KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER Uddevalla 2015-03-31 Tony Grantz

Sammanfattning Detta projekt har finansierats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genom statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), samt av Miljö och Stadsbyggnad, Uddevalla kommun. Uddevalla kommun och kommunens VA-bolag, Västvatten AB har tillsammans arbetat fram ett system för att få näring från enskilda avlopp ut på åkermark. Kretsloppslösning genom sluten tank för toalettvattnet och separat lösning för bad-, disk- och tvättavloppsvattnet är tänkt som ett billigt och enkelt alternativ för fastighetsägare. Projektet har syftat till att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd). Projektet får ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. Projektet har omfattat litteraturgenomgång, kontakter med myndigheter och specialister, val av fallstudieplatser, val av analysparametrar, fältarbete, kloridspårning, provtagning, sammanställning samt analys och utvärdering av resultat. Tre olika geologiska typmiljöer har studerats: Tunt jordtäcke av finsand-silt, Morän (sandig) vid infiltrationsanläggning; grus vid dricksvattenbrunn, Morän (siltig) vid infiltrationsanläggning; finsand vid dricksvattenbrunn. I första typmiljöns studiefall med tunt jordtäcke av finsand-silt är avstånden mellan infiltration och dricksvattenbrunn 15, 20 respektive 50 meter. Vid 15 meter och vid 50 meter syns tillfälligt förhöjda halter, medan det vid 25 meter inte syns någon påverkan alls. Det går således inte att dra slutsatser om lämpliga skyddsavstånd utifrån befintliga data för denna typmiljö. Variationerna visar dock att man vid användning av generella skyddsavstånd för det enskilda fallet bör tillämpa konservativa antaganden. I den andra typmiljöns studiefall med morän (sandig) vid infiltration och grus vid dricksvattenbrunn syns ingen påverkan av E. coli eller intestinala enterokocker från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 8 % (sannolika lutningen även på grundvattenytan) och infiltration i sandig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd om 25 meter. Detta tillsammans med ett tillräckligt mäktigt jordtäcke (här 7 meter vid brunnen) bedöms i aktuellt fall vara viktigaste förklaringen till att ingen påverkan syns. I den tredje typmiljöns studiefall med morän (siltig) vid infiltration och finsand vid dricksvattenbrunn är dricksvattenbrunnen inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 17 % (grundvattenytan kan luta något mindre) och infiltration i siltig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd på 50 meter i detta fall. Kloridspårning genom tillsättning av klorid i avloppet och mätning av konduktivitet i dricksvattnet bedöms vara en enkel och praktisk metod för att spåra eventuell påverkan från enskilda avlopp till dricksvattenbrunnar. 2 (29)

Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 INLEDNING 4 1.1 BAKGRUND 4 1.2 SYFTE OCH MÅL 5 1.3 AVGRÄNSNINGAR 6 1.4 UNDERLAG 6 METOD OCH GENOMFÖRANDE 7 2.1 LITTERATURGENOMGÅNG 7 2.2 URVAL AV FALLSTUDIEPLATSER 7 2.3 KLORIDSPÅRNINGSFÖRSÖK 7 2.4 PROVTAGNING AV DRICKSVATTEN 7 2.5 ANALYS AV DRICKSVATTENPROV 8 OMRÅDESBESKRIVNING 10 3.1 NEDERBÖRD OCH AVRINNING 10 3.2 TOPOGRAFI 10 3.3 HYDROGEOLOGI 10 FALLSTUDIER 12 4.1 GEOLOGISKA TYPMILJÖER 12 4.2 OMRÅDESKARTA OCH TECKENFÖRKLARING 12 4.3 ORMESTAD 1:16 1:65 14 4.4 BOKENÄS-BUA 1:45 1:26 15 4.5 BJÄLLANE 2:15 2:57 16 4.6 STORA BRÄCKE 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 17 4.7 KAVLANDA 4:34 4:36 19 4.8 STORA BRÄCKE 1:43, 44, 45 1:69 20 RESULTAT 21 5.1 ORMESTAD 1:16 1:65 21 5.2 BOKENÄS-BUA 1:45 1:26 22 5.3 BJÄLLANE 2:15 2:57 22 5.4 STORA BRÄCKE 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 22 5.5 KAVLANDA 4:34 4:36 23 5.6 STORA BRÄCKE 1:43, 44, 45 1:69 23 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 24 6.1 TYPMILJÖER OCH SKYDDSAVSTÅND 24 6.2 OSÄKERHETER OCH REKOMMENDATIONER FÖR VIDARE FORSKNING 26 7 REFERENSER 28 BILAGA Kloridspårningsförsök Bokenäset - PM. 3 (29)

1 Inledning Projektägare hos Miljö och Stadsbyggnad har varit Carina Johansson. Tony Grantz har varit projektledare och rapportförfattare. Idén till projektet kom från Katarina Bjelke (Västvatten). Ansökan om LOVA-bidrag har skrivits av Malin Kolviken och Andreas Roos (Västvatten). Dricksvattenprovtagning har utförts av Emelie Walsund. Inom projektets ram har Dr. Johan Åström (Tyréns) och Jenny Levander (Tyréns) anlitats för kloridspårningsförsök. PM för kloridspårningsförsöken finns bilagt denna rapport. Ett samarbete med Chalmers, Tyréns AB och SGU har också pågått parallellt med detta projekt eftersom de utvecklar ett verktyg för att genomföra kvantitativ mikrobiell riskanalys för dricksvattenbrunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Uddevallas VA-rådgivning i tätbebyggelseområden Uddevalla kommun och kommunens VA-bolag, Västvatten AB har tillsammans arbetat fram ett system för att få näring från enskilda avlopp ut på åkermark. Projektet kallas Projekt näringsrik och har varit mycket framgångsrikt genom att kommunen tar hand om innehållet i slutna tankar och ser till att det, efter behandling, används som näring på åkermark hos en lokal lantbrukare. I samma projekt ges VA-rådgivning i Uddevallas drygt 20-tal kustnära tätbebyggelseområden. Vatten- och avloppsstandarden är varierande men mestadels låg i dessa områden. På många håll pågår en långsam omvandlingsprocess där man övergår från torrlösningar till vattentoaletter, bebor sina fastigheter större del av året och installerar mer vattenförbrukande hushållsmaskiner som ger större utsläpp av näringsämnen i närmiljön, och dessutom ger ett större tryck på lokala dricksvattenresurser. Kretsloppslösning genom sluten tank för toalettvattnet är tänkt som ett billigt och enkelt alternativ för dessa fastighetsägare. Vid rådgivningen märks dock att det är frågan om rening av bad-, disk- och tvättvatten och säker utsläppspunkt för detta vatten som ofta blir avgörande för om kretsloppslösningar blir en rimlig kostnad eller inte. 1.1.2 Bad-, disk- och tvättvatten och smittskydd Idag prioriteras kraven på rening av bad-, disk- och tvättvatten ner eftersom detta vatten innehåller låga halter av näringsämnen och vanligen också av smittämnen. Detta vatten innehåller dock emellanåt höga halter patogena mikroorganismer 1, vilket skapar osäkerhet kring vilka krav som är rimliga att ställa på säker utsläppspunkt i förhållande till dricksvattenbrunnar. Teoretiska beräkningar som Miljö och Stadsbyggnad har gjort visar att dricksvatten som påverkas av bad-, diskoch tvättvatten kan bli otjänligt avseende E. coli. I ett fall i Mark- och miljödomstolen 2 förbjöds en fastighetsägare att släppa ut bad-, disk- och tvättavloppsvatten (BDT) från en otillräcklig infiltrationsanläggning med argumentet att BDT-avloppsvatten innehåller lägre halter sjukdomsframkallande 1 Ottoson, J. 2005. Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). 2 Mark- och miljödomstol. 2013. Pub. beteckning MMD 2013. Målnr/Dnr 2011-M 6572. Beslutsdatum 2013-06-11. 4 (29)

