling (2009) framgår att man inte kan specificera vilka komponenter i metoden som är nödvändiga för att förklara utfallet. Slutsatsen är att den breda ansatsen behövs och det är på grund av att metoden är så mångfacetterad som resultat kan uppnås (a.a.). 4

3 Syfte Utvärderingen av tobaksfri duo har haft flera syften. En viktig del var att studera i vilken grad Gävle kommun följt metoden, vilket i sin tur kan förklara resultaten av projektet. Utvärderingen var även tänkt att utgöra ett stöd i implementeringsarbetet samt en form av kvalitetssäkring. Ett önskemål från ansvariga för projektet i Gävle kommun var att ta reda på hur ungdomar (elever i årskurs sju), vuxenpartners och skolpersonal har uppfattat tobaksfri duo. Sammanfattningsvis har utvärderingen haft en processtödjande ansats. De erfarenheter som gjorts skulle kunna vara en del i planeringen av det fortsatta arbetet med tobaksfri duo i länet. I figur 1 illustreras en tankemodell som beskriver hur projektets program förväntas ge ett antal önskvärda effekter. Modellen är hämtad från Samhällsmedicins rapport 1994:4 (Sundman och Westin) och något omarbetad för att passa projektet tobaksfri duo. Utöver de önskvärda effekterna är det möjligt att övriga, både positiva och negativa, effekter uppstår. De negativa effekterna kan vara såväl nödvändiga som icke nödvändiga. För att nå de önskvärda effekterna krävs att utarbetat program har en programteori (handlingsplan) som är giltig. Att de planerade insatserna är adekvata och står i ett orsaksförhållande till den önskade effekten. Ytterligare en förutsättning är att de samverkande faktorerna verkar stödjande och inte hindrande för processen. Stödjande samverkande faktorer Önskvärda effekter TobaksFRI duo i Gävle kommun: Ett program för att åstadkomma ett minskat tobaksbruk bland ungdomar. Hindrande samverkande faktorer Övriga effekter: - Positiva - Negativa (nödvändiga resp. icke nödvändiga) Figur 1: En tankemodell som beskriver hur projektet förväntas leda till ett antal effekter (Sundman & Westin, 1994:4) 3.1 Frågeställningar I vilken utsträckning följer man metoden så som den har genomförts i Västerbotten? - Vilka hinder/stöd kan identifieras i implementeringsarbetet? - På vilka punkter skiljer sig Gävle kommuns genomförande från Västerbotten? Hur lyckas kontraktsskrivningen (täckningsgrad)? Det vill säga hur många av eleverna i årskurs sju skriver kontrakt? Hur många av de som skriver kontrakt kommer in med en försäkran under vårterminen? Vilka erfarenheter har ungdomar, vuxenpartners och skolpersonal av metoden? 5

6

4 Metod För att kunna svara på utvärderingens frågeställningar har flera utvärderingsmetoder använts. En checklista har arbetats fram vars syfte var att följa i vilken grad Gävle kommun genomfört de steg och aktiviteter som ingår i metoden tobaksfri duo så som den genomförs i Västerbotten. För att dra lärdom av de erfarenheter som deltagarna haft av projektet har enkäter delats ut till elever, vuxenpartners och skolpersonal. Uppgifter kring vilka hinder och stöd som kan identifieras i implementeringsarbetet har bland annat inhämtats från drogsamordnaren i Gävle kommun. Slutligen har det också varit viktigt att följa i vilken utsträckning man nått ut till eleverna (täckningsgrad), hur många som skrivit kontrakt och hur många som sedan skrivit på en försäkran vid läsårets slut. 4.1 Checklista Syftet med checklistan (bilaga 1) var att den skulle utgöra ett praktiskt stöd i implementeringsarbetet, ett kvalitetssäkringsinstrument samt ligga till grund för bedömningen av i vilken grad man i Gävle kommun följt den ursprungliga metoden på respektive skolor. Från de handledningar och den dokumentation som producerats kring metoden tobaksfri duo har ett antal komponenter skrivits ner och legat till grund för en framarbetad checklista. En indelning av checklistan har gjorts i fyra områden: Aktiviteter under året Kontinuerliga insatser Olika aktörers ansvarsområden Generella råd för kontraktsmetoder från riksförbundet SMART 1 Det finns en checklista för varje skola och det är drogsamordnaren som har använt checklistan och fyllt i de aktiviteter som genomförts under året. Checklistan har kontinuerligt följts upp och uppdaterats av utvärderaren. Enligt drogsamordnaren har checklistan använts när arbetsgruppen träffats och planerat sina insatser inom projektet. 4.2 Enkäter till elever, vuxenpartners och skolpersonal I mitten av april skickades ett brev ut till samtliga föräldrar/elever i årskurs sju med information om utvärderingen av skolans projekt tobaksfri duo. Ungefär vid samma tidpunkt fick även rektorerna ett mejl med information om utvärderingen och vilka utvärderingsaktiviteter som planerades under vårterminen. I slutet av april skickades ett brev (med svarskuvert adresserat till SMG) till samtliga vuxenpartners innehållande den försäkran som ska skrivas under av den vuxne och eleven samt en enkät till vuxenpartnern. Försäkran skrivs under om den tobaksfria duon (eleven och vuxenpartnern) hållit sig tobaksfria under året. Slutligen delades även enkäter ut till elever och skolpersonal via skolans kanslipersonal. Frågorna i enkäterna har såväl fasta som öppna svarsalternativ. En viktig del i enkätundersökningarna var att samla in deltagarnas synpunkter och på så sätt kunna förbättra insatserna i det fortsatta arbetet. 1 Riksförbundet SMART är en drogförebyggande organisation i Sverige. Förbundet samlar ett 80-tal verksamheter som arbetar med kontraktsmetoden för att förmå ungdomar att undvika tobak, alkohol, narkotika och kriminalitet (Wikipedia). 7

