Framtidsspaning 2.1 1 Kartlägg och hämta hem kompetensen Framtidsspaning 2.1 Sep-nov 2012 Författare: Fanny Gustaver fanny.gustaver@ridsport.se 0220-456 29
Innehåll Bakgrund 3 Aktörer/roller 3 Frågeställningar 3 Målsättning 4 Syfte 4 Webbenkät 4 Ungdomsrepresentanter 4 Åldersfördelning 5 Könsfördelning 6 Kvalitativa intervjuer 7 Analys 11 Förslag 13 Förslag som främst rör styrelsearbetet 13 Förslag som främst rör ungdomsverksamheten 14 Förslag för att behåll kontakten 14 Framtidsspaning 2.1 2
Framtidsspaning 2.1 3 Bakgrund Framtidsspaning 2.1 är ett projekt inom ramen för Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS). Satsningen finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) genom ett avtal mellan staten och trav-/galoppsporten. Av HNS ekonomiska medel har fem miljoner kronor öronmärkts för ungdomsprojekt inom ridsport, trav, galopp, avel, islands- och brukshästar under 2012. Läs mer på HNS hemsida www.nshorse.se. Framtidsspaning 2.0 var ett gemensamt projekt som omfattade alla deltagande organisationer, däribland Svenska Ridsportförbundet. Inom projektet har man bland annat arrangerat tio framtidsspaningar där hästnäringens framtid diskuterats ur ett ungdomsperspektiv. Efter framtidsspaningen har Svenska Ridsportförbundets Förbundsstyrelse identifierat en utmaning som man vill prioritera. Utmaningen är att kartlägga och hämta hem kompetensen. Med det menar man att identifiera kompetenta före detta ungdomsledare, US- och DUS:are, undersöka hur SvRF kan underlätta och uppmuntra ett fortsatt engagemang alternativt fånga upp deras engagemang igen efter ett eventuellt uppehåll. Framtidsspaning 2.1 innebär att arbeta vidare med denna utmaning. Projektet innebär även att arbeta med Utmaning 1: Utveckla nya former för engagemang, på uppdrag av CUS, Svenska Ridsportförbundets Centrala Ungdomssektion (se separat projektplan). Aktörer/roller Fanny Gustaver Gisela Löfstrand Marie Hallander Larsson Projektledare fanny.gustaver@ridsport.se, 0220-456 29 Beställare på kansliet gisela.lofstrand@ridsport.se, 0220-456 39 Beställare i FS (Framtidsambassadör) Frågeställningar Ett inledande mål är att få en tydligare bild av hur nuläget ser ut. Målet är bland annat att besvara följande frågeställningar: Hur ser åldersfördelningen ut i styrelser inom SvRF? Vad är det som motiverar ungdomar att engagera sig i SvRF? Kan SvRF öka medlemmarnas möjlighet och vilja att fortsätta engagera sig i 20- och 30-såldern? Kan det finnas anledningar att förändra rekryteringen? Hur kan SvRF identifiera före detta ungdomsledare, US- och DUS:are? Hur kan valberedningarna få upp ögonen för dessa personer som besitter stor kompetens och erfarenhet? Vad kan motivera dessa personer att engagera sig igen? Ovanstående frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av telefonintervjuer, enkäter, personliga möten och övrig research.