mikroorganismer än toalettavloppsvatten men att det inte kan betraktas som ofarligt när det gällde mikrobiella föroreningsrisker. De flesta miljökontor har numera sänkta krav på reningsnivå för bad-, disk- och tvättvatten och samtidigt höga krav på säkra utsläppspunkter för både nya och förbättrade anläggningar. Krav på säker utsläppspunkt medför vanligen krav på tät utloppsledning förbi alla dricksvattentäkter. Sådana ledningar är ofta väldigt kostsamma, särskilt i bergiga och tätbebyggda områden och fördyrar lösningen för bad-, disk- och tvättavloppsvattnet avsevärt. Det finns idag inte tillräckligt av vetenskapligt underlag som hjälper miljökontoren i avvägningen vad som är rimliga krav på säkra utsläppspunkter utifrån smittskydd. 1.1.3 Bedömning av bad-, disk- och tvättvatten avgör avloppslösning Vid VA-rådgivning i ett tätbebyggt område måste man se till de olika lösningar för området som finns och vilka kostnader dessa medför. En av tankarna med kretsloppslösning var att den, förutom de miljömässiga vinsterna, också skulle bli en enkel och billig lösning för fastighetsägare. När man i dessa områden räknar på olika lösningar är det ett problem att ställa för höga krav på bad-, disk- och tvättvattenrening eftersom kretsloppslösningen då totalt sett inte blir tydligt lönsam för fastighetsägare. Dessa fastighetsägare lockas lätt av billigare installationskostnader för enskilda reningsverk och det är svårt att argumentera för återföring av näringsämnen och mot kostnader för skötsel, kemikalier och annat på sikt. Framtiden i dessa tätbebyggelseområden i sämsta scenariot innebär fler enskilda och små gemensamma minireningsverk som sköts dåligt, ett ökande problem med övergödning i de lokala grunda havsvikarna, onödigt dyra lösningar för fastighetsägare och ett starkt ökat behov av tillsyn på små, dåligt fungerande minireningsverk. 1.2 Syfte och mål Kommunen vill med detta projekt underlätta anläggandet av enskilda avlopp som möjliggör återföring av toalettvatten till jordbruksmark, d.v.s. sluten tank för toalettvattnet och separat rening för bad-, disk- och tvättavloppet. Syftet är att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån: - Markens beskaffenhet - Sprickighet i berg - Reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd) Projektets mål är att kunna presentera ett väl underbyggt material som kan användas till bedömningar vid miljönämndens tillståndsprövning av enskilda avlopp. Projektets resultat kan ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. Projektets resultat bedöms ha stort värde för ett flertal kommuner i landet, speciellt de som aktivt arbetar med att införa system för att återföra näringen från avlopp till jordbruksmark. Projektets resultat är av sådan karaktär att många kommuner med liknande berggrund och markbeskaffenhet kan använda sig av slutsatserna i sina tillståndsprövningar av enskilda avlopp. 5 (29)

Resultaten kommer att underlätta för fastighetsägarna att utföra billigare kretsloppsanpassade avloppslösningar. Säkrare bedömningar om föroreningsrisker kommer att optimera kravnivån för rening och utsläppspunkt, så att kostnadseffektivare lösningar kan uppnås. Därigenom undviker man utvecklingen med små minireningsverk som efter rening släpper ut hälften av toalettavloppets kväve till havsmiljön. En annan del i syftet är att intilliggande kommuner skall kunna dra nytta av projektets resultat. Det är också viktigt genom att vara ett gott exempel på hur man har möjlighet att genomföra kretsloppsanpassningen. Vinster i projektet: - Tryggare bedömningar av skyddsavstånd, BDT - dricksvatten - Rimliga kostnader för fastighetsägare - Gynnar kretsloppslösningen - Reduktion av näringsämnen till hav - Gynnar robusta markbaserade reningstekniker - Ökar avloppsvattens retention i marken - Gott exempel till andra kommuner Mål för projekttiden: - Ta fram underlag som ger en säkrare bedömning av skyddsavstånd BDT - dricksvatten - Ge förutsättningar för en förenklad prövning av BDT-avlopp - Utökat kontaktnät kommuner och statliga myndigheter, SGU och Livsmedelsverket. - Sprida resultatet till andra kommuner 1.3 Avgränsningar Bedömningarna om skyddsavstånd kommer att beskriva risker för dricksvattenbrunnar. Bedömningarna utgår inte ifrån en komplett bild av verkligheten eftersom det hydrogeologiska underlagsmaterialet är begränsat. Jordlagerföljder, bergssprickors utsträckning och mikrobers fastläggning/avdödning i marken har inte kunnat klarläggas i detalj. Kartläggning av bergssprickor i brunn genom flödesloggning ryms inte inom studien utan skulle kunna utredas i en senare fördjupad studie. Brunnskonstruktioner har inte heller kunnat undersökas i detalj djupare än vad man okulärt med hjälp av ficklampa kan se ner i borrhål, samt utifrån fastighetsägares uppgifter. 1.4 Underlag Underlag i projektet utgörs av geologiskt kartmaterial, enkätsvar från och samtal med fastighetsägare, protokoll från fältarbete, analysresultat från dricksvattenprovtagning samt referenser som redovisas i kapitel 7. 6 (29)

