YRKESEXAMEN FÖR HÄSTTRÄNARE 2012

Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HÄSTTRÄNARE 2012 Föreskrift 34/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:42

Föreskrifter och anvisningar 2012: 42 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HÄSTTRÄNARE 2012 Föreskrift 34/011/2012

Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:42 ISBN 978-952-13-5281-2 (hft.) ISBN 978-952-13-5282-9 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2013

Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examen... 7 1.3 Grunderna för fristående examen... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för hästtränare... 9 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för hästtränare... 9 2.2 Examensdelar... 12 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för hästtränare och grunderna för bedömningen... 14 3.1 Hästens välbefinnande... 15 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen... 20 3.3 Arbete i ett företag inom hästbranschen... 25 3.4 Travträning... 28 3.5 Utbildning av en ung ridhäst... 32 3.6 Utbildning av dressyrhäst... 37 3.7 Utbildning av hopphäst... 41 3.8 Massage av häst... 45 3.9 Tillverkning och reparering av hästutrustning... 48 Bilaga Beskrivning av bransch och yrke för en hästtränare som har avlagt yrkesexamen... 54

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna sluter ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas särskilt. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/ 2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå av betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Utbildningen, som förbereder för fristående examen ska följa bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för hästtränare 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för hästtränare De som avlägger yrkesexamen för hästtränare visar den yrkesskicklighet som krävs av en yrkesman inom branschen. Kraven på yrkesskicklighet i examen är fastställda enligt nivå så att personer med grundutbildning inom branschen eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt gedigen praktisk erfarenhet av motsvarande uppgifter troligtvis klarar av att avlägga yrkesexamen för hästtränare. De som avlagt yrkesexamen för hästtränare har färdigheter i att arbeta med uppgifter inom travträning, utbildning av hästar, massage av häst eller tillverkning och reparering av hästutrustning. De har en god helhetsuppfattning om hästhushållningen. De som har avlagt examen känner till de krav som hästens hälsa och trivsel samt djurskydd, etiska frågor och lagstiftningen ställer på stallmiljön samt på hanteringen och skötseln av hästar. De kan transportera hästar i enlighet med djurskyddslagen och -förordningen. De förstår hästsportområdenas och stallmiljöns betydelse för hästens hälsa. De känner till de miljö- 9

författningar som gäller stallet och närområdet och beaktar säkerhetsaspekter vid planering och förverkligande av stallmiljö och arbete. De som har avlagt den här examen känner till hästfoder och hästars matsmältning samt kan planera och genomföra utfodringen av en sporthäst. De känner till hästens anatomi och fysiologi samt hästens vanligaste sjukdomar och kan agera på det sätt som krävs vid sjukdomsfall. De förstår skoningens betydelse för hästens hälsa och behärskar principerna för träning av hästar. De kan använda datateknik i sitt arbete. De känner till grenarna inom hästsporten samt organisationerna för hästuppfödning och hästsport och organisationernas uppgifter. De är på det klara med principerna för hur Finlands Hippos hästregister fungerar. Likaså är de på det klara med principerna för beviljande och användning av den lagstadgade identitetshandlingen. De som avlagt den här examen känner till produktionsformerna inom hästhushållningen och är på det klara med kraven på företagande inom branschen. De kan huvudprinciperna för grundande av företag, bokföring och beskattning. De känner till de viktigaste finansieringsalternativen för företagsverksamhet, kan sköta fakturering och kan prissätta företagets tjänster. De kan bedöma lönsamheten i verksamheten och är på det klara med anställningsgrunder och arbetsvillkor. De känner till de författningar och bestämmelser som gäller branschen och kan fungera som arbetstagare eller företagare inom hästbranschen. De som har avlagt den här examen känner till marknadsföringens grunder och kan dra nytta av nätverkande. De förstår hur deras egen verksamhet inverkar på företagets bild utåt och på resultaten. De kan betjäna olika typer av kunder och agerar naturligt i interaktionssituationer av olika slag. De kan kommunicera även på det andra inhemska språket och på åtminstone ett främmande språk i frågor som gäller deras yrke. I sitt arbete använder de sådana arbets- och verksamhetssätt som tar hänsyn till den hållbara utvecklingen. Personer med den här examen kan utveckla ett företags verksamhet och serviceutbud enligt efterfrågan. De som har avlagt kompetensområdet travträning kan köra in föl. De kan köra, träna och tävla travhästar. De kan bedöma travhästars talang. De behärskar de finska reglerna för travtävlingar och känner till regelverket för internationella tävlingar. De har C-licens eller utbildning för en ansvarig tränare. De behärskar hästars träningsfysiologi och -etologi samt olika träningsmetoder. De är på det klara med träningsmiljöns krav och inverkan. De beaktar arbetssäkerheten vid planering och genomförande av träningar. De som avlagt denna examen känner igen en tävlingshästs vanligaste sjukdomar och belastningsskador och känner till veterinärmedicinens grunder samt medicineringsanvisningar. De känner till de vanligaste hjälpmedlen som används under träning och tävling och behärskar användningen av dessa. De kan sko en travhäst och vet hur olika skoningsalternativ inverkar på hästens rörelser och hälsa. De kan göra upp ett tränings- och tävlingsprogram, genomföra det och bedöma träningens effekter. De kan tävla hästen och kan analysera tävlingsresultatet. De kan ta reda på forskningsrön och dra nytta av dessa i sitt arbete. Personer med den här examen känner till olika travhästsläkters särdrag och beaktar dessa i träningen. De kan huvudprinciperna för ärftlighet och avel. De kan bedöma travhästar och föl samt klarar av att göra val i samband med avelsfrågor. Personer som har avlagt examen har goda sociala färdigheter och är ansvarsfulla i sitt arbete. De följer med utvecklingen i branschen och drar i sitt arbete nytta av de nyaste kunskaperna. 10