Framtidsspaning 2.1 4 Målsättning Målet är att ta fram ett flertal förslag på vad SvRF kan göra för att öka ungdomars möjlighet och vilja att fortsätta engagera sig samt förslag på hur SvRF kan uppmuntra dessa personer att engagera sig igen efter en eventuell paus. Syfte Syftet är att kunna utveckla formerna för engagemang så att de stämmer överens med i vilken omfattning ungdomar har möjlighet att engagera sig samt på vilka sätt de vill engagera sig. Syftet är även att i större utsträckning dra nytta av den kompetens som tidigare ungdomsledare, US- och DUS:are besitter. De har minst lika mycket att bidra med efter att US-tiden tagit slut, inte minst då de kompletterat sina kunskaper med erfarenheter från yrkeslivet. Genom att identifiera dessa personer kan det ömsesidiga utbytet fortsätta även då de återvänder till ridningen efter en eventuell paus. Webbenkät Två webbenkäter har genomförts för att ta reda på hur ålders- och könsfördelningen ser ut i styrelser inom Svenska Ridsportförbundet. Den första enkäten skickades ut till 100 föreningsstyrelser som valdes ut genom ett slumpmässigt urval bland samtliga föreningar. 59 föreningsstyrelser har besvarat enkäten. Den andra enkäten skickades ut till samtliga ordföranden i Svenska Ridsportförbundets 19 distrikt, varav 13 har besvarat enkäten. Eftersom inte alla har svarat är det inte säkert att procentsatserna som presenteras stämmer exakt men de bör ge en relativt korrekt bild av hur det ser ut. Ungdomsrepresentanter Webbenkätens resultat visar att 34 procent av föreningarna saknar en representant från ungdomssektionen i styrelsen. Frågan var formulerad så att de skulle räkna både ordinarie US-representant och suppleant. 47 procent har svarat att de har en US-representant vilket således innebär att de enbart har en ordinarie. De 17 procent som svarat att de har två US-representanter har troligen en ordinarie och en suppleant. 4 USrepresentanter 2% Har föreningens styrelse någon representant från ungdomssektionen? Ingen USrepresentant 34% 2 USrepresentanter 17% 1 USrepresentant 47% Ingen DUSrepresentant 8% Har distriktets styrelse någon representant från ungdomssektionen? Två DUSrepresentanter 61% En DUSrepresentant 31%
Framtidsspaning 2.1 5 I distriktens styrelser är det vanligaste att ha två DUS-representanter, det vill säga en ordinarie och en suppleant. Gävleborgs distrikt har svarat att de inte har någon DUS-representant och det har även framkommit i telefonintervjuerna att Gävleborgs distrikt i princip aldrig haft en fungerande ungdomssektion. I föreningarnas styrelser är de flesta US-representanter 14-17. I distriktens styrelser är DUSrepresentanternas medelålder något högre, de flesta är 18-21. Tjejerna är mycket dominerande. Bland de 59 föreningar som svarat är det endast en som har en manlig US-representant i styrelsen. Bland de 13 distriktsstyrelser som svarat finns det också en manlig US-representant. Andel US-representanter per åldersgrupp Andel DUS-representanter per åldersgrupp 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13 yngre 14-17 18-21 22-25 26 äldre 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13 yngre 14-17 18-21 22-25 26 äldre Män Kvinnor Män Kvinnor Åldersfördelning I såväl föreningar som distrikt är 46-55-ingarna den vanligaste åldersgruppen i styrelserna. I båda typerna av styrelser finns det ungdomar under 25 som sitter på eget mandat, utöver US-representanterna. I distriktens styrelser kan man se en liten svacka bland 26-36-ingarna. Hos föreningsstyrelserna finns ingen sådan indikation utan 26-35-ingarna är lika många de ungdomarna under 25. Åldersfördelning i föreningsstyrelser Åldersfördelning i distriktsstyrelser 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 25 yngre 26-35 36-45 46-55 56-65 66 äldre 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 25 yngre 26-35 36-45 46-55 56-65 66 äldre US-representanter Övriga US-representanter Övriga
