Granskning av årsredovisning 2009

Transkript

1 Revisionsrapport Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor Vilma Lisboa

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper...15

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag för vald modell avseende redovisning av pensioner. avviker från god redovisningssed avseende redovisning av pensionskostnader. Fullfonderingsmodell tillämpas istället för blandmodellen. Årets resultateffekt uppgår till ca -18 mnkr (-5,6 mnkr år 2008). Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är god. lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Vi noterar dock den stora budgetavvikelsen för sektorn för Socialtjänst. Samtliga tre huvudverksamheter uppvisar underskott jämfört med budget. Kommunstyrelsen uppmanas under år 2010 att vidta och följa upp de åtgärder som krävs för få ekonomi och verksamhets i balans i enlighet med årets verksamhetsberättelse. Det överskott som redovisas inom sektorn för Utbildning och kultur är till stor del hänförligt till förskoleverksamheten och beror på att planerad verksamhet inte blivit genomförd. Resultatet är inte förenligt med de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Soliditetsmålet uppnås inte bland annat till följd av stora jämförelsestörande pensionskostnader år 2006 och har dock en god ekonomisk ställning och har uppvisat goda resultat de senaste åren om effekten av fullfonderingsredovisningen avseende pensioner borträknas. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning medan det i sektorernas verksamhetsberättelser också återfinns en uppföljning av kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål. Nytt för år 2009 är att måluppfyllelsen har förtydligats med beskrivningar/bedömningar uppfyllt, delvis uppfyllt respektive ej uppfyllt. Utvärderingen har därmed förtydligats jämfört med tidigare enligt vår uppfattning. Samtliga verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning uppfylls helt eller delvis. De flesta av kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål uppfylls. avviker från god redovisningssed vad beträffar: RKRs rekommendation nummer 13.1 avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKRs rekommendation nr 8.2 om sammanställd redovisning tillämpas inte fullt ut. Vår bedömning är att avvikelsen är mindre väsentlig. 3

4 KRLs 5 kap 4 avseende pensionsredovisning. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningen. Investeringsredovisningen har utvecklats jämfört med tidigare år men bör kompletteras med ytterligare information om fleråriga projekt (prognos för utfallet och färdigställandetidpunkt) i enlighet med KRLs 3 kap 2. 2 Inledning 2.3 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen (3 kap 15 ) utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.4 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? 4

5 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 5

6 3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Komplettering bör dock ske med nämndernas (utöver kommunstyrelsen) till kommande år (se även nedan). Utfallet för bolagen kommenteras vilket är i enlighet med RKR 8.2. På grund av det begränsade antalet kommunala bolag är behovet av sammanhållen förvaltningsberättelse och analys över den samlade kommunala verksamheten mindre väsentligt. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklats de närmaste åren och vilka strukturförändringar som måste övervägas framöver (gymnasieskolan och verksamheterna för funktionshindrade). Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om kommunens pensionsåtagande. Relevanta finansiella nyckeltal redovisas och analyseras. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår på ett tydligt sätt om väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Koppling finns till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden även om den kan förtydligas exempelvis inom sektorn för Socialtjänst. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Vi noterar dock en avvikelse vad gäller tilläggsupplysningar avseende de förtroendevaldas pensioner i enlighet med RKR

7 3.1.2 Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringarna år 2009 uppgår till 115 mnkr jämfört med budgeterade 280 mnkr (37 mnkr ombudgeterades från år 2008). Förseningar av olika förslag är den huvudsakliga förklaringen till budgetavvikelsen vilket även har lett till att sektorerna inte belastats med ca 4,8 mnkr i kapitalkostnader. Ombudgeteringar på över 100 mnkr föreslås till år 2010 vilket bedöms ge en investeringsbudget på ca 335 mnkr. Av diagrammet nedan framgår investeringarna jämfört med avskrivningarna sedan år Investeringar och avskrivningar år mnkr 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 c Investeringsvolym År Avskrivningar Vi har stickprovsmässigt prövat om aktivering av investeringsutgifter skett på rättvisande sätt utan anmärkning. Avskrivning sker i enlighet med SKL:s rekommendationer Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi rekommenderar att information om driftsbudgeten lämnas brutto per sektor. Från och med år 2009 har driftsredovisningen i årsredovisningen kompletterats med hur omfördelning av budgeten mellan sektorerna skett i förhållande till fullmäktiges budgetbeslut. Omfördelning av budget har bland annat skett till följd av att kalkylerad löneökning 7