De som har avlagt kompetensområdet utbildning av ung-, hopp- eller dressyrhästar känner till hästens träningsfysiologi och -etologi, de metoder som används för att utbilda en ridhäst samt hur utbildningen framskrider. De känner till utbildnings- och träningsmiljöns krav och inverkan på ridhästar. De kan veterinärmedicinens grunder och behärskar medicineringsanvisningarna. De känner till de olika alternativ som finns för att sko en ridhäst och vilken inverkan dessa alternativ har. De känner till olika longerings- och tömkörningsalternativ och kan använda dessa på olika ridhästar. De behärskar de nationella och internationella reglerna för ridtävlingar. De känner till specialutrustning för ridhästar och kan använda den. De kan verka som tränare och utbildare av ung-, dressyr- eller hopphästar. De som har avlagt denna examen känner till de släkter i ridhästarnas stamböcker som föds upp i Finland samt de viktigaste europeiska släkterna och känner också till huvudprinciperna för avelsurval. De har klart för sig hur utställningsverksamheten och bedömningen av ridhästar fungerar. De kan förbereda unga hästar inför utställningar och de kan presentera hästarna. De beaktar säkerheten i sitt arbete. De drar nytta av forskningsrönen inom branschen samt av den internationella utvecklingen inom sitt yrke. De som avlagt examen som specialiserar sig på utbildning av unghästar får färdigheter i att utbilda ett föl inför tävlingar för unga tävlingshästar, t.ex. Kyvyt esiin, d.v.s. löshoppning för unghästar, kvalitetsbedömning och inför nationella klasser för unga hästar. De kan göra upp ett utbildnings- och träningsprogram för hästar och kan tillämpa detta. Deras ridkunskaper motsvarar Medelsvår B-nivå. kan dessutom specialisera sig på utbildning av körhästar. De som har avlagt en examen med inriktning på utbildning av dressyrhästar fördjupar sig i dressyrhästars blodslinjer och i särdragen för avelsurval. De klarar av att utbilda hästar till nivån Medelsvår i dressyr och deras ridkunskaper motsvarar Medelsvår A. De kan träna en häst så att den kommer i tävlingsform och de kan tävla hästen i samarbete med hästens ägare. De som specialiserat sig på utbildning av hopphästar fördjupar sig i hopphästsläkter och avelsurval. De klarar av att utbilda hästar för hoppning upp till 130 cm klasser och deras ridkunskaper motsvarar nivån i 140 cm klasser. De kan träna en häst så att den kommer i tävlingsform och de kan tävla hästen i samarbete med hästens ägare. De som har avlagt kompetensområdet massage av häst känner till hästens anatomi, biomekanik, fysiologi och etologi. De kan göra upp en individuell massageplan för hästen och de kan tillämpa och revidera planen. De som har avlagt examen behärskar principerna för klassisk massage. De arbetar ergonomiskt samt beaktar författningarna för branschen och arbetssäkerheten. De förstår betydelsen av att samarbeta med veterinärmedicinsk personal, hovslagare och djurfysioterapeut. De har klart för sig vilka fysiologiska och psykiska effekter som massagen ger. De kan tolka hästens reaktioner och känner till begränsningar i massagen till följd av hästens hälsotillstånd. De känner igen gränserna för sitt eget kunnande och kan avgöra när veterinär hjälp är nödvändig. De känner till veterinärmedicinens grunder och behärskar antidopingreglerna. De som har avlagt denna examen känner till de träningsmetoder som används för sporthästar. De kan ge råd och handleda hästens ansvarsperson i frågor som gäller vårdplanen. De förstår hur viktigt det är med ett ömsesidigt förtroende mellan massör, häst och hästens ansvarsperson. De har goda muntliga och skriftliga färdigheter i kommunikation. De 11

