Valanalys av Supervalåret 2014

Norrköping 2015-03-30 Valanalys av Supervalåret 2014 Socialdemokraterna i Östergötland

2 (48) Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdraget... 5 Frågeställningar... 6 Det politiska landskapet... 8 Socialdemokraterna i Östergötlands mål... 10 Valresultaten... 12 Europaparlamentsvalet... 12 Allmänna valen... 14 Riksdagsvalet... 17 Regionvalet... 23 Kommunvalen... 27 Framgångsrika lokala valrörelser... 30 Samtalskampanjen... 32 Kommunikationen... 36 Sverigedemokraterna... 39 Slutsatser... 42 Valanalysgruppens rekommendationer... 44

3 (48) Inledning Det har blivit dags att analysera Socialdemokraternas insatser under supervalåret 2014, ett framgångsrikt år för Socialdemokraterna som tog makten nationellt och i många kommuner och regioner. Att utvärdera partiets valrörelser, dra slutsatser och lämna förslag på förbättringar, är viktigt inte minst efter valframgångar. Det är lätt att jäkta förbi analysen av framgångsrika val, viljan till självkritik är mindre när saker gått bra och det finns dessutom gott om utmaningar att ta itu med vid den nyvunna makten. Risken är därför att viktiga utmaningar lämnas därhän och att positiva eller negativa erfarenheter faller i glömska. Dessutom finns en tendens att svartmåla allt med en valrörelse som ledde till ett bakslag och samtidigt att skönmåla allt med en valrörelse som ledde till framgång. Mandatperioden 2010-2014 innebar en stor kraftsamling för Socialdemokraterna, både nationellt och i Östergötland. Efter två tunga valnederlag 2006 och 2010 sågs både organisation och politik över för att åter klara att ta partiet framåt i ett val. Under samma period som partiet, under turbulenta former, bytte partiledare två gånger omformades politiken med utgångspunkten att fokusera på färre frågor och öka tydligheten i prioriteringar och politiska förslag inom ramen för projektet Framtidspartiet. Utfallet blev i många delar också positivt med maktövertagande i riksdag, region och i många kommuner. Partiet bars fram av en folkrörelse med många aktiva valarbetare, som hade tilltro till metoderna och som tillsammans genomförde nästan 95 000 samtal med östgötarna. Samtidigt finns flera stora orosmoln som påverkar Socialdemokraterna i Östergötland: Trots en gynnsam agenda hos väljarna vad gäller deras viktigaste frågor och trots en stor trötthet på den sittande borgerliga regeringen lyckades inte Socialdemokraterna gå framåt märkvärt i riksdagsvalet. Här i Östergötland tappar S till och med något. Sverigedemokraterna blir landets tredje största parti och får hela 14,39% i riksdagsvalet i Östergötland. Vi kan konstatera att Sverige är i ett läge som påminner om många av våra europeiska grannars med ett stort främlingsfientligt och islamofobiskt parti i det nationella parlamentet. Det ligger en stor utmaning i att inom organisationen bygga en förståelse av vilka mekanismer som ligger bakom Sverigedemokraternas framgångar, agera för att motverka dem och samtidigt hålla fast vid en politik som präglas av öppenhet i migrationsfrågorna. Vår ambition är att den här rapporten ska bidra med fördjupning och tjäna som underlag för kommande mandatperiods strategiska partiarbete och som ett inspel i nästa valrörelses utformning. Som vi konstaterar i rapporten är det tydligt att val inte

