2010 Revisionsrapport 2011-03-07 Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor Vilma Lisboa
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Revisionsfråga och metod... 5 3 Granskningsresultat... 7 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 7 3.1.1 Förvaltningsberättelse... 7 3.1.2 Balanskrav... 11 3.1.3 God ekonomisk hushållning... 12 3.2 Rättvisande räkenskaper... 14 3.2.1 Resultaträkning... 14 3.2.2 Balansräkning... 15 3.2.3 Kassaflödesanalys... 15 3.2.4 Sammanställd redovisning... 15 3.2.5 Tilläggsupplysningar... 16 2
1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är god. lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Noteras bör dock att årets resultat påverkas av poster av engångskaraktär. Den underliggande ekonomiska utvecklingen är god även om effekterna av engångsposterna borträknas. Resultatet är förenligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Samtliga verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning uppfylls helt eller delvis. De flesta av kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål uppfylls. Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Uppföljning av verksamhet och uppdrag för Miljö- och bygglovsnämnd, Överförmyndarnämnd, Valnämnd samt Gemensam IT-nämnd saknas i årsredovisningen. avviker från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: KRL 5 kap 4 avseende redovisning av pensioner. Fullfonderingsmodell tillämpas istället för den lagstadgade blandmodellen. Avsteget från gällande lagstiftning medför att årets resultat blir 24,4 mnkr högre redovisat än om blandmodellen tillämpats. Korrekt avstämning gentemot balanskravet sker dock. Beslut att tillämpa fullfonderingsmodellen har fattats av fullmäktige inför bokslut 2006. Avvikelsen från KRL redovisas även öppet liksom resultateffekten (samt jämförelsetal) varför vi kan anse att årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. RKR 11.1 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som tillgång i kommunens balansräkning. Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter i samband med exploatering vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR: s vägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKRs rekommendation nummer 13.1 avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 3
RKRs rekommendation nummer 18 avseende redovisning av intäkter. Investeringsbidrag redovisas inte i enlighet med gällande rekommendation liksom redovisning av intäkter från exploateringsredovisningen. Nettoredovisning sker vilket inte är förenligt med god redovisningssed. Investeringsredovisningen bör kompletteras med ytterligare information om fleråriga projekt (prognos för utfallet och färdigställandetidpunkt) i enlighet med KRLs 3 kap 2. Vår samlade bedömning är att ovanstående avvikelser från gällande lagstiftning och rekommendationer redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen. Vi bedömer därför att resultatoch balansräkningen kan fastställas. 4
2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. 5
Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen översiktligt bedömt sektorernas verksamhetsberättelser och de uppdrag som Kommunstyrelsen haft. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 6
3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1 Förvaltningsberättelse 3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. I förvaltningsberättelsen analyseras kommunens resultat utifrån den s.k. RK-modellen. Analys och redovisning av nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet återfinns. Analys sker inte på koncernnivå vilket förordas i RKR 8.2 (gemensam förvaltningsberättelse över den samlade kommunala verksamheten). Lämnade prognoser under året återfinns i diagrammet nedan. 100,0 Prognoser och utfall 2010 (mnkr) 88,4 86,0 94,8 80,0 71,8 73,9 75,0 60,0 40,0 20,0 Prognoser Budget 0,0 feb mars juni aug oktober Helår 10 Som framgår ovan har den positiva avvikelsen från budget varit väl kommunicerad under hela år 2010. 7
Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Tydlig sammanfattning över väsentliga budgetavvikelser redovisas i tabellform. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen görs delvis till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden (gymnasieskolan, funktionshinder och grundskolan ). Framöver kan förslagsvis de i omvärldsanalysen identifierade förändringarna i kommunens befolkningssammansättning tydligare kopplas till kommunens tillväxt och utvecklingsstrategi. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar inte en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Resultaten för Härryda Energi AB och Förbo AB (inklusive andel av resultatet) redovisas dock i koncernöversikten. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om kommunens pensionsåtaganden enligt RKR 7.1. Uppställningen är inte helt utformad enligt rekommendationen. har inga särskilt avsatta medel placerade för att möta de framtida pensionsutbetalningarna. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I verksamhetsredovisningen redovisas ett urval av de verksamhetsmått som finns i budgeten (nyckeltal för mätning av måluppfyllelse) för respektive verksamhet. Fullständig redogörelse återfinns i verksamhetsberättelserna för respektive sektor. 8
mnkr 3.1.1.2 Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Av diagrammet nedan framgår kommunens investeringar jämfört med avskrivningarna sedan år 2000. 250,0 200,0 150,0 Investeringar och avskrivningar år 2000-2010 100,0 50,0 0,0 c 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Investering År Avskrivnin Av diagrammet framgår bland annat att över tid finansierar sina investeringar med årens resultat och genom avsättningar. I årsredovisningen kommenteras även behovet att ett tillräckligt likviditetsflöde för att kunna upprätthålla investeringsvolymerna. Investeringsvolymen år 2010 når inte upp till budgeterad nivå. Till följd av detta har sektorerna kunnat tillgodoräkna sig 4,6 mnkr i uteblivna kapitalkostnader (motsvarande underskott finns i finansförvaltningen). Självfinansieringsgraden uppgår till 80 % för perioden 2007 2010 exklusive ökningen av avsättningarna. Investeringsredovisningen bör kompletteras med ytterligare information om fleråriga projekt (prognos för utfallet och färdigställandetidpunkt) i enlighet med KRL: s 3 kap 2. Komplettering bör även ske med investeringar som är gjorda inom ramen för kommunens exploateringsverksamhet. 9
3.1.1.3 Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Revidering av budgeten har skett med 4,4 mnkr i positiv riktning från ett resultat om +4,5 mnkr till +8,9 mnkr. I tabellen nedan redovisas sektorernas utfall år 2010 till sammans med prognosen i delårsbokslutet samt den reviderade budgeten. Driftsredovisning per sektor, mnkr Utfall helår Rev budget 2010 Prog aug Utfall helår Budgetavvikelse Utbildning och Kultur 892,6 893,1 897,6-5,0 Socialtjänst 447,7 447,4 449,8-2,1 Samhällsbyggnad 114,8 86,9 81,4 33,4 Teknik- och försörjning 14,4 12,3 14,7-0,3 Administrativt stöd 43,0 41,7 42,2 0,8 Politisk organisation 8,3 8,4 8,4-0,1 Summa sektorer 1 520,8 1 489,8 1 494,1 26,7 Totalt avviker sektorerna med 26,7 mnkr i positiv riktning. I sektorn för samhällsbyggnad ingår dock stora engångsintäkter från exploateringen om 34,7 mnkr. För exploateringsområdet Nysäter har 5,8 mnkr reserverats för tillkommande arbeten år 2011. God beläggningsgrad i kombination med att ej genomförda trafikeringsförändringar ger ett överskott om 3,9 mnkr. Vilka de ej genomförda trafikförändringarna är redovisas ej (heller ej i budget 2010) men i stort sett samtliga verksamhetsmål uppfylls. Sektorn för utbildning och kultur redovisar kostnader av engångskaraktär (bidrag till fotbollplaner samt IT-satsningar) om 16,5 mnkr beslutade av KF ( 112 samt 1 141). Utbyggnationen av förskolor i egen regi har skjutits på framtiden vilket i kombination med vakanta tjänster inom familjedaghemsverksamheten har givit 3,5 mnkr i positiv resultateffekt. IT-satsningarna inom förskolan har klassificerats som administrativa datorer. Investeringsbudgeten redovisar ett utfall i nivå med halva budgeten vilket främst förklaras av förseningar i projekten. Från sektorn för