som har avlagt examen har goda sociala färdigheter och är ansvarsfull i sitt arbete. De följer med utvecklingen inom branschen och tillämpar kunskaperna i sitt arbete. De som har avlagt kompetensområdet tillverkning och reparering av hästutrustning kan hästens anatomi, muskulatur och rörelsemekanik och förstår hur dessa inverkar på utrustningen. De förstår betydelsen av att utrustningen är säker. De känner till olika lädermaterial och deras kvalitet och användningsmöjligheter. De har klart för sig vilket ändamål olika stoppnings- och andra material som plast, trä och metall används till. En utbildad hästtränare känner till olika sorters hästutrustning och kan mäta ut och prova ut utrustningen på enskilda hästar. De kan prova ut sadlar på hästar i olika storlek och av olika modell. De kan byta ut sadelgjordsstroppar och de behärskar grundstoppning av en sadel. De kan testa att sadelns stomme är hel och de klarar av att bedöma behovet av att reparera sadeln. De känner till vad som räknas som tillåten och förbjuden utrustning enligt reglerna för de olika hästsportgrenarna. De behärskar frågor om anskaffning, affärer, rådgivning och val som gäller utrustning samt kan beakta hästskötsel och hästens förhållanden i underhållet av utrustningen. De som har avlagt denna examen kan planera och tillverka högklassig och säker utrustning för olika hästtyper. De kan bedöma möjligheterna att reparera utrustningen och de kan reparera olika slags utrustning. De kan bedöma vilket användningsändamål för sömnadsarbete för hand och för maskin har och de kan använda båda dessa sömnadstekniker. De kan underhålla olika slag av utrustning och de kan också ge kunderna handledning i underhåll och utprovning av utrustning. De som avlagt exmen kan använda de redskap som behövs vid tillverkningen och reparationen av utrustning på ett ledigt sätt. De kan sköta anskaffning och underhåll av arbetsverktyg. De är kostnadsmedvetna när det gäller inköp och kan arbeta på ett hållbart sätt. De är medvetna om ergonomins betydelse. De har goda sociala färdigheter och de sköter sitt arbete ansvarsfullt. De följer med utvecklingen inom branschen och tillämpar informationen på sitt eget arbete. 2.2 Examensdelar Kompetensområdena inom yrkesexamen för hästtränare är travträning, utbildning av ung-, dressyr- eller hopphästar, massage av häst samt tillverkning och reparering av hästutrustning. Varje kompetensområde inom examen består av tre examensdelar. Yrkesexamen för hästtränare är avlagd när alla examensdelar inom kompetensområdet har avlagts med godkänt vitsord. Examen består av en obligatorisk examensdel och två valfria examensdelar. Obligatorisk examensdel för alla: 3.1 Hästens välbefinnande. Valbara examensdelar, varav den ena ska väljas: 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen 3.3 Arbete i ett företag i hästbranschen. 12

Valfria examensdelar, varav en väljs beroende på kompetensområde: 3.4 Travträning 3.5 Utbildning av en ung ridhäst 3.6 Utbildning av dressyrhäst 3.7 Utbildning av hopphäst 3.8 Massage av häst 3.9 Tillverkning och reparering av hästutrustning. Examensdelarna inom kompetensområdet Travträning är 3.1 Hästens välbefinnande 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen eller 3.3 Arbete i ett företag i hästbranschen 3.4 Travträning. Examensdelarna inom kompetensområdet Utbildning av ung-, dressyr- eller hopphäst är 3.1 Hästens välbefinnande 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen eller 3.3 Arbete i ett företag i hästbranschen 3.5 Utbildning av en ung ridhäst eller 3.6 Utbildning av dressyrhäst eller 3.7 Utbildning av hopphäst. Examensdelarna inom kompetensområdet Massage av häst är 3.1 Hästens välbefinnande 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen eller 3.3 Arbete i ett företag i hästbranschen 3.8 Massage av häst. Examensdelarna inom kompetensområdet Tillverkning och reparering av hästutrustning är 3.1 Hästens välbefinnande 3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen eller 3.3 Arbete i ett företag i hästbranschen 3.9 Tillverkning och reparering av hästutrustning. 13

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för hästtränare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som examensgrunderna förutsätter visas i enlighet med den plan för anordnande av yrkesexamen för hästtränare som examenskommissionen godkänt. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö så att de på ett heltäckande sätt visar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna färdighet och förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och miljöer. De visar också att de kan bedöma och lära sig av sina erfarenheter, visa nytänkande i fråga om verksamhetssätten och ta nya verksamhetssätt i bruk. Bedömarna, som har instruerats i sin bedömningsuppgift, bedömer examinandernas yrkesskicklighet vid examenstillfällena. Examinanderna ska ges en möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna utvärderar och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat i relation till examensdelens krav på yrkesskicklighet samt till föremålen och kriterierna för bedömning. I en god bedömningsprocess ingår också den respons som examinanderna får. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har givits. Examinanderna kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina observationer på en utvärderingsblankett under samtalet. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att en examensdel avläggs eller efter att alla examensdelar är avlagda. Yrkesexamen för hästtränare bedöms en examensdel i taget så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet. En bedömningsgrupp bestående av tre parter ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna har slutförts enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Bedömningsgruppen med tre olika parter representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Att beakta vid avläggandet av examen Transport av djur: För kommersiella transporter av djur behövs det tillstånd för att transportera djur. Det finns två typer av tillstånd. Med ett tillstånd för korta djurtransporter är det tillåtet att transportera djur i högst åtta (8) timmar i sträck och med tillstånd för långa djurtransporter kan transportören också transportera djur längre än åtta timmar. Djurtransporttillstånden är i kraft i högst fem år inklusive dagen för beviljandet. För transporter som varar längre än åtta timmar behövs det i fordonet förutom tillståndet för att transportera djur också ett intyg om godkännande av vägtransportmedel. Vid transport av hästar, nötkreatur, får, getter, grisar eller fjäderfän behöver chauffören och skötaren ett kompetensbevis, som man får efter att ha gått en utbildning och avlagt ett kompetensprov. De här tillstånden och bevisen kan man ansöka om vid hemortens regionförvaltningsverk. 14

Rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, d.v.s. djurtransportförordningen reglerar transporter i samband med kommersiell verksamhet och denna förordning inklusive förändringar av den ska följas. Kraven på yrkesskicklighet, föremålen och kriterierna för bedömning Kraven på yrkesskicklighet, som härletts ur uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet, beskrivs på följande sidor med fet stil. Under dem till vänster anges föremålen för bedömningen som anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som ska ägnas speciell uppmärksamhet i bedömningen. I den högra kolumnen anges bedömningskriterierna som definierar den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dessa avgörs om examensprestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskickligheten. 3.1 Hästens välbefinnande Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan hantera och sköta olika hästar ta hand om hästen och dess hälsa planera och genomföra utfodring för olika hästar planera stallets verksamhet och arbeta i olika typer av stallmiljö. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan hantera och sköta olika hästar. Hantering och skötsel av hästar Arbete i stallet hanterar olika hästar på ett säkert sätt i olika miljöer med hänsyn till hästens artspecifika beteende utför omsorgsfullt hästens dagliga skötsel ser till hästens renhet och hygien på ett sätt som främjar hästens hälsa hanterar hästar ergonomiskt korrekt och tar hänsyn till faktorer som gäller arbetssäkerhet verkar enligt den aktuella djurskydds- och veterinärmedicinlagstiftningen planerar och utför stallarbeten och skötsel av omgivningen på ett effektivt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt 15

ser samvetsgrant till att miljön är ren, prydlig och säker utför ett arbete som är korrekt ur ergonomisk synvinkel och tar hänsyn till faktorer som arbetssäkerhet, arbetshälsa och välmående på arbetet klär sig enligt arbetsuppgiften och använder den säkerhetsutrustning som behövs. kan ta hand om hästen och dess hälsa. Bedömning och identifiering av hästindivider Ombesörjande av hästens hälsa Identifiering och vård av hästens vanligaste sjukdomar gör en daglig utvärdering av hästens hälsa utgående från sin kännedom om hästens anatomi och fysiologi bedömer kroppsbyggnadens inverkan på hästens rörelser, prestationsförmåga och uthållighet beaktar hästens köns inverkan på beteende och träning utgående från sina kunskaper om fortplantningsfysiologi identifierar hästen utifrån dess färg och tecken genom en jämförelse med dess identitetshandlingar följer myndigheternas anvisningar vid import av häst registrerar hästen enligt anvisningarna. planerar och förverkligar hästens levnadsmiljö såsom lösningar för stall och hagar på ett sätt som motsvarar de artspecifika kraven planerar och genomför preventiv hälsovård i stallet, som avmasknings- och vaccineringsprogram samt tandvård gör vid utvärderingen av hästens grundläggande hälsa de undersökningar som behövs, som mätning av vilopulsen förebygger smittsamma sjukdomar och begränsar effektivt spridningen av dem sköter om anmälningsskyldigheten för allvarliga smittsamma sjukdomar som rabies och salmonella använder olika vårdmetoder och forskningsrön från branschen för att förbättra hästens välmående. lägger märke till beteende som avviker från hästens normala beteende och vidtar de åtgärder som situationen kräver känner igen de vanligaste sjukdomarna i tarmarna, luftvägarna och rörelseorganen, som kolik, kvickdrag och senskador, samt planerar vården känner igen symptom på allvarliga hästsjukdomar och kontaktar omedelbart veterinären i sådana fall ger vid behov första hjälpen känner igen sårtyper och sköter dem på rätt sätt tar hand om skötseln av en sjuk häst 16

Samarbete med veterinär Hovvård sköter vid behov om att en död häst omhändertas enligt föreskrifter och lagstiftning. bedömer behovet av veterinärhjälp assisterar veterinären enligt veterinärens anvisningar vårdar och medicinerar hästen enligt anvisningarna för bokföring över medicinsk behandling samt tar reda på och följer karenstiderna för medicinen. uppskattar behovet av hovvård och skoning enligt användningsändamål planerar hovvård och skoning samarbetar med hovslagaren tar loss en sko, rengör sulan på hoven och bearbetar skon vid behov samt slår fast skon på ett säkert sätt. kan planera och genomföra utfodring för olika hästar. Planering av utfodring Genomförande av utfodring bedömer näringsbehovet för sporthästar i olika åldrar under olika träningsperioder väljer olika strå- och kraftfoder utgående från deras näringsinnehåll och hälsoeffekter tar ett foderprov och bedömer utgående från en analys fodrets lämplighet samt hur detta inverkar på planeringen av utfodringen väljer foder ekonomiskt och med hänsyn till principerna för hållbar utveckling planerar utfodringen inomhus och under betessäsong för en sporthäst med beaktande av matsmältningssystemets särdrag beräknar och utnyttjar foderfakturor vid planeringen av utfodringen. utvärderar fodrets hygienkvalitet och känner igen kvalitetsfel som mögel och fel på ensilage genomför den planerade utfodringen på ett ekonomiskt sätt och med hänsyn till principerna för hållbar utveckling ser till hästens vätskebalans bedömer hästens muskelkondition och muskler och beaktar detta vid utfodringen identifierar de vanligaste problemen som beror på utfodringsfel och åtgärdar utfodringen på det sätt som krävs. 17