2 Metod och genomförande Projektet har omfattat litteraturgenomgång, kontakter med myndigheter och specialister, val av fallstudieplatser, val av analysparametrar, fältarbete, kloridspårning, provtagning, sammanställning samt analys och utvärdering av resultat. 2.1 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången har omfattat: - Genomgång av forskarrapporter, - Genomgång av befintligt geounderlag för fallstudieplatser (jordarter, berggrund, sprickor, topografi, etc.), - Genomgång av ytterligare tillgängliga data från SGU och SMHI. 2.2 Urval av fallstudieplatser Efter genomgång av befintligt material kontaktades ett 20-tal fastighetsägare för att samla in uppgifter om boende, avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar. Fältrekognosering utfördes för att verifiera lokal topografi, bedömd grundvattenströmning, jordarter, bergssprickor samt avloppsanläggningarnas och dricksvattenbrunnarnas konstruktion och placering. Sållning gjordes på grunder som avgjorde att vissa av platserna inte var lämpliga för fallstudier; många felkällor riskerade att ge icke representativa resultat. Sex fallstudieplatser har valts ut av ursprungliga 15, representativt lokaliserade för att spegla olika risksituationer. De bergborrade dricksvattenbrunnarna är ej direkt ytvattenpåverkade såvitt känt; foderrör verkar vara hela och går ner i berget. 2.3 Kloridspårningsförsök För att verifiera grundvattenkontakt mellan avloppsinfiltration och dricksvattenbrunn har kloridspårningsförsök genomförts av Tyréns i samarbete med Uddevalla kommun för tre av de utvalda fallstudieplatserna. I liten skala genomfördes tillsättning av kloridlösning till de aktuella enskilda avloppen. I dricksvattenbrunnarna, som i samtliga fall var bergborrade, installerades divrar av typen CTD, vilka med hög tidupplösning registrerar konduktivitet, temperatur och grundvattennivå. Vidare installerades en så kallad Checkpoint varigenom konduktivitets- och grundvattennivåer kunde fjärravläsas. Konduktivitetsmätning vid vattenutkast gjordes även med bärbar konduktivitetsmätare. Prover togs för analys av kloridhalt i avlopp och i dricksvatten. I bilagt PM redovisas resultaten av kloridspårningsförsök genomförda på Bokenäset, Uddevalla kommun, under en tremånadersperiod hösten 2014 (bilaga 1). 2.4 Provtagning av dricksvatten Vattenprovtagning har ombesörjts av Uddevalla kommun. Två till åtta prover har tagits ur varje vald brunn, beroende på behov av detaljeringsgrad. Samtliga vattenprover analyserades på ackrediterat laboratorium. 7 (29)

2.5 Analys av dricksvattenprov Dricksvattenprover har analyserats på ackrediterat laboratorium för följande parametrar: E. coli, intestinala enterokocker och i kloridspårningsförsöket natrium, klorid och konduktivitet. Analysparametrar har valts i samråd med bland annat analyslaboratorier, Tyréns, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. De kriterier som har varit avgörande vid valet beskrivs här. Analysparametern bör gå att relatera till tjänlighetsgränser i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning, gränser som kan ligga till grund för bedömning om olägenhet för människors hälsa. Parametern bör vara så spårbar som möjligt och tillräckligt billig för att analysera i många prov. Det har inte varit rimligt att använda någon parameter helt specifik för människa. 2.5.1 Mikroorganismer Mängden mikroorganismer reduceras under sin transportväg i mark främst genom adsorption (fastläggning till jordpartiklars yta), blockering (fysisk fastläggning p.g.a. storlek) och inaktivering (reduktion p.g.a. avdödning). 3 Escherichia coli E. coli är en tarmbakterie som har valts eftersom den är vanligast använd vid bedömning av om dricksvattenförorening kommer från däggdjur/människa. Förekomst av E. coli indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer. Om E. coli påvisas bedöms vattnet som tjänligt med hälsomässigt grundad anmärkning och om antalet är 10 eller högre per 100 ml bedöms vattnet vara otjänligt. 4 Ursprungshalt E. coli i orenat BDT-avloppsvatten uppges i litteraturen vara 3,2-7,4 log 10 per 100 ml. Förhöjd halt E. coli i BDT-avloppsvatten skulle emellertid kunna bero på att E. coli växer till utanför värdorganismen, t.ex i avloppsanläggningen. 5 Intestinala enterokocker Intestinala enterokocker har valts eftersom den kan vara mer långlivad i miljön än E. coli. Intestinala enterokocker är tarmbakterier från däggdjur, som också skulle kunna komma från människors BDT-avlopp. Till exempel skulle den kunna överleva bättre vid de fallstudieplatser där salt har tillsatts i avloppsanläggningen. Enterokocker är även mer tåliga mot lägre ph såsom i morän. Virus och tarmbakterier Tarmbakterier såsom E. coli och enterokocker är inte de indikatororganismer som lättast tar sig långa sträckor i marken då de på grund av sin storlek och positiva elektriska laddning kan fastläggas vid negativt laddade jordpartiklar (sticking efficiency). Virus däremot är mindre än bakterier, är negativt laddade och har 3 Stenström, T.-A. 1996. Sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppssystem - riskvärdering av traditionella och alternativa avloppslösningar. Stockholm. Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen. 4 Livsmedelsverket. 2014. Råd om enskild dricksvattenförsörjning. 5 Ottoson, J. 2005. Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Royal Institute of Technology (KTH). 8 (29)

därmed lägre sticking efficiency i marken, så de kan ta sig längre sträckor än bakterier. Analyser av virus är dock inget som vanligtvis erbjuds av laboratorierna. Kostnaden för virusanalyser är hög och är endast aktuellt att genomföra då det finns infekterade individer i fastigheten som belastar avloppet. 6 Bakteriofager och tarmbakterier Bakteriofager är en grupp virus som infekterar bakterier och som använts som ett komplement till indikatorbakterier och där vissa arter uppvisar likheter med virus. Kombinationen av att de naturligt förekommer i lägre halter i avföring och en låg analysvolym riskerar dock snabbt ge halter som är odetekterbara efter spridning i grundvattnet. 7 Detergenters metaboliter Nedbrytningsprodukterna från vanligt förekommande rengöringsmedel skulle kunna användas som en indikator på humanspecifik påverkan. Lauryletersulfat är det vanligaste ämnet i hemmens handdiskmedel, m.m. 8 Lauryletersulfat består av en kolsyrakedja och fettalkohol som slås ihop med sulfat. Vid nedbrytning tappar den först glykolsvansen och i nästa steg tappar den sulfat. Lauryletersulfat är vattenlösligt och fettlösligt. Naturliga fettalkoholer binder en organisk syra till sig till skillnad från lauryletersulfats fettalkohol som binder en sulfatgrupp till sig som sitter kvar efter nedbrytning. Den är därför unik för bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Efter kontakt med analysföretagen SP och Quandlab AB bedömdes dock att metodutveckling och analys skulle bli för dyrt för att vara användbart i detta projekt. 6 Åström, J. 2014. Personlig kommunikation. 7 Åström, J. 2014. Personlig kommunikation. 8 Pettersson, A. 2014. Personlig kommunikation. 9 (29)