Framtidsspaning 2.1 6 Det g inte riktigt att jämföra styrelsemedlemmarnas åldersfördelning med Svenska Ridsportförbundets medlemsstatistik då olika åldersintervall tillämpas. Den största skillnaden som g att observera tydligt är att medlemmarna över 40 är överrepresenterade i styrelserna. De utgör 24 procent av medlemmarna men innehar över 40 procent av styrelseplatserna i föreningar och distrikt. 29 procent av Svenska Ridsportförbundets medlemmar är 13-20 vilket gör dem till den största åldersgruppen. Deras representation i styrelser är inte proportionell då de innehar mindre än 15 procent av styrelseplatserna i föreningarna och mindre än 20 procent av styrelseplatserna i distrikten. Medlemmarna i åldern 21-40 är nästan lika många som medlemmarna över 41. Utifrån det kan man anta att 26-35-ingarna borde ha fler styrelseuppdrag för att vara proportionellt representerade. Siffrorna är dock inte helt tydliga eftersom åldersintervallerna är olika. MEDLEMSSTATISTIK 2011 Ålder: 0-6 7-12 13-20 21-40 41- SUMMA: Antal: 4 008 36 207 42 726 29 893 34 912 147 746 Procent: 3% 25% 29% 20% 24% 100% Könsfördelning I de yngre åldersgrupperna är det väldigt få killar som har styrelseuppdrag. Trots det är de inte nämnvärt underrepresenterade jämfört med medlemsstatistiken. I åldersgruppen 13-20 är endast fem procent av medlemmarna killar. Andelen män med styrelseuppdrag ökar för varje åldersgrupp och i de äldsta grupperna är männen överrepresenterade. Bland styrelsemedlemmarna över 65 är är det mer än hälften som är män. Könsfördelning i föreningsstyrelser Könsfördelning i distriktsstyrelser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 25 yngre 26-35 36-45 46-55 56-65 66 äldre 100% 80% 60% 40% 20% 0% 25 yngre 26-35 36-45 46-55 56-65 66 äldre Män Kvinnor Män Kvinnor
Framtidsspaning 2.1 7 Könsfördelning bland styrelsemedlemmar respektive ordföranden 100% 80% 60% 40% 20% 0% 19% 81% Distriktens styrelsemedlemmar Distriktens ordföranden Bland Svenska Ridsportförbundets medlemmar är cirka 90 procent kvinnor och cirka 10 procent män. Det stämmer relativt väl överens med könsfördelningen i distriktens styrelser där drygt 80 procent är kvinnor. Däremot är det över hälften av distrikten som har manliga ordföranden vilket avviker ganska mycket från medelmmarna i stort. Att fler män är ordföranden och att män är överrepresenterade i de äldre åldersgrupperna beror antagligen till stor del på samhällsstrukturer som ligger utanför Svenska Ridsportförbundets kontroll, till exempel att kvinnor med hemmavarande barn i lägre utsträckning anser sig ha tid för en krävande ordförandepost. Men sannolikt skulle även SvRF kunna verka för en mer proportionell könsfördelning. Till exempel borde det finnas många kvinnor över 65 som både har tid och kompetens men som kanske inte tror att de har tillräckligt mycket att bidra med. Kvalitativa intervjuer Telefonintervjuer har gjorts för att få en tydligare bild av hur ungdomar upplever arbetet i ungdomssektioner på olika nivåer, vad som motiverar dem, vad som eventuellt fått dem att avsluta sitt engagemang, med mera. Jag har genomfört tio telefonintervjuer med personer som varit engagerade i ungdomssektioner från föreningar till central nivå. De äldsta respondenterna var aktiva ungdomar i början av 90-talet och de yngsta är fortfarande aktiva i ungdomsverksamheten. Ganska många av dem valde att avsluta sitt engagemang när de blev för gamla för ungdomssektionen, vissa har därefter engagerat sig igen men inte alla. Flera av dem som var engagerade för många sedan har på senare kommit i kontakt med ungdomsverksamheten igen, till exempel genom yrkeslivet som förtroendevald. Dessa personer har både svarat på hur de upplevde sitt eget engagemang under 90-talet och hur de uppfattat ungdomarnas situation på senare. Hur mycket tid lägger/lade du ner på ditt engagemang? Många berättar att de lagt väldigt mycket tid på sina ideella uppdrag men flera betonar att det var värt varenda timme eftersom de fått så mycket tillbaka. På klubbnivå uppfattas ofta engagemanget som en integrerad del i stallet och en del i umgänget med kompisarna. Några berättar att de i klubbens ungdomssektion haft väldigt stora ansvarsområden, t ex ridskolehästarnas skötarsystem, helgbemanning i stallet, 53% 47% Män Kvinnor