kan planera stallets verksamhet och arbeta i olika typer av stallmiljö. Planering av stallbyggnader Val och användning av maskiner och utrustning i stallet Avfalls- och gödselhantering Val av utomhusområden och träningsunderlag Transport av hästar planerar tillsammans med en expert olika stallbyggnader och -områden enligt behov fungerar vid behov som byggherre och beaktar ekonomi, funktionalitet och särdrag i klimatet samt landskaps- och miljövärden tar reda på och tillämpar information om byggnadslagstiftningen i fråga om byggnader för hästhushållning beaktar de krav i djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen som gäller strukturerna för stallbyggnader och hagar bedömer hur stallet fungerar som arbetsmiljö. väljer ändamålsenliga maskiner och ändamålsenlig utrustning för stallarbetena använder stallets maskiner och utrustning säkert och effektivt ger handledning i användningen av stallets apparatur, såsom ventilationen. följer miljölagstiftningen i det praktiska arbetet väljer strö som passar stallets och hästens behov planerar och genomför en lämplig lagring och vidarebehandling av gödseln planerar och genomför avfallshantering på det sätt som avfallslagen kräver upprätthåller en ändamålsenlig haghygien. väljer lämpligt träningsunderlag för träningsmomentet utifrån hästens hälsotillstånd har hästens säkerhet i åtanke när han/hon väljer konstruktioner till hagar och utomhusområden planerar planlösningar till hagarna med hänsyn till årstider och hästsäkerhet. behärskar och iakttar de tekniska och administrativa aspekterna i den gällande lagstiftningen om djurtransporter behärskar proceduren i samband med beviljandet av tillstånd att transportera djur samt i samband med beviljandet av kompetensbevis för chaufförer och skötare gör upp de transportdokument som behövs och förvarar dem på ett lämpligt sätt ser till att hästen är redo för transporten 18

Sätt att visa yrkesskickligheten ser till att transportmedlet är i skick samt att det finns tillräckligt med utrymme och lämplig utrustning planerar transportrutten, hur lång tid transporten varar och planerar in eventuella stopp på vägen med strävan att göra transportfärden så kort som möjligt förbereder transporten av hästen med hänsyn till hästens individuella behov lastar och binder upp hästen på ett säkert sätt ser till hästen under transporten ger hästen foder och vatten före, under och efter resan utifrån den enskilda hästens behov transporterar hästen enligt lagen och förordningen om transport av djur och försöker i alla skeden av resan att förebygga stress hos hästen tänker på ergonomin och tar hänsyn till säkerhetsaspekterna för varje skede av resan. visar sitt kunnande och bedömer sitt eget kunnande genom arbetsuppgifter vid ett träningsstall. Arbetsuppgifter som bedöms är bland annat hästens hälsotillstånd, stallförhållanden och stallmiljö, lastning av hästen i ett transportmedel samt att ta loss och slå fast en sko. Bedömarna följer med utförandet av arbetsuppgifter, ställer kompletterande frågor och bedömer examinandens verksamhet samt ger ett skriftligt utlåtande över examinandens kunnande. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, skriftliga dokument (t.ex. plan för utfodring och hälsotillstånd) och andra metoder. Sin yrkesskicklighet i att transportera en häst visar examinanden genom att transportera hästen enligt lagstiftningen om transport av djur. Chaufförens och skötarens kompetensbevis och tillstånd för att transportera djur söks vid regionförvaltningsverket. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället och av bedömda, kompletterande dokument. 19

3.2 Ledande och utvecklande av ett företag inom hästbranschen Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan utvärdera och utveckla sina företagarfärdigheter som företagare inom hästbranschen grunda ett företag inom hästbranschen leda ett företag inom hästbranschen så att det är lönsamt marknadsföring och kundbetjäning inom företag i hästbranschen fungera som arbetsgivare utveckla kvaliteten i verksamheten och samarbetet med intressegrupper. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan utvärdera och utveckla sina företagarfärdigheter som företagare inom hästbranschen. Utvärdering och utveckling av personliga företagarfärdigheter Kännedom om den egna branschen gör en realistisk utvärdering av sina yrkesmässiga och personliga färdigheter för företagande gör en personlig SWOT-analys och drar nytta av den i planeringen av verksamheten gör en personlig utvecklingsplan som stöd för sina företagarfärdigheter. gör en mångsidig analys av utvecklings- och marknadsutsikterna inom sin bransch undersöker resultaten från företagsverksamheten och sådana riskfaktorer som finansiering och konkurrens som inverkar på resultaten, och beaktar dessa i sin verksamhet drar nytta av nyckeltalen för hästbranschen när han/hon planerar sin egen affärsverksamhet följer med hur en föränderlig omvärld påverkar företagandet inom hästhushållningen och gör vid behov ändringar i sin verksamhet förutspår förändringar och reagerar snabbt på dem gör en riskkartläggning och använder den i sin företagsverksamhet. 20