8 flyttats från verksamheterna till finansförvaltningen och att utfördelningen av verkigt utfall därefter fördelats tillbaka till verksamheterna. Jämförelse med bruttobudget bör dessutom ske i driftsredovisningen för att möjliggöra förbättrad analys. Sektorernas nettoutfall innevarande år och de två föregående åren samt budgetavvikelse år 2009 framgår av tabellen nedan. Siffrorna redovisas i mnkr. Sektor (mnkr) Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Avvikelse 2009 från budget Utbildning och kultur -766,5-827,7-865,6 15,7 Socialtjänst -379,7-428,5-441,9-14,6 Samhällsbyggnad - skattefinansierat -78,4-88,2-97,0 6,8 - vatten och avlopp -0,3 4,6 1,3 1,3 - avfallshantering -0,1-0,2 0,3 0,3 Teknik och försörjningsstöd 3,5-14,4-11,5-3,3 Administrativt stöd och politisk organisation -50,9-51,7-53,5 2,6 Finansförvaltning inkl pensioner -77,4 38,8 68,8 21,8 Verksamhetens nettokostnad ,8-1367, ,1 29,9 Skatteintäkter/finansnetto 1 322, , ,0 2,6 Årets resultat -27,0 20,0 21,9 2,7 Sektorernas budgetavvikelser uppgår till +8,9 mnkr netto (-25,9 mnkr år 2008). I avvikelsen ingår då positiva överskott i de taxefinansierade verksamheterna om netto +1,6 mnkr (+4,4 mnkr år 2008). Exploateringsverksamheten har givit ca 0,8 mnkr i överskott jämfört med 8,1 mnkr år Kommande år prognostiseras ett betydande överskott inom exploateringsverksamheten då flera områden ska slutredovisas. I verksamhetsredovisningen framgår verksamhetsmått och en jämförelse av dessa under fyra år. Uppföljning av samtliga informationsmått sker i verksamhetsberättelserna ett 8

9 urval redovisas i årsredovisningen. Utfall och budgetavvikelser för verksamheterna inom respektive sektor lämnas tillsammans med två jämförelseår. Sektorn för Utbildning och Kultur har erhållit en revidering av budgetramen med +1,3 mnkr (+4,9 mnkr år 2008). Budgetavvikelsen blir brutto 7,6 mnkr (20 mnkr) på kostnadssidan och 22 mnkr (11 mnkr) på intäktssidan. Sektorn för Socialtjänst har erhållit en revidering av budgetramen om -1,0 mnkr (+5,2 mnkr). Intäkterna är 54,1 mnkr (22 mnkr) högre än budgeterat medan kostnaderna är 68,6 mnkr (39 mnkr) högre än budgeterat. De höga avvikelserna förklaras främst av att prestationsbaserad budget införts inom hemtjänsten. Sektorn för Samhällsbyggnad har erhållit en mindre reduktion av nettobudgetramen med -0,2 mnkr. Budgeten för sektorn för teknik- och försörjningsstöd har minskats med netto -0,3 mnkr. Intäkterna är 6 mnkr högre än budgeterat (+13,3 mnkr år 2008) medan kostnaderna är 8,6 mnkr högre än budgeterat (22 mnkr år 2008). Sektorernas budgetavvikelse samt utfall per helår och prognostiserat utfall i augusti månad redovisas i tabellen nedan: Driftsredovisning per sektor, mnkr Rev budget 2009 Prog aug Utfall helår Budget-avvikelse Utbildning och Kultur 881,3 875,8 865,6 15,7 Socialtjänst 427,3 437,6 441,9-14,6 Samhällsbyggnad 103,7 99,0 95,5 8,2 Teknik- och försörjning 8,3 9,4 11,6-3,3 Administrativt stöd 47,3 45,7 45,0 2,3 Politisk organisation 8,8 8,7 8,5 0,3 Summa sektorer 1 476, , ,1 8,6 Sektorernas utfall är alltså 8,1 mnkr bättre än prognosen i delårsbokslutet. Budgetavvikelsen per helår om +8,6 mnkr vilket kan jämföras med den prognostiserade budgetavvikelsen i delårsbokslutet som uppgick till +0,5 mnkr. Finansförvaltningen har inte medräknats ovan. Under året har rutinerna för fördelning av semesterlöneskulden förändrats. Tidigare år har förändring i intjänande månatligen fördelats till respektive verksamhet. Numera fördelas semesterlöneskuld till verksamheterna i samband med budget medan förändringarna under året bokförs som central post (gentemot finansförvaltningen). Årets förändring av semesterlöneskulden (utöver budget) uppgår till ca 6 mnkr. Respektive verksamhet har alltså inte belastats med dessa kostnader. Omräkning sker i viss omfattning inför inrapportering av underlagen till SCB (räkenskapssammandrag). 9