8

5 Resultat Resultaten som presenteras innefattar en redovisning av: 1. Täckningsgrad 2. Enkäten till vuxenpartners 3. Enkäten till elever 4. Enkäten till skolpersonalen 5. Bedömning utifrån checklistan 6. Hindrande och stödjande faktorer 5.1 Täckningsgrad En viktig del i utvärderingen var att ta reda på i vilken grad metoden har nått ut till eleverna i årskurs sju. Hur många har skrivit kontrakt och hur många av de som skrivit kontrakt har sedan skickat in en försäkran om att de varit tobaksfria under året? Första kontrakten skrevs för de flesta elever under våren i årskurs sex. Därefter har de elever som önskat skriva kontrakt fått göra det löpande under läsåret. Aktuella data för antal elever i årskurs sju som skrivit kontrakt samlades in i april 2011. Slutdatumet för att komma in med en försäkran sattes till den 10 maj. Eftersom endast hälften av alla som skrivit kontrakt då hade skickat in en försäkran genomfördes en påminnelse (via telefon- och mejlkontakt). Den 10 juni sammanställdes slutligen det totala antalet försäkran som inkommit. Tabell 1: Antal elever (åk 7) i respektive skola, antal/andel som skrivit kontrakt och antal/andel (av de som skrivit kontrakt) som skickat in en försäkran under vårterminen 2011 Skola Totalt antal Kontrakt Försäkran elever i årskurs 7 Antal Andel Antal Andel A 78 53 68 % 32 60 % B 29 23 79 % 22 96 % Totalt: 107 76 71 % 54 71 % Under vårterminen 2011 var det totalt 78 elever som gick i årskurs sju på skola A. Av dessa elever fanns det (april 2011) 53 skrivna kontrakt. Det innebar att 53 brev med försäkran skickades ut till elever och vuxenpartners på skola A. Den 10 juni hade 32 elever (60 %) av de elever som skrivit koontrakt på skola A skickat in en försäkran. På skola B fanns det (april 2011) 29 elever i årskurs sju och 23 aktuella kontrakt. Således skickades 23 brev innehållande en försäkran hem till vuxenpartners och elever på skola B. Den 10 juni hade 96 procent av eleverna med kontrakt i skola B inkommit med en försäkran. Kommentar: Enligt data från alkohol- och drogvaneundersökningarna i Gävleborgs län 2008 var det i Gävle kommun 28 procent av pojkarna och 35 procent av flickorna i årskurs nio som använde tobak i någon form (Källa: CAN och SMG). Dessa uppgifter kan man ha i åtanke när ovanstående resultat studeras. 9

På skola A var det 68 procent av eleverna i årskurs sju som skrivit kontrakt. I slutet av läsåret hade 60 procent av de som skrivit kontrakt skickat in en försäkran. Det innebär att 41 procent av eleverna i årskurs sju har ett aktuellt medlemskap i tobaksfri duo. Det är ett stort problem att täckningsgraden i dagsläget inte är större på skola A. På skola B var det 79 procent av eleverna i årskurs sju som skrivit kontrakt och 96 procent av de som skrivit kontrakt inkom också med en försäkran under vårterminens slut. På skola B har 76 procent av eleverna i årskurs sju ett aktuellt medlemskap i tobaksfri duo. Resultaten skulle kunna jämföras med resultaten från Maria Nilssons (2009) avhandling där andelen ungdomar (13-16 år) som skrivit kontrakt varierade mellan 61 94 procent (variationen avser olika distrikt under året 2001). 5.2 Enkäter till vuxenpartners Enkäter har skickats ut till samtliga vuxenpartners. Till vuxenpartners på skola A skickades 53 enkäter ut och till skola B var det 24 enkäter som skickades ut (beroende på att en vuxenpartner hade skrivit kontrakt med två elever och två vuxenpartners till elever i årskurs nio dessutom ingick i målgruppen). En påminnelse via telefonkontakt genomfördes i mitten av maj. Sammanlagt skickades 77 enkäter ut och den 30 maj hade 56 svar inkommit. Det utgör en svarsfrekvens på 73 procent. De flesta enkäter skickades in tillsammans med försäkran vilket gör att man har kunnat identifiera vilken skola de inkomna svaren avser. Resultaten av enkäterna till vuxenpartners redovisas ändå samlat för båda skolorna. Den första frågan i enkäten avsåg tidigare tobaksbruk. Majoriteten av de vuxenpartners som svarat på enkäten var tobaksfria även innan kontrakten skrevs. Tre personer var tidigare tobaksbrukare i någon grad innan de blev vuxenpartner. De synpunkter som lämnats i enkäterna har delats in efter sina frågeställningar och därefter kategoriserats. Den viktigaste anledningen till att gå med i tobaksfri duo: Majoriteten av alla vuxenpartners svarade att de ville utgöra en god förebild och vuxenstöd Många svarade att det var en handling för att undvika att deras tonåring började med tobak Ett fåtal svarade att de gått med därför att deras son eller dotter ville det Det mest positiva med skolans projekt: Att ämnet tobak uppmärksammas och att man sprider information Att grupptrycket är en viktig del i metoden Metoden i sig motiverar och uppmuntrar eleverna på ett positivt sätt Några svarade också att rabatter och utlottningar är uppskattade Vad som fungerat mindre bra och hur det kan bli bättre: Många svarade att det har varit dåligt med information kring projektet. Man känner inte till grundläggande fakta (t ex aktuella förmåner/rabatter, hur länge kortet gäller) Största kritiken från vuxenpartners på skola A var att en rökare fick vara med i utlottningen av vinster under hösten 2010. Det misstaget har skadat projektets trovärdighet. Några allvarliga synpunkter handlade om att affärernas rabatter inte har fungerat eller tveksamheter kring om rabatterna verkligen blev så bra 10