3 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet för denna studie är Bokenäset i Uddevalla kommun på västkusten. Platsens naturförutsättningar är avgörande för hur avloppsvatten kommer att transporteras i marken och hur sjukdomsframkallande mikroorganismer kan nå dricksvattenbrunnar. Nederbördsmängd, topografi och hydrogeologi ger härvid olika förutsättningar för olika platser. 3.1 Nederbörd och avrinning Normal uppmätt årsnederbörd uppgår till ca 800 mm/år för Bokenäset. Nettonederbörden, dvs. nederbörd minus avdunstning, är det vatten som kan infiltrera ner till grundvattnet. Nettonederbörden har bedömts till ca 400 mm/år. Under perioden för fältundersökningar hösten 2014 var nederbördsmängden normal på Bokenäset, utom i oktober då det föll mer nederbörd. Nederbördsmängden i oktober bedöms dock inte tillräcklig för att nämnvärt påverka grundvattennivåerna och därmed mätvärdena. Under september när fältundersökningarna inleddes föll totalt ca 25 mm regn på Bokenäset vilket är ca 50 procent av det normala för månaden. Under oktober föll totalt ca 250 mm vilket är ca 250 procent av det normala för månaden. Under november föll ca 75 mm vilket är normalt för november 9. 3.2 Topografi Bokenäset utgörs av ett kustnära sprickdalslandskap som främst består av bergsryggar och höjder som skapar dalar och väl definierade rum, enligt en landskapsanalys av Uddevalla kommun 10. Vid de undersökta platserna är höjdskillnaden mellan bergshöjd och dalgång eller havsytenivå 50-75 meter. 3.3 Hydrogeologi Geologi och jordarter Generellt domineras Uddevalla kommuns geologi av höjdområden med kalt berg och dalgångar med lera. Berget täcks ofta av ett tunt moränlager. I sluttningar mellan höjdområden och dalar ligger ofta en kappa av sand och silt ovanpå moränen och leran och ibland finns sand- och siltskikt i leran 11 12. Grundvatten I områden med täta jordarter såsom lera och silt är grundvattenbildningen mycket liten. I porösa jordarter däremot, såsom grus, sand, isälvsmaterial och i bergsprickor, kan vattnet infiltrera och bilda grundvatten. På grund av Bokenäsets 9 SMHI. 2014. Klimatkarta som illustrerar uppskattad årsnederbörds medelvärde för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. 10 Ramböll Sverige AB. 2012. Dialogbaserad Landskapsanalys för Uddevalla kommun. Uddevalla kommun. 11 Engdahl, M. 2001. Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1:50 000. SGU AE 151. 12 Lång, L.-O. 2008. Grundvattenförekomster Uddevalla kommun, skala 1:50 000. SGU K 108. 10 (29)

diversifierade topografi och geologi kan grundvattenytans nivå variera mycket mellan olika platser och olika tider på året. Grundvattennivåerna på Bokenäset var under de normala i juni och juli samt nära de normala under hösten 2014 13. 13 SGU. 2014. Grundvattensituationen i små magasin. 11 (29)

4 Fallstudier Fallstudierna i detta projekt har gjorts på Bokenäset i Uddevalla kommun, se karta nedan. Här redovisas platsernas lokala naturförutsättningar samt uppgifter om boende och avloppsanläggning i förhållande till dricksvattenbrunn. 4.1 Geologiska typmiljöer Fallstudieplatserna kan sorteras i tre olika geologiska typmiljöer: Tunt jordtäcke av finsand-silt (berg i dagen enligt SGU:s jordartskarta 14 ) Morän (sandig) där infiltration är belägen och grus där dricksvattenbrunn är placerad. Morän (sandig) där infiltration är belägen och finsand där dricksvattenbrunnen är placerad. 4.2 Områdeskarta och teckenförklaring 1 4 3 6 5 2 1-6 Lokaler för fallstudier 14 Engdahl, M. 2001. Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1:50 000. SGU AE 151. 12 (29)

4.2.1 Jordarter enligt SGU 15 4.2.2 Avloppsanläggningar och dricksvatten Slamavskiljarbrunn Infiltration Stenkista Utsläppspunkt (ledning) Dricksvattenbrunn, borrad 15 Engdahl, M. 2001. Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1:50 000. SGU AE 151. 13 (29)

4.3 Ormestad 1:16 1:65 1:16 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Hela sommaren, augusti och ett par veckor i september. BDT Infiltrationsanläggning i finsand-silt. Slamavskiljare, Luftarrör. 1:65 Dricksvatten Boende: Fritid, 2 personer. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Normal Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad Anlagd år: 2009 Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderröret når upp till markytan och verkar helt. Foderrör helt och går ner i berget? Förmodligen Höjd rör överkant; GV-nivå: + 29,21 m.ö.h.; 13,79 m. från rör överkant. Djup borrhål; Djup till pump: 75 m; 65 m. Hydrogeologi Jordarter: Finsand-silt. Jordlagerföljd/Jorddjup: Geoteknisk undersökning saknas. Berggrund: Gnejsens foliation stryker ca 290 mot västnordväst och stupar till större delen mellan 20-35 inom området (Cowi AB 2014). Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Grundvattennivå: 14 m. under marknivå. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 9 %. Avstånd infiltrering 15 m. dricksvattenbrunn: 14 (29)

4.4 Bokenäs-Bua 1:45 1:26 1:45 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid, 2 personer. 4-6 veckor under sommaren. Hela andra veckan i september samt helger i september. Inget boende fr.o.m. 15 september. BDT. Stenkista, infiltrering i silt (tunt jordtäcke på berg). 1-kammarbrunn 0,6 m 3. 1:26 Dricksvattenbrunn Boende: Bergborrad/jordborrad/grävd: Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderrör helt och går ner i berget? Höjd rör överkant; GV-nivå: Djup borrhål; Djup till pump: 75 m; 59 m. Jorddjup: Berg 10 cm jord. Fritid, 3 pers. Sporadiskt boende. Bergborrad. Foderrörets topp ligger över botten av 0,5 m. djup cementbrunn. Ingen brunnstopp. Foderrör sticker upp ovan markytan. + 30,09 m.ö.h.; 6,72 m från rör överkant. Hydrogeologi Jordarter: Tunt jordtäcke på berg. Djupare vid avloppsanläggning. Jordlagerföljd/Jorddjup: Geoteknisk undersökning saknas. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till intill dricksvattenbrunn. Grundvattennivå: Ca 6 m.u.my. i berg (1:26). Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 7 %. Avstånd infiltrering 25 m. dricksvattenbrunn: 15 (29)