4 (48) vinns under en intensiv slutspurt utan genom ett arbete som pågår hela mandatperioden. Vår förhoppning är också att gruppens rekommendationer kan ge intressanta perspektiv när arbetet med den nya mandatperioden planeras och genomförs. Som vintern 2014-2015 visat vet man aldrig när det kan bli val härnäst. Tack för de inspel och synpunkter som vi tagit emot genom intervjuer med företrädare för ett antal arbetarekommuner, enkätsvar från valledarna runt om i länet och genom lokala valanalyser från flera arbetarekommuner. Tack också till Monika Silfvenius för stöd i faktainsamling och Elias Aguirre för skrivande och sammanställning av valanalysgruppens rapport. Vi tackar för förtroendet att få genomföra det här spännande analysarbetet och hoppas att rapporten kan vara till nytta i de vägval som Socialdemokraterna i Östergötland ställs inför de kommande åren. Louise Malmström, Britt Olauson Jörgen Oskarsson sammankallande Linus Emmoth Sofia Parkko

5 (48) Uppdraget Distriktsstyrelsen gav under hösten 2014 valanalysgruppen i uppdrag att efter eget intresse och tycke välja frågeställningar till en analys som genomlyser partidistriktets valrörelse 2014 både politiskt och organisatoriskt. I direktiven ingår att personvalsinslagen ska analyseras, att framgångsrika S-kommuner ska intervjuas och att de valutvärderingar som arbetarekommunerna gör ska bli en del av distriktets. Dessutom ska medskick inför framtiden vara en del av analysrapporten. Rapporten bygger bland annat på: En analys av riksdags- och landstings-/regionval i Östergötland under de senaste tolv åren. Intervjuer med lokala och regionala partiföreträdare, fackliga företrädare, sidoorganisationerna, m fl. En enkät som ställts till AK:s ordförande och valledare, regiongruppen, riksdagskandidaterna, representanter från de fackliga avdelningarna samt SSU. Valanalyser från övriga arbetarrörelsen, bland annat de östgötska arbetarekommunernas och LO:s nationella valanalys. Rapporten fokuserar på att utvärdera partidistriktets valrörelse från övergripande strategi och mål till genomförande och utfall. För att åstadkomma en överblickbar slutrapport lämnas mycket av analysen på kommunnivå därhän. Uppgiften att genomföra lokala analyser som fokuserar på utfallet av det lokala valarbetet ligger i första hand på arbetarekommunerna. Däremot ägnas visst utrymme i den här rapporten åt några kommer där Socialdemokraterna gjorde ett tydligt positivt resultat: Söderköping, Linköping, Valdemarsvik och Kinda. Genom intervjuer med företrädare från dessa arbetarekommuner söks framgångsfaktorer för lokala valrörelser som genom den här rapporten dokumenteras och förhoppningsvis sprids vidare till övriga organisationen. 2014 var ett speciellt valår i den meningen att det innehöll både Europaparlamentsval under våren och allmänna val under hösten. I partiets centrala valstrategi behandlades de olika valen i mångt och mycket som en gemensam valrörelse där Europaparlamentsvalet sågs som en generalrepetition inför höstens allmänna val. Östergötland hade ett liknande upplägg i sin valstrategi. I vår analys av Östergötlands valrörelse hanterar vi således Europaparlamentsvalet som en del av den valrörelse som leder upp till de allmänna valen i september. Under avsnittet om valresultaten redovisas länsresultaten från Europaparlamentsvalen, men slutsatserna är till stora delar inarbetade i de punkter som gäller valet som helhet.