Framtidsspaning 2.1 8 cafeterian med inköp och redovisning, med mera. De påpekar att det hade varit bra om de vuxna i föreningen hade hindrat ungdomarna från att ta alltför mycket ansvar. Det tidskrävande ansvaret har gjort att de till slut tröttnat och avsagt sig alla uppdrag på en gång. En person berättar att det var väldigt svjobbat i distriktets ungdomssektion. Det gjorde att han arbetade mindre än han egentligen hade velat, han avstod eftersom det var alltför trögjobbat. De övriga uttrycker att det funnits mycket att göra även i DUS, vissa tycker att det bara var roligt och vissa tycker att det tog lite mer tid än de egentligen hade möjlighet att lägga. Eftersom de flesta respondenter har varit engagerade på central nivå så har intervjuerna främst handlat om arbetet i CUS och andra uppdrag som utförts på CUS-mandat. Även här uttrycker många att de haft en stark drivkraft och att uppdragen gett dem så mycket att det varit värt all tid de lagt ner. Däremot är det ingen som uttrycker att de hade velat arbeta mer än de gjorde. Några av de äldre respondenterna uttrycker en oro för att dagens unga inte hinner med allt de vill göra. Ungdomarna har en väldigt hög ambitionsnivå men för att kunna uppnå den nivån krävs det otroligt mycket arbete vilket gör att uppdraget knappast kan kombineras med ett fungerande liv vid sidan av. Respondenterna ser ett behov av att vuxna hjälper ungdomarna att avgränsa uppdraget och stöttar dem i arbetet. Några menar att det ställs större krav på CUS än på övriga styrelser inom SvRF då CUS arbetar både strategiskt och operativt medan övriga styrelser främst arbetar strategiskt. Flera uttrycker även att de själva haft lite för tung arbetsbelastning under sin tid i CUS och att det finns en risk att man bränner ut sig. En menar att om arbetsfördelningen hade varit bättre så är det mycket möjligt att hon hade behållit sitt uppdrag längre tid än vad som nu blev fallet. Tycker du att du erbjuds/erbjöds den utbildning som du behöver/behövde för att kunna utföra dina uppdrag? Alla är överens om att den utbildning som erbjuds idag är mycket bra, både de som själva genomgått den och de som sett den utifrån. Utbildningen håller en hög nivå och ungdomarna förbereds väl för sitt uppdrag i CUS. De som var engagerade längre tillbaka i tiden säger att det knappt gavs någon utbildning då men att det skett stora förbättringar. En respondent påpekar dock att ungdomsverksamheten inte f bli alltför professionell. Det få inte bli så att man måste ha gått vissa kurser för att kunna engagera sig, då utesluts många. Det måste vara möjligt att gå in med ett brinnande engagemang och formas under uppdragets gång. Det ungdomliga engagemanget måste få vara spontant och kreativt. Det enda som saknas är mentorer handledare som kan stötta i styrelsearbetet, hjälpa ungdomarna att skolas in i miljön och bidra till att skapa nätverk. Någon tycker att det borde vara vuxna som kan vägleda och guida. Någon annan tycker att det hellre bör vara en mentor som bara är några äldre, någon som ungdomen lätt f förtroende för.
Framtidsspaning 2.1 9 Tycker du att du erbjuds/erbjöds tillräckligt stöd från resten av SvRF, t ex äldre medlemmar och administrativ personal? De flesta tycker att ungdomarna f ett mycket bra stöd. De som har erfarenheter från andra idrotter påpekar att stödet till ridsportens ungdomar är helt unikt. Särskilt på central nivå tycker de att stödet är bra från såväl kansli som övriga förtroendevalda. I distrikt och föreningar varierar det mer vilket stöd ungdomarna f. Ett förslag på förbättring är att det vore bra om ungdomar och vuxna kunde samarbeta mer, unga och vuxna behöver vistas i samma rum. De vuxna skulle även kunna bli bättre på att bjuda in så att det skapas ett bra samarbetsklimat. En annan påpekar att behovet av stöd varierar med åldern på medlemmarna i CUS. Ibland sker det en generationsväxling då många byts ut samtidigt och vid de tillfällena är behovet av stöd extra stort. En av de intervjuade var aktiv under den period då det fanns en ungdomschef och hon menar att det var en fantastisk organisation. Idag har de aktiva frågor och funderingar som de aldrig hade på hennes tid. Hon tror att det till stor del var ungdomschefens förtjänst, hon var lite som barnens advokat. Ungdomschefen stod upp för de unga och deras frågor både gentemot FS och mot kansliet. Ett problem som nämns är att det finns en tendens att en två CUS-ledamöter favoriseras och lyfts fram inom förbundet medan man ibland glömmer att lyfta fram CUS som grupp. Ett annat problem som nämns är att ungdomar ibland måste bevisa sin kompetens fler gånger än exempelvis en medelålders man behöver göra för att bli tagen på allvar. Hur stor nytta har du haft av dina erfarenheter från SvRF i andra sammanhang, t ex vid studier arbete? Alla är överens om att de haft otroligt stor nytta av sina erfarenheter och att det haft stor effekt på deras yrkesliv. De har bland annat lärt sig att ta ansvar, att