1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2016 skall lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker, skolor och i butiker. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att våld i offentlig miljö ska minska. Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i t.ex. butiker och banker i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer kommer även i fortsättningen att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i dessa sammanhang. Medborgardialog kommer att genomföras på ett antal olika platser i Landskrona. Utifrån medborgardialogerna kommer medborgarlöften att upprättas. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, till exempel rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i Landskrona. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.
2(18) 2 Planarbetet Översiktsplaner och detaljplaner anger hur ett område ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Översiktsplaner har ett strategiskt perspektiv och arbetar på långt sikt, ofta med tidshorisonter på upp till 20 år. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som anger lokalisering av byggnader, infrastruktur, grönstrukturer etc. Planerna ger på olika nivåer grundförutsättningar för en trygg miljö och har stor påverkan på hur platsen senare kommer att upplevas. Trygghetsfrågan kommer att tydliggöras i planavdelningens arbete med översiktsplaner och detaljplaner. Att genom den fysiska planeringen öka känslan av trygghet och i förlängningen medverka till en minskning av brott. Att i den framtida fysiska planeringen integrera frågan om brottsförebyggande arbete i högre grad. Till översiktsplanen, som nu är på väg mot ett antagande, finns ett tematiskt PM som handlar om brottsförebyggande arbete och fysisk miljö och hur dessa kan samverka. Detta dokument är utgångspunkt och ett stöd och hjälp i det fortsatta arbetet för planavdelningen. En rubrik (trygghet) har upprättats i de planbeskrivningar som planavdelningen arbetar med. Till denna hänvisas det framtagna tematiska PM som ett stöd och hjälp att förhålla detaljplanen till. Eventuella översiktsplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Samtliga detaljplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Trygghetssamordnare bjuds in till startmöten för nya detaljplaner. Frågan om trygghet finns med som ett uttalat mål i nämndsplan 2016. Antalet startmöten under 2016 Trygghetssamordnaren bjudits in till (i förhållande till antalet startmöten som genomförts den aktuella perioden). Antalet planbeskrivningar som under 2016 där rubriken Trygghet återfinns (i förhållande till antalet planbeskrivningar under den aktuella perioden).
3(18) 3 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar är en metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Metoden bygger på samarbetet mellan boende, kommunala förvaltningar och verksamma i området. t med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vandringarna genomförs. Engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Minst 20 personer ska delta i vandringen (efter det att vi räknat bort representanter från Landskrona stad, Polisen och fastighetsägarna). Fysiska förändringar i närmiljön som leder till en tryggare närmiljö. Att genom samtal och möten mellan människor ta vara på de boendes kunskaper och erfarenheter av sitt närområde. Det eftersöker en mångfald bland de som går med på trygghetsvandringarna. Detta medför att rekryteringen kommer att ske på flera olika sätt som t.ex. annonsering, affischering och samarbete med skolor och blåjackor. Under januari månad tar representanter från Stadsledningskontoret, Teknik- och serviceförvaltningen och Polisen fram i vilket område trygghetsvandringen ska genomföras under 2016. Under våren genomförs en trygghetsvandring där boende och verksamma i det aktuella området bjuds in att delta. Under hösten följer representanter från berörda förvaltningar upp arbetet genom att genomföra samma vandring som genomfördes under våren. Resultatet från vandringarna och information om genomförda förändringar läggs ut på Landskrona stads hemsida. Antal genomförda vandringar? Antal personer som deltagit i vandringarna? av de åtgärdslistor som tas fram under vandringarna?