6 (48) Frågeställningar Valanalysgruppen har arbetat utifrån ett antal frågeställningar för att belysa för oss relevanta delar av valrörelsen 2014. Frågeställningarna besvaras under avsnittet Slutsatser. Hur blev utfallet i förhållande till partidistriktets uppsatta mål? Varför vinner vi regionvalet? Hur gick väljarströmmarna och hur presterade S hos de i förväg utpekade målgrupperna? Hur lyckades samtalskampanjen under valrörelsen? Hur lyckades kommunikationen under valrörelsen? Hur jobbade de arbetarekommuner som nådde bäst resultat? Hur ser personvalsinslaget ut i partiets valrörelse? Hur påverkar Sverigedemokraternas framgångar Socialdemokraterna? Utgångspunkter för valanalysen Analysen lägger fokus vid Europaparlaments-, riksdags- och regionvalen, samt på partidistriktets prestation i det här valet. Metodologiskt anläggs ett historiskt perspektiv i vissa analyser. Ibland från 2002 och i vissa fall 1994 när det är av relevans och data finns. Även ett jämförande perspektiv gentemot övriga landet används för att spegla våra prestationer i andras. Som valanalytiker tar vi på oss rollen att dels peka på vad som gick bra och mindre bra, och dels försöka ta tillvara positiva erfarenheter för att sprida i vidare kretsar och föra med till dem som organiserar kommande valrörelser. Spelar lokala och regionala valrörelser någon roll? Den här rapporten är tänkt att utvärdera partiets valrörelse varför det gick som det gick, vad som gjordes rätt och vad som kunde gjorts bättre. Men för att kunna ta tillvara resultaten krävs ett resonemang kring huruvida det överhuvudtaget spelar någon roll vad vi som politiskt parti gör under valrörelsen. En del forskning tyder faktiskt på att påverkan från partiers eller kandidaters valrörelser är relativt små. Utgångspunkten är att det är de stora skeendena i samhället som avgör valutgången snarare än enskilda kampanjinsatser. Teorin kallas Minimal Effects Model 1 och fick viss uppmärksamhet i svensk media under valåret. Förespråkare för teorin arbetar med modeller för att förutspå valresultat endast utifrån några enstaka variabler (exempelvis den ekonomiska utvecklingen och vem som innehar makten innan valet). Betyder det att folkrörelsekampanjerna är meningslösa och partiernas dyra medieköp onödiga? Inte alls. Däremot ger teorin oss insikten om att det finns mycket 1 Do campaigns really change voters minds?, Washington Post, 120706, http://www.washingtonpost.com/opinions/do-campaigns-really-change-votersminds/2012/07/06/gjqaeljyrw_story.html

7 (48) annat som också påverkar väljarna i samband med ett val. Förutom omvärldens påverkan är det viktigt att beakta att en stor del av väljarna bestämmer sig tidigt för vilket parti de ska rösta på och i mycket liten utsträckning är påverkansbara under valrörelsen. I de analyser som görs i den här rapporten tas dessa bakgrundsfaktorer med i helhetsbedömningen av hur partiorganisationen presterat utifrån förutsättningarna. Det hjälper oss alltså att nyansera bilden som annars kan skönmåla eller svartmåla enskilda kampanjinsatser eller strategiska vägval. Den regionala valanalysen 2010 Innan vi i kommande avsnitt tittar närmare på det politiska landskapet inför supervalåret och på de mål Socialdemokraterna i Östergötland satte upp inför valen kan det vara intressant att dra sig till minnes hur tongångarna gick i den regionala valanalysen efter valet 2010. Socialdemokraterna hade misslyckats att vinna tillbaka regeringsmakten efter fyra år i opposition. Det rödgröna svaret på en sammanhållen borgerlig allians hade kantats av problem, framförallt när partiernas gemensamma valmanifest började presenteras under senvåren och sommaren 2010. I Östergötland gick partiet fram i landstingsvalet men de rödgröna lyckades inte bli största block i landstingsfullmäktige och den moderatledda ledningen satt kvar i minoritetsstyre. Socialdemokraterna i Östergötlands valanalysrapport presenterades i samband med distriktets årsmöte i april 2011 och skickade bland annat med följande uppmaningar: Våga vara tidigare och formulera tydligare konfliktytor i landstingspolitiken. Se upp med material- och prylfloden och bestäm ett huvudmaterial per nivå (lokalt, regionalt, nationellt). Begränsa antalet ledande företrädare till landsting/regionvalen. Denna gång utnämndes ett (alltför) stort antal ledande kandidater Det är bra att tidigt låta partidistriktet utse vilka som ska synas, men våga välja ut två-tre kandidater. Partidistriktet bör ta ett större ansvar för toppkandidaterna på riksdagslistan. De ledande företrädare som utses ska kunna användas i hela länet och ha tydligt ansvar för att vara den regionala rösten för S under valrörelsen. Sänk trösklarna att få hjälpa till för S-valseger. Vi mötte människor i valrörelsen som ville göra ett handtag under en begränsad tid för en S- valseger. Här behöver partiet utveckla former som på ett enkelt sätt kan dra in sympatisörer för en stunds valarbete. Skapa en realistisk självbild. Släpp tanken på att socialdemokratin och arbetarrörelsen är ett överlägset valmaskineri. Fortfarande har många av oss en föreställning om oss likt en stor armé, som med en fullskalig mobilisering kan vinna valet på några få veckor i augusti/september.

