Verksamhetsplan 2010 Biogas nya substrat från havet
2010-05-010 Dnr:2009/717-404 Verksamhetsplan år 2010 Biogas nya substrat från havet Projektbeskrivning Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län arbetar för att länet ska bli en fossilbränslefri region till år 2030. En målsättning som står i överensstämmelse med det regionala miljömålet för klimat. Biogas har i det sammanhanget identifierats som ett intressant drivmedel för fordon. Regionförbundet redovisade i en idéstudie i december 2008 potentialen för biogas i Kalmar län. Studien visade på en risk för framtida brist på substrat för produktion av biogas. Samtidigt identifierades några nya potentiella substrat: fisk och fiskrester, vass, alger och musslor. Regionförbundet har tillsammans Västerviks kommun, Mönsterås kommun, Kalmar kommun, Borgholm Energi, Kalmar Biogas AB, Västerviks Biogas AB, Linnéuniversitetet, Länsstyrelserna i Kalmar län och Gotlands län samt Arbetsförmedlingen sökt och erhållit medel från den Regionala strukturfonden för Småland och Öarna för att genomföra projektet Biogas nya substrat från havet. Projektet löper under perioden 2009-11-01 2012-10-31 och har en total budget på 14 581 628 kr. Syfte med projektet Syftet är att, samordnat och effektivt, undersöka programområdets förutsättningar att nyttja nya substrat från havet för biogasproduktion, för att därigenom öka produktionen av förnybar energi, minska metanavgången och öka bortförseln av näringsämnen från havet. Detta ger, i kombination med andra biogassatsningar, förutsättningar för nya arbetstillfällen och lokal näringslivsutveckling. På så sätt bidrar projektet till genomförandet av HELCOMs Baltic Sea Action Plan och EU:s Östersjöstrategi. Projektets mål Ökad kunskap kring teoretiska, praktiska, ekonomiska och näringslivsmässiga möjligheter att nyttja nya substrat från havet för biogasproduktion 1
2010-05-010 Dnr:2009/717-404 Bedömning av regional potential och nytta av nya substrat från havet för biogas, utifrån ett samhällsperspektiv och följande aspekter Näringsliv Energiproduktion Klimatpåverkan Bortförsel av näringsämnen från havet Näringsvärde ut på åker Ekosystem/biologisk mångfald Lagstiftning och regelverk Ökat samarbete inom programområdet när det gäller projektets fokusfrågor. Plan för programområdet - optimalt nyttjande av nya substrat från havet Vara ett gott exempel när det gäller åtgärder för att genomföra HELCOMs Baltic Sea Action Plan och EU:s Östersjöstrategi. Projektets målgrupp Befintliga och framtida producenter av biogas, myndigheter samt producenter av både biogassubstrat och utrustning för produktion och uppgradering/rening av biogas. Projektets innehåll Projektet i sin helhet beskrivs i Fördjupad projektbeskrivning, Biogas nya substrat från havet (Bilaga 1, Dnr 2009/717-404) Aktiviteterna inom projektet kommer att byta tyngdpunkt över tiden, se figur 1. År 2010 kommer tyngdpunkten att ligga på kunskapsinsamling, provrötningar och analyser av olika substrat liksom teoretiska beräkningar av potentiella mängder av marina substrat i projektområdet. Praktisk metodutveckling i pilotskala kommer också att bedrivas. År 2011 minskar provrötningar och analyser i omfattning medan frågor som rör utveckling av skörd, transport och lagring ökar i omfattning. Omhändertagande och nyttjande av rötrester ska studeras. Erhållna resultat inom projektet ska utvärderas. 2
2010-05-010 Dnr:2009/717-404 År 2012 Praktiska tester slutförs. En bedömning av de marina substratens potential, ekonomiskt och miljömässigt, i regionen ska genomföras. Projektet ska avrapporteras och utvärderas och en gemensam plan för hur vi går vidare ska upprättas. Labb och teori 2009 2010 2011 2012 Odling (musslor) Skörd, lagring, transport Fiskslam Bearbetning, rötning, biogödsel Fiskslam Utvärdering, slutsatser Figur 1. Figuren beskriver projektets innehåll fördelat över tiden. 3