10 3.1.4 Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Inga poster utöver effekten av vald modell för pensionsredovisningen (18 mnkr år 2009) skall avräknas från årets resultat vid en avstämning gentemot balanskravet God ekonomisk hushållning Vi bedömer att de finansiella målen inte uppnås i och med resultat- och ställning Vi bedömer att målen för verksamheten uppnås eller delvis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Vad gäller de finansiella målen uppfylls inte soliditetsmålet bland annat till följd av stora jämförelsestörande pensionskostnader år 2006 och 2007 (effekt av fullfonderingsmodellen). Eftersom detta är orsaken till att samtliga finansiella mål inte uppfyllts kan ändå slutsatsen dras att har en god ekonomisk ställning. Kommunen har uppvisat goda resultat de senaste åren om effekten av fullfonderingsredovisningen avseende pensioner borträknas. Vad gäller verksamhetsmålen av betydelse för god ekonomisk hushållning uppfylls hälften av målen helt medan resterande mål uppfylls delvis Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2009: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2009 Kommunen redovisar för varje rullande 4- årsperiod en ekonomisk ställning som är minst lika god som den som gällde vid periodens början. Resultatnivån skall för varje period värdesäkra det egna kapitalet. Pensionskostnaden redovisas som en avsättning (fullfondering). Soliditetsnivån i slutet på varje period är lägst på den nivå som gällde vid periodens början med oförändrad redovisningsprincip. Utfall helår 2009 Det egna kapitalet uppgår till 206,1 mnkr jämfört med 191,1 mnkr år Resultatet år 2009 uppgår till +21,9 mnkr. Det ansamlade resultatet för den senaste 4-årsperioden uppgår till +34,5 mnkr. Soliditeten uppgår till 13 % i bokslut 2009 jämfört med 16 % i bokslut Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Vi har räknat inklusive fullfondering avseende pensionsredovisningen. Målet är uppfyllt. Målsättningen uppnås inte. 10

11 Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen är: Kommunens verksamhetsmål inom ramen för god ekonomisk hushållning är: Bostadsbyggandet utformas så att målet om 1 % befolkningsökning kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionshindrades bedömda behov. Målsättningarna ovan följs upp ur sex olika perspektiv. Hälften av målen uppfylls medan resterande del delvis uppfylls. Redogörelsen av måluppfyllelsen kan utvecklas till kommande år exempelvis med uppgift om bostadsbyggnation har skett i alla upplåtelseformer. Uppföljning av nationella mål för skolan sker inte på tydligt sätt i årsredovisningen vilket vi förordar. I verksamhetsredovisningen (årsredovisningen) för sektorn för Utbildning och kultur anges att målet avseende antalet barn per vuxna och barngruppernas storlek inom förskoleverksamheten inte längre är ett prioriterat mål för verksamheten. Utöver målen ovan finns kommunstyrelsens prioriterade verksamhetsmål. Dessa mål är styrande för respektive sektor utöver målen av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens sammanställning över sektorernas måluppfyllelse granskas i särskild ordning se separat rapport. Målen för år 2009 har inte varit föremål för fullmäktiges prövning men det har skett inför budget Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. 11

12 Nämndernas verksamhet och uppdrag återrapporteras inte till fullmäktige i årsredovisningen eller verksamhetsberättelserna. Såvitt känt (efter våra överläggningar med förvaltningen) har inga bestämmelser om nämndernas återrapportering till fullmäktige utfärdats i. Vi förordar att former för rapportering av nämndernas verksamhet fastställs. 3.2 Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med de tre föregående åren: Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Verksamhetens intäkter 371,9 373,9 355,2 281,88 Verksamhetens kostnader -1701, , , ,0 Jämförelsestörande poster - 98,4-36,4 Avskrivningar -69,8 67,0-63,2-59,0 Verksamhetens nettokostnad , , , ,9 Skatteintäkter 1 340, , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 119,2 104,8 91,4 81,2 Finansiella intäkter 9,2 5,0 3,7 2,7 Finansiella kostnader -48,2-35,4-27,6-12,5 Årets resultat 21,9 20,0-27,0 19,6 Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 2,3 % (2,7 % år 2008). Skatteintäkterna och statsbidragen har ökat med 3 % (6,7 % år 2008). Inga väsentliga realisationsposter eller andra jämförelsestörande poster ingår i årets resultat. Engångsutdelning från SKL om 1,9 mnkr har dock räk- 12