4(18) 4 Attraktiv stad Känslan av trygghet påverkas av hur det offentliga rummet är utformat, men också i hög grad av hur miljön sköts. Välvårdade platser signalerar att någon bryr sig och att man anstränger sig för att skapa en gemensam trevnad. Skräpiga och nedklottrade platser med ovårdade och trasiga möblemang bidrar till ökad vandalism och nedskräpning. Detta skapar otrivsel och sprider en känsla av otrygghet. En god ljussättning är en förutsättning för att höja attraktiviteten, även under dygnets möka timmar, där annars mörker förstärker känslan av otrygghet. Att skapa en trygg, tillgänglig och trivsam miljö som inbjuder till vistelse, möten och samhörighet mellan människor. Offentliga platser ska upplevas trygga, tillgängliga och trivsamma. Kommunal mark, utöver offentliga platser, ska upplevas trivsamma. Attityden till nedskräpning och klotter ska förbättras hos medborgarna med fokus på barn. En god ljussättning ska undanröja människors känsla av otrygghet i offentliga miljöer. Med stöd av Kritik På Teknik 2016 / SKL och Trygghetsvandringar identifieras miljöer som anses otrygga ur belysningshänseende. I samverkan med Fritid- och kulturförvaltningen ska insatsen i Karlslundsområdet (idrottsoch parkområdet) fortsätta genom bl.a. tillgänglighetsanpassning, skyltning, belysning och beskärning. Utrustningar i gaturum och parker så som parkbänkar, papperskorgar, cykelställ och dylikt ska vara tillgängliga, rena och välvårdade. Frekvensen på städinsatser ska vara så täta att parker och gaturum inte upplevs som skräpiga. Detta ska ske bl.a. genom städning på helger under sommarhalvåret. Städning på skolorgårdarna, idag en gång per vecka, ska öka på de skolor som har aktiviteter i form av fritidsgårdar och idrottsanläggningar öppna under kvällstid. Klotter ska anmälas och sanering påbörjas utan vidare dröjsmål eller senast två arbetsdagar efter att det kommit till kommunens kännedom. Rasistiska och sexistiska uttryck prioriteras. Spontantippar ska anmälas, bortforslas och åtgärdas utan vidare dröjsmål eller senast två arbetsdagar efter att det kommit till kommunens kännedom. Att genom god pedagogik i skolan få barn att anamma rätt inställning mot nedskräpning. I samverkan med Fritid- och kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningen ska barn och föreningar engageras i samband med kampanjer samordnade av Håll Sverige Rent och/eller Städa Sverige och/eller Strandstädarna samt att det ska genomföras schemalagda aktiviter vid Utbildningsförvaltningen. Stadsmiljön ska berikas med möjligheter till aktiviteter och attraktioner som ökar förutsättningarna för en levande stad och goda möten. Exempel på pågående arbeten är Dammhagsparken, Teaterparken och Saluhallstorget.
5(18) Antalet klottersaneringsinsatser per år ska minska men uppgå till max 100 st. Kostnaden för skadegörelse på kommunens verksamhetslokaler ska minska och uppgå till högst 1 150 tkr. Medborgarnas sammantagna upplevelse av nedskräpning och skadegörelse ska inte upplevas som ett problem (enligt Polisens trygghetsmätning). Minst 70% av medborgarna ska vara nöjda med Stadens insatser mot klotter och skadegörelse samt för renhållning (enligt Polisens trygghetsmätning). Minst 70% av medborgarna anser att belysningen är tillräcklig för att uppleva trygghet (enligt Kritik På Teknik 2016/SKL).
6(18) 5 Insatser mot cannabis och rökning En viktig orsak till att fler ungdomar använder Cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under 2016 att satsa på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer och därmed minska förekomsten av Cannabis bland unga. Detta arbete ska huvudsakligen ske genom att stärka den breda opinion mot Cannabis som redan finns och på så sätt motverka liberaliseringen. Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av Cannabis bland unga. Mer specifika mål handlar om att ta fram metoder för att öka den tidiga upptäckschansen av Cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå. att försvåra genomförandet av narkotikabrott. att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär. Kommunikationsplan Det ingår vid varje preventionsnivå och aktivitet att kommunicera aktiviteten genom social media, insändare i tidningen eller andra kanaler som stärker det opinionsbildande arbetet. Universell prevention Mätning av droger i avloppsvattnet Droganalyser görs via reningsverket vilket ger ett värde som kan användas för att indikera drogmissbruket i Landskrona. Detta har utförts vid tre tillfällen under år 2014 och vid fyra tillfällen under år 2015 i Landskrona stad. Provresultaten visar att cannabis är den klart vanligaste drogen. Droganalyserna ska göras återkommande årligen, koordineras och jämföras med andra kommuner. Sektion Fält ska organisera en Föräldragrupp på Facebook Sektion Fält håller på att starta upp en Facebooksida för föräldrar i Landskrona. t är att det skall vara en kommunikations- och informationskanal mellan föräldragruppen och sektion Fält. I ett senare skede kommer denna sida bland annat att användas till opinionsbildande arbetet utifrån denna bilaga. Polisvolontärerna Polisvolontärerna ska vara behjälpliga med riktade informationskampanjer. Utbildningsinsatser Olika yrkesgrupper i staden kommer att erbjudas utbildningsinsatser. t är att öka deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet såväl som specialistkunskap om cannabis och annan i Landskrona vanligt förekommande narkotika. Även den lokala lägessituationen i Landskrona och Sverige kommer att belysas. Aktörerna kommer att vara från bl.a. polisen och socialtjänsten.