socialtjänst noteras ett underskott om 2,1 mnkr. Hemtjänstverksamheten redovisar ett överskott om 5,3 mnkr varav 4,2 mnkr består av ett ej utnyttjat budgettillskott. Ökade elpriser redovisas inte bland sektorerna utan som en extra kostnad (1,7 mnkr) inom finansförvaltningen. Även inom sektorn för samhällsbyggnad och sektorn för teknik och försörjningsstöd redovisas en budgetavvikelse avseende energikostnader om totalt 4,6 mnkr. År 2009 förändrades rutinerna för redovisning av förändringar av semesterlöneskulden. Tidigare år har förändring i intjänande månatligen fördelats till respektive verksamhet. Numera fördelas kalkylerade semesterlönekostnader till verksamheterna i samband med budget medan 10
förändringarna under året bokförs som central post (gentemot finansförvaltningen). Årets förändring av semesterlöneskulden (utöver budget) uppgår till -1,7 mnkr. Respektive verksamhet har alltså inte belastats med dessa kostnader. Omräkning sker i viss omfattning inför inrapportering av underlagen till SCB (räkenskapssammandrag). Kommunens kostnader för PO- pålägg är ca 20,8 mnkr lägre än år 2009 (18,9 mnkr av dessa är budgeterade). AFA har dessutom sänkt premien för avtalsförsäkringar vilket påverkat årets resultat positivt med 3,9 mnkr jämfört med budget. 3.1.2 Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Pensionskostnader om 24,4 mnkr till följd av vald modell för redovisning av pensioner (fullfondering) skall avräknas årets resultat liksom realisationsvinster om 2,4 mnkr. 11
3.1.3 God ekonomisk hushållning Vi bedömer att de finansiella målen uppnås i och med resultat- och ställning 2010. Vi bedömer att målen för verksamheten i allt väsentligt uppnås helt eller delvis utifrån återrapporteringen i årsredovisningen och verksamhetsberättelserna. I årsredovisningen återfinns sammanfattning av måluppfyllelsen per sektor. 3.1.3.1 Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2010: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2010 Det egna kapitalet skall värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Utfall 2010 Målsättningen medför ett resultatkrav på 4,5 mnkr. Årets resultat uppgår till 94,6 mnkr. Måluppfyllelse Målet uppnås. Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. Soliditeten i bokslut 2010 uppgår till 18 % vilket är en ökning med 5 % - enheter jämfört med år 2009. Soliditeten har ökat sedan år 2007. Målet uppfylls. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Ett resultat om 21,5 mnkr krävs (22,1 mnkr enligt ursprunglig budget). Åres resultat uppgår till 94,6 mnkr. Målet uppfylls. 12
3.1.3.2 Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen är: Kommunens verksamhetsmål inom ramen för god ekonomisk hushållning är: Bostadsbyggandet utformas så att målet om 1,5 % befolkningsökning kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Befolkningstillväxten år 2010 uppgår till 1,3 % jämfört med budgeterade 1,2 %. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Samtliga barn har kunnat erbjudas plats inom 4 månader. 98 % av föräldrarna har fått sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan uppnår budgeterade nivåer för år 2010. Andelen elever som påbörjat högskolestudier av Hulebäcksgymnasiets elever understiger budget med 4,1 % - enheter. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres - och funktionshindrades bedömda behov. 12 beslut avseende vård- och omsorgsboende har inte kunnat verkställas inom 3 månader. I övrigt har målen kunnat uppfyllas. Målsättningarna ovan följs upp i en sammanfattande bedömning i årsredovisningen. De nyckeltal för mätning av måluppfyllelsen som finns i budgeten följs inte upp i årsredovisningen vilket är en förändring jämfört med förgående år. Hälften av målen uppfylls medan resterande del delvis uppfylls. Vi förordar att avstämning sker gentemot fullmäktiges nyckeltal för mätning av måluppfyllelse för de fyra övergripande verksamhetsmålen inom ramen för god ekonomisk hushållning. Utöver målen ovan finns kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål. Dessa mål är styrande för respektive sektor utöver målen av betydelse för god ekonomisk hushållning. From år 2010 har dessa målsättningar även fastställts av fullmäktige i samband med budgetbeslutet. Kommunstyrelsens sammanställning över sektorernas måluppfyllelse återfinns i sektorernas verksamhetsberättelser. 13