Någon menar att det är svårt att kontrollera om eleverna egentligen varit tobaksfria En vuxenpartner föreslog att man skulle använda skolans hemsida för att sprida information om vad som sker inom projektet Ett annat förslag var att medlemskortet skulle kunna vara som ett busskort för att hålla bättre Kommentar: Det är positivt att en majoritet av de vuxenpartners som svarat på enkäten uppgav att den viktigaste anledningen att gå med i projektet var för att utgöra ett vuxenstöd och en god förebild. Vuxna förebilder är en betydelsefull del av metoden tobaksfri duo. Förslaget att använda skolans hemsida för att lägga ut aktuell information kring tobaksfri duo resulterade i en kontakt med rektorn som godkände idén. Kontaktuppgifter till ansvarig för hemsidan samt ett utformat förslag på hur en sådan information skulle kunna se ut lämnades till drogsamordnaren. Möjligheten att sprida information om tobaksfri duo via skolans hemsida har dock ännu inte prövats. 5.3 Enkäter till elever I maj 2011 lämnades enkäter ut till samtliga elever i årskurs sju i de aktuella skolorna (även de som inte varit med i tobaksfri duo). I ett följebrev lämnades information kring enkäten (t ex att de tre sista frågorna avsåg endast de som var med i tobaksfri duo) samt att deltagandet var frivilligt. Svarsfrekvensen för eleverna i årskurs sju framgår av tabell 2. Tabell 2: Svarsfrekvens för eleverna i årskurs sju på respektive skola Skola Totalt antal Svarsfrekvens elever i årskurs 7 Antal Andel A 78 65 83 % B 29 23 79 % Totalt: 107 88 82 % De fem första frågorna vänder sig till samtliga elever och de tre sista frågorna vänder sig enbart till de elever som varit med i tobaksfri duo. De svar som eleverna har lämnat redovisas utifrån frågeställningarna som fanns med i enkäten: 1. Är det någon elev som röker på din skolgård? 2. Hur många av skolans personal gör något när de ser att någon röker på skolgården? 3. Är det någon skolpersonal som röker på din skolgård? 4. Vad är det som varit bra med tobaksfri duo (öppen fråga)? 5. Vad är det som varit mindre bra och hur kan det i så fall bli bättre (öppen fråga)? 6. Vilken var den viktigaste anledningen till att du gick med i tobaksfri duo (öppen fråga)? 7. Har kontraktet hjälpt dig från att avstå från tobak? 8. Vem har du valt som vuxenpartner? 11

1. Är det någon elev som röker på din skolgård? 100 90 80 70 Skola A, n=63 Skola B, n=23 60 56 50 40 30 44 30 35 20 17 17 10 0 Många Några En eller två Ingen Vet ej Figur 2: Andelar i procent som svarade hur många elever som röker på skolgården Kommentar: I skola A svarade 44 procent (28 elever) att det är många som röker på skolgården. 56 procent (35 elever) svarade att det är några som röker på skolgården. I skola B svarade 17 procent (4 elever) att det är några som röker på skolgården och ytterligare 17 procent (4 elever) svarade en eller två. 30 procent (7 elever) svarade ingen och 35 procent (8 elever ) svarade vet ej. 2. Hur många av skolans personal gör något när de ser att någon röker på skolgården? 100 90 80 70 60 Skola A, n=65 Skola B, n=23 56 50 40 30 20 10 0 28 30 25 12 18 15 9 2 4 Alla De flesta Några En eller två Ingen Vet ej Figur 3: Andelar i procent som svarade hur många av skolans personal som gör något när de ser någon elev som röker på skolgården 12

Kommentar: Uppfattningen om hur många av skolans personal som gör något när de ser någon elev som röker på skolgården varierade. Störst andel av eleverna i årskurs sju på skola A (28 %) svarade att ingen gör något när de ser någon elev som röker på skolgården. 25 procent av eleverna i skola A uppgav svarsalternativet vet ej. På skola B svarade 56 procent vet ej och 30 procent uppgav svarsalternativet ingen. I kommande mätningar skulle man kunna följa om beteendet hos skolans personal förändras. 3. Är det någon skolpersonal som röker på din skolgård? 100 90 80 70 60 Skola A, n=65 Skola B, n=23 57 50 40 43 30 20 10 26 5 23 22 15 9 0 Många Några En eller två Ingen Vet ej Figur 4: Andelar i procent som svarade på hur många av skolans personal som röker på skolgården Kommentar: Över hälften av eleverna i årskurs sju på skola A (57 %) svarade att de inte vet hur många av skolans personal som röker på skolgården. 15 procent svarade att det är ingen av skolans personal som röker på skolgården. Däremot var det 23 procent som svarade att det är en eller två och ytterligare 5 procent svarade några. I skola B var det ingen elev som uppgav svarsalternativet ingen. Nio procent (två elever) svarade vet ej medan övriga elever hade en uppfattning om att det var allt mellan en eller två till många av skolans personal som röker på skolgården. Vuxna har stor betydelse som förebilder, vilket också är ett viktigt inslag i tobaksfri duo. Det är därför angeläget att skolorna tittar närmare på vad som ligger bakom uppgifterna om att skolpersonalen röker på skolgårdarna. En elev har kommenterat att skolans personal röker utanför skolans område. 4. Vad är det som varit bra med tobaksfri duo? Majoriteten av eleverna på båda skolorna svarade rabatter, priser och belöningar i någon form 13