kan grunda ett företag inom hästbranschen. Föremål för bedömning Planering och uppgörande av en affärsidé för ett företag inom hästbranschen Inledande av företagsverksamheten Kriterier för bedömning utarbetar och utvecklar sin vision till en fungerande affärsidé förutspår mångsidigt sådana samhälleliga faktorer som inverkar på företagsverksamheten fastställer en tydlig handlingsstrategi och tidtabell för genomförandet av affärsidén gör en mångsidig utvärdering av om affärsidén kan fungera och är genomförbar. bedömer olika företagsformers lämplighet och lönsamhet för den egna företagsverksamheten väljer den totalekonomiskt sett lämpligaste företagsformen för sig själv tar reda på åtgärder som ska utföras i samband med grundandet av företag fyller i blanketter för grundande av företag. kan leda ett företag inom hästbranschen på ett lönsamt sätt. Föremål för bedömning Att vara ledare och förman Ekonomiskt ledarskap Kriterier för bedömning utvärderar sina egenskaper som ledare och hur han/hon lyckas i sitt arbete ställer upp realistiska utvecklingsmål för sitt ledarskap sköter om sitt eget och arbetsgemenskapens fysiska och psykiska välmående tar regelbundet fasta på respons från kunder och arbetstagare för att utveckla verksamheten inverkar genom sitt eget exempel positivt på företagets verksamhetskultur. gör en budget där han/hon ställer upp ett ekonomiskt mål för företagsverksamheten gör själv eller tillsammans med en expert upp en lönsamhetskalkyl för företaget gör själv eller tillsammans med en expert upp investeringskalkyler gör en noggrann bedömning av hur användbara kalkylerna är för företagsverksamheten bedömer företagsverksamhetens lönsamhet med hjälp av kalkyler och nyckeltal samt tolkar bokslutet och gör de förändringar som behövs utifrån resultatet 21

Planering och genomförande av bokföring och beskattning Finansiering bedömer olika kundgruppers lönsamhet prissätter produkter och tjänster med hjälp av kalkylerna så att verksamheten blir lönsam tar datatekniken till hjälp för att skriva anbudsbegäran, anbud och fakturor. beaktar särdragen i beskattningen för hästbranschen och hur detta påverkar företagsverksamheten planerar företagets beskattning tillsammans med en expert sköter företagets bokföring och fakturering själv eller med hjälp av en expert. planerar olika finansieringsmöjligheter och -alternativ tillsammans med en expert tar reda på sitt företags möjligheter att få stöd för företagsverksamheten och ansöker om dessa stöd utnyttjar de lantbruksstöd som är inriktade på hästhushållning följer de villkor som stöden förutsätter. kan marknadsföring och kundbetjäning inom företag i hästbranschen. Föremål för bedömning Marknadsföring Kunden i centrum Kriterier för bedömning gör upp en marknadsföringsplan enligt företagets behov uppskattar kostnaderna för marknadsföringen utvärderar behovet av olika slags kunder använder mångsidigt olika marknadsföringskanaler och använder dem aktivt i sin verksamhet bedömer hur marknadsföringen har lyckats utifrån resultatet och kundresponsen samt utarbetar förslag till utveckling skapar kundkontakter och sköter kundrelationerna långsiktigt. betjänar kunderna utifrån företagets behov och reagerar konstruktivt på kundrespons för fram sin egen bransch på ett positivt sätt i samarbete med kunder och intressegrupper sköter företagets samhälleliga relationer och är då medveten om sin roll som utvecklare av lokal och regional kultur uppträder otvunget och konstruktivt vid förhandlingar beaktar i sitt arbete sitt företags och den egna verksamhetens betydelse för att hela hästbranschens image ska utvecklas på ett positivt sätt. 22

kan fungera som arbetsgivare. Iakttagande av arbetsgivarens skyldigheter Arbetssäkerhet och upprätthållande av arbetsförmågan Rekrytering av arbetstagare och planering av arbetet Att fungera som arbetsplatshandledare använder sin kunskap om branschens arbetsvillkor och lönepraxis samt om arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar, skyldigheter och rättigheter t.ex. när han/hon anställer en arbetstagare sätter in arbetstagaren i arbetet och ger tydliga arbetsinstruktioner iakttar tystnadsplikten respekterar värderingar och rättigheter samt följer principerna för jämställdhet och jämlikhet sköter om företagets lagstadgade försäkringar, tecknar de pensions- och olycksfallsförsäkringar som behövs och sköter om sitt eget socialskydd. följer arbetsskyddsföreskrifter och -anvisningar (bl.a. klädsel och arbetssätt) utnyttjar vid behov företagshälsovårdens tjänster agerar på ett sätt som förbättrar välbefinnandet på arbetsplatsen och använder experttjänster som utvecklar detta välbefinnande följer företagets säkerhetsplan eller -anvisningar. uppskattar hur mycket personal som behövs, tillgången på personalen och personalens kunnande samt behovet av personalfortbildning ser till att det finns förutsättning för att arbetet ska flyta och fördelar arbetet jämnt bland arbetstagarna använder vid behov olika rekryteringskanaler mångsidigt gör vid behov arbetsintervjuer utarbetar de dokument som hör ihop med anställningen. tar reda på examina och utbildningsmöjligheter inom hästbranschen verkar vid behov i samarbete med utbildningsorganisationerna ger uppmuntrande och positiv handledning i arbetet samt fungerar som förebild för nya yrkesmänniskor inom branschen tar vid behov hand om sin egen utveckling genom vidareutbildningar och fortbildningar inom branschen ger konstruktiv kritik stöder blivande yrkesmänniskor inom branschen i utvecklingen av yrkeskunskaper. 23