8 (48) Det politiska landskapet Att 2014 innefattade valdag både i maj och i september innebar en utdragen valrörelse där extra mycket stod på spel. Socialdemokraterna och de rödgröna gick in i året med ett stort övertag i väljaropinionen, ett övertag som succesivt minskade fram till valet i september. I Europaparlamentsvalet 25 maj fick Socialdemokraterna 24,19%, ett litet tapp sedan 2009. I Novus sammanvägning Svensk väljaropinion landade Socialdemokraterna i maj 2014 på den nivå (30,9-31,4%) man kom att hålla sig kring fram till valdagen 14 september. Relativt lite hände alltså opinionsmässigt på den övergripande nivån för Socialdemokraterna under perioden maj-september 2014. Två samhällsfrågor dominerade dagordningen under upptakten till valet: oro över välfärden, exempelvis utvecklingen i skolan och omsorgen, samt invandringen/migrationen. SOM-institutets stora attitydundersökning som presenteras under våren 2014 pekade på starkare stöd för traditionella vänstervärderingar exempelvis för en starkare offentlig sektor och mot vinstintressen i välfärden. Samtidigt skedde inga stora förflyttningar i väljaropinionen, förutom till Sverigedemokraterna. Välfärdsfrågorna och flykting-/invandringsfrågorna är också några av de som ökar mest i inflytande för partival i riksdagsvalet i SVT VALU. Viktigast är Skola och utbildning, följt av Sjukvården och Svenska ekonomin. Både Skola och utbildning och Sjukvården ökar tydligt gentemot 2010, men mest ökar två andra områden: Äldreomsorgen och Flyktingar/invandring. Dessa frågor präglar också valrörelserna på vissa håll i Östergötland. I Åtvidaberg innebär exempelvis valåret stor uppmärksamhet kring etableringen av ett boende för asylsökande som mobiliserar både positiva och negativa krafter i lokalsamhället. I Linköping pågår nära inpå valet en uppmärksammad granskning av oegentligheter på privat drivna äldreboenden i kommunen. Jobb-/sysselsättningsfrågan fortsätter att dala i ligan över viktigaste frågorna. När vi tittar i backspegeln kan vi se att valstrateger i viss mån bedrivit 2006 års valrörelse (då jobbfrågan dominerade) i repris två gånger om, både 2010 och 2014, utan att jobbfrågan har haft samma dignitet.

9 (48) 70 65 60 55 50 45 40 Skola och utbildning Sjukvården Svenska ekonomin Sociala välfärden SysselsäDning Äldreomsorgen 35 1998 2002 2006 2010 2014 Diagram 1. Vilken betydelse har följande frågor för Ditt val av parti i riksdagsvalet idag? Procent som svarat mycket stor betydelse. SVT VALU, 2014. 40% 35% 34% 33% 36% 30% 25% 26% 27% 30% 30% 33% 25% 20% 23% 21% 24% 26% 27% 15% 1988-1991 1991-1994 1994-1998 1998-2002 2002-2006 2006-2010 2010-2014 ParIbyte mellan val Röstdelning kommunval- riksdagsval Diagram 2. Väljarrörlighet. SVT VALU, 2014.