Vid en genomgång kan konstateras att måluppfyllelsen är god. I stort sett samtliga mål uppfylls helt eller delvis. För tre mål inom sektorn för samhällsbyggnad har mätning av måluppfyllelsen inte skett. Tre mål inom sektor uppfylls inte (medborgarnas upplevelse av renhållningen på gatorna, den upplevda trafiksäkerheten samt kravet på verksamhet och ekonomi balans). Målsättningen om en budget i balans uppfylls inte till följd av vintervädret under 2010. Från sektorn för teknik och försörjningsstöd noteras att målsättningen att underhållsskulden inte skall öka uppfylls. Riktvärdet för underhåll kr/kvm avser av kommunstyrelsen beslutad nivå från år 1993. Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Uppföljning av verksamhet och uppdrag för Miljö- och bygglovsnämnd, Överförmyndarnämnd, Valnämnd samt Gemensam IT-nämnd saknas i årsredovisningen. 3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed med undantag för redovisningen av pensioner (fullfondering tillämpas vilket inte är förenligt med KRL). Årets resultat blir därmed 24,4 mnkr för högt redovisat. Avvikelsen från KRL sker emellertid öppet varför vi ändå anser att resultaträkningen kan fastställas. I jämförande statistik med andra kommuner (SCB-statistik) räknas denna resultateffekt bort. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 2,5 % (2,3 % år 2009). Skatteintäkterna och statsbidragen har ökat med 5,6 % (3 % år 2009). De extra satsningar utöver budget (16,5 mnkr) som har gjorts under år 2010 redovisas inte som jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Konjunkturstöd om 33,1 mnkr ingår i årets resultat (var budgeterat). Prognoserna avseende skatteintäkternas utveckling har förändrats under året. Slutavräkningen avseende år 2009 (definitivt taxeringsutfall) blev 0,9 mnkr bättre än tidigare förväntat (i bokslut 2009) medan den preliminära bedömningen avseende slutavräkningen i bokslut 2010 uppgår till 15,5 mnkr. 14
Till följd av att bland annat långtidssjukskrivningarna minskat har styrelsen för AFA beslutat att reducera sina premier för avtalsförsäkringar år 2010 vilket medfört att kommunens kostnader minskat med 3,9 mkr jämfört med budget. 3.2.2 Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital med undantag för avsättningarna som inte har beräknats enligt KRLs bestämmelser. From år 2010 redovisas pensionsskuld för förtroendevalda (2 st) bland pensionsavsättningarna i enlighet med RKR 2.1. Detta har påverkat årets resultat negativt med 4,6 mnkr inklusive särskild löneskatt. Vi noterar att beräkning av visstidspension för en person har skett med beräknat värde per 2014-12-31. Denna post skall egentligen vara värderad per 2010-12-31 samt redovisas som ansvarsförbindelse. Beloppsmässigt bedömer vi avvikelsen som oväsentlig. Fullfondering avseende pensionsredovisningen medför att det egna kapitalet blir ca 600 mnkr för lågt redovisat i förhållande till lagstiftningens bestämmelser. Avvikelsen från KRL sker emellertid öppet liksom resultat- och balanseffekten av detta varför vi ändå anser att balansräkningen bör fastställas. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckligt med noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 3.2.3 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4 Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolidering har skett med ägd andel. Ingen sammanhållen förvaltningsberättelse över den samlade kommunala verksamheten upprättas. Korrigering för olikheter i redovisningsprinciper har heller inte skett. Vår samlade bedömning är att dessa avvikelser från RKR 8.2 är av mindre betydelse. 15
3.2.5 Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Noterade avvikelser från RKR:s rekommendationer redovisas i sammanfattningen i denna rapport. Avvikelser från gällande rekommendationer redovisas öppet i årsredovisningen under rubriken redovisningsprinciper. 16