2010-05-010 Dnr:2009/717-404 Aktiviteter Vilka delstudier som ingår i projektet, vem som koordinerar varje delstudie och vilka parter som deltar i respektive delstudie redovisas i tabell 1. Tabell 1 Tabellen visar vilka delstudier som ingår i projektet. Nr Delstudie Koordinator Deltagande 1 Omvärldsanalys Regionförbundet 2 Volymer och potential Regionförbundet Länsstyrelsen i Kalmar län och i Gotlands län 3 Sidoeffekter Regionförbundet Länsstyrelsen i Kalmar län 4 Provrötning och substratkvalitet - laboratorieförsök - musslor - alger - vass - skarpsill Linnéuniversitetet Kalmar Biogas AB Mönsterås kommun (substrat från Kalmar kommun, Borgholm Energi, Mönsterås kommun, Västerviks kommun) 5 Fiskslam - transport, mottagning Västerviks kommun 6 Musslor skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagning 7 Vass.- skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagning 8 Alger - skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagningt Regionförbundet Kalmar kommun Kalmar kommun Kalmar Biogas AB Kalmar kommun Borgholm Energi, Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas 9 Rötning i biogasanläggning Kalmar Biogas Västerviks kommun, Linnéuniversitetet 10 Restprodukter hantering och användning Västerviks kommun Kalmar Biogas AB 11 Bedömning av potential och nytta Regionförbundet Samtliga parter 12 Plan för fortsatt arbete Regionförbundet Samtliga parter Varje delstudie läggs upp utifrån en gemensam checklista. Delstudie 1 är slutförd. Checklistorna för delstudie 2-10 som inleds under år 2010 finns redovisade i bilaga 2. Resterande delstudier inleds senare. 4
Budget Biogas - nya substrat från havet Specifikation Regionförbundet BUDGET KOSTNADER 2009 2010 2011 2012 TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Projektledare 100% 560 640 560 640 467 200 1 588 480 Personal: Ekonom 10% 54 312 54 312 45 260 153 884 Personal: Regionförbundet 13 349 28 922 26 697 26 697 95 665 SUMMA PERSONAL 13 349 643 874 641 649 539 157 1 838 029 Köp av Tjänst: Omvärldsanalys 50 000 50 000 Köp av Tjänst: Beräkning av volymer/potentialer 50 000 50 000 Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport 150 000 150 000 300 000 Köp av Tjänst: Länsplan "Nya substrat" 200 000 200 000 Köp av Tjänst: Sidoeffekter 70 000 60 000 130 000 Köp av Tjänst: Nyckeltal 140 000 140 000 Köp av Tjänst: Information 50 000 50 000 100 000 200 000 Köp av Tjänst: Utvärdering 60 000 60 000 80 000 200 000 SUMMA KÖP AV TJÄNST 0 430 000 170 000 670 000 1 270 000 Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport 20 000 20 000 40 000 Övr kostn: rekrytering projektledare 8 899 8 899 Övr kostn: musslor 400 000 400 000 800 000 Övr kostn: mötesomkostnader 30 000 30 000 30 000 90 000 Övr kostn: resor projektledare (inom programområdet) 12 000 12 000 12 000 36 000 Övr kostn: resor projektledare (inom landet) 10 000 10 000 10 000 30 000 Övr kostn: indirekta projektledare 150 000 150 000 125 000 425 000 Övr kostn: indirekta ekonom 15 000 15 000 12 500 42 500 SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER 8 899 637 000 217 000 609 500 1 472 399 SUMMA TOTALT Regionförbundet 22 248 1 710 874 1 028 649 1 818 657 4 580 428 Specifikation Kalmar Biogas AB BUDGET KOSTNADER 2009 2010 2011 2012 TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Styrgrupp 4 109 4 109 4 109 12 326 Personal: Arbetsgrupp 22 600 20 546 30 819 73 965 Personal 149 494 149 494 149 494 448 481 SUMMA PERSONAL 0 176 203 174 149 184 422 534 772 Köp av tjänst: Externa labb-analyser 42 000 42 000 Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport 27 646 139 167 102 703 269 516 SUMMA KÖP AV TJÄNST 0 69 646 139 167 102 703 311 516 Lokal för labb 30 004 30 004 30 004 90 012 SUMMA LOKAL 0 30 004 30 004 30 004 90 012 Investering: Labbutrustning 200 000 200 000 SUMMA INVESTERINGAR 0 200 000 0 0 200 000 Övr kostn: Provrötning, förbrukningsmtrl 30 000 15 000 5 000 50 000 Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport 11 619 37 762 34 857 84 238 Övr kostn: 2.2 Merkostnad för provrötning, biogödsel + drift 70 000 70 000 140 000 SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER 0 41 619 122 762 109 857 274 238 Projektintäkter biogas (ange minustecken) -1 500-7 500-9 000-18 000 SUMMA INTÄKTER 0-1 500-7 500-9 000-18 000 SUMMA TOTALT Kalmar Biogas AB 0 515 972 458 582 417 986 1 392 538
Specifikation Kalmar kommun BUDGET KOSTNADER 2009 2010 2011 2012 Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal; Vass och alger 262 167 262 166 262 167 Personal; Vass och alger (lönebidrag) 248 820 248 820 248 820 Personal; Styrgrupp 3 636 3 637 3 636 Personal; Arbetsgrupp 20 000 18 181 27 272 SUMMA PERSONAL 0 534 623 532 804 541 895 Köp av tjänst: Skörd-bearbetning-lagring-transport 500 000 500 000 500 000 Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport 102 852 517 750 382 091 SUMMA KÖP AV TJÄNST 0 602 852 1 017 750 882 091 Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport 43 227 140 488 129 681 SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER 0 43 227 140 488 129 681 TOTALT Kontanter 786 500 746 460 10 909 65 453 1 609 322 