10 (48) Socialdemokraterna i Östergötlands mål Socialdemokraterna i Östergötlands fastslog inför valet ett antal mål med partidistriktets valrörelse. De kvantitativa målen är givetvis lättare att utvärdera, men det finns ändå anledning att ge en bild av hur väl vi genom analysen uppfattar att man nådde de kvalitativa målen. Värt att konstatera är att om maktövertagande i region och kommuner varit uttalade målsättningar för partidistriktet så hade de nåtts så gott som uteslutande med styre i tolv av tretton kommuner samt i regionen som resultat. Mål Att vinna 105 000 röster och sex mandat i riksdagsvalet. Att vinna ett nytt mandat i varje landstingsvalkrets, alltså fem nya mandat. Att genomföra 65 000 samtal från december 2013 till valdagen. Att samtliga LO-anslutna medlemmar ska nås av det egna förbundets politiska budskap. Att 600 nya medlemmar ska värvas under 2014. Att bedriva en sammanhållen valrörelse i Östergötland. Utfall 94 909 röstade på S i den östgötska riksdagsvalkretsen. S har fortsatt fem mandat. S vann två nya mandat i regionvalet. 94 492 samtal genomfördes. Målet är svårt att utvärdera då räckvidden inte mätts. Totalt ringdes 11 068 samtal från LO:s ringcenter till medlemmar i länet. Detta kompletterades bland annat med arbetsplatsbesök. Den sammantagna bilden är att stora steg framåt togs i och med valrörelsen 2014 men att målet inte kan anses uppnått. 659 nya medlemmar skrevs in under 2014. Både intervjuer med arbetarekommunerna och enkätsvar från lokala valledare i arbetarekommuner och från LOfacken pekar på att partidistriktet lyckats genomföra en sammanhållen valrörelse.

11 (48) Att våra företrädare ska vara utåtriktade, engagerade och kompetenta. Att våra prioriterade frågor; jobb skola och vård, ska vara de framträdande i valrörelsen. Upplevelsen är att S i Östergötland förbättrats på området. Arbetet med kandidaterna fungerade bra och de kandidat- och valledarutbildningar som genomfördes bedöms som positiva. I det stora hela lyckas S i Östergötland att hålla sig till de prioriterade frågorna. Inte minst vården vår en framskjuten position i kommunikationen. = Målsättningen uppnådd = Målsättningen inte uppnådd = Blandat resultat

12 (48) Valresultaten Europaparlamentsvalet Av de fyra valen under supervalåret var Europaparlamentsvalet först ut. Socialdemokraterna har stabiliserats på en nivå runt 24%, där partiet legat sedan 2004. Nationellt får Socialdemokraterna 24,19%, ett tapp med 0,22% från 2009. Som vid senaste Europaparlamentsvalet ligger Socialdemokraterna i Östergötland strax över det nationella resultatet. Den här gången landar man på 25,81% efter att ha tappat marginellt sedan 2009 (-0,01%). Precis som nationellt går Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ tydligt framåt i länet. Europaparlamentsvalet Östergötland 30,00% 25,00% 25,82% 25,81% 20,00% 17,04% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 12,66% 9,18% 10,49% 9,34% 6,87% 7,08% 4,91% 5,10% 4,74% 14,79% 12,07% 10,43% 8,08% 4,33% 2,72% 2,81% 3,44% 1,39% 0,12% 0,77% M C FP KD S V MP SD FI PP JL ÖVR 2009 2014 Diagram 3. Resultatet i Europaparlamentsvalet 2009 och 2014 i Östergötland. Största positiva förändringarna inom länet sker i Åtvidaberg (+3,17%) och Valdemarsvik (+3,09%). Tappar mest gör Motala (-1,65%). SVT VALU pekar ut tre områden som viktigast när väljarna valde parti i Europaparlamentsvalet: Freden i Europa, Miljön och Demokratin i EU. Utanför topp tre men snabbast växande: Flyktingar/invandrare. Det är värt att notera att väljarnas prioriterade frågor i Europaparlamentsvalet skiljer sig markant från de frågor som är viktigast i riksdagsvalet.