7(18) Hälsosamtal Skolsköterskorna har hälsokontroll med elever i olika årskurser. I de frågorna som de ställer till eleven är även några frågor om alkohol, narkotika och tobak. Denna information har hittills stannat på respektive skola. Framöver kommer skolsköterskorna att vidarebefordra avidentifierat materialet till ANDT-samordnaren, detta gäller årkurs 7 och gymnasiet 1. Detta material ska användas som ett kompletterande mätinstrument för att få en bättre helhetsbild av ANDT användandet. Opinionsbildning med föreningshjälp Sektion Fält kommer arbeta vidare med att ta hjälp av föreningar för det opinionsbildande arbete exempel; Individuell Människohjälp, Rädda barnen och Islamiska Församlingen. Selektiv prevention Förebyggande arbete mot tobak Förstärka och utvidga befintligt framgångsrikt arbete mot tobak (koppling tobaksrökning cannabis). Någon eller några av Landskronas skolor kommer att bli pilotskolor. Förhoppningar är att kopplas ihop pilotskolorna med kontrollköp av tobak som kommer att påbörjas under året. Aktivt Föräldraskap Under 2015 har en ungdomsgrupp startas upp. I samband med detta kommer det att läggas in någon form av droginformation i denna utbildning under 2016. Utbildnings-, Kultur- och Fritids- och Socialnämnden Under våren 2016 skall bilagan föredras inför respektive nämnd för att öka den politiska medvetenheten. Föreningars alkohol- och drogpolicy Under år 2015 genomfördes stickprov och en enkätundersökning av hur nio bidragssökande föreningar i Landskrona arbetar med alkohol- och drogfrågorna. Under 2016 kommer arbetsgruppen att initiera ett sammarbete med Fritid- och kultur förvaltningen kring hur vi skall arbeta vidare med frågan. Indikativ prevention Samverkan Säkerställa att rutiner och samarbete fungerar mellan behandlingsenheten, Ungdomsstöd, Fältgruppen och Polisen med flera. Eftersom motivation är en färskvara är det mycket viktigt att alla inblandade har insyn i varandras verksamheter, när och hur respektive aktör arbetar och vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna till Trygghetssamordnaren. Variabler som kommer användas för att jämföra utfallet kommer att vara från CAN, folkhälsoenkäterna, hälsosamtalen och avloppsvattnets tester.
8(18) 6 Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar I samarbete med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopningsanvändandets konsekvenser och hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt samverka med berörda aktörer och sprida kunskap till utvalda målgrupper och allmänhet. Att samtliga gym i Landskrona skall vara certifierade enligt Prodismodellen samt att arbeta efter denna. Samverkan mellan Landskrona stad, polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Under 2016 ska fyra samverkansträffar genomföras. Genomföra en kartläggning på gymmen för att få en uppfattning kring utbredningen av problemet i Landskrona. Ett utbildningstillfälle riktat till ungdomar på högstadiet och gymnasiet ska genomföras, samt ett tillfälle riktat till allmänhet och föräldrar. Under 2016 kommer den personal som är ny på gymmen eller inte genomgått Prodisutbildningen tidigare få möjlighet att gå den. Ta fram digital information till gymmens bildskärmar om doping och Prodis. Sprida information om doping och Prodis på Karnevalen, samt delta på Prodisveckan som är en nationell uppmärksamhetsvecka mot doping. Polisen besöker gymmen i syfte att vara synlig och skapa bra relationer med personal och gymbesökare. Genomföra dopingkontrollerna som ett sätt att kontrollera och bidra till en dopingfri miljö på gymmen. Har de aktiviteter som beskrivs ovan genomförts? Är samtliga gym i Landskrona certifierade och arbetar utifrån Prodismodellen?