1 500 000 1 002 693 0 2 502 693 313 396 0 0 313 396 SUMMA TOTALT Kalmar kommun 0 1 180 702 1 691 042 1 553 667 Offentlig kontant medfinansiering till RF Kalmar: (Köp av musslor) 240 000 240 000 4 425 411 480 000 Specifikation Borgholm Energi AB BUDGET KOSTNADER 2009 2010 2011 2012 Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Projektledare 100% 27 588 25 080 37 621 SUMMA PERSONAL 0 27 588 25 080 37 621 Köp av tjänst; Vass: skörd och ensilering 40 000 40 000 40 000 Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport 6 026 30 334 22 386 SUMMA KÖP AV TJÄNST 0 46 026 70 334 62 386 Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport 2 533 8 231 7 598 SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER 0 2 533 8 231 7 598 TOTALT Kontanter 90 289 0 0 90 289 120 000 58 746 0 0 178 746 18 362 0 0 18 362 SUMMA TOTALT Borgholms Energi AB 0 76 147 103 645 107 605 287 397 Specifikation Västerviks kommun BUDGET KOSTNADER 2009 2010 2011 2012 TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal; Vass: skörd och ensilering (2) 39 527 39 527 79 054 Personal; Rötning av substrat 47 997 47 997 47 997 143 991 Personal; Användning av restprodukt 70 584 70 584 70 584 211 752 Personal; Arbetsgrupp 25 410 22 587 36 704 84 701 Personal; Styrgrupp 2 824 2 823 2 823 8 470 SUMMA PERSONAL 0 146 815 183 518 197 635 527 968 1) Köp av tjänst; Skörd-bearbetning-lagring-transport-mottagning 45 933 231 224 170 639 447 796 2) Köp av tjänst; Vass: skörd och ensilering 50 000 50 000 100 000 SUMMA KÖP AV TJÄNST 0 45 933 281 224 220 639 547 796 Investering: fiskslamsledning 800 000 800 000 SUMMA INVESTERINGAR 800 000 0 0 0 800 000 4) Övr kostn: Provrötning fiskslam 125 000 125 000 2) Övr kostn; Vass: skörd och ensilering, omkostnader 25 000 25 000 50 000 1) Övr kostn: Utrustning bearbetning, lagring, transport 19 305 62 741 57 915 139 961
Bilaga 1 2004-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 2-3: Volymer och potential samt sidoeffekter Part: Regionförbundet i Kalmar län Kontaktperson: Yvonne Aldentun BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Inom biogasprojektet ska vi undersöka om det är möjligt att använda substrat från havet (musslor, alger, fiskslam och vass) för att producera biogas. Men lika viktigt är det att ta reda på om substrat från havet finns tillgängliga i en sådan omfattning att det är monetärt eller miljöekonomiskt intressant att skörda dem. Vi behöver också ta reda på om skörd av substrat från havet kan medföra önskade eller oönskade sidoeffekter av något slag. MÅL MED DELSTUDIEN Få kunskap om hur stora volymer av musslor, alger, fiskslam och vass som finns tillgängliga för biogasproduktion inom Kalmar och Gotlands län idag. Få kunskap om vilken potential olika substrat kan ha för framtida biogasproduktion genom t.ex. odling eller ändrad hantering av substrat. Få kunskap om vilka positiva sidoeffekter som kan förväntas t.ex. genom minskad miljöbelastning. Få kunskap om vilka restriktioner eller negativa sidoeffekter som kan förväntas t.ex. genom regleringar eller oönskad naturpåverkan. 1
MATERIAL OCH METODER Regionförbundet genomför en upphandling av en konsulttjänst som ska ge den kunskap som efterfrågas ovan. RESULTAT En rapport som ger svar på vilka volymer av olika substrat som finns och substratens framtida potential. Uppgifter om positiva och negativa sidoeffekter av nyttjande av marina substrat för biogasproduktion. DISKUSSION Resultaten utgör ett delunderlag för hur arbetet inom projektet ska läggas upp under år 2011-2012. BUDGET ÅR 2010 50 000 +70 000=120 000 kr 2
2010-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 4 : Provrötning och substratkvalitet - laboratorieförsök Part: Linnéuniversitetet, Kalmar Biogas, Västervik Biogas, Mönsterås kommun, Borgholm Energi Kontaktperson: Ulrika Welander, Linda Pettersson, Richard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet med delstudien är att ge ny kunskap kring biogaspotentialen hos olika marina substrat och att få klarhet i vilka substrat som rent processmässigt kan vara intressanta att röta i en biogasanläggning. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är att utreda vilka substrat som är intressanta att gå vidare med i projektet. MATERIAL OCH METODER Material De substrat som ska testas är: musslor, alger, vass och skarpsill. Substaten skördas och förbehandlas och i enlighet med uppställd plan. Som ett första steg kommer rapporter från bland annat projektet i Trelleborg att studeras närmare. 3