planera projekt från början till slut, att ta plats, att stå för det man tror på, att samverka med andra människor, med mera. Flera uttrycker också att det gett dem självförtroende och hjälpt dem att ta vara på möjligheter i arbetslivet som de annars inte hade vågat satsa på. En ovärderlig erfarenhet! Vad är/var det som motiverar/motiverade dig att engagera dig i SvRF? Många drivs av viljan att påverka och att kunna göra skillnad. Flera vill motverka orättvisor och vill verka för att fler ska få de fantastiska möjligheter som de själva fått. De upplever det även som stimulerande att bli lyssnade på och att bli tagna på allvar. Någon lockades av den tillåtande miljön där hon gavs möjlighet att prova på. Någon drevs av ett starkt föreningsengagemang och har uppskattat att på central nivå kunna göra förändringar som gör skillnad i föreningarna. Flera säger också att engagemanget startade med ett starkt intresse för hästen, ridsporten och ridskolan. Med ett brinnande intresse för sporten blev det naturligt att även jobba för den.
Framtidsspaning 2.1 10 För några är det lusten att göra saker tillsammans med andra som varit den främsta drivkraften. De berättar att de tidigt blev intresserade av ledarskap och av hur man kan arbeta tillsammans. Flera nämner också att de haft en fantastisk gemenskap inom CUS, att de hämtat styrka hos varandra och haft roligt tillsammans. Till de som inte längre är aktiva: Hur kommer det sig att du avslutade ditt engagemang? För flera var det ett helt naturligt steg, till exempel att de började arbeta inom ridsporten och därför avslutade sina ideella engagemang att de fick ett annat tidskrävande arbete. En annan anledning är att de helt enkelt kände att de hade uppnått det de ville göra och nu ville gå vidare mot nya utmaningar. En person betonar just vikten av ett dynamiskt förbund där man kan komma och gå. Många av de intervjuade har tagit upp olika strukturer inom SvRF som bidragit till att de valt att avsluta sitt engagemang. En av de vanligaste anledningarna är att möten i förbundets övriga sektioner och i förbundsstyrelsen huvudsakligen är förlagda till vardagar. När de är nyutbildade och nyligen har påbörjat sin yrkeskarriär har de inte känt att de haft möjlighet att vara borta från jobbet i den utsträckning som uppdragen kräver. Flera har även sett det som ett problem att man inte f ekonomisk kompensation för förlorad arbetsinkomst. En berättar att hon under sitt första som anställd använde merparten av sina semesterdagar till ideellt arbete, därefter avsade hon sig sina uppdrag. Många upplever också att uppdrag i sektioner och FS är alltför tidskrävande vilket gör det omöjligt att kombinera med yrkeskarriär och barn. Några har provat mindre tidskrävande uppdrag, t ex i valberedning, men det har inte känts tillräckligt stimulerande eftersom de brinner för att vara delaktiga och arbeta strategiskt. De har inte sett några möjligheter att engagera sig på det sätt de önskar under den tid de har till förfogande. Några har också upplevt att övriga styrelser arbetar på ett annat sätt än vad CUS gör, ett arbetssätt som inte tilltalat dem. I CUS har de upplevt arbetet som dynamiskt, alla har möjlighet att framföra idéer och det finns utrymme för kreativitet. I jämförelse har de upplevt övriga styrelser som lite mossiga och ibland fått känslan av att man bara sitter av möten. En person säger att det kan vara så att förslag till sektionen förberetts helt av tjänstemän och endast klubbas i styrelsen. Så vill hon inte arbeta utan hon vill vara delaktig i processen, ha en uppgift och bli involverad. Därefter f det dock gärna vara tjänstemän som verkställer besluten. Några har upplevt att klimatet blivit ett annat när de inte längre sitter i CUS utan istället är en ung person på ett ordinarie mandat. De har inte upplevt att de blir lyssnade på i samma utsträckning som tidigare och känner inte längre att de blir tagna på allvar. Då har de tappat engagemanget eftersom de inte längre känner att de har möjlighet att påverka. De saknar även den styrka som de kände att de fick inom CUS. En person som haft ett stort engagemang med många uppdrag inom sin förening berättar att hon helt enkelt fick nog. Hon insåg att väldigt mycket av hennes tid gick till verksamheten och att hon inte hade tid att utveckla sin egen ridning. Hon avsade sig alla sina uppdrag och har inte varit engagerad sedan dess.