En stor andel svarade också att det som varit bra är att metoden på något sätt kan minska tobaksanvändningen (t ex vara motiverande) Några elever svarade vet ej och ytterligare några svarade inget Några elever på skola A svarade att det som varit bra var faktagenomgångarna och föreläsningarna Bland de övriga svaren på vad som varit bra med tobaksfri duo fanns följande kommentar: Det visar att det finns de som bryr sig om att man inte ska röka, jag tänker på de som startade tobaksfri duo 5. Vad är det som varit mindre bra och hur kan det i så fall bli bättre? Största kritiken på skola A handlade om att det var en rökare som vann det finaste priset på utlottningen 2010 Ett stort antal elever på båda skolorna svarar vet ej på frågan om vad som varit mindre bra En tredjedel av eleverna i skola B uppgav svaret inget En annan allvarlig kritik från eleverna i skola A var att rabatterna inte fungerat som det var utlovat Flera elever i skola A har tagit upp problem som hänger samman med kontraktsbrott (t ex att kontrollen inte fungerar, att skolpersonalen inte känner till vilka som röker, att lärarna måste ta korten från de som röker, att uteblivna konsekvenser för de som bryter kontraktet uppfattas orättvist mot de som sköter sig) Några elever i skola B svarade att det var synd att så få var med i tobaksfri duo 6. Vilken var den viktigaste anledningen till att du gick med i tobaksfri duo? Den största andelen svar från eleverna i båda skolorna handlade om ett avståndstagande till tobak (t ex att visa att jag är tobaksfri, jag skulle ändå inte röka eller snusa, det är bra att vara tobaksfri) En annan viktig anledning för eleverna var de utlovade rabatterna och förmånerna. Några elever svarade vet ej Ytterligare ett antal elever svarade att tobaksfri duo kunde motivera till att avstå från tobak Ett par elever svarade att de mer eller mindre var tvingade av sina föräldrar att vara med En elev svarade: Att ha något att skylla på om någon frågar om man vill ha cigg. En annan elev svarade: Jag spelar hockey och vill ha bra kondition Kommentar: Den viktigaste anledningen till att eleverna går med i tobaksfri duo är någon form av avståndstagande till tobak. Den näst viktigaste anledningen att gå med i tobaksfri duo var de utlovade förmånerna. Därför är det viktigt att undersöka vad som kan ligga till grund för kritiken kring att rabatterna inte har fungerat. Den största kritiken på skola A syftar på att det var en rökare som vann det finaste priset (en cykel). Det bör finnas en väl utarbetat strategi kring hur kontrollen av tobaksfrihet ska gå till. Kontrollen handlar också om tydliga regler (t ex hur länge eleven blir av med medlemskortet). 14

7. Har kontraktet hjälpt dig från att avstå från tobak? 100 90 80 70 60 67 Skola A, n=49 Skola B, n=18 50 40 30 33 43 20 10 0 17 14 11 6 6 4 Mycket Ganska mycket Lite grann Inte alls Vet ej Figur 5: Andelar i procent som svarade i vilken utsträckning kontraktet hjälpt eleven att avstå från tobak Kommentar: På skola A svarade 43 procent av eleverna i årskurs sju att kontraktet inte hjälpt alls och 33 procent svarade att det har hjälpt mycket. På skola B är förhållandet det omvända. Det är en större andel av eleverna (67 %) som svarat att kontraktet hjälpt mycket och en mindre andel (17 %) som svarat att det inte har hjälpt alls. Frågan är något svårtolkad. Många elever har i den öppna frågan om varför de gick med i tobaksfri duo beskrivit att de redan tagit avstånd från tobak och att det inte är kontraktet i sig som gjort att man avstått från tobak. Samtidigt kan det också vara ett mått på att det finns elever som skrivit kontrakt men ändå börjat använda tobak (dvs kontraktet har inte hjälpt eleverna att avstå). 8. Vem har du valt som vuxenpartner? Nästan alla elever har skrivit kontrakt med någon förälder. Det är endast ett fåtal som valt någon annan person (t ex äldre syskon eller kompis vuxenpartner). 5.4 Enkäter till skolpersonal Enkäterna till skolpersonalen delades ut och samlades in av drogsamordnaren via kanslisterna på respektive skola. Även skolpersonalen fick ett följebrev med en kort information kring utvärderingen. Svarsfrekvensen för skolpersonalen kan utläsas i tabell 3. 15