Metod De olika substratens gaspotential ska undersökas i första hand genom satsvisa rötningsförsök i 0,5 litersflaskor. Under 2010 prioriteras alger och vass men beroende på resultaten kan även rötningsförsök med musslor komma att påbörjas. Något försök med skarpsill genomförs också. Såväl mesofil som termofil rötning kommer att studeras då Kalmar län har biogasanläggningar som körs vid olika temperaturer. Det är av vikt att undersöka gaspotentialen hos de olika substraten med utgångspunkten att olika biogasanläggningar rötar olika substratblandningar. Tillsats av marin biomassa kan därför ge olika resultat beroende på vilken anläggning som tar emot substraten. Försök genomförs därför med tillsats av marina substrat till rötkammarinnehåll från såväl Kalmar Biogas AB som Västervik biogas AB. För att erhålla resultat med mer tydlig allmängiltighet genomförs också försök med samrötning av marin biomassa och slam. Dessa försök ger en bra referens. Troligen kommer de satsvisa försöken att ta det mesta av den avsatta tiden under 2010 (en doktorand 50%) men i mån av tid kan även kontinuerliga försök påbörjas. Analyser av näringsämnen, metaller mm kommer att göras av Eurofins i Lidköping. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Doktorandtjänst 240 240 kr (50%) Externa analyser 42 000 kr 4
2010-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 4b: Provrötning och substratkvalitet laboratorieförsök. Torrötning av musslor och vass Part: Mönsterås kommun, Linnéuniversitetet, Kalmar biogas och Västerviks kommun Kontaktperson: Henrik Andersson, Ulrika Welander, Linda Petersson och Rickard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet med delstudien är att ge ny kunskap kring biogaspotentialen hos olika marina substrat och att få klarhet i vilka substrat som är intressanta att röta i en biogasanläggning. Som ett led i delstudien Provrötning och substratanalys kommer även vissa substrat med fördelaktiga egenskaper för torra rötprocesser att provrötas i ett eget försök. Torrötning är tekniskt enklare, kräver mindre förbehandling och metoden är mindre känslig för främmande material i processen. Testerna ska utgöras av satsvisa rötningsförsök där substraten prövas var för sig och i blandningar med andra substrat. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är att utreda vilka substrat som är intressanta att gå vidare med i projektet. Om det visar sig att gasutbytet vid torrötning är i paritet med våta processer öppnar detta för ett mer kostandseffektivt omhändertagande av substraten från havet. 5
MATERIAL OCH METODER Material De material som ska testas är musslor och vass. Som ett första steg kommer redan befintlig kunskap om ev gaspotential och tidigare rötningsförsök att inhämtas via den omvärldsanalys som WSP gjort i projektet. Metod En förfrågan har ställts till de två kända laboratorier som jobbar med torra rötprocesser i Sverige. Förutsättningarna i förfrågan har varit att projektet levererar substraten och resultaten från egna utförda rötningsförsök avseende gaspotentialen för respektive substrat. Uppdraget är sedan att lägga upp en försöksdesign som ger svar på gasutbytet i substrat och/eller substratblandningar i olika torra tekniker: A) Enstegs-tankreaktor som utgörs av en lakbäddsreaktor. B) Tvåstegsprocess. Lakbäddsreaktor kombinerad med metanreaktor. Biogasprocesserna utvärderas med avseende på hur biomassorna (eller kombinationer av biomassor) påverkar metanutbyte och gasproduktion, liksom nedbrytningsgrad av substraten. Processparametrar analyseras för att undersöka stabiliteten hos processerna. I planeringsskedet är blåmusslor och vass de substrat som anses ha de bästa förutsättningarna för torrötning. Laboratorieförsöken kommer under försommaren 2010 att handlas upp och testerna ska utföras och avrapporteras under hösten 2010. Tidsåtgången är beräknad till ca 3 månaders tester och ytterligare någon månads rapportskrivning. Ett startmöte, ett studiebesök och ett avrapporteringsmöte hålls tillsammans med utförarna. 6
RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Insatsen är budgeterad till drygt 110 000 kr inkl resor, transport- och substratomkostnader. 7
