nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 1 Vem får Nobels fredspris? Du bestämmer!
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 2 Cecilia Malmström om Payá Årets Sacharovpris till Oswaldo Payá är en utmärkelse till alla de tiotusentals kubaner som kämpar för demokrati och yttrandefrihet. Dessutom är det en kristallklar signal om att Europa inte accepterar Castros diktatur, utan att mänskliga rättigheter måste gälla även på Kuba. Cecilia Malmström, europaparlamentariker och den som nominerade Oswaldo Payá till Sacharovpriset 2002 Pat Cox om Payá Vi måste ge vårt stöd till det hopp som Oswaldo Payá Sardiñas väckt i Kuba, på samma sätt som vi stödde de personer i öst som trodde på förändringar och alla dem runt om i världen som försvarar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Pat Cox, Europaparlamentets talman, om varför Oswaldo Payá fick Sacharovpriset 2002 Zhelyu Zhelev om Payá Utan tvekan nådde jag slutsatsen att han är en person som förtjänar ett erkännande och en utmärkelse för all sin övertygelse och hela det liv han ägnat åt mänskliga rättigheter och demokrati. Zhelyu Zhelev, Bulgariens före detta president Václav Havel om Payá Jag anser att hans långsiktiga kamp för att försvara demokratiska värden och mänsklig värdighet bör erkännas av världssamfundet. Václav Havel, Tjeckiens före detta president Václav Havel och Zhelyu Zhelev nominerade Oswaldo Payá Sardiñas till Nobels fredspris under 2002. Denna skrift är framtagen av Skandinaviska Kommittén Nobelpriset till Payá, ett politiskt och religiöst obundet nätverk som verkar för att stödja demokratiska initiativ på Kuba. I styrelsen ingår Birger Thureson (ordförande), Hanna Hellquist (vice ordförande), Sofia Bergdahl, Henrik G Ehrenberg, Carlos Manuel Estefanía, Jakob Forssmed, Alexis Gainza Solenzal, Jesus Hernández, Erik Jennische, Fredrik Malm, Helen Richard och David Wirmark. Om du vill kontakta kommittén eller bli medlem, skriv till info@paya.nu Ansvarig utgivare: Birger Thureson Grafisk form: PromeMorian Stina Morian Bilder: Folkpartiet, Tidningen Kristdemokraten, Kristdemokraterna och Stina Morian
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 3 Därför bör Payá få fredspriset Varför bör Oswaldo Payá Sardiñas, en civilingenjör från Havanna, få Nobels fredspris? Det skulle påminna världen om att förtryckta kan befrias utan våld, och att endast försoning och förståelse människor emellan kan trygga en fredlig framtid. Här är ytterligare några skäl att göra Oswaldo Payá till fredspristagare: Han är en ledare som samlar folket. Kubas demokratirörelse och dissidenter står bakom Oswaldo Payá. Det visar framför allt Varelaprojektet; en unik manifestation av den växande demokratirörelsens vilja att främja frihet och medborgerliga rättigheter utan att tillgripa våld. Bakom denna kraftansträngning står Oswaldo Payá. Han är en ledare med personlig integritet och moralisk resning som vill och kan bygga broar mellan olika grupper. Kubas dissidenter har med Varelaprojektet brutit sin isolering och för första gången blivit sedda och erkända av landets övriga befolkning. Det hade inte varit möjligt utan Oswaldo Payás uppoffrande och osjälviska arbete. Han är en lysande företrädare för pacifismens idé. Våld är inte ett medel för den som vill bygga ett demokratiskt och rättfärdigt samhälle, där medborgarna åtnjuter mänskliga rättigheter. Oswaldo Payá drivs av denna övertygelse, vilket gör honom till en ovanlig frihetskämpe inte minst på Kuba, vars historia är full av blodiga omvälvningar. Han gör Kubafrågan till kubanernas fråga inte till USA:s, eller EU:s, eller FN:s. Med stort tålamod och god pedagogik arbetar han för att väcka Kubas medborgare till insikt om att de som enskilda individer har landets framtid i sina händer. Förändringen måste komma inifrån. Han är en trovärdig försvarare av mänskliga rättigheter. Oswaldo Payá har själv blivit fängslad, trakasserad, förföljd och på alla sätt motarbetad av Kubas regering. Han har under stora personliga uppoffringar kämpat för mänskliga rättigheter och är ett inspirerande moraliskt föredöme för hela världen. Vem får Nobels Fredspris? 3