Tabell 3: Svarsfrekvens för skolpersonalen på respektive skola Skola Personalantal Svarsfrekvens Antal Andel A 33 14 42 % B 17 8 47 % Totalt: 50 22 44 % Fyra av frågorna bestod av påståenden och hade fem fasta svarsalternativ (instämmer helt, instämmer delvis, varken eller, tar delvis avstånd, tar helt avstånd). I tabell 4 redovisas antal och andel som instämmer helt eller delvis i de olika påståendena. Tabell 4: Antal och andel som instämmer (helt eller delvis) i påståendena om tobaksfri duo i respektive skola Påstående Instämmer helt eller delvis Skola A (n=14) Skola B (n=8) Antal Andel Antal Andel Jag känner mig väl informerad om skolans projekt tobaksfri duo! Arbetet med tobaksfri duo har i det stora hela fungerat mycket bra på min skola! Det är tydligt vad som sker vid kontraktsbrott (indragning av kort mm)! Skolan har en tydlig strategi för elever som använder tobak (oavsett om man är med i tobaksfri duo eller inte)! 9 64 % 5 62 % 3 21 % 5 62 % 4 28 % 6 75 % 4 28 % 3 38 % De synpunkter som skolpersonalen lämnade på projektet tobaksfri duo redovisas utifrån de frågeställningar som fanns med i enkäten. Vad som varit bra med tobaksfri duo: Att frågan om rökning aktualiseras En god idé och ett bra syfte Informationen och ambassadörerna är bra Det är bra med föreläsare utifrån Det är bra att projektledaren syns här lite då och då (skola B) Vad som varit mindre bra och hur det kan bli bättre: 16

Tydligare regler och tydligare konsekvenser vid avtalsbrott. Bättre rutiner för att upptäcka rökare (vem tar kortet?) Ytterligare information till lärare, elever och föräldrar efterfrågas. Projektet känns frånvarande Otydligt vad fördelarna består av. Rabatterna har inte fungerat Eleverna känner sig inte delaktiga Mer inspirationsarbete skulle vara bra Kommentar: Svarsfrekvensen för skolpersonalen var låg (44 %) vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser. Det är möjligt att såväl svarsfrekvensen som resultatet i sig tyder på att skolans personal inte varit tillräckligt delaktiga i tobaksfri duo på någon av skolorna. Resultaten ger dock stöd för vad som framkommit i enkäterna från vuxenpartners och elever. Skolpersonalen efterfrågar mer information, tydlighet kring avtalsbrott och kritik mot att utlovade rabatter inte fungerat tillfredsställande. 5.5 Bedömning utifrån checklistan Bedömningen utifrån checklistan (bilaga 1) har delats in i dess olika rubriker: 1. Aktiviteter under året 2. Kontinuerliga insatser 3. Olika aktörers ansvarsområden 4. Generella råd för kontraktsmetoder från riksförbundet SMART 5.5.1 Aktiviteter under året De första aktiviteterna enligt metoden tobaksfri duo bör ske redan i årskurs sex. Dessa aktiviteter handlar om att informera och förankra metoden bland elever och föräldrar. Om skolorna har genomfört utbildning i tobaksfakta (+ övningar) har inte gått att fastställa. Klassbesök med information från folktandvården (FTV) har inte genomförts. Föräldramöte med information om tobaksfri duo genomfördes i skola B men inte i skola A (där skickades informationen hem till samtliga föräldrar). Medlemskorten delades ut samtidigt som kontrakten skrevs. Förmåner och rabatter blev klara i november 2010 och ännu fler tillkom under våren 2011. Butiker som erbjuder rabatter får affischer som de kan sätta upp där det framgår att de stödjer tobaksfri duo. Tyvärr har affärerna (enligt uppgift från drogsamordnaren) skyltat dåligt. I Västerbotten ansvarar landstingets FoUU-stab 2 för att sammanställa och följa upp skolornas årsrapporter. De skolor som genomfört sina delar i metoden blir certifierade och får diplom samt något som stärker det fortsatta arbetet (utbildning, priser till utlottning mm). Motsvarande funktion finns ännu inte för skolorna i Gävleborg. Enligt checklistan finns ytterligare åtta aktiviteter listade som är riktade till eleverna. Fyra av dessa aktiviteter har genomförts i skolorna: Tobaksfria veckan (v. 47) uppmärksammades med besök från A Non Smoking Generation (NSG) och lottdragning 2 FoUU-staben (forskning, utveckling och utbildning) i Västerbottens Läns landsting utgör stöd till landstingets ledning och verksamhet inom områdena: forskning, utbildning och folkhälsoutveckling. 17