2010-04-22 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 5: Fiskslam transport och mottagning / 9b Rötning i biogasanläggning Part: Västerviks kommun, Västervik Biogas AB Kontaktperson: Rickard Wester, Bruno Nilsson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. Bakgrund delstudie I närheten av Lucerna avloppsreningsverk i Västervik ligger en stor mottagningshamn för fisk och en fiskförädlingsindustri SweDan Seafood. Verksamheten är säsongsberoende och mest fisk tas in under vinterhalvåret. Vid tvättning och infrysning av fisk uppstår ett fett och proteinrikt slam som är ett problem när det hamnar i det vanliga avloppet i stora mängder så nära reningsverket. För att råda bot på detta problem samtidigt som biogaspotentialen nyttjas har arbetet med att bygga en överföringsledning för slammet direkt till rötkammare vid reningsverket inletts. En överföringsledningen krävs av flera skäl. Dels är det så stora mängder slam att tankbilshantering skulle bli orimligt kostsam. Vidare luktar slammet så illa att endast beröringsfri hantering är möjlig. Överföringsledningen är samförlagd tillsammans med ledningar för fjärrvärme och fordonsgas en stor del av ledningssträckningen. Kvarstående arbeten avser ledning inne på SweDans egen tomt, pumpar, inkoppling till rötkammare respektive fiskfabrikens slamlager samt mät- och kontrollutrustning etc. SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet är att prova hur de marina substraten fungerar praktiskt att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. 8
MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur fisklam för biogasproduktion ska hanteras. Öka kunskapen om biogaspotential från fiskslam både vid samrötning med avloppsslam och eventuellt också med andra substrat såsom glycerol. Belysa de ekonomiska aspekterna av att utnyttja fiskslam för biogasproduktion. MATERIAL OCH METODER Material Fiskslam från SweDan Seafood. Aktiviteter år 2010 Västerviks kommun: Västervik Biogas AB Bygga färdigt fiskslamledningen med samtliga detaljer. Testa slamtransport via ledningen. Uppnå optimal drift på pumpningen. Teströtning i pilotskala med olika blandningsproportioner avloppsslam. Uppnå optimalt biogasutbyte. Upprätta samarbetsavtal med SweDan Seafood. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET Bugeten för investeringen i fiskslamledningen låg helt på 2009, men av budgeterade 800 000 kr för investeringen har endast ca 420 000 tagits i anspråk. Resterande medel tas i anspråk under 2010. Budgeten för pilotskalerötning av fiskslam är på 125 000 kr och ligger helt på detta året (2010). 9
Prognosticerade intäkter för ökad biogasproduktion är budgeterat på följande sätt: 2010: - 1 500 kr 2011: - 7 500 kr 2012: - 9 000 kr Totalt: - 18 000 kr 10
2010-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 6: Musslor skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning Part: Regionförbundet, Kalmar kommun, Kalmar biogas Kontaktperson: Yvonne Aldentun, Susanna Minnhagen, Linda Pettersson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Musslor har vid provrötning visat sig vara ett intressant substrat för produktion av biogas. Kunskapen om hur musslorna ska hanteras från skörd till lämpligt rötsubstrat vid biogasanläggningen är emellertid begränsad. MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur musslor för biogasproduktion ska hanteras. Olika metoder för att hantera skörd, lagring, bearbetning, och transport av musslor till biogasanläggningen ska prövas. En viss mängd musslor hanteras varje år (2010-2012) så att erfarenheter kan dras och nya tillvägagångssätt prövas inom projektperioden. De musslor som används i studien ska vara odlade i Kalmarsundstrakten. MATERIAL OCH METODER Material Färdigskördade blåmusslor odlade i Kalmarsundstrakten köps in efter upphandlingsförfarande av Regionförbundet. Volymen musslor per år är ännu ej fastställd. (Tekniken för att skörda musslor i Östersjön håller på att utvecklas genom KVA:s försorg. Jan Anderssons dykeri AB, Kalmar, arbetar med detta på initiativ av Odd Lindahl) 11
Arbetsfördelning Tabell 1. Tabellen beskriver vilka moment som studeras respektive år och vilken/ vilka parter som är ansvariga. År/Moment Skörd Förbehandling Lagring Transport/ Mottagning 2010 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas 2011 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas Kalmar biogas 2012 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas Kalmar biogas Aktiviteter år 2010 Kalmar kommun: Regionförbundet/ Kalmar biogas En befintlig maskin håller på att byggas om/anpassas för att skörda musslor i Kalmarsund. Kalmar kommun beskriver den anpassade maskiner, dess skörderesultat (volym/tidsenhet, ev. driftsproblem, skador på nät och musslor liksom energiförbrukning). Resultaten utgör grund förbättringar