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 4 Kampen för mänskliga rättigheter på Kuba Förtrycket på Kuba drabbar alla Kuba är en diktatur där medborgarna fråntagits sina rättigheter. Kubanerna nekas både yttrandepress- och organisationsfrihet. Rörelsefriheten är inskränkt. Dissidenter utsätts ständigt för grova trakasserier. Kubanska kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba) är fortfarande det enda lagliga politiska partiet. Domstolarna dömer människor till långa fängelsestraff för att de har argumenterat för demokrati, försökt lämna landet utan tillstånd eller sagt sitt hjärtas mening om Fidel Castro. Det finns i dag drygt 200 politiska fångar i landet. Enskilda människors vilja att tänka fritt och arbeta för ett bättre Kuba ses av regeringen som ett hot, inte som en tillgång. I januari 2003 var det val till nationalförsamlingen i Havanna. 609 kandidater fick ställa upp till 609 platser. Ingen av dem stod för en annan politik än den kubanska regeringens. Det finns politiker från andra partier och ideologier som vill kandidera i valen, men de får inte. Sedan 1990-talets början har demokratirörelsen på Kuba vuxit sig allt starkare. Tusentals aktivister är engagerade i politiska partier, fria bibliotek, fackföreningar, människorättsgrupper eller som oberoende journalister. De är stommen i ett nytt demokratiskt Kuba och de behöver ditt stöd! Varelaprojektet Det är Varelaprojektet som är grunden för Oswaldo Payás arbete i demokratirörelsen, och som givit honom stort internationellt erkännande de senaste åren. Projektet tar sin utgångspunkt i den kubanska konstitutionen, och söker genom de rättigheter som finns nämnda där förändra lagstiftningen i demokratisk riktning. Den första rättighet som projektet grundar sig på är att medborgare genom att samla 10 000 underskrifter bakom ett lagstiftningsförslag Alf Svensson om Payá Oswaldo Payá är av de mest betydande förgrundsgestalterna inom den kubanska oppositionsrörelsen i dag. Han är en samlande kraft bakom Todos Unidos, en sammanslutning av nära två hundra dissidentorganisationer i Kuba som alla ställt sig bakom namninsamlingen Varelaprojektet. Oförtröttsamt kämpar han för att Kuba på fredlig väg ska bli ett fritt och demokratiskt samhälle. Alf Svensson, partiledare, Kristdemokraterna i Sverige 4 Vem får Nobels Fredspris?
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 5 ter på Kuba har rätt att få det behandlat av nationalförsamlingen. Den andra är att nationalförsamlingen har möjlighet att fatta beslut om en folkomröstning. Ett hundratal organisationer och grupperingar som alla arbetar för demokratisering började hösten 1999 samla in underskrifter för Varelaprojektet så att nationalförsamlingen skulle vara tvungen att i alla fall diskutera frågan om politiska förändringar. Trots förföljelser lyckades man samla in 11 020 namnunderskrifter som lämnades in till nationalförsamlingen i maj 2002. De fem förslag till förändringar i lagstiftningen som har lämnats till nationalförsamlingen är: 1. att lagstiftningen ska garantera organisations-, yttrande- och press frihet. 2. att alla politiska fångar som inte deltagit i aktiviteter som hotat enskilda människors liv ska ges amnesti. 3. att kubaner ska ha rätt att starta privata företag och skriva anställningsavtal. 4. att vallagen ska skrivas om så att alla röstberättigade som samlar underskrifter från fem procent av väljarna i en valkrets också har rätt att ställa upp i valet. Väljarna ska sedan genom direkta val utse en ledamot per valkrets till de kommunala och regionala för-samlingarna och till nationalförsamlingen. 5. att det inom ett år efter folkomröstningen ska hållas allmänna val i enlighet med den nya vallagen. För mer information om projektet besök www.paya.nu. Lars Leijonborg om Payá Varelaprojektet visar på en realistisk metod att bryta traditionen att politiska förändringar på Kuba sker med våld. Projektet kan leda in Kuba på en demokratisk väg, där det är medborgarna som har huvudrollen i förändringen. Det är därför Oswaldo Payá, som representant för alla de kubaner som tagit ställning för demokrati, är värd Alfred Nobels fredspris. Lars Leijonborg, partiledare, Folkpartiet liberalerna i Sverige Vem får Nobels Fredspris? 5