Elevernas tobaksbruk följs upp av skolsköterskan när hon träffar samtliga elever i årskurs sju Försäkran skickades ut och skrevs på i maj 2011 Tobaksfria dagen, den 31 maj, uppmärksammades genom besök från NSG För de återstående fyra aktiviteterna i checklistan finns utrymme att genomföra en del förbättringar: I Västerbotten delas tidningen FRIheter ut till samtliga medlemmar. I Gävle kommun får skolan ett exemplar var av denna tidning. Det har inte gått att fastställa om skolorna har någon tydlig strategi för uppföljning av elever som använder tobak. I Västerbotten erbjuds elevgrupper utbildning och inspiration i form av elevaktivitetsdagar. Något motsvarande finns inte för skolorna i Gävle kommun. Vårutlottningen innan skolavslutningen har fått skjutas upp till hösten på grund av tidsbrist. Kommentar: Metodföljsamheten enligt checklistans första del aktiviteter under året bör kunna förbättras på flera punkter (t ex informationen till elever och föräldrar i årskurs sex). En bättre kännedom om vad skolans eget tobaksförebyggande arbete i årskurs sex består av bör kunna uppnås, liksom vad skolan har för strategi för uppföljning av tobaksbrukande elever. I Gävle kommun har man frångått den ursprungliga metoden genom att ha lottdragningar både höst och vår. På hösten utgick man från kontrakten och under våren samlade man in en försäkran. Det kan vidare bli problematiskt att hämta in en försäkran i maj och vänta med utlottningen av priser till hösten. Hur kan man då veta att försäkran fortfarande är aktuell? 5.5.2 Kontinuerliga insatser Av sju kontinuerliga insatser som beskrivs i checklistan har tre genomförts inom projektet. Folktandvården följer upp eventuellt tobaksbruk i samband med de årliga tandhälsoundersökningarna Gävle kommuns drogsamordnare (motsvarar tobaksfri duos länsansvarige i Västerbotten) har haft regelbunden kontakt med skolorna NSG har besökt skolorna två gånger under läsåret 2010/2011 (i Västerbotten har landstinget en heltidsanställd från NSG som gör klassbesök och är resurs för skolorna). Återstående insatser som inte genomförts enligt metoden tobaksfri duo och där det bör finnas en förbättringspotential är: Skolan ska ha en kontaktperson och en arbetsgrupp. Kontaktpersoner har varit rektorerna på respektive skolor. På skola A har en arbetsgrupp bildats under våren 2011. Sett över hela skolåret har man inte haft den organisation som krävs på de medverkande skolorna. Skolan ska vidare driva ett eget arbete där minimikravet är att utbildningar, aktiviteter och material som distribueras via landstinget förs vidare ut till elever och personal. I Gävleborg finns inget sådant länsstöd och det är också oklart vad skolorna själva bidragit med i det tobaksförebyggande arbetet. Nyhetsbrev till vuxna och ungdomar saknas i Gävle kommun. I Västerbotten erbjuds alla vuxna som arbetar med tobaksfri duo utbildning i Fakta & Metod. Folktandvården har sin egen årliga fortbildning som kallas Pep Talk. Motsvarande finns inte i Gävle kommun. Kommentar: 18

Knappt hälften av årets kontinuerliga insatser har följts enligt checklistan. För att metoden tobaksfri duo ska fungera så krävs att skolorna är beredda att ta sig an åtminstone en del av arbetsuppgifterna. Det är viktigt att man får till fungerande arbetsgrupper. Någon form av nyhetsbrev skulle kunna åstadkommas (t ex i form av information via skolans hemsida). Skolorna som ingått i projektet i Gävle kommun har inte haft samma stöd från länets aktörer som man har i Västerbotten. Även här borde finnas en förbättringspotential med möjligheter att samla krafterna på en länsövergripande nivå för att stödja det fortsatta arbetet med tobaksfri duo. 5.5.3 Olika aktörers ansvarsområden Skillnaderna i resurser framgår tydligt när man studerar olika aktörers ansvarsområden i Västerbotten jämfört med Gävle kommun. I Västerbottens finns en väl inarbetad organisation och ett länsövergripande stöd för de skolor som arbetar med metoden tobaksfri duo. Det är flera aktörer som har ett tydligt ansvar för att planera och genomföra olika aktiviteter/insatser (t ex folktandvårdens länssamordnare, länsansvarig från landstingets FoUU-stab, lokala kontaktpersoner från folktandvården, heltidsanställd från NSG m fl). I Gävle kommun finns enligt checklistan tre av fem aktörer som endast till viss del kan sägas motsvara de aktörer som finns i Västerbotten: Skolan (och kontaktpersonen) som har ansvar för det dagliga förebyggande arbetet (t ex information på föräldramöten, genom elevhälsan och vid utvecklingssamtalen). Det har dock varit något oklart vad det tobaksförebyggande arbetet bestått av i skolorna. Det finns en tobaksgrupp inom folktandvården i Gävleborgs län som träffas för fortbildning och diskussion kring tobaksfrågor. Länssamordnaren ansvarar på så sätt för att utveckla och stödja arbetet på klinikerna. Det länsstöd som finns från folktandvården i Gävleborg är dock långt från de resurser som finns i Västerbotten. I Gävle kommun finns en lokal arbetsgrupp som har träffats regelbundet och planerat arbetet. Drogsamordnaren har skött merparten av det operativa arbetet. I Västerbotten finns en ledningsgrupp för länet som består av skolledare, kontaktpersoner från skolor, en verksamhetschef inom FTV, FoUU-stabens hälsostrateg, länsansvarig och länssamordnare. Dessa personer träffas några gånger per år för att diskutera utveckling och innehåll i arbetet. Ett par aktörer som inte finns för skolorna i Gävle kommun enligt checklistan: Lokala kontaktpersoner från folktandvården som sprider aktuell information om tobaksfri duo vid klinikmöten och ansvarar för det tobaksförebyggande arbetet och samarbetar med sin skola. I Gävleborgs län är det länssamordnaren (FTV) som kommer att genomföra klassbesök i årskurs 6 (2011). FoUU-staben med länsansvarig som bland annat ansvarar för metodutveckling, utbildning och studiedagar till elever och skolpersonal, utskick av material, information och webbplats, kontakter med sponsorer, sammanställning av skolornas årsrapporter mm. Kommentar: I Gävle kommun råder oklarheter kring skolornas ansvarsområde och det framgår tydligt att Gävleborg saknar ett länsstöd för tobaksfri duo. 5.5.4 Några generella råd för kontraktsmetoden från riksförbundet SMART Det finns sex generella råd för kontraktsskrivningsmetoder (enligt checklistan). Av dessa kan tre bedömas vara uppfyllda helt eller delvis: 19