Framtidsspaning 2.1 11 Till de som inte längre är aktiva: Finns det något som skulle kunna få dig att återuppta ditt engagemang? Hur vill du i såna fall engagera dig? Vissa säger helt enkelt att om de bara f frågan så ställer de upp. Någon annan säger att hon inte hade varit så intresserad av att ta ett nytt uppdrag direkt efter att hon hade avslutat sin tid i ungdomsverksamheten men nu när det gått några skulle det mycket väl kunna bli aktuellt. I såna fall skulle hon helst arbeta med utvecklingsfrågor, sitta i en referensgrupp, liknande. Några säger att de känner sig klara och att de åstadkommit det de ville. Det är ingenting inom SvRF som hindrar dem från att fortsätta att engagera sig utan de känner bara att de nu är i en annan fas i livet då de vill lägga fokus på arbetslivet på engagemang i andra organisationer. Det finns även en grupp som säger att de skulle vara intresserade av att fortsätta engagera sig men att det i dagsläget inte finns någon form som passar dem. De skulle önska ett alternativ där de f arbeta med de frågor de brinner för men som inte är lika tidskrävande som exempelvis en plats i FS. Uppdraget behöver även vara flexibelt vad gäller tid och inte kräva möten på arbetstid. Någon menar att dagens arbetsformer kräver att man har ett väldigt flexibelt arbete och en förstående arbetsgivare att man är pensionär. Har du några övriga synpunkter/önskemål/förslag? En person påpekar att ungdomsverksamheten st alltför långt ifrån tävlingsverksamheten, att den mer är sprungen ur ridskolan. Hon skulle vilja se tydligare band mellan sporten och ridskoleverksamheten och tror att ungdomsverksamheten skulle kunna bli den länk som knyter ihop verksamheterna. Genom ungdomsverksamheten skulle man kunna skapa engagemang, delaktighet och former som gör att även aktiva tävlingsryttare kan känna ansvar för att utveckla SvRF. Den enda killen som intervjuats påpekar att det som kille kan vara svt att arbeta i en homogen grupp med mycket tjejer. Han har funderat på hur man skulle kunna engagera fler killar men har tyvärr inte kommit på någon bra lösning. Analys De frågeställningar som nämndes i inledningen kommer nu att besvaras med hjälp av resultatet från webbenkäter och telefonintervjuer. Hur ser åldersfördelningen ut i styrelser inom SvRF? Både i distrikt och föreningar är det åldersgruppen 46-55 som är vanligast bland styrelsemedlemmarna. Det är inte i proportion med medlemmarnas åldersfördelning då tre fjärdedelar av medlemmarna är under 40. Det finns ändå en god representation av ungdomar även om det inte riktigt är i proportion med medlemmarnas åldersfördelning. I distrikten kan man se en nedgång bland de styrelsemedlemmar som är 26-35 vilket tyder på att man tappar aktiva när de blir för gamla för att vara engagerade via ungdomssektionen. Vad är det som motiverar ungdomar att engagera sig i SvRF? För en del startar engagemanget med ett brinnande intresse för hästen och ridsporten. Det stora intresset gör att det känns naturligt att även arbeta ideellt för sitt intresse. Andra drivs av en glädje i att göra saker tillsammans med andra. De gillar att samarbeta och intresserar sig för ledarskap och gruppdynamik.