4.5 Bjällane 2:15 2:57 2:15 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Helger i augusti. En helg i september. BDT Infiltration i finsandlager. Slamavskiljare, luftare. 2:57 Dricksvatten Boende: Fritid. I höst 2-3 dagar per vecka. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Anlagd år: 1958 Konstruktion, Betongring nedsänkt i jord. ytvattenpåverkan: Foderrör helt och går ner i Foderrör anslutet en liten bit ner i berget. Sägs berget? varit sprucket. Djup: 64 m. Brunnsprotokoll: Hydrogeologi Jordarter: Finsand. Jordlagerföljd: Geotekniskt protokoll. Tunt lager. Vid dricksvattenbrunn ca 0,5 m. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 7 % Avstånd infiltrering 50 m. dricksvattenbrunn: 16 (29)

4.6 Stora Bräcke 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 3:22 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. BDT. Infiltrationsanläggning i silt. Slamavskiljare, luftarrör. 3:16 Avlopp Boende: Är där på helger. WC/endast BDT: BDT Anläggningstyp: Infiltrationsanläggning i silt. Gemensam med 3:20. Slamavskiljare, luftarrör. 3:20 Avlopp Boende: Sällan där. WC/endast BDT: BDT. Anläggningstyp: Infiltrationsanläggning i silt. Gemensam med 3:16. Slamavskiljare, luftarrör. 3:19 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Sällan där. BDT Infiltrationsanläggning i silt. Slamavskiljare, luftarrör. 17 (29)

3:14 Dricksvatten Boende: Åretrunt. 2 pers. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Låg. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. God vattentillgång. Anlagd år: 1980. Konstruktion, Cementring nedsänkt under mark. ytvattenpåverkan: Djup: 70 m. Hydrogeologi Jordarter: Tunt jordtäcke (silt) på berg. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 10 %. Avstånd infiltrering 20, 40, resp. 80 m. dricksvattenbrunn: 18 (29)

4.7 Kavlanda 4:34 4:36 4:34 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Till och från. Ofta ett par dagar per vecka. BDT Infiltrationsanläggning i sandig morän. Nyrenoverad 2012-13. Slamavskiljare, 2 st. luftare. 4:36 Dricksvattenbrunn Boende: Fritid. Helgerna sept. Stänger av vattnet vid frost i oktober. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderrörets topp ligger över botten av 2 m. djup cementbrunn. Brunnstopp lyftbar. Foderrör helt och går ner i Verkar helt i sin synliga del. berget? Höjd rör överkant; GV-nivå: + 72,80 m.ö.h.; 2,56 m från rör överkant. Djup borrhål; Djup till pump: 72 m; 62 m. Hydrogeologi Jordarter (se karta): Sandig morän, Grus. Jordlagerföljd: Berg 2-7 m (4:30 7 m, SGU:s brunnsarkiv). Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn, ca 8 %. Grundvattennivå: 2,56 m.u.my. i berg (4:36). Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning. Avstånd infiltrering 25 m. dricksvattenbrunn: 19 (29)

4.8 Stora Bräcke 1:43, 44, 45 1:69 1:43, 44, 45 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. BDT. 1:43 och 1:44 Infiltrationsanläggningar. 1:45 Ingen rening/infiltrering. 1:69 Dricksvatten Boende: Permanentboende på 1:66 som använder vattnet. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Normal hushållsförbrukning. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Anlagd år: 1992. Djup: 110 meter. Hydrogeologi Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 17 %. Avstånd infiltrering 60 m. dricksvattenbrunn: 20 (29)

5 Resultat De 19 dricksvattenprover som tagits analyserades på ackrediterat laboratorium för följande parametrar: E. coli, intestinala enterokocker och i kloridspårningsförsöket natrium, klorid och konduktivitet. Ytterligare provtagning har skett i kloridspårningsförsöket, se bilaga 1 för fördjupning. 5.1 Ormestad 1:16 1:65 Dricksvattenprov från Ormestad 1:65 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-03 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-17 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-10-13 < 1 cfu/100 ml 7 cfu/100 ml 2014-10-30 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-11-10 < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml 2014-11-11 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-11-14 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-12-17 I stickprov från fastigheten 1:65 kunde E. coli inte påvisas, däremot påvisades intestinala enterokocker vid två tillfällen, 2014-10-30 (7 cfu/100 ml) samt 2014-11-11 (1 cfu/100 ml). Resultaten från Ormestad tyder på att en kloridspridning skett från det enskilda avloppet där kloridlösningen tillsattes. Den uppmätta konduktiviteten är ett resultat av utspädning och dispersion av tillsatt kloridlösning, samt felkällor. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med ett av de sist uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,8 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av 99,846 % eller ca 2,8 log-enheter. Konduktivitetsmätningarna visar en konduktivitetsökning med början den 27 oktober, vilket är 40 dagar räknat från den första doseringen och 33 dagar från den andra doseringen av klorid i avloppet på fastigheten 1:16. Sedan den 27 oktober konstateras en kontinuerligt stigande kloridhalt av CTD-divern i dricksvattenbrunnen, med ett visst uppehåll under senare delen av november. Trenden med ökande kloridhalt bekräftas däremot inte av stickprovsresultaten, vare sig de vattenprov som mätts i fält eller de som sänts till laboratorium för analys. Sedan mitten av november har fastighetsägaren själv dagligen mätt konduktiviteten, men har fram till 2014-12-15 inte kunnat notera någon märkbar ökning i konduktivitet. Vid upptagning av divern 2014-12-17 togs ett vattenprov från vattenutkastet för bestämning av konduktivitet dels med fältmätaren och dels med divern. Här visade fältmätaren ett betydligt lägre värde (0,45 ms/cm) än divern (0,74 ms/cm), vilket indikerar ett mätfel i divern avseende konduktivitet. Diver-värdet för vattenprovet var dock lägre än vad som med samma diver registrerats strax innan i dricksvattenbrunnen (0,85 ms/cm), vilket tyder på en högre konduktivitet i brunnen jämfört med vid vattenutkastet. Installerad före tappkranen i fastigheten sitter en så kallad Micronizer vilken syresätter vattnet för att motverka lågt ph och utfällningar av järn och mangan. Denna utrustning minskar halterna av koppar, kalcium, bly, aluminium, zink, järn, mangan, nitrit och nitrat, koldioxid samt svavelväte. Det kan inte uteslutas att den även reducerar klorid-halten, vilket i så fall är en tänkbar förklaring till varför 21 (29)