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 6 Movimiento Cristiano Liberación Oswaldo Payá är ordförande för den kristdemokratiska organisationen Movimiento Cristiano Liberación, MCL. Organisationen grundades 1987 och är etablerad över hela landet. MCL arbetar för individens rättigheter och för fredlig omvandling av den kommunistiska enpartistaten till ett pluralistiskt samhälle. Nyckeln i detta arbete är att upprätta varje kubansk medborgares värdighet i ett system som strävar efter att utradera den personliga friheten och integriteten. MCL vill ingjuta mod i kubanerna så att de inte låter rädslan för myndigheternas våld styra deras liv. Genom att använda sig av den existerande lagstiftningen och nominera kandidater i valen, ansöka om registrering av organisationen och överklaga lagar vill MCL visa att regeringens tal om demokrati och mänskliga rättigheter är ihåligt. MCL vill bli officiellt erkänd av de kubanska myndigheterna. Regeringen har inte förbjudit organisationen, men accepterar inte dess existens och varje ansökan om registrering möts med tystnad. Todos Unidos 1999 bildade Oswaldo Payá tillsammans med flera andra kubanska oppositionsledare Todos Unidos (Alla tillsammans). För första gången lyckades man samla oppositionen kring ett gemensamt mål. Samma år påbörjade Todos Unidos namninsamlingen till stöd för Varelaprojektet. Fakta: Oswaldo Payá Sardiñas Född i Havanna 1952. Gift, två barn. Utbildad civilingenjör. Placerades som 17-åring i arbetsläger utan rannsakan och dom sedan han vägrat transportera politiska fångar från ett fängelse till ett annat. Han frisläpptes efter tre år. Arresterad, förhörd och trakasserad åtskilliga gånger på grund av sina sympatier för demokrati och sitt försvar av mänskliga rättigheter. Grundade 1987 Movimiento Cristiano Liberación och startade samma år den första oberoende tidskriften på Kuba. Har de senaste åren ägnat sin tid och kraft åt Varelaprojektet. Tilldelades 2002 Europaparlamentets Sacharovpris, för sina insats för tankefrihet och mänskliga rättigheter. Vem får Nobels Fredspris? 6
nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 7 Du kan nominera......oswaldo Payá till Nobels fredspris Hur går nomineringsprocessen till? Enligt Alfred Nobels testamente skall ett pris delas ut till den, som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser. Norska Nobelkommittén består av fem personer som väljs av stortinget. Kommittén anlitar rådgivare för att utreda förslagen och fattar därefter beslut om vem som ska få Nobels fredspris. Följande personer kan lägga fram förslag om kandidater till Nobels fredspris: Parlamentariker och regeringsmedlemmar Medlemmar av internationella domstolar Universitetsrektorer, professorer i statsvetenskap, historia, filosofi, juridik och teologi samt ledare för fredsforskningsinstitut och utrikespolitiska institut Nobelpristagare Styrelseledamöter i organisationer som har tagit emot Nobels fredspris Nuvarande och före detta ledamöter i Norska Nobelkommittén Före detta rådgivare vid Norska Nobelkommittén Förslagen ska sändas till: Den Norske Nobelkomite Drammensveien 19 0255 OSLO Norge Bland tidigare fredspristagare återfinns Andrej Sacharov, sovjetisk vetenskapsman och medborgarrättskämpe. Han fick priset 1975 med motiveringen att hans orädda personliga engagemang för att upprätthålla den fredliga samexistensens grundläggande principer är en inspirationskälla för allt sant fredsarbete [ ] Kompromisslöst och outtröttligt har Sacharov kämpat mot maktmissbruk och kränkningar av människans värdighet Biskop Desmond Tutu, Sydafrika, fick fredspriset 1984. Norska Nobelkommittén ville därmed rikta uppmärksamheten mot en enande ledare i kampen för att lösa Sydafrikas apartheidproblem på fredlig väg. Dalai Lama, Tibets religiösa och politiska ledare, fick fredspriset 1989 först och främst för sin konsekventa vägran att använda våld i folkets kamp för att återerövra sin frihet. Aung San Suu Kyi, Burmas oppositionsledare, fick fredspriset 1991 för enastående arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. 7 Vem får Nobels Fredspris?