13 (48) Valdeltagandet ökar återigen i Europaparlamentsvalet 2014, till 51,07%. Även i Östergötland går valdeltagandet upp (till 49,54%) men förändringen är inte lika stor som i riket som helhet. Personval Personkryssandet minskar drastiskt för Socialdemokraterna i Östergötland i Europaparlamentsvalet 2014. Den totala andelen personkryss för Socialdemokraterna i Östergötland landar på 49,35%, en stor minskning från valet 2009 då 65,17% personkryssade på en socialdemokrat. I jämförelserna mellan de som kryssades mest 2009 respektive 2014 framgår att Göran Färm var en stark krysskandidat. När han inte kandiderade i valet 2014 minskade personkryssandet avsevärt och ingen av kandidaterna på listan kommer nära Färms 34,23% personkryss. Då Socialdemokraterna i stort sett gör ett oförändrat resultat gentemot 2009 (och inte avviker negativt från den nationella trenden) verkar dock tappet av en stark krysskandidat inte påverkat partiets röstandel. Topp tre kryssade 2014 i Östergötland Namn Antal Andel Marita Ulvskog 8415 19,60% Aleksander Gabelic 4929 11,48% Johan Danielsson 1785 4,16% Topp tre kryssade 2009 i Östergötland Namn Antal Andel Göran Färm 12864 34,23% Marita Ulvskog 6275 16,70% Åsa Westlund 1364 3,63% Analys I den regionala valstrategin tar Europaparlamentsvalrörelsen litet utrymme och har inga egna målsättningar knutna till sig. Intrycket är att det behandlades som en förövning inför de allmänna valen i september. Det återstår fortfarande arbete för att höja engagemanget för Europaparlamentsvalen hos partimedlemmarna och hos väljarna. Ändå genomfördes fler aktiviteter och samtal än vid tidigare Europaparlamentsval vilket bör ses som ett steg framåt. Göran Färm förefaller ha haft ett starkt stöd bland lojala S-väljare som fortsatt att rösta på partiet även 2014. En stark regional kandidat verkar, utifrån de senaste två valen, i första hand ha en positiv inverkan på den interna mobiliseringen, snarare än en påverkan på valresultatet.

14 (48) Allmänna valen Valresultatet i de allmänna valen 2014 innebar båda med- och motgångar för Socialdemokraterna i Östergötland. Partiet ökar tydligt i regionvalet. I riksdagsvalet sker däremot en mindre tillbakagång och röstsplittringen är fortsatt stor på många platser runt om i länet. Med röstsplittring åsyftas här skillnaden i andelen S-röster mellan de olika politiska nivåerna och indikerar alltså i vilket utsträckning väljare röstar på S i ett val men väljer andra partier i andra val. S är tillbaka en bit över rikssnittet i både riksdags- och regionval. I regionvalet nås den bästa differensen i förhållande till rikssnittet under mätperioden, från 1994 och framåt. 2002-2010 presterade partiet 2,2-2,4% över rikssnittet i riksdagsvalet, 2014 tappar man i förhållande till riket men landar ändå på +1,6%. 4 S i Östergötland i förhållande till rikstrenden 3,3 3,6 3 2 1 2,4 2,4 0,8 0,8 2,3 2,4 2,2 1,5 1,6 0-1 -2 1994 1998 2002 2006 2010 2014-1,1 Riksdag Landsting Diagram 4. Socialdemokraterna i Östergötlands valresultat i förhållande till rikstrenden i landstings-/region- och riksdagsvalen 1994-2014. Nolllinjen motsvarar det nationella snittet i respektive val. Fler röstar på S i regionvalet än i riksdagsvalet Vid valen 2002 och 2006 fanns i hela Sverige en röstsplittring till förmån för Socialdemokraterna i riksdagen. Fler röstade på partiet i riksdagsvalet än i de övriga valen. I valet 2010 förändrades den bilden, när Socialdemokraterna hade en tydlig röstsplittring till förmån för kommun- och landstingsvalen. Man kan säga att partiet i lokal- och regionalvalen inte hängde med det stora tappet som riksdagsvalet 2010 innebar för Socialdemokraterna. Efter valet 2014 minskar röstsplittringen i riket, men i Östergötland ökar den tydligt i regionvalet. Röstsplittringen region-riksdag är hela 3,87 % till förmån för regionen. Det är värt att notera att Östergötland uppvisar en