inför nästa säsong. Kalmar kommun preciserar metoden för detta moment. Regionförbundet har låtit utföra en kunskapssammanställning rörande marina substrat och dess potential för biogasproduktion. RF tar del av rapport och litteratur och kontaktar personer/ organisationer med intressant kunskap. I dialog med Kalmar biogas görs ställningstagande kring vilka krav som ställs på substrat som ska användas för biogasproduktion vid anläggningen i Kalmar. Gemensamt ställningstagande görs också kring vilken/vilka förbehandlingsmetoder/lagringsmetoder som bör testas i år. Regionförbundet preciserar metoden för detta moment. Resultaten utgör grund för vilka försök som genomförs nästa år. Metod Tillvägagångssättet har ännu ej fastställts [Beskriv det egna materialet och metoderna vid genomförandet av studien så noga att försöket kan upprepas eller utvärderas av någon annan. Beskriv gärna i 12
tabellform t.ex. vilka substrat som testas, vilka metoder som använts vid insamling, bearbetning osv. Uppgifter till nyckeltal. ] RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Regionförbundet: Musslor 400 000 kr, förbehandling 100 000 kr, transporter 50 000 kr, övrigt 20 000 kr. Kalmar biogas: ev. medel kan finnas för förbehandling och lagring (fördelade EUmedel) Kalmar kommun: studier av skörd inom ramen för LOVA? 13
2010-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 7: Vass - Skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning Part: Kalmar kommun, Borgholm Energi, Västerviks kommun, Mönsterås kommun, Kalmar Biogas Kontaktperson: Susanna Minnhagen samt projektledaren för pilotprojektet Skörd av alger, vass och musslor (finansieras av LOVA). BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Vass skördas i Kalmarsund dels i kommunal regi och dels av ideella kustmiljöföreningar i vissa kommuner för att bekämpa igenväxning. Åtgärden kan eventuellt vara motiverad som metod att minska övergödningen genom att vassens innehåll av fosfor och kväve avlägsnas ur systemet MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur vass för biogasproduktion ska hanteras: - Olika metoder för att hantera skörd, lagring och bearbetning av vass för biogasproduktion ska prövas. - Skörd och transport av vass till biogasanläggningen ska samordnas inom regionen och kostnadseffektiviseras. - Avsättning för slutprodukten (jordförbättringsmedel, deponi?) ska tas fram. Målet är att ta fram en prislapp för reducerad fosfor och kväve per krona för vasskörd, som inberäknar den eventuella vinst som biogastillverkning kan ge. 14
MATERIAL OCH METODER: Planering inför 2010 Material Kalmar och Borgholms kommuner: Vasskördare, lastare, lastbil, ensileringsutrustning, hack-utrustning, lagringsplatser, transporter, tillstånd från länsstyrelssen Arbetsfördelning Planering och samordning med projekt Biogas nya substrat från havet under hela projektperioden: Susanna Minnhagen Koordinator för delstudien under 2010: LOVA-projektledaren Kontaktpersoner deltagande parter: Niclas Beerman, Borgholm Energi, Rickard Wester, Västerviks kommun, Henrik Andersson, Mönsterås kommun, Linda Pettersson, Kalmar Biogas. Metod SKÖRD 2010 skördas och lagras vass i Kalmar kommun. Provrötas hösten 2010 2010 skördas och vinterförvaras vass i Borgholms kommun. Provrötas under våren 2011. Om positivt vid utvärdering: Sommaren 2011 och 2012 levereras vass av Mönsterås och Västervik Vasskörd i Kalmar och Borgholm sommaren 2010: Upplägg Område: Mängd Datum: Metod: Ansvarig: Kalmar kommun Vass 50 kg 3 skördetillfällen Kalmar maj, juni, september. Klipps Hackas i ca. 1 cm bitar Susanna Minnhagen, Borgholms kommun 2 skördetillfällen Borgholm juni, augusti Ensileras Nicklas Beerman Utse och rensa ytor som ska skördas nästa år LOVAprojektledaren Utse lämpliga 15
lagringsplatser Ordna transporter För varje skördetillfälle kommer data om tid, bränsleåtgång och ev. problem vid insamlingen att samlas in. Mängden skördad vass kommer också att mätas upp. Samråd med Linda Petterson och aktuella entreprenörer om lämpliga steg för förbehandling av vassen. Samråd med Ulrika Wellander om ev. tillsatser till materialet före ensilering (myrsyra) Samråd med Länsstyrelsen och ornitologer om tillstånd, påverkan på fågellivet osv. Viktigt även för Mönsterås och Västervik är att utse och röja potentiella vasskördningsytor 2010 inför 2011, så att man kan skörda enbart grön vass (lämplig för biogas) på dessa ytor. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Kalmar kommun: Del av befintlig kommunal budget för vassröjning (kostnad för personal samt köp av tjänst) 262 167 kr (totalt vass och alger) Lönebidrag från arbetsförmedlingen 248 820 kr (totalt vass och alger). Borgholms kommun: Vass: skörd och ensilering, köp av tjänst, Kontant: 40 000 kr. 16