- om lagstiftningen ska garantera organisations-, yttrande- och pressfrihet nobelpaya1.1 03-02-24 13.47 Sidan 8 Låt dig inspireras......och ladda ner brevet på www.paya.nu Om du vill offentliggöra din nominering eller ha ytterligare information, vänligen e-posta: info@paya.nu Den Norske Nobelkomite Drammensveien 19 NO - 0255 Oslo Norge Jag vill med detta brev nominera den kubanske medborgaren Oswaldo Pay Sardi as till Alfred Nobels fredspris. Det viktigaste fredsarbetet Šr kampen fšr demokrati och mšnskliga ršttigheter. Sedan slutet av 1980-talet har demokratiršrelsen pœ Kuba vuxit kraftigt. Arbetet har varit svœrt. Fšrtrycket frœn den kubanska regeringen Šr brutalt. Men de senaste Œren har allt fler kubaner trotsat ršdslan och blivit medlemmar i organisationer som šppet tar stšllning fšr demokrati. En av fšrgrundsgestalterna i arbetet Šr ordfšranden fšr Movimiento Cristiano Liberaci n (MCL) Oswaldo Pay Sardi as. Oswaldo Pay Sardi as har under mœnga Œr konsekvent arbetat fšr att Œstadkomma fšršndring inom de kubanska lagarnas ramar. 1992 och 1997 fšrsškte han stšlla upp i valen men tillšts inte ens kandidera. NŠr MCL anmšlt sig till organisationsregistret har de inte fœtt nœgot svar. De senaste Œren har Oswaldo Pay Sardi as arbete varit fokuserat pœ Varelaprojektet. Varelaprojektet tar sin utgœngspunkt i den kubanska konstitutionens artikel 88 som sšger att medborgarna kan lšgga fšrslag till lagstiftning genom att 10 000 ršstberšttigade personer skriver under det. Hšsten 1999 bšrjade dšrfšr ett hundratal organisationer och grupperingar under namnet Todos Unidos samla underskrifter bakom ett krav pœ folkomršstning i vilken medborgarna skulle fœ ta stšllning till ett reformpaket: - om alla politiska fœngar som inte deltagit i aktiviteter som hotat enskilda mšnniskors liv ska ges amnesti - om Šven kubaner ska ha rštt att starta privata fšretag och skriva anstšllningsavtal - om vallagen ska skrivas om sœ att alla ršstberšttigade som samlar underskrifter frœn fem procent av všljarna i en valkrets ocksœ ska ha rštt att stšlla upp - om nyval ska genomfšras inom ett Œr efter folkomršstningen. I maj 2002 lšmnade Oswaldo Pay Sardi as in 11 020 namnunderskrifter fšr fšrslaget till nationalfšrsamlingen i Havanna. Nu Šr det upp till Kubas regering och nationalfšrsamling att besluta om man vill lœta medborgarna vara med och bestšmma šver utvecklingen. Ju starkare omvšrldens pœtryckningar Šr desto svœrare blir det fšr nationalfšrsamlingen att undvika diskussionen om hur demokratiseringen ska genomfšras. I princip alla politiska fšršndringar i Kubas historia har genomfšrts med vœld. Varelaprojektet erbjuder en realistisk metod fšr att bryta med den traditionen och leda in Kuba pœ en demokratisk všg. Oswaldo Pay Sardi as Šr en representant fšr alla de kubaner som tagit stšllning fšr demokrati och pœminner všrlden om att endast fšrsoning och fšrstœelse mšnniskor emellan kan trygga en fredlig framtid. DŠrfšr Šr han všrd Alfred Nobels fredspris. Namn Titel