9(18) 7 Kontaktpoliser Ett förutbestämt antal skolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan lärare, elever och Polisen. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Lokalpolisområde Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 8 förutbestämda skolor. Urvalet av aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen. För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda skolorna. Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger och behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktperson ansvarar för att förmedla information till övrig personal om kontaktpolisens funktion. Skolans kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola Hur har tryggheten på de skolor som har kontaktpoliser utvecklats (Qualis).
10(18) 8 Samarbete skola socialtjänst - polis Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot risker i ungdomsmiljöer och ungdomars egna riskbeteenden. Under 2015/16 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter. Genom att inta en tvärsektoriell hållning blir samverkansarbetet ett medel för respektive myndighet att uppnå ökad måluppfyllese inom sina ordinarie verksamhetsuppdrag. I ett tidigt skede identifiera riskfaktorer främst på selektiv och universell nivå bland gruppen ungdomar och samtidigt arbeta för lösningar som innebär förstärkning av befintliga skyddsfaktorer eller inrättande av nya sådana. Som en del i att förverkliga det som Landskrona stad och polisen har kommit överens om att prioritera under 2015/16 kommer samverkansgrupper mellan skolan, socialtjänst och polis att startas upp i fyra områden. Det är i första hand dessa tre myndigheter som kommer att ingå i den samverkan som beskrivs i denna bilaga. Vid behov kan det dock bli aktuellt att komplettera gruppen med andra aktörer som t.ex. Fritid- och kulturförvaltningen. Brottsförebyggande rådet ansvarar för styrning och uppföljning av arbetet. Under våren 2016 kommer ett uppstartsmöte för det nya sättet att arbeta att hållas. Till uppstartsmötet kallas de som ingår i de fyra samarbetsgrupperna (rektor, fältarbetare och områdespolis). Under året kommer trygghetssamordnaren att träffa samtliga grupper för att följa upp hur arbetet fungerar. Vid mötena kommer eventuella behov av att justeringa arbetssättet att fångas upp. I oktober kommer en enkät att skickas ut i syfte att få in information om för och nackdelar med det nya arbetssättet. Under 2016 kommer vi att ta fram uppföljningsparametrar som visar på om vi nått resultat enligt målsättningen ovan. Har arbetet kommit igång inom samtliga fyra områden? Har arbetssättet lett till att samverkan förbättras mellan de olika aktörerna? Har grupperna samverkat kring enskilda ungdomar? Om ja, har arbetssättet medfört att samverkan kring enskilda individer varit enklare än tidigare?