kan utveckla kvaliteten i verksamheten och samarbetet med intressegrupper. en Utvecklande av företagets verksamhet Skapande och upprätthållande av samarbetsnätverk för företagare inom hästbranschen Planering och genomförande av en företagsverksamhet som följer principerna för hållbar utveckling Sätt att visa yrkesskickligheten 24 grundar sin verksamhet på öppenhet, ärlighet och ansvarsfullhet är engagerad och sätter värde på sitt yrke kartlägger konkurrenssituationen inom branschen samt faktorer som inverkar på företagets konkurrenskraft arbetar för att främja hemortens livskraft och den lokala kulturen använder systematiskt kvalitets- och miljösystemen för branschen ställer upp kvalitetsmål för sin verksamhet och arbetar mot dessa mål. utnyttjar vid behov samarbetet med intressegrupper gör en mångsidig kartläggning av nuvarande och framtida nätverkspartners bygger upp ett samarbetsnätverk som främjar det egna företagets verksamhet använder sitt samarbetsnätverk för att främja företagande samarbetar med intressegrupper inom den egna branschen och regionen (t.ex. en lokal hästförening, ett avelsförbund). följer med utvecklingen av den miljö- och djurskyddslagstiftning som gäller branschen och beaktar detta i företagets strategier och tekniska lösningar ordnar företagets tekniska och funktionella lösningar, som effektiv energi- och materialanvändning, på ett sätt som främjar hållbar utveckling gör vid behov upp företagets säkerhetsdokument i samarbete med en fackman. visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta inom ledningen eller med expertuppgifter i ett företag inom hästbranschen. Uppgifter som bedöms kan t.ex. vara en situation där examinanden betjänar kunder eller introducerar en arbetstagare i arbetet. gör en affärsverksamhetsplan för ett företag inom hästbranschen och presenterar planen. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, skriftliga dokument (t.ex. en personlig SWOT-analys, företagets säkerhetsdokument) och andra metoder (t.ex. fotografier, videor). s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället och av bedömda, kompletterande dokument.

3.3 Arbete i ett företag inom hästbranschen Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan fungera som arbetstagare i ett företag inom hästbranschen och bedöma sin insats i arbetet göra ett lönsamt arbete i ett företag inom hästbranschen arbeta mångsidigt inom arbetsuppgifter i ett företag inom hästbranschen fungera som förman. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan fungera som arbetstagare i ett företag inom hästbranschen och bedöma sin insats i arbetet. Att fungera som arbetstagare Inre företagsamhet sprider som medlem av arbetsgemenskapen en positiv stämning utför sitt arbete effektivt och flexibelt tar emot och ger utvecklande respons bedömer sina egna starka sidor och möjligheter att utvecklas arbetar för företagets bästa utifrån en arbetstagares rättigheter och skyldigheter. sköter målmedvetet sina arbetsuppgifter och främjar företagets image genom sitt uppträdande utför ett lönsamt arbete tar ansvar för de uppgifter som hör till befattningsbeskrivningen arbetar företagarmässigt enligt principerna för inre företagande. kan göra ett lönsamt arbete i ett företag inom hästbranschen. Ekonomisk planering bedömer tillsammans med en expert företagsverksamhetens lönsamhet utgående från kalkyler samt tolkar bokslutet prissätter produkter och tjänster med hjälp av kalkyler så att verksamheten ska bli lönsam räknar ut kostnaderna för anställning av arbetstagare 25

Skötsel av ekonomin bedömer och räknar ut tjänsternas lönsamhet ur produktionssynvinkel, t.ex. utifrån mängden kunder. sköter noggrant de dagliga transaktionerna kan räkna de olika mervärdesskattesatserna för hästbranschen tar datatekniken till hjälp för att skriva anbudsbegäran, anbud, fakturor och kvitton. kan arbeta mångsidigt inom arbetsuppgifter i ett företag inom hästbranschen. Planering och genomförande av dagliga arbeten och säsongsarbeten Uppföljning av utvecklingen inom branschen Förverkligande av företagets strategi Kundbetjäning planerar sitt eget arbete på ett effektivt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt deltar i planeringen av de mest centrala arbetena i företaget följer hur arbetet lyckas för egen del följer principerna för arbetssäkerhet. skaffar de nyaste uppgifterna om utvecklingen inom sin bransch och drar nytta av denna i sitt arbete tar reda på möjligheter till vidareutbildning och fortbildning inom branschen och förbättrar vid behov sitt kunnande. förverkligar företagets strategi och utför sitt eget arbete i enlighet med företagets värderingar följer med hur mätarna för företagets verksamhet uppnås framför konkreta utvecklingsidéer. utför kundbetjäningsarbeten omsorgsfullt, upprätthåller bl.a. kundregistret och utarbetar kundresponsformulär och meddelanden betjänar och ger individuellt råd till interna och externa kunder behandlar respons på ett utvecklande och konstruktivt sätt har en positiv attityd i problemsituationer bedömer sin egen verksamhet i kundbetjäningssituationer och utvecklar sin kundbetjäning enligt behov ser noggrant till kundernas säkerhet. 26