stickprovsnivåerna fortsätter vara låga fastän diver-nivåerna stigit. Denna Micronizer slogs dock av ett dygn innan ovannämnda stickprov togs från vattenutkastet 2014-12-17. 16 5.2 Bokenäs-Bua 1:45 1:26 Dricksvattenprov från Bokenäs-Bua 1:26 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget 1 cfu/100 ml 17 cfu/100 ml 2014-09-03 < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml 2014-09-17 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-10-10 Någon ökning av konduktivitet kan inte noteras för försöksperioden, vare sig genom diver-registreringarna eller i stickproven analyserade i fält eller på labb. Detta tyder på att det inte skett någon spridning av kloridlösning från det enskilda avloppet på fastigheten 1:45. Baserat på de sista uppmätta värdena för konduktivitet (0,432 ms/cm) kan reduktionen beräknas till >99,917 % vilket motsvarar >3,1 log-enheter. Vid ett enstaka tillfälle, den 3 september, gjordes ett fynd av E. coli (1 cfu/100 ml) och av intestinala enterokocker (17 cfu/100 ml) i brunnen på fastigheten 1:26. Det är svårt att knyta denna till påverkan från avloppet på fastigheten 1:45. 5.3 Bjällane 2:15 2:57 Dricksvattenprov från Bjällane 2:57 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml 2014-09-18 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-11-19 Analyserna från Bjällane 2:57 visar en mycket låg halt av intestinala enterokocker (1 cfu/100 ml) i det första provet. Det andra provet innehöll varken intestinala enterokocker eller E. coli. Att det finns intestinala enterokocker i brunnen på Bjällane 2:57 tyder på en påverkan från Bjällane 2:15. 5.4 Stora Bräcke 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 Dricksvattenprov från Stora Bräcke 3:14 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml Ej analyserat 2009-06-25 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-15 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-10-10 Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 3:14 var negativa. 16 Åström, J. 2014. Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 22 (29)

5.5 Kavlanda 4:34 4:36 Dricksvattenprov från Kavlanda 4:36 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-03 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-17 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-10-10 Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 4:36 var negativa. I resultaten finns ingenting som tyder på att ett genombrott skett av kloridlösningen som tillsattes avloppssystemet på fastigheten 4:34. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med de sista uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,246 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av > 99,953 % eller >3,3 log-enheter. 5.6 Stora Bräcke 1:43, 44, 45 1:69 Dricksvattenprov från bergborrad brunn på Stora Bräcke 1:69 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-09-15 < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 2014-10-13 Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 1:69 var negativa. 23 (29)

6 Diskussion och slutsatser Detta projekt har syftat till att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd). Projektet får ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. 6.1 Typmiljöer och skyddsavstånd Tre olika geologiska typmiljöer har studerats: Tunt jordtäcke av finsand-silt, Morän (sandig) vid infiltrationsanläggning; grus vid dricksvattenbrunn, Morän (siltig) vid infiltrationsanläggning; finsand vid dricksvattenbrunn. I samtliga av de studerade fallen är markens lutning från avloppsanläggning till dricksvattenbrunn. Kloridspårning mellan avloppsinfiltration och dricksvattenbrunn har genomförts i tre fall: två i typmiljö 6.1.1 samt ett i typmiljö 6.1.2 (se bilaga 1). I samtliga fall släpps enbart BDT-vatten ut enligt uppgift från fastighetsägarna. Det faktum att höga halter E. coli respektive intestinala enterokocker uppmätts i två drickvattenbrunnar tyder på att färsk fekal påverkan föreligger, trots att toalettavfall inte finns med i sammanhanget. Halterna uppmätta i avloppsanläggningen är dock inte orimligt höga, jämfört vad som rapporterats kunna förekomma i BDT-avlopp. 17 För de geologiska typmiljöerna i studien kan man dra följande slutsatser. 6.1.1 Tunt jordtäcke av finsand-silt SGU:s jordartskarta visar berg i dagen eller tunt jordtäcke. Enligt detta projekts fältundersökningar ligger jordtäcke av finsand-silt. Tre av fyra dricksvattenbrunnar är påverkade av E. coli och/eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning och därmed sannolik lutning på grundvattenyta är ungefär densamma vid dessa fyra fallstudieplatser: 7-10 procent. Halter mikrober i dricksvattnet varierar, men ingen tydlig samvariation med marklutning kan ses. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatserna, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. En ringa sprickighet i berget kan bidra till låga halter mikrober i dricksvattnet, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgrad i stenkista verkar vara sämre än reningsgrad i infiltrationsanläggning på fältstudieplatserna. Antal tillfällen av mikrobpåverkan är fler och halterna är högre i dricksvatten nedströms stenkistan än i dricksvatten nedströms infiltrationsanläggning i studien. Avstånd mellan infiltration och dricksvattenbrunn är 15, 20 respektive 50 meter. Vid 15 meter och vid 50 meter syns tillfälligt förhöjda halter, medan det vid 25 17 Ottoson, J. 2005. Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). 24 (29)