11(18) 9 Sociala medier Kränkningar och mobbning på nätet är ett verkligt problem för unga människor där samhället fortfarande inte vet hur detta ska hanteras. Genom nätet har mobbning och kränkningar kommit att ta en ny form då exempelvis enstaka kränkningar kan spridas och leva kvar under lång tid. Det framgår tydligt att möjliga kränkningar på nätet leder till oro bland unga. Var fjärde ung kvinna menar att de är ganska eller mycket oroliga över att andra kan få en negativ bild av dem genom att läsa vad som skrivs om dem på nätet. När nätet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att både som barn, ungdom och vuxen känna sig hjälplös. t är därför att få en bild av kränkningar på nätet. Att öka kompentensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med kränkningar på nätet för att kunna förebygga näthat hos barn och unga. Att öka samverkan kring förebyggande arbete för att motverka kränkningar och mobbning på olika platser där barn och unga befinner sig. De övergripande målen för kränkningar och mobbning på nätet skall vara: att skapa en bättre förstålse för barn, ungdomar och föräldrar vad nätmobbning kan leda till psykiskt att minska och förebygga kränkningar och mobbing på nätet i samarbete med polisen och andra förvaltningar att fler polisanmäler kränkningar och mobbning på nätet att skapa en plattform där föräldrar och andra invånare kan få stöd och information om barnen eller ungdomen har blivit utsatt för kränkningar och mobbning på nätet Under november månad 2014 genomfördes en webbenkät om internetvanor bland grundskolelever och gymnasielever. Resultatet av undersökningen ligger till grund för vilka insatser förvaltningarna kommer att göra i samarbete med polisen. Under våren 2015 påbörjades ett arbete med att tydliggöra att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot nätkränkningar och nätmobbning. Detta arbete är en del i skolornas likabehandlingsplaner. Ansvaret för implementering och uppföljning ligger på skolornas verksamhetschefer. Detta arbete är en ständig process och detta kommer skolarna att arbeta med även under 2016. Under hösten 2015 har styrgruppen beslutat att gör en insats för föräldrarna. Insatsen kommer att göras i samarbete med ett företag som jobbar inom reklambranschen. Under 2016 kommer styrgruppen att lansera en kort informations film där budskapet framförallt riktar sig till alla föräldrar. Livet på nätet suddar ut gränsen mellan skola och fritid. Därför behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli framgångsrikt. Föräldrar behöver vara mer aktiva, exempelvis via olika föreningar och hemma. Skolan kan uppdatera föräldrar om hur det ser ut i deras skola, om det är något som har hänt. Det kan leda till att man pratar om vad som inte är okej och olagligt, hemma. Utbyte mellan skolan och föräldrar bör stärkas när det gäller kränkning och mobbning.
12(18) Har skolorna arbetat in frågan om nätkränkningar och nätmobbning i sina likabehandlingsplaner? Vilka insatser har genomförts för att nå föräldrar i frågan? Via LUPPEN följa frågan: Är du trygg på nätet?
13(18) 10 Våld i nära relationer Budget propositionen för 2015. Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld. Regeringen menar att det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot förebyggande insatser och situationen för unga män och kvinnor bör uppmärksammas. Landskrona stads insatser riktade mot utsatta för våld i nära relationer samt de som utövar våld i nära relationer ska fortsätta utvecklas under det närmaste året genom insatser som till vissa delar beskrivs i denna bilaga och kompletterar stadens övriga arbete inom området. Denna bilaga ska särskilt bidra till att stödja och uppmärksamma det arbete som görs för våldsutsatta barn och för de som utövar våld. Genom en lärandeprocess med olika aktiviteter öka förståelsen för olika aktörers uppdrag inom området Öka kunskapen kring faktiskt stöd och andra aktiviteter inom området. Utveckla samordning och samverkan inom området. Under våren 2016 ska arbetsgruppen för bilagan planera och genomföra workshop med berörda aktörer inom polis, skola och socialtjänst. Temat för workshopen är bestämt till Våga fråga. Planeringen av workshopen har påbörjats under hösten 2015. Arbetsgruppen kommer att ta hjälp av kommunens högskoleutbildning med eventinriktning för att planera och genomför workshopen. Att inom polisen under 2016 sprida kunskap om främst kommunens Fredmansarbete. Sträva efter deltagande av polisen i Kompetenscentrums utbildningsinsatser. I dialog med Helsingborgs stad fortsätta gemensamt utveckla gruppverksamhet för män som utövar våld samt fortsätta att förankra arbetet inom polis, åklagare och kriminalvård. Den som är ansvarig för redovisningen av denna bilaga ska vara med i kommunens Hedersnätverk, där olika yrkesgrupper samverkar för att arbeta mot hedersrelaterat hot och våld. Detta för att arbetsgruppen ska kunna sprida kunskap om stöd och aktiviter inom detta område. Att i dialog med polisen skapa nya och snabbare möjligheter med motivationsarbete på individnivå gentemot män som utövat våld i nära relationer. Att inom Individ- och familjeförvaltningen undersöka möjligheterna att starta gruppverksamhet för barn som upplevt våld i nära relationer och som inte bor på Kvinnohuset. en av arbetet under 2016 sker på uppdrag av brottsförebyggande rådet. arna syftar till att beskriva måluppfyllelsen utifrån de tillvägagångsätt som satts upp för respektive mål.