15 (48) större röstsplittring mellan både kommun- och regionval gentemot riksdagen än vad Socialdemokraterna gör i genomsnitt. Röstsplittring region-riksdag 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -0,40% -0,10% 2,38% 1,58% 3,87% 1,87% -2,00% -4,00% -1,40% -3,62% 2002 2006 2010 2014 Östergötland Nationellt Diagram 5. Röstsplittring mellan landstings-/regionvalen och riksdagsvalen 2002-2014. Jämförelse mellan röstsplittringen i länet och röstsplittringen i riket. Plus indikerar röstsplittring till förmån för landstings-/regionvalet, minus till förmån för riksdagsvalet. 3,00% Röstsplittring kommun-riksdag 2,45% 2,25% 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% -1,70% 0,31% -0,40% 1,72% 0,22% -2,00% -3,00% -2,60% 2002 2006 2010 2014 Östergötland Nationellt Diagram 6. Röstsplittring mellan kommunvalen och riksdagsvalen 2002-2014. Jämförelse mellan de östgötska kommunerna och riket. Plus indikerar röstsplittring till förmån för kommunvalet, minus till förmån för riksdagsvalet.

Ett antal kommuner visar en markant röstsplittring mellan kommunvalet och riksdagsvalet, exempelvis Norrköping (+2,95%) och Linköping (+3,18%). Men det är andra kommuner som utmärker sig tydligare. Mest röstsplittring till förmån för kommunvalet har Boxholm (+7,86%) och Söderköping (+6,50%). Mest röstsplittring åt andra hållet, till förmån för riksdagsvalet, har Ödeshög (9,40%) och Vadstena (6,52%). Båda de senare kommunerna har lokala partier som påverkar utfallet i kommunvalen. 16 (48)

17 (48) Riksdagsvalet Socialdemokraterna i Östergötland backar 0,39% i riksdagsvalet och landar på 32,56%. Som konstaterats ovan innebär det, trots det lilla tappet, en positiv differens i förhållande till det nationella valresultatet, som ju blev 31,01%. I åtta kommuner tappar Socialdemokraterna, däribland de stora kommunerna Motala (-3,1%) och Norrköping (-1,6%). Det vägs å andra sidan upp av att Linköping ökar med 1,5%, visserligen från en låg nivå 2010. Även i Söderköping, Ydre, Vadstena och Ödeshög går S framåt i riksdagsvalet. Att döma av riksdagsresultatet i länet är trenden att ett maktinnehav i kommunen påverkat resultatet i riksdagsvalet negativt. Det är endast i kommuner där Socialdemokraterna inte styr kommunen innan valet som partiet går framåt i riksdagsvalet. 28,65% 32,95% 32,56% 22,26% 14,39% 6,28% 6,80% 5,98% 5,85% 5,10% 5,06% 7,59% 5,09% 6,59% 4,81% 5,31% 2,25% 1,19% 0,30% 1% M C FP KD S V MP SD FI ÖVR 2010 2014 Diagram 7. Valresultat i riksdagsvalet. Östergötlands valkrets, 2010 och 2014. De prioriterade målgrupperna Efter valet 2010 fanns kritik mot den väg partiet nationellt gått med att identifiera ett stort antal demografiska målgrupper. Budskapen skiftade i kommunikationen med de olika målgrupperna och följden blev ett splittrat intryck av vad Socialdemokraterna gick till val på. Inför supervalåret 2014 valde Socialdemokraterna nationellt att gå