meter inte syns någon påverkan alls. Det går således inte att dra slutsatser om lämpliga skyddsavstånd utifrån befintliga data för denna typmiljö. Variationerna visar dock att man vid användning av generella skyddsavstånd för det enskilda fallet bör tillämpa konservativa antaganden. I den fördjupade undersökningen med kloridspårning (bilaga 1) för ett av fallen (Bokenäs-Bua) kunde inget genombrott av klorid påvisas vid fastigheterna under försöksperioden. Detta tyder på att det inte föreligger någon kemisk transportväg, åtminstone inte med genombrott inom en tremånadersperiod. Resultatet kan även bero på att det inte skedde något kontinuerligt vattenuttag vid fritidsboendet, även om manuell spolning genomfördes vid upprepade tillfällen. Ett kloridgenombrott förefaller ha inträffat vid fastigheten i Ormestad från det enskilda avlopp som ligger ca 15 meter därifrån (bilaga 1). Detta verkar bekräfta att här finns en transportväg för kemiska ämnen och därmed en risk för transport av patogener. Reduktionen 2,8 log-enheter från det enskilda avloppet till dricksvattenbrunnen kan ses som ett totalmått på kemisk utspädning och dispersion, men värdet är behäftat med en osäkerhet till följd av ett troligt mätfel på divern. 18 6.1.2 Morän (sandig) vid infiltration; grus vid dricksvattenbrunn. SGU:s jordartskarta stämmer med detta projekts fältkartering. Dricksvattenbrunnen är inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 8 % (sannolika lutningen även på grundvattenytan) och infiltration i sandig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd om 25 meter. Detta tillsammans med ett tillräckligt mäktigt jordtäcke (här 7 meter vid brunnen) bedöms i aktuellt fall vara viktigaste förklaringen till att ingen påverkan syns. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatsen, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. En ringa sprickighet i berget kan bidra till att inga mikrober har detekterats i dricksvattnet i aktuellt fall, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgrad i infiltrationsanläggning bedöms vara tillräcklig i aktuellt fall. Skyddsavståndet 25 meter är tillräckligt i aktuellt fall. I den fördjupade undersökningen med kloridspårning (bilaga 1) kunde inget genombrott av klorid påvisas vid fastigheterna i Kavlanda under försöksperioden. Detta tyder på att det inte föreligger någon kemisk transportväg, åtminstone inte med genombrott inom en tremånadersperiod. Resultatet kan även bero på att det inte skedde något kontinuerligt vattenuttag vid fritidsboendet, även om manuell spolning genomfördes vid upprepade tillfällen. 19 18 Åström, J. 2014. Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 19 Åström, J. 2014. Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 25 (29)

6.1.3 Morän (siltig) vid infiltration; finsand vid dricksvattenbrunn. SGU:s jordartskarta stämmer med detta projekts fältkartering. Dricksvattenbrunnen är inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 17 % (grundvattenytan kan luta något mindre) och infiltration i siltig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd på 50 meter i detta fall. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatsen, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. Vid fältkartering visar berget en stupning i riktning från avloppsanläggning till dricksvattenbrunn i samma lutning som markytan och synbarligen obefintligt med vertikala sprickor som avloppsvatten kan infiltrera i. En ringa sprickighet i berget kan bidra till att inga mikrober har detekterats i dricksvattnet i aktuellt fall, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgraden är obefintlig i aktuellt fall, men verkar inte vara avgörande. Skyddsavståndet 50 meter är tillräckligt i aktuellt fall utifrån platsens förutsättningar. Att berget är sprickfattigt och grundvattennivåerna höga bedöms vara förklaringen till att dricksvattnet här är opåverkat. Avloppsvattnet infiltrerar men sannolikt når det tidigt ett utströmningsområde nedströms och rinner där ut som ytvatten. 6.2 Osäkerheter och rekommendationer för vidare forskning Det krävs ett större dataunderlag och fördjupade undersökningar av fallstudieplatser jämfört med föreliggande studie för att se generella samband. Med ett större dataunderlag kan man säkrare ange sannolika skyddsavstånd respektive sannolika avvikelser från dessa skyddsavstånd. Lokala skillnader i geologi kan vara avgörande för variationen i skyddsavstånd och kan i många fall undersökas endast genom fördjupad undersökning såsom kloridspårning, geoteknisk sondering eller andra geologiska metoder. Uttagskapaciteten i dricksvattenbrunnar på Bokenäset är i genomsnitt lägre än i Bohuslän i övrigt 20, vilket antyder att berget är sprickfattigare på Bokenäset. I vidare forskning vore geologiska metoder värdefullt för att noggrannare studera bergssprickor i miljöer med tunt jordtäcke där transporten av avloppsvatten kan förväntas ske huvudsakligen i bergssprickor. Kloridspårning genom tillsättning av klorid i avloppet och mätning av konduktivitet i dricksvattnet bedöms vara en enkel och praktisk metod för att spåra eventuell påverkan från enskilda avlopp till dricksvattenbrunnar. Metoden kan minska osäkerheten som råder om huruvida mikroberna i dricksvattenbrunnarna verkligen härrör från avlopp, eller om det är däggdjursavföring från markytan som infiltrerat och nått dricksvattenbrunnarna. Vid kloridspårning måste dock säkerställas att tillräcklig kloridmängd tillsätts. 20 SGU:s brunnsarkiv. 2014. 26 (29)

Andra aspekter som bör studeras mera är grundvattnets inströmnings- och utströmningsområden samt grundvattennivåer. I inströmningsområden som är belägna högre upp i en sluttning kan avloppsvatten infiltrera och nå olika långt i grundvattnet. I utströmningsområden som ofta är belägna längre ner i sluttningen är grundvattnets portryck i jorden för högt för att avloppsvatten ska kunna infiltrera. Avloppsutsläpp som sker i utströmningsområden utgör därmed en mindre betydande risk för förorening av dricksvatten än utsläpp i inströmningsområden. 27 (29)

7 Referenser Cowi AB. 2014. Grundvattenutredning Ormestad, Uddevalla kommun. Engdahl, M. 2001. Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1:50 000. SGU AE 151. Livsmedelsverket. 2014. Råd om enskild dricksvattenförsörjning. Lång, L.-O. 2008. Grundvattenförekomster Uddevalla kommun, skala 1:50 000. SGU K 108. Lång, L.-O. 2003. Beskrivning till kartan över grundvattentillgångar i Uddevalla kommun. SGU An 40. Mark- och miljödomstol. 2013. Pub. beteckning MMD 2013. Målnr/Dnr 2011-M 6572. Beslutsdatum 2013-06-11. Nacka Tingsrätt. Ottoson, J. 2005. Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). Pettersson, A. 2014. Personlig kommunikation. REKAL Svenska AB. Ramböll Sverige AB. 2012. Dialogbaserad Landskapsanalys för Uddevalla kommun. Uddevalla kommun. SGU:s brunnsarkiv. 2014. SMHI. 2014. Klimatkarta som illustrerar uppskattad årsnederbörds medelvärde för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. Stenström, T.-A. 1996. Sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppssystem - riskvärdering av traditionella och alternativa avloppslösningar. Stockholm. Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen. Uddevalla kommun. 2014. Digitalt kartunderlag och fastighetsregister. Åström, J. 2014. Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. Åström, J. 2014. Personlig kommunikation. Tyréns AB. 28 (29)

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR 2015-03-31 29 (29)