Framtidsspaning 2.1 12 Den vanligaste drivkraften verkar vara en vilja att kunna påverka och att bli lyssnad på. Det här verkar framför allt vara den viktigaste drivkraften när det gäller att fortsätta engagera sig. Så länge ungdomarna känner att de har möjlighet att påverka så tycker de att det är roligt och vill fortsätta vara engagerade. Om de kommer till en punkt där de känner att folk inte längre lyssnar och att de inte f gehör för sina idéer så är det många som tröttnar och väljer att avsluta sitt engagemang. Kan SvRF öka medlemmarnas möjlighet och vilja att fortsätta engagera sig i 20- och 30-såldern? Flera uttrycker att så länge de var med i ungdomssektionen kände de att de hade inflytande och då var motivationen hög. När de passerar 25-sstrecket och inte längre sitter på ungdomsmandat har de upplevt att de blir bemötta på ett annat sätt och att de inte blir lyssnade på i samma utsträckning. De upplever att man möter mer motstånd som en 27-ing på ordinarie mandat än en 24-ing på ungdomsmandat. SvRF skulle således kunna underlätta för 26-35-ingarna genom att ge dessa personer större förtroende. Många i den här åldern upplever också praktiska svigheter som hindrar dem från att ta en plats i exempelvis FS sektionernas styrelser. Eftersom mötena oftast hålls på dagtid krävs det att man kan ta ledigt från jobbet i hög utsträckning. När man är nyutbildad och precis har börjat arbeta har man sällan ett jobb med den flexibiliteten vilket gör att de avst från styrelseuppdrag. Det kan även vara problematiskt att ta ledigt från jobbet utan att få ekonomisk ersättning. Det skulle bli enklare för denna grupp att ta styrelseuppdrag om mötena mestadels hölls utanför arbetstid och om de fick kompensation för förlorad arbetsinkomst. Det är även svt att avsätta mycket tid om man samtidigt vill göra karriär och ha småbarn. För denna åldersgrupp skulle det passa bättre med mer flexibla och kortvariga åtaganden, till exempel att sitta i en referensgrupp under en begränsad tid. SvRF bör även undvika att ungdomarna bränner ut sig under tiden i ungdomssektionen. Om de har alltför många uppgifter och stora ansvarsområden är det risk att de tröttnar och känner att de behöver en paus. Med lagom arbetsbörda ökar chanserna att de vill engagera sig över längre tid. Det bör även finnas en naturlig övergång från arbetet i ungdomssektionen till arbetet i övriga styrelser. Om avståndet mellan verksamheterna blir för stort ökar risken att man väljer att avsluta sitt engagemang i samband med 26-sdagen. Kan det finnas anledningar att förändra rekryteringen? I dagsläget rekryteras de flesta till ungdomssektionerna från ridskolorna. Bland de som rider på ridskola är det många som slutar rida i 20-såldern vilket också bidrar till att de försvinner från förtroendeuppdrag. Genom att sprida uppdragen mer även bland tävlingsryttare med egen häst skulle man kunna öka andelen som stannar kvar i ridsporten även efter 20-såldern. Hur kan SvRF identifiera före detta ungdomsledare, US- och DUS:are? Det bästa är sannolikt att aldrig tappa kontakten med dem helt. Genom att hålla en lågintensiv men ändå regelbunden kontakt kan man behålla dem inom SvRFs nätverk vilket ökar möjligheterna att identifiera dem när de återigen har möjlighet att engagera sig mer aktivt. Det skulle till exempel kunna ske genom regelbundna nyhetsbrev på temat ledarskap att de erbjuds föreläsningar på temat ledarskap cirka en gång om
Framtidsspaning 2.1 13 et. Små saker som ändå gör att de behåller en relation till SvRF vilket ökar sannolikheten att de väljer att engagera sig igen så snart de har möjlighet. Hur kan valberedningarna få upp ögonen för dessa personer som besitter stor kompetens och erfarenhet? Jag rekommenderar att föreningarna arbetar mer med att välkomna nya medlemmar. Genom att aktivt välkomna nya medlemmar f man även en chans att fråga om deras bakgrund inom ridningen och föreningslivet. Om man f kännedom om att personen tidigare haft ett stort engagemang i en annan klubb på distrikts- och central nivå har man möjlighet att utnyttja kompetensen genom att erbjuda nya uppdrag. Vad kan motivera dessa personer att engagera sig igen? De motiveras som sagt till stor del av