Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Relevanta dokument
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Statens naturvårdsverks författningssamling

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Svenskt Vatten Utveckling

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten


Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström


NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Certifiering av avloppsslam

Vatten Avlopp Kretslopp

Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Möjligheter och risker vid samrötning

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Miljörapport. Kvicksund 2014.

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Svenskt Vatten Utveckling

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Referensgruppsmöte VA

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

FÖRORENINGSANALYS TYRESÖ

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

små avlopp i kretslopp

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Läkemedelsrester i vatten

Teknikmarknad Teknikmarknad

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Dagvattenhantering i Stockholm

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Vattenreningsteknik 3p (5p)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

Utmaningen säkrare dricksvatten

Hållbart samhällsbyggande

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

PM Dagvatten Troxhammar 7:2 mfl

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Miljöpåverkan från avloppsrening

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Transkript:

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera att filter i dagvattenbrunnar har någon påverkan på dagvattenkvaliteten. Filterbyte verkar inte ha någon större betydelse för reningseffekten. SVU-projekt 14-115

Nr 2015-11, Parametrar för organiskt material I avloppsvatten och slam och något om deras användning Förbud mot Hg (och Cr) Principerna för bestämning av BOD, COD, TOC, TOD och VS beskrivs. Val av parameter och samband mellan parametrar diskuteras. Konsekvenserna av ett förbud mot Hg vid CODanalys belyses. SVU-projekt 14-114

Nr 2015-10, Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten huvudstudie sju blandprov på klosettvatten tungmetall/fosfor-kvot ligger med god marginal under gränsvärden som NV föreslagit för 2015. jämfört med skärpta gränsvärden för 2030 är det sannolikt att vissa klosettvattenprov hamnar ovanför gränsvärde för Cd. stora skillnader i sammansättning och kvalitet mellan klosettvatten och trekammarbrunnsslam SVU-projekt 12-126

Nr 2015-10, Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten huvudstudie Genomsnittlig tillförsel av metaller med klosettvatten, i procent av föreslagna gränsvärden

Nr 2015-09, Utökad biologisk nedbrytning med rörliga bärare av läkemedel och ett urval av ramdirektivets prioriterade ämnen Effekt av lågbelastad rening med rörliga bärare Sjölunda reningsverk Ämnen som nonylfenol och PAH binds till slam och bärare. Fullständig reduktion av ibuprofen, naproxen, ketoprofen och klofibrinsyra kan förväntas i bäraranläggningar med både lång och mycket lång uppehållstid (lång uppehållstid = låg belastning). Många ämnen som inte analyserats i dessa försök (exempelvis diklofenak) Lägre belastning ger bättre rening, men effekten avtar med ökad uppehållstid. Lång uppehållstid är tillräcklig. SVU-projekt 11-107

Nr 2015-09, Utökad biologisk nedbrytning Pilotanläggning Bärare (1 månads drift) HRT 1,5 h Aktiv-slam HRT 4 h HRT: ~3 h SRT: 2-3 d HRT 8-14 h = Pilotreaktor: Volym 800 L, Fyllnadsgrad 50% (K5, AnoxKaldnes), Syrehalt 3-6 mg/l O 2

Nr 2015-08, Att arbeta i samverkan erfarenheter från partneringprojekt i Roslagen och Sundsvall Studie av två stora omvandlingsprojekt. Pris = verifierad självkostnad (full insyn?) Partnering skapar bra förutsättningar för fokus på problemlösning och gemensamt ansvar för projektet. Kunskapsutveckling hos berörda parter. Utmaningar: Tar tid att utveckla ny kultur, definiera nya roller och ansvar, höga krav på ömsesidigt förtroende. Betydande kostnadsökningar och kan till viss del förklaras av partnering Bättre men dyrare SVU-projekt 11-101 (Teknikprogrammet)

Nr 2015-07, GIS-baserad spridningsmodellering av parasiter i ytvattentäkter, Johan Åström, Viktor Johansson GIS och hydraulisk modellering för att analysera källor och spridning av E. coli och Cryptosporidium i ytvattentäkter. Tre fallstudier (Göta älv, Mälaren) Åtgärder i samband gödsling, djurhållning, bräddavlopp och reningsverk minskar infektionsrisken. Kraftfulla barriärer krävs vid vattenverken Bra verktyg, men endast för erfarna användare SVU-projekt 13-123

Nr C_VB2014_DagoNatLTU, Dag&Nät Verksamhetsberättelse 2014 Dagvattenkvalitet: Fokus på olika reningsmetoder som våtmarker, biofilter, gröna tak mm Dagvattensystem: Om hur dagvattenlösningar passar in i övrig infrastruktur Ledningsnät: Fokus på tillskottsvatten men har också studerat effekt av avfallskvarnar. 10 doktorander, 3 postdoc, 11 seniora resurser (ej heltid) Omsättning: 19 Mkr 2014 (1,5 Mkr från SVU)

Nr C_2014_VA-teknikSödra, VA-teknik Södra. Aktivitetsrapport september 2013 - augusti 2014 Avloppsvattenrening: anammox, läkemedelsrester, avancerad mekanisk rening (filter), ozon, bärarmaterial Resurshållning: Anaeroba processer, rötning av matavfall, Bio-P Dagvatten och klimatanpassning: nytt område på gång

Nr C_VB2014_VA-klusterMD, Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2014 Avlopps- och slamhantering med fokus på effektivt resursutnyttjande. 7 lärosäten och forskningsinstitut 29 doktorander, 47 forskare kopplade till dessa 10 VA-organisationer Omsättning ca 45 Mkr (varav 2,4 Mkr från SVU)

C_IVL2015-B2226-P. Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ Fullständig rapport på engelska med svensk sammanfattning Delrapport från ett av de sex projekt som finansieras av HaV:s utlysning för avancerad rening. Om vad som behöver tas bort (trender och användning för många ämnen beskrivs) Uppströmsarbete viktigt Processer som aktivt kol och/eller ozon nödvändigt för höggradig rening.