2010-05-05 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 8: Alger - Skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning. Part: Kalmar kommun, Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas Kontaktperson: Susanna Minnhagen samt projektledaren för pilotprojektet Skörd av alger, vass och musslor (finansieras av LOVA). BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN - Alger har vid provrötning visat sig vara ett intressant substrat för produktion av biogas. - Borttransport av alger från grunda vikar kan vara gynnsamt ur miljösynpunkt, då algernas syrekrävande förruttnelseprocess stör bl.a. fiskreproduktion (Pihl et al 1995). - Algskörd från vikar och stränder har testats som metod att minska övergödningen genom att algernas innehåll av fosfor och kväve avlägsnas ur systemet (Harlén och Zackrisson, 2001). I Kalmarsundsregionen finns önskemål från turistnäring och allmänhet om att algerna bör avlägsnas, eftersom de utgör en estetisk olägenhet. MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur alger för biogasproduktion ska hanteras: - Olika metoder för att hantera skörd, lagring och bearbetning av alger för biogasproduktion ska prövas. - Skörd och transport av alger till biogasanläggningen ska samordnas inom regionen och kostnadseffektiviseras. - Avsättning för slutprodukten (jordförbättringsmedel, deponi) ska tas fram. Målet är att ta fram en prislapp för reducerad fosfor och kväve per krona för algskörd, som inberäknar den eventuella vinst som biogastillverkning kan ge. 17
MATERIAL OCH METODER: Planering inför 2010 Material Kanaljen Mönsterås, Kustbevakningens oljesaneringsutrustning (Susanna fixar hyresavtal), Truxor med algräfsa, befintliga alg-flottar, terränggående lastare. Arbetsfördelning Övergripande planering och samordning med projekt Biogas nya substrat från havet : Susanna Minnhagen Kalmar kommun Koordinator för delstudien 2010: LOVA-finansierad projektledare Övriga kontaktpersoner: Henrik Andersson, Mönsterås kommun, Rickard Wester, Västerviks kommun, Linda Pettersson, Kalmar Biogas Metod 1. SKÖRD För provrötningen utgår vi från fyra pilotområden, Arviken och Sandvik i Kalmar, Oknö i Mönsterås, samt stränder på västra Öland, vilka har olika förutsättningar för algskörd. Algskörd i Kalmar och Mönsterås år 2010: Upplägg Område: Dominerande substrat : Datum: Metod: Ansvarig: Arviken, Kalmar. 4 replikat (grunda vikar) Grönalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Test av utrustning som används av KBV vid oljesanering LOVAprojektledaren + ideella kustmiljöföreningarna i Slakmöre, Pikedala, Fågelsudd och Nyttorp Sandvik, Kalmar 4 replikat (strandremsor) Brunalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Algerna räfsas upp m. algräfsa på Truxorn och lastas med lastare från stranden LOVAprojektledaren + ideella kustmiljöföreningarna i Sandvik, Hagbyhamn, 18
Kolboda och Ekenäs Oknö, Mönsterås 4 replikat (grunda vikar) Blandat grön och brunalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Kanaljen (ev. förbättrad med länkarm) LOVAprojektledaren i samarbete med Henrik Andersson Västra Öland Rödalger I augusti Liten mängd krattas upp, enbart för provrötning LOVAprojektledaren För varje replikat kommer data om tid, bränsleåtgång och ev. problem vid insamlingen att samlas in. Mängd och procentuell sammansättning av insamlade alger (urkramad våtvikt) kommer också att mätas upp. LOVA-projektledaren tar fram underlag för beräkningar från Kalmar-Mönsterås under 2010, dessa används sedan som del i den större beräkning för hela regionen som RF ansvarar för. LOVA-projektledaren gör ett studiebesök hos Linda för att reda ut detaljerna kring insamling, lagring och förbehandling av algerna samt provtagning för tungmetaller. Provtagning av alger för tungmetallanalys:2 kg alger, varav 1 kg först sköljes i sötvatten, fryses för vidare analys. Kommun: Naturtyp: Dominerande algtyp: Ansvarig: Kalmar Strandängar Grön LOVAprojektledaren Mönsterås Moränskärgård Brun LOVAprojektledaren Västervik Urberg??? LOVAprojektledaren Borgholm Kalksten Röd LOVAprojektledaren 19
