Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1
EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära dig att ta hand om de flesta själv. Det klarar Du med den kunskap Du får här och med hjälp av en del småsaker som Du bör införskaffa. Du bör alltid ha en liten sportskadeväska med de nödvändigaste sakerna lätt tillgängliga i din träningsväska. Innehållet varierar lite efter vilka behov Du har. En elastisk binda typ Dauerbinda behövs alltid. Detta för att lägga ett tryckförband vid en akut skada. I det här avsnittet går vi igenom de vanligaste småskadorna, hur de förebyggs och hur de skall behandlas. Skavsår Skavsår är mycket vanliga. De uppstår vid stor friktion mellan hud och strumpa/skor eller liknande. Först uppkommer en liten rodnad som vid en lättare brännskada och därefter bildas en blåsa. Skavsår är vanligast på fötter och händer. Om blåsan spricker blir det ett öppet sår och en viss risk för infektion föreligger. * För att slippa skavsår bör Du vara försiktig varje gång Du byter utrustning som skor eller liknande. - Du bör använda, torra, rena välsittande kläder närmast huden och springa in nya skor varvat med att Du använder de gamla. - Tvätta och torka och vårda fötterna noggrant varje kväll. - Du kan också få skavsår vid illasittande tejp eller mekanisk irritation. Det förekommer också om Du tejpar ofta. Man kan också få en allergisk irritation. Dessutom kan Du få en infektion under kvarstående tejp. * Hur kan Du förebygga detta? - Uppöva en god tejpteknik. Veck och ojämnheter bör slätas ut. - Tejpa inte vid sårskador, hudinfektion eller eksem. Se till att din hud är torr och ren när Du skall tejpa. Om Du har känslig hud eller är allergisk använd speciell tejp (finns på Apoteket). - Använd gärna en fet kräm till natten, då Du undviker att huden torkar ut. - Du kanske kan använda ett stödförband istället för tejp, vilket ger bättre hållfasthet och funktion vid ex en fotledsutgjutning eller liknande! - Använd skavsårsplatta vid tendens till skavsår. Tänk på att vid samband med idrott måste Du vänja huden vid friktion. Ett skavsår är inte otur utan resultat av dålig planering. Även om skavsår är en lindrig konsekvens av dålig planering ger det mycket problem och onödig smärta i några dagar. Vet Du att Du skall utsätta dig för extrem belastning under ett långt pass eller turnering och att Du av någon anledning måste tvingas använda nya, ej insprungna skor, sätt då på en skavsårplatta eller liknande i förebyggande syfte. 2
Tänk på att torka särskilt noggrant mellan tårna. att klippa naglarna rakt. Klipp inte för kort runt hörnen. att miljön där sårskadan uppkommit kan också ge besked vilken risk av infektion som kan finnas. Med orena ytliga skärsår, djupa sticksår eller skärsår av föremål, som redan från början kan vara infekterade, ökar risken för infektioner. att en skada eller besvär från fotled, knä, höft kan lätt uppkomma och Du springer och snedbelastar länge pga nageltrång, skoskav etc då Du byter teknik och ej kanske gör hälisättning och frånskjut med foten på samma sätt som din normala rörelsekedja är. Sårskador Öppna sårskador Om Du får en öppen skada, d v s huden går sönder, kan Du stoppa blödningen effektivt med tryckförband: t ex en kompress eller liknande och pressa med fingrarna. Om det blöder mycket är det viktigt att du sätter tryck på snabbt! Sätt den skadade kroppsdelen i högläge. Blödningen stoppar ganska snart om det är ett ytligt sår. Det ser ofta ut som en större blödning än det egentligen är, speciellt om Du slår i skallen, ögonbrynet eller läppen. Titta på såret när Du tar bort tryckförbandet första gången. Djupa sår som glipar måste ofta sys ihop och då bör Du naturligtvis söka läkare. Om det behöver sys skall du söka hos läkare eller på sjukhus. Mindre sår När Du får en skada igenom huden, t ex rivsår eller skärskår är det viktigt att Du rengör noggrant så att Du förhindrar infektion. Rengör såret noggrant alternativt tvål och vatten (skölj bort tvålen med ljummet vatten). Du kan använda sårrengöringsvätska men det är ej nödvändigt. Det viktigaste är