Förankring och mandat från politiker och andra beslutsfattare finns i form av att det står inskrivet i Gävle kommuns drogpolitiska program att metoden tobaksfri duo ska användas. Utan resurser kommer verksamheten att läggas ner. Drogsamordnaren har en budget för sitt arbete och kan bekosta priser till utlottningen samt besöken från NSG. Diskussioner förs kring en eventuell projekttjänst i det fortsatta arbetet. CAN-undersökningarna genomförs i skolorna i Gävle kommun. De skolor som ingått i projektet deltog i CAN-undersökningen 2011. Tre av de generella råden följs inte, eller så är det oklart kring hur det ser ut: Ansvarig person för administrationen (t ex foton, kontrakt, klasslistor, medlemskort) kan gärna vara en frivillig förälder. I Gävle kommun har drogsamordnaren ansvarat för dessa uppgifter, vilket är ohållbart om fler skolor ska implementera tobaksfri duo. En tillfredsställande tids- och arbetsplan bedöms inte ha funnits. Man har följt en del aktiviteter och insatser som ingår i metoden, men tidsplan med angivna datum har inte alltid varit fastställda. Det krävs tydlighet kring vad som sker vid kontraktsbrott (indragna kort mm.). Det är oklart hur skolan gör vid kontraktsbrott. Kommentar: Vissa resurser finns, men det krävs mer om Gävle kommun menar allvar med sitt drogpolitiska program att tobaksfri duo ska användas. Drogsamordnaren bör kunna delegera en del administrativa arbetsuppgifter. Det är möjligt att det går att engagera någon frivillig förälder redan vid de första informationsträffarna på våren i årskurs sex? Datum och tider måste bokas i god tid med skolorna så att man inte riskerar att missa någon aktivitet. Vad skolan gör vid kontraktsbrott har inte gått att fastställa. 5.6 Hindrande och stödjande faktorer Drogsamordnaren i Gävle kommun har varit den som planerat och genomfört i stort sett alla insatser i projektet tobaksfri duo i de aktuella skolorna. Här är några av de stödjande och hindrande faktorer som framkommit under projektets gång. Stödjande faktorer: Det har funnits en budget för att kunna finansiera besöken från NSG samt priser till utlottningarna Det har funnits en arbetsgrupp i kommunen som stöd i planering och genomförande Skolornas kanslister har enligt drogsamordnaren varit ett bra stöd i arbetet och fungerat som kontaktpersoner (t ex påminna om att dela ut/samla in material) Rektorn på skola B har varit engagerad och tagit initiativ till att även skriva kontrakt med samtliga elever i årskurs åtta Metoden tobaksfri duo har fått ett positivt mottagande Hindrande faktorer: Största svårigheten enligt drogsamordnaren har varit att få personal och frivilliga föräldrar på skolorna engagerade i projektet Det har också enligt drogsamordnaren varit svårt att boka in tider för information och kontraktskrivarkvällar Drogsamordnaren har ansvarat för och genomfört de flesta aktiviteter vilket på sikt inte är en hållbar arbetssituation om fler skolor ska med i arbetet Projektet kom igång sent och rabatter och förmåner har inte fungerat tillfredsställande 20

På skola A har projektet förlorat en del i trovärdighet på grund av att en rökare vann det finaste priset på utlottningen samt kritik mot att rabatterna inte fungerat 6 Slutsatser och rekommendationer I april 2011 var det 71 procent av alla elever i årskurs sju i de aktuella skolorna som hade ett aktuellt kontrakt. Av de som hade ett aktuellt kontrakt var det 71 procent som skickade in en försäkran. Det innebär att 50 procent av eleverna i årskurs sju (i de två skolorna) har ett aktivt medlemskap och ska delta i nästa utlottning. Resultaten skulle kunna jämföras med resultaten från Maria Nilssons (2009) avhandling där andelen ungdomar (13-16 år) i Västerbotten som skrivit kontrakt varierade mellan 61 94 procent (variationen avser olika distrikt under året 2001). De synpunkter som kommit in via enkäterna från elever, vuxenpartners och skolpersonal kan sammanfattas i några viktiga punkter: Majoriteten av respondenterna är positivt inställda till metoden tobaksfri duo Informationen om tobaksfri duo bör dock förbättras såväl till elever, vuxenpartners som till skolpersonal. Särskilt vuxenpartners var kritiska på det området. TobaksFRI duo måste med andra ord bli mer synligt. Kontrollen av kontraktsbrott och hur detta hanteras är viktigt att komma till rätta med, vilket var en generell kritik bland både elever, vuxenpartners och skolpersonal (särskilt på skola A där en rökare vann en cykel) En av de största anledningarna till att eleverna går med i tobaksfri duo är de rabatter och förmåner som utlovas. Utlovade rabatter och förmåner har inte fungerat tillfredsställande. Utvärderingen av TobaksFRI duo i Gävle kommun har haft fokus på metodföljsamhet (enligt checklistan i bilaga 1). Det innebär att implementeringsarbetet i Gävle kommun har jämförts med tobaksfri duo så som den genomförs i Västerbotten. Det kan tyckas orättvist att bli jämförd med ett län som arbetat med en metod i snart 18 års tid. Skolorna som arbetar med tobaksfri duo i Västerbotten har stöd av en väl etablerad organisation. Skolorna i Gävleborg har i dagsläget långt ifrån samma förutsättningar (t ex i form av stöd via sina länsaktörer). En jämförelse (enligt checklistan) är dock relevant för att förklara skillnader i utfall och tydliggör dessutom de områden som skulle kunna förbättras. I Gävle kommun har man inte genomfört tobaksfri duo så som den är utvärderad i Västerbotten. Det saknas alltför många komponenter för att kunna förvänta sig att nå de uppställda målen. Grovt räknat har knappt hälften av punkterna i checklistan genomförts i skolorna i Gävle kommun. Checklistan skulle kunna fungera som ett instrument för att formulera mål och delmål i strävan att följa en större andel av metodens olika steg och aktiviteter. Implementeringsarbetet av metoden i Gävle kommun kan utvecklas på många punkter. Men, det finns några områden som bör prioriteras. En förutsättning är att skolorna aktivt är med i arbetet med tobaksfri duo. Det räcker inte bara med att det finns en kontaktperson på skolan. En arbetsgrupp är nödvändig, vilket också beskrivs i handledningen för metoden. Ett resultat av att skolorna i Gävle kommun inte varit tillräckligt delaktiga i arbetet skulle kunna vara att man inte lyckats boka in viktiga datum. Vårutlottningen 2011 har inte hunnits med, utan fick skutas upp till hösten och kommer därmed att basera sig på försäkran som inkom under våren 2011. Det är svårt att se hur kontrollen av tobaksfrihet ska kunna ske under sommarlovet. En stor del av kritiken från både elever och vuxenpartners handlade just om kontraktsbrott och kontroll av tobaksfrihet. Därför är det viktigt att ta fram en lösning för den förskjutning av utlottningen som blivit. Risken är annars att tobaksfri duo förlorar i trovärdighet. Det bör vidare vara tydligt vilka delar skolan ansvarar för. Hur ser det egna förebyggande arbetet ut? Vad har man för strategi för elever som röker? Vad sker vid kontraktsbrott? Vem av skolans personal agerar och vilka åtgärder vidtas? Den/de som 21