kan fungera som förman. Iakttagande av arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter Att verka som arbetsledare Arbetssäkerhet och upprätthållande av arbetsförmågan Sätt att visa yrkesskickligheten följer noggrant branschens arbetsvillkor beaktar opartiskt arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter och rättigheter i sin verksamhet iakttar tystnadsplikten respekterar medmänniskornas värderingar och rättigheter samt följer principerna för jämställdhet och jämlikhet. ger arbetstagaren en introduktion i arbetet och ger tydliga arbetsinstruktioner uppdaterar sina kunskaper om examina och utbildningsmöjligheter inom hästbranschen ger uppmuntrande och positiv handledning i samband med arbetsuppgifterna samt fungerar som förebild för nya yrkeskunniga inom branschen utvecklar sig själv enligt behov och drar då nytta av vidareutbildningar och fortbildningar inom branschen ger konstruktiv respons stöder blivande yrkeskunniga inom branschen i utvecklandet av yrkeskunskap. följer branschens arbetarskyddsföreskrifter och -anvisningar (bl.a. klädsel och arbetssätt) utnyttjar vid behov företagshälsovårdens tjänster upprätthåller fortlöpande sin egen och arbetsgemenskapens funktions- och arbetsförmåga arbetar på ett sätt som utvecklar hela arbetsgemenskapen och dess välmående beaktar arbetsgivarens arbetarskyddsansvar. visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta i ett företag inom hästbranschen. Han/hon utför olika arbetsuppgifter inom ett företag i hästbranschen som att betjäna kunder, göra upp en kalkyl för täckningsbidrag och prissätta en tjänst eller produkt. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med hjälp av intervjuer, skriftliga dokument (t.ex. en anbudsbegäran) och andra metoder (t.ex. foton, videor). s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället och av bedömda, kompletterande dokument. 27

3.4 Travträning Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan planera träning av travhästar och träna travhästar tävla olika travhästar sko och balansera travhästar se till travhästars hälsa köra in föl bedöma travhästars avelsvärde och prestationsförmåga sköta kundbetjäningsfrågor. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan planera träning av travhästar och träna travhästar. Planering av träning Genomförande av träningen 28 tillämpar behövliga forskningsrön vid planeringen av träningen drar nytta av träningsfysiologi och -etologi när han/hon gör upp en träningsplan för varje enskild häst drar vid planeringen av träningen nytta av träningsperioder och -metoder och av förhållandena under olika årstider på ett mångsidigt sätt gör upp individuella träningsplaner för varm- och kallblodstravare i olika åldrar sätter upp realistiska mål för hästens utveckling bedömer med hjälp av etappmål hur de planer som han/hon har gjort upp fungerar. använder och tillämpar olika träningsmetoder med hästen som utgångspunkt beaktar träningsförhållandenas och -miljöns inverkan i sitt träningsarbete väljer och provar ut utrustning med beaktande av träningsplanen och hästen använder sådan utrustning som reglerna för travtävlingar tillåter för att förbättra träningseffekten tränar hästar genom att metodiskt köra olika snabbhets-, uthållighets- och muskelträningar utvärderar hur effektiv och ansträngande träningen är samt vilket behov av återhämtning som den enskilda hästen har

kan tävla olika travhästar. Tävlande Beteende på tävlingsplatsen kan sko och balansera travhästar. Skoning av travhäst gör en kritisk utvärdering av hur träningen har genomförts och ändrar träningsplanen vid behov tar reda på och drar nytta av forskningsrön om träning och tillämpar nya metoder och hjälpmedel för mätning av hästens utveckling och för träningsarbetet beaktar faktorer som gäller säkerhet i arbetet i fråga om klädsel och verksamhet. har gått Finlands Hippos kurs för ansvariga tränare eller har en C-licens för tävlande i travtävlingar, vilket innebär att han/hon har rätt att anmäla sina tränarhästar till tävlingar gör upp en tävlingsplan för olika slags hästar utgående från deras prestationsförmåga och talang samt gör vid behov ändringar i tävlingsprogrammet anmäler hästen till tävlingar enligt Finlands Hippos regler för travtävlingar tar reda på internationella skillnader mellan travtävlingar (bl.a. anmälan, transport, medicinbestämmelser och regler för travtävlingar). fungerar vid travtävlingar som ansvarig tränare enligt reglerna för travtävlingar väljer, provar ut och använder utrustning som är tillåten i travtävlingar och motiverar användningen av utrustningen med att hästens prestationsförmåga förbättras utför åtgärder som inverkar positivt på tävlingsprestationen före och efter starten (uppvärmning, återhämtning och vattning) samarbetar med skötaren och kusken för hästens bästa gör en helhetsbedömning och -analys av hästens prestation. bedömer benställningens inverkan på travhästens prestationsförmåga och uthållighet verkar hovarna utgående från hästens benställning formar, provar ut och slår fast skorna med beaktande av fotens anatomi och hovmekanismen ger första hjälpen vid hovskador och bedömer om det behövs hjälp av utomstående samarbetar med hovslagaren och veterinären när det gäller 29