2. BEARBETNING OCH LAGRING Inhämtning av labbprover och alger för provrötning enligt internt dokument: Plan skörd, förbehandling och labb, 2010-04-20 (Linda Petterson). För provrötning: 50 kg alger urkramad våtvikt av vardera grön, och brun och rödalgsdominerat sorteras ut från det totala materialet per lokal (replikat kan slås ihop). Ensileras (=plastas in lufttätt). Eftersom brunalger växer på större djup än grön och rödalger, kommer dessa att insamlas i strandlinjen medan grön och rödalger insamlas i vikarna. Det blir sådeles en jämförelse av olika subtrat/skördemetoder som utgår från förutsättningarna för skörd. För tungmetallanalys: 2 kg blandade alger inhämtas från resp. lokal (urkramad våtvikt), varav 1 kg sköljes i sötvatten och fryses, 1 kg fryses utan sköljning. 3. TRANSPORT Inga problem inför 2010 pga små volymer och litet pilotområde, men LOVAprojektledaren kommer att ta in anbud från lokala lastare/transportfirmor och ta fram kostnad för transport av större volymer alger från samtliga ingående kommuner. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Kalmar och Mönsterås kommuner finansierar LOVA-projektledarens tjänst. Skörd, förbehandling och leveranser betalas av respektive kommun, se också delstudie 7. Externa labbanalyser: Gemensamma kostnader 20
2010-04-22 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 9: Rötning i biogasanläggning Part: Kalmar Biogas, Västervik kommun Kontaktperson: Linda Pettersson, Rickard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet är att prova hur de marina substraten fungerar praktiskt att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är: att få kunskap om vilka substrat som rent praktiskt är möjliga att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. att konstatera om substraten kan bidra till en ökad gasproduktion i anläggningen under försöket. MATERIAL OCH METODER Västerviks biogasanläggning kommer att börja röta fiskslam under 2010. Slammet kommer pumpas direkt till biogasanläggningen via en ledning från Swe-dan Seafood. Intressanta substrat som framkommit ur delstudie 4: Provrötning och substratkvalitet, ska provas att rötas i fullskala i Kalmar biogasanläggning. Eventuellt kommer även rötning ske i Västerviks biogasanläggning. Eftersom Kalmar biogasanläggning endast kan ta emot flytande avfall måste 21
substraten blandas t.ex. med gödsel för att göra det pumpbart. Detta kommer Kalmar Biogas hantera. Substraten måste också vara sönderdelade, max 1 cm i diameter. Provrötning vid Kalmar biogasanläggning kommer att genomföras år 2011. Provrötning av fiskslam kommer att ske i Västervik under år 2010, se sep. beskrivning. Nyckeltal: Innan och under testet - Nm3 biogas /inpumpad m3 substrat - Nm3 biogas/ton VS - Metanhalt % Antal driftstopp orsakade av marina substrat. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] 22
2010-04-22 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 10: Restprodukter hantering och användning Part: Västerviks kommun, Kalmar Biogas AB Kontaktperson: Rickard Wester, Linda Pettersson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år 2030. SYFTE MED DELSTUDIEN Ett bra och miljöriktigt omhändertagande av den näringsrika restprodukten från biogasproduktion är viktigt för att uppnå ett långsiktigt hållbart system för produktion och användning av biogas MÅL MED DELSTUDIEN Det övergripande målet är att åstadkomma ett miljömässigt och ekonomiskt gott omhändertagande och nyttjande av restprodukten från rötningen. Målet för Kalmar Biogas är vidare att få acceptans för rötresten (biogödseln) även med marina substrat inblandade. Kalmar Biogödsel är certifierad enligt SPCR 120 (certifieringsregler för biogödsel) och enligt denna certifiering ska ingående substrat vara en del i livsmedelskedjan. Om de marina substraten visar sig vara intressanta att fortsätta röta kommer Kalmar Biogas försöka få substraten godkända enligt SPCR 120. Dessutom måste länsstyrelsen godkänna rötning av marina substrat i Kalmar biogasanläggning.. MATERIAL OCH METODER Material I studien kommer i första hand rötrester från biogasanläggningen i Västervik att nyttjas. 23
Metoder Förädling och försök kommer att genomföras på Målserums avfallsanläggning i Västervik. Aktiviteter planeras till åren 2011 och 2012. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET Budget för hantering och användning av restprodukter: 2010: 70 584 kr 2011: 70 584 kr 2012: 70 584 kr Totalt: 211 752 kr Det råder idag osäkerhet kring om Västerviks kommun hinner komma igång med delprojektet rörande restprodukter i år. Om så inte är fallet får desto mer utföras under åren 2011 och 2012. 24