att bli lyssnade på och av att kunna påverka. Engagemanget kan antagligen uppmuntras genom att de blir tillfrågade om sådana frågor som de har stor kunskap om och att de blir erbjudna uppdrag som medför möjlighet att påverka. Eftersom många uppskattar samarbetet med andra är det även viktigt att ha en öppen och välkomnande attityd på alla nivåer. Det är viktigt att nya medlemmar välkomnas in i gemenskapen. Förslag Det finns många samband mellan förslagen men för att förtydliga har jag valt att dela upp dem i förslag som främst rör styrelsearbetet inom SvRF, förslag som främst rör ungdomsverksamheten och förslag som främst syftar till att behålla kontakten med tidigare aktiva som för tillfället har en lägre grad av engagemang. Även många av de förslag som rör ungdomsverksamheten kräver dock förbundsstyrelsens stöd för att kunna genomföras på ett bra sätt. Förslag som främst rör styrelsearbetet Att i högre grad arbeta med referensgrupper och andra typer av tillfälliga arbetsgrupper. En fördelar är att man minskar arbetsbelastningen på styrelsemedelmmar vilket medför att fler kan uppleva arbetsbelastningen som överkomlig. Samtidigt ger man fler möjlighet att vara med och påverka och man skapar en flexibel form för påverkan då man inte behöver binda upp sig för lång tid. Färre möten på arbetstid är en viktig åtgärd för att unga människor som nyligen har kommit ut i arbetslivet ska ha möjlighet att delta på mötena. Om det är nödvändigt med möten på arbetstid skulle kompensation för inkomstbortfall vara en fördel. Det ekonomiska bortfallet blir märkbart om man inte har så hög lön. Fler möten via telefon/video/chatt skulle också underlätta för de som vill kombinera sitt engagemang med karriär och familjeliv. De unga vill känna att de har möjlighet att påverka och förespråkar ett dynamiskt arbetssätt där alla har möjlighet att komma med förslag framför möten där man mest klubbar igenom färdiga förslag.
Framtidsspaning 2.1 14 Flera unga berättat att de upplevt att de inte blir tagna på allvar på grund av sin ålder. Dessa attityder bör man arbeta med och en större lyhördhet gentemot unga bör eftersträvas. Förslag som främst rör ungdomsverksamheten Mentorsprogram där mentorerna antingen kan vara personer i 26-30-såldern äldre personer som stöttar de aktiva i ungdomssektionen. Båda alternativen medför ett stöd för de unga och kan vara en hjälp att inte bränna ut sig. Mentorer i 26-30-såldern medför dessutom att de som nyligen lämnat ungdomssektionen erbjuds ett meningsfullt och flexibelt sätt att fortsätta sitt engagemang. Med äldre mentorer är en stor fördel att avståndet mellan unga och äldre i förbundet minskar. Ge ungdomssektionerna mer hjälp att avgränsa sitt ansvarsområde. Ungdomssektionerna i föreningarna kan behöva mer stöd från vuxna och ges möjlighet att fokusera på ungdomsverksamheten istället för att åläggas ansvar för diverse andra områden. Ge CUS möjlighet att ta mer hjälp med det operativa arbetet. Genom att CUS, liksom övriga sektioner, erbjuds tillräcklig möjlighet att ta hjälp med det operativa arbetet kan de fokusera på det strategiska. Chanserna ökar att de kan omsätta sina idéer i praktiken utan att behöva arbeta så mycket att de riskerar att bränna ut sig. Engagera fler unga ledare bland tävlingsryttarna. Idag kommer de flesta unga som är förtroendevalda från ridskolorna. Att engagera fler tävlingsryttare är både positivt eftersom det fördelar inflytandet jämnare bland medlemmarna och eftersom det kan öka andelen som fortsätter engagera sig. Förslag för att behåll kontakten Möjlighet att prenumerera på ett nyhetsbrev som kommer cirka en gång per månad. Nyhetsbrevet innehåller aktuell information och intressanta artiklar på temat ledarskap. Träffar som gör att man behåller en kontakt med de som varit aktiva men som kanske inte är det för tillfället, till exempel föredrag en gång per. Genom att behålla kontakten kan man identifiera dem som är intresserade av verksamheten när de återigen f tid att engagera sig. Föreningarna bör aktivt välkomna sina nya medlemmar och ta reda på vad de har för bakgrund inom föreningslivet. På så sätt identiferas de som har tidigare erfarenheter och de kan erbjudas nya uppdrag.