sköljeffekten! Luftiga omslag läker såret bäst. Undvik salva direkt på såret. Större skrubbsår, där jord eller grus sitter fast i såret, bör rengöras av sjukvårdspersonal. Akut omhändertagande: Skador mot kroppens mjukdelar, muskler, senor, ledband, blodkärl m.m. är ofta snabbläkande om man behandlar dem rätt i det akuta skedet. I samband med en stukning eller ett hårt slag eller liknande uppstår ofta en blödning, som börjar sprida sig i den skadade kroppsdelen. Ju större blödningen blir, desto längre kan läkningstiden bli. Det är därför viktigt att i det akuta skedet sätta in behandling så snabbt som möjligt för att förhindra detta, och genom att man minskar svullnaden så minskar man ofta smärtan. För att behandlingen skall vara effektiv, bör den pågå i 38 48 timmar. 3
Dessa åtgärder skall du kunna!! Våga Vägra Skador 1. Tryckförband : Så snabbt som möjligt (helst inom 10 sek) lägga ett tryckförband med ex den dauerbindan (den breda elastiska bindan du bör har i din träningsväska) som skall finnas skadeväskan ) Tänk på att de första minuterna är viktiga! Tryckförband innebär att du lindar hårt i 20 minuter med helt eller nästan helt utdragen dauerbinda. Därefter lösare så länge det är svullet via kompressionsförband som är ett till hälften utdragen dauerbinda. (Obs! Linda ej för hårt nattetid) 2. Högläge med den skadade kroppsdelen. 3. Kyla kan du använda för att minska smärtan, men tänk på att Tryck- och kompressionen via tryckförbandet är viktigare än kylan! Kyla får aldrig läggas direkt på huden. Tänk på: Använd aldrig massage eller någon form av värme i det akuta skedet! Tejpa aldrig med oelastisk tejp på en akut skada! Överbelastningskador är den absolut vanligaste orsaken till skada. Oftast uppkommer den p.g.a. bristande rehabilitering efter tidigare skada, eller för snabb och kraftig stegring av träning efter skada och sjukdom. Lär dig att lyssna på dina kroppssignaler: En skada flyger sällan på någon handbollspelare utan kommer ofta smygande, och är du detektiv så kanske du själv kan hitta orsaken till dina besvär, eller söka hjälp i tid. Smärta eller värk innebär att något är på tok. Om du är lyhörd för kroppens varningssignaler, så kan smärtorsaken åtgärdas på tidigt stadium. Att komma igen efter skada Efter en skadeperiod, då du varit borta från ordinarie träning, gäller det att komma tillbaka successivt till full träningsdos. Det tar tid innan den skadade kroppsdelen har fullgod styrka, rörlighet etc igen. Det tar också tid innan du har fått upp balans, koordination, fullgod teknik och timing igen. Börja med lätt belastning och gör en övning många gånger istället för att köra järnet med en gång. Då stimuleras blodcirkulationen och läkningen. Öka belastningen efterhand och träna funktionellt, d v s att du lägger in moment som är specifika för handbollspel. 4
Om du varit borta länge från träningen på grund av din skada bör du ta hjälp av en sjukgymnast. När du kommit igång igen och börjat träna din idrott ska du klara av att gå för fullt på ett par träningar innan det är dags för match. Det är lätt att glömma att man varit skadad i matchsammanhang och därför är det viktigt att du är tillräckligt stark för att tåla maximal belastning. Under den tid du är skadad är det viktigt att du ändå försöker vara med så mycket som möjligt under träningspassen. Försök att träna övriga kroppen så mycket som möjligt utan att belasta den skadade delen d v s aktiv vila. Det finns säkert flera övningar och moment som du kan vara med på. Det beror såklart på vilken slags skada du har. Även den sociala delen, att träffa sina lag/föreningskompisar, är viktig att hålla kvar även om du är skadad. Det finns säkert något du kan hjälpa till med på träningen. Glöm inte bort att du är viktig för laget/gruppen även om du inte kan träna!! Sammanställning av Annelie Hallqvist, Leg sjukgymnast. Skövde. Referenser: - Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Jon Karlsson, Roland Thomée et. al. SISU idrottsböcker Idrottens förlag 1997. - Idrottskador på egenvårdsnivå. Lars Carlsson, Nils T Englund. 1995. 5