13 nats i årets resultat i enlighet med god redovisningssed. Kommunstyrelsens budgetreserv om 5 mnkr har inte utnyttjats. Föregående år infördes ränteberäkning på kommunens exploateringsområden. Räntan har givit 0,6 mnkr netto år 2009 vilket kostnadsförts på finansförvaltningen. Tidigare års balanserade ränta har under 2009 resultatförts, vilket har gottgjorts finansförvaltningen med 2,9 mnkr netto. tillämpar sedan flera år fullfondering avseende pensionsredovisning vilket avviker från den kommunala redovisningslagen. Resultatet påverkas därmed av förändringen av pensionsförpliktelser intjänade före år Årets kostnad för denna pensionsdel uppgår till ca 18 mnkr inklusive särskild löneskatt. Kommande år medför vald modell för pensionsredovisning att kostnaderna för minskar. Prognoserna avseende skatteintäkternas utveckling har förändrats under året. Slutavräkningen avseende år 2008 (definitivt taxeringsutfall) blev 1,2 mnkr bättre än tidigare förväntat (i bokslut 2008) medan den preliminära bedömningen avseende slutavräkningen i bokslut 2009 är negativ om hela 40,6 mnkr. De prognoser som kommit en bit in på år 2010 indikerar dock att slutavräkningen blir över 2 mnkr bättre än den prognos som skall nyttjas i bokslutet. Under de senaste åren har PO-pålägget justeras ned. Delvis har detta beaktats i budget. Totalt har reduceringen av PO-pålägget medfört 11,4 mnkr i lägre kostnader vara v 6,1 mnkr inte beaktats i budget. Till följd av att bland annat långtidssjukskrivningarna minskat har styrelsen för AFA beslutat att reducera sina premier för avtalsförsäkringar till noll kronor år 2009 vilket medfört att kommunens kostnader minskat med ca 13 mnkr varav 7,7 mnkr inklusive löneskatt bokförts som fordran i bokslut år Prognoser lämnade under året framgår av diagrammet nedan. Kommentarer kring avvikelserna lämnas i förvaltningsberättelsen. 13

14 20,0 Prognoser under år 2009 samt utfall och budget ,0 0,0-10,0-20,0 feb mars juni aug oktober Helår 09 Budget 09 mnkr 5,0-14,8 0,3-1,9 0,7 21,9 19,2 Året har präglats av stora svängningar i framför allt prognoser avseende skatteintäkternas utveckling och storleken på de sociala avgifterna. Differenser mellan prognoser och utfall kommenteras i förvaltningsberättelsen Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Under hösten erhöll särskilt konjunkturstöd från staten. Detta uppgår till ca 33 mnkr och kommer att intäktsföras år 2010 i enlighet med god redovisningssed. Bidraget, i kombination med upplåningen under året och ett lågt nyttjande av investeringsbudgeten, medför att kommunen har en god likviditet på bokslutsdagen. De finansiella anläggningstillgångarna har ökat med 25 mnkr efter att en obligation (Volvo/Sandvik) har förvärvats under året. Obligationen förfaller under hösten

15 Vald modell för redovisning av exploatering medför att områden där utgifterna är större än inkomsterna redovisas såsom en tillgång i kommunens balansräkning under rubriken förråd och lager. Exploateringsområden, där inkomsterna är större än utgifterna redovisas bland de kortfristiga skulderna i kommunens balansräkning. Metoden innebär att successiv vinstavräkning per såld tomt inte tillämpas. Fr o m år 2010 gäller RKRs rekommendation nr 18 avseende redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning enligt god sed Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Bolagens utfall och ställning kommenteras i årsredovisningen. En sammanhållen förvaltningsberättelse över den samlade kommunala verksamheten såsom anges i RKR nr 8.2 upprättas inte. Vi anser att den information som lämnas under avsnittet koncernöversikt är tillräcklig. Omräkning av bolagens redovisningsprinciper till kommunens har inte skett före konsolidering Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper I samband med årets bokslutsgranskning har särskild genomgång av efterlevnad av RKRs rekommendationer skett i samarbete med förvaltningen. I samband med genomgången har anpassning och ytterligare tilläggsupplysningar fogats till årsredovisningen. Följande avvikelser från gällande rekommendationer har noterats: RKRs rekommendation nummer 13.1 avseende redovisning av hyres- och leasingavtal. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKRs rekommendation nr 8.2 om sammanställd redovisning tillämpas inte fullt ut. Vår bedömning är att avvikelserna är mindre väsentliga. KRLs 5 kap 4 avseende pensionsredovisning. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningen. 15

16 Investeringsredovisningen har utvecklats jämfört med tidigare år men bör kompletteras med ytterligare information om fleråriga projekt (prognos för utfallet och färdigställandetidpunkt) i enlighet med KRLs 3 kap 2. Dokumentation av redovisningssystemet har påbörjats men inte färdigställts. Vår samlade bedömning är att årsredovisningen ger en rättvisande bild av årets resultat och ställning trots de redovisade avvikelserna ovan. har ett fåtal leasingoch hyresavtal längre än tre år. Kommunen äger få bolag med väl känd verksamhet. Inget borgensåtagande finns för bostadsbolaget (FÖRBO). Pensionsredovisningen redovisas öppet liksom resultateffekten av denna. 16