PM KLORIDSPÅRNINGSFÖRSÖK BOKENÄSET SLUTRAPPORT 2014-12-23

Sammanfattning Kretsloppslösningar för avloppsvatten har i Uddevalla kommun väckt frågan om risken för smittspridning från enskilda avlopp som omhändertar bad- disk och tvättvatten (BDT-vatten) till närliggande privata dricksvattenbrunnar. För att bedöma dessa risker krävs bland annat information om transportvägen genom grundvattnet, något som kan klargöras genom spårämnesförsök. I detta PM redovisas resultaten av kloridspårningsförsök genomförda på Bokenäset, Uddevalla kommun, under en tremånadersperiod hösten 2014. Tre försöksplatser valdes, där det bland annat utifrån den fysiska närheten mellan avloppsanläggning och dricksvattenbrunn finns skäl att misstänka en förhöjd risk för spridning. I liten skala genomfördes tillsättning av kloridlösning till de aktuella enskilda avloppen. I dricksvattenbrunnarna, som i samtliga fall var bergborrade, installerades divrar av typen CTD, vilka med hög tidupplösning registrerar konduktivitet, temperatur och grundvattennivå. Vidare installerades en så kallad Checkpoint varigenom konduktivitets- och grundvattennivåer kunde fjärravläsas. Resultaten visar att ett genombrott inträffade vid en av de tre försökplatserna, nämligen i Ormestad, omkring 30 dygn efter tillsättning av kloridlösning. Detta bekräftar att här finns en möjlig transportväg för kemiska ämnen och därmed en större risk för transport av patogener jämfört med vid de andra två försöksplatserna. Reduktionen 2,8 log-enheter från det enskilda avloppet till dricksvattenbrunnen kan ses som ett totalmått på kemisk utspädning och dispersion, men värdet är behäftat med en osäkerhet. Resultat från analys av stickprov pekar dock inte helt i samma riktning, möjligen till följd av att tappkransvattnet eventuellt genomgått en avskiljning av kloridjoner. Alla de tre aktuella avloppen hanterar enbart BDT-vatten. Det faktum att mycket höga halter E. coli uppmätts i fastigheten i Bokenäs-Bua och av intestinala enterokocker i Ormestad tyder på att färsk fekal påverkan föreligger i detta BDT-vatten. En mikrobiell riskanalys kan genomföras som en fördjupande analys för de tre här undersökta fallstudieområdena, där hydrogeologiska förutsättningar kan beaktas i en modell. Bilaga 1: Fältplatser BDT-projektet Bilaga 2: Djup och nivåer i dricksvattenbrunnar Uppdrag: 257489, Kloridspårningsförsök enskilda avlopp 2014-12-23 Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset 20141223.docx Version: 2014-10-07 2(17)

1 Inledning Uddevalla kommun har under 2014 påbörjat ett projekt gällande krav på bad- disk- och tvättvatten vid kretsloppslösningar för avloppsvatten. En huvudfrågeställning är vilken smittrisk som föreligger för dricksvattnet vid brunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. Enskilda avlopp med infiltration eller markbädd ger ett kontinuerligt tillskott av renat spillvatten till miljön, vilket kan innehålla smittämnen (patogener) vid infektion hos personerna i hushållet. I kommunen är strävan att ta vara på näringsämnen genom att återföra toalettvatten från enskilda avlopp till jordbruksmark. Om så sker är det enbart bad-, disk- och tvättvatten (BDTvatten) som renas i den enskilda avloppsanläggningen och som går vidare för infiltration till ytvatten (markbädd) eller grundvatten (inducerad infiltration). Uddevalla kommun har beviljats LOVA-medel för detta projekt i syfte att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläppspunkt för BDT-vatten och dricksvattenbrunn utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgraden av BDT-vattnet. Under hösten 2014 påbörjades ett parallellt projekt vid Chalmers inom ett angränsande område; Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar. Detta projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten drivs av Chalmers, Tyréns AB och SGU i samarbete med Uddevalla kommun. Det syftar till att utveckla ett praktiskt och användarvänligt verktyg för att genomföra kvantitativ mikrobiell riskanalys för dricksvattenbrunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. I båda dessa projekt behövs underlag för att bekräfta eller avstyrka en misstänkt transportväg av smittämnen. Det är svårt att utifrån stickprov med mikrobiologisk eller kemisk analys spåra BDT-vatten från ett eller flera enskilda avlopp till en specifik dricksvattenbrunn. Traditionella analyser av brunnsvattnet, såsom stickprov för kemisk eller mikrobiologisk analys, kan avspegla halten av ämnen som förekommer naturligt i dricksvattenbrunnen men det kan vara svårt att säkerställa att ett specifikt enskilt avlopp orsakat de aktuella fynden. Är det dessutom enbart fråga om utsläpp av BDT-vatten, där de mikrobiologiska halterna kan förväntas vara mycket lägre än vid toalettvattenpåverkan, blir det ännu svårare att säkerställa en transportväg baserat på enstaka stickprov. Man kan överväga olika metoder för kemisk eller mikrobiologisk källspårning, exempelvis analys av joniska detergenter som sprids via tvättmedel till BDT-vatten (Hunt et al. 2010). Detta är dock metoder som knappast tillhandahålls som ackrediterad analys vid kommersiella laboratorier. Dessutom är risken stor att halterna är mycket låga eller inte kan detekteras. En spårämnesmetod som använts under flera decennier är att tillsätta natriumklorid i det enskilda avloppet som misstänks utgöra en föroreningskälla till en enskild dricksvattenbrunn. Därefter sker en registrering av kloridhalten över tid, lämpligen genom att mäta konduktiviteten i dricksvattenbrunnen. Detta kan ge en relativt detaljerad beskrivning av eventuell spridning och ett underlag för att avgöra om spridningsrisk föreligger. Spårning med klorid har utvärderats i stor skala vid kommunala infiltrationsanläggningar och vid jämförelse med alternativ blev slutsatsen att klorid är det mest användbara spårämnet (Tilly et al. 1999). Ett annat spårämne är bakteriofager, virus som infekterar bakterer, vilka tidigare använts framgångsrikt för smittspårning vid drickvattenbrunnar (Stenström 1996). Klorid utgör ett mer konservativt spårämne än bakteriofager, transporteras genom jordlager och kan dessutom enkelt övervakas genom konduktivitetsmätning. Detta gör det lämpligt att som ett första steg spåra med klorid. I detta PM redovisas kloridspårningsförsök som pågått under en tremånadersperiod vid tre försöksplatser på Bokenäset i Uddevalla kommun under hösten 2014. Försöksplatserna omfattar enskilda avlopp med utsläpp i närheten av en privat dricksvattenbrunn. I tillägg till kontinuerlig konduktivitetsövervakning i dricksvattenbrunnarna togs stickprov för kemisk och mikrobiologisk analys vilket redovisas för jämförelsens skull. Uppdrag: 257489, Kloridspårningsförsök enskilda avlopp 2014-12-23 Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset 20141223.docx Version: 2014-10-07 3(17)