implementerar tobaksfri duo på en skola bör kunna svara på dessa frågor, även om han/hon inte ingår i kategorin skolpersonal. När kontaktperson och arbetsgrupp är utsedda behövs en noggrann plan för genomförandet (tidsplan för olika insatser, vem som ansvarar för de olika insatserna mm). Möjligen kan man då förhindra att man missar eller inte hinner med några av de viktigaste aktiviteterna och insatserna. För att återknyta till inledningen av rapporten så är förhoppningen att denna dokumentation ska kunna utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med tobaksfri duo i Gävleborgs län. När det gäller uppföljning och utvärdering i det fortsatta arbetet bör checklista och täckningsgrad prioriteras. Enkäten till eleverna kan också vara ett bra mått på förändringar i skolpersonalens beteende (rökning på skolgården och agerande när de ser någon elev som röker). Resultaten från enkäterna till vuxenpartners och skolpersonal har varit betydelsefulla att ta del av, men behöver inte följas upp årligen. Länsfolkhälsorådet har enats om att via SMG ge fortsatt stöd till ett länsgemensamt tobakspreventivt arbete. Den samlade dokumentationen från projektet tobaksfri duo i de två skolorna i Gävle kommun har bidragit med värdefulla erfarenheter till det framtida länsstödet. 22

7 Källor Andersson, V. Tobaksprojektet TUPP 10. Ett samverkansprojekt inom det nationella tobaksuppdraget 2008-2010 utvärdering av det förebyggande arbetet i åtta kommuner. Rapport 2011:2. Nilsson, M. Promoting health in adolescents preventing the use of tobacco. (2009). Umeå: Umeå universitet. Riksförbundet SMART. En handbok om kontraktsmetoden. http://www.smart.org.se/s-home.htm Statens Folkhälsoinstitut (2010:20). Tonåringar om tobak vanor, kunskaper och attityder. Sundman L, Westin O. Från Hälsoproblem till åtgärd medellivslängden i västra Gästrikland, hur kan den förlängas? Rapport 1994:4 Wiklund, Y. (red). Tobaksfria tonår en handledning från Tobaksfri Duo. Västerbottens läns landsting. Wiklund, Y. (2011). TobaksFRI duo en handledning för dig som vill förebygga tobaksbruk bland unga. Västerbottens läns landsting. Västerbottens läns landsting. 23

Bilaga 1 Checklista TobaksFRI duo enligt Västerbotten TobaksFRI duo i X kommun/skola I åk 6 utbildning i tobaksfakta + övningar. Aktiviteter under året Klassbesök i åk 6 med information från FTV (skolan i samverkan med FTV). Föräldramöte i åk 6 med information från FTV (skolan i samverkan med FTV). Kontraktsskrivning i åk 6 (skolan i samverkan med FTV). FTV kontaktperson följer upp antalet skrivna kontrakt och rapporterar till FTV länssamordnare Medlemskort delas ut av skolans kontaktperson i augusti i åk 7. Medlemskortet ger vissa förmåner och rabatter. Tobaksfria Veckan Tidningen FRIheter delas ut till alla medlemmar i november. Sköts av skolans kontaktperson. Uppföljning av tobaksbruket t ex via utvecklingssamtal eller hälsosamtal i februari-mars. Skolan har en tydlig strategi för uppföljning av elever som använder tobak. Elevgrupper erbjuds utbildning och inspiration i form av elevaktivitetsdagar och informatörsutbildning i mars (Länssamordnare FoU och Lansansvarig FTV). Försäkran skrivs på i maj månad i åk 7. Sköts av skolans kontaktperson och skickas in till länsansvarig. Tobaksfria dagen den 31 maj Vårutlottning innan skolavslutning Årsrapport och certifiering skolans återkoppling till landstinget. Skickas in till Tobaksfri Duos ledningsgrupp. Används som underlag för att uppmuntra skolornas arbete. Certifieringen diplom till skolorna och något som stärker det fortsatta arbetet (utbildning, tårtkalas, priser till utlottningen mm) 24