18 (48) över till s k psykografiska målgrupper som tar utgångspunkt i väljarnas värderingar och syn på samhället. Man kom att fokusera på två målgrupper: 2 Människor som röstade på Alliansen 2010 men som övervägde att rösta på Socialdemokraterna 2014. Kärnväljare som skulle uppmanas att gå och rösta samt engagera sig i partiets valrörelse. I Östergötlands val-pm identifieras endast den övre målgruppen som prioriterad. Det är också på den målgruppen som mycket energi lades internt. I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur Socialdemokraterna presterar i de här målgrupperna i Östergötland. En exakt nedbrytning kan vi inte få, ett sådant underlag finns inte tillgängligt. Vi använder oss av resultat på valdistriktsnivå under de senaste valen för att kunna se trenderna. Mobilisering av kärnväljarna Socialdemokraterna har under de senaste åren förfinat metoderna för att mobilisera sina kärnväljare. Även i det här valet identifierades det, som vi sett ovan, som en viktig grupp av partistyrelsen. Generellt sett har det inneburit fokus på valdistrikt med många S-sympatisörer och med ett lågt valdeltagande. I det här avsnittet tittar vi närmare på några av dessa områden. I den här genomgången har 30 valdistrikt valts ut. De 10 starkaste S-fästena i Linköping respektive Norrköping samt de 5 starkaste i Motala respektive Mjölby i valet 2010. Valdistrikten rymmer stora delar av Östergötlands miljonprogramsområden med en överrepresentation av socioekonomiskt svaga väljargrupper. De överensstämmer också i stora delar med områden som av partistyrelsen på förhand pekats ut som viktiga mobiliseringsområden att knacka dörr och samtala med väljare i. Exempelvis handlar det om Hageby, Klockaretorpet och Ektorp i Norrköping, Skäggetorp och Berga i Linköping samt Väster i Motala. (Se bilaga 1 för samtliga utvalda distrikt). I 23 av 30 av dessa valdistrikt tappar Socialdemokraterna stöd mellan 2010 och 2014. Stödet minskar också avsevärt mycket mer än i kommunen som helhet. Linköping tappar i genomsnitt 1,59% i de tio valdistrikt man var starkast i 2010. Som en kontrast ökar man med 1,54% i kommunen som helhet. Norrköping tappar i snitt 4,83% i de tio starkaste områdena, men bara 1,55% i riksdagsvalet i hela kommunen. Analysen visar att Sverigedemokraterna i snitt växer lika mycket i dessa starka S- fästen som i kommunerna i sin helhet. Däremot hör flera av de 30 utvalda 2 Socialdemokraternas valplan 2014 http://www.socialdemokraterna.se/upload/val/val2014/valstrategi14_socialdemokraterna.pdf

19 (48) valdistrikten till Sverigedemokraternas starkaste i länet. Exempelvis i Vilbergen Norra (21,70%) och Skäggetorp 3 (19,22%). 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% -2,00% -3,00% -4,00% -5,00% -6,00% Stort tapp i starka S-fästen 1,54% -0,13% -1,59% -1,55% -2,51% -3,13% -4,00% -4,83% Linköping Norrköping Motala Mjölby Förändring i starkaste S-distrikten Förändring i kommunen som helhet Diagram 8. Prestationen i starka S-fästen i förhållande till resultatet i hela kommunen. Väljare som röstade på Moderaterna 2010 men som kan tänka sig rösta på S Det var en uttalad ambition från partistyrelsen att vinna väljare i gruppen som röstade på Moderaterna 2010 men som kunde tänka sig att välja Socialdemokraterna 2014. Detta var också partidistriktets målgrupp i valet. I den här gruppen återfanns till stor del väljare som röstat på Socialdemokraterna vid tidigare val, men som lämnat partiet vid valen 2006 och 2010. För att hitta målgruppen har valresultaten 2002, 2006, 2010 och 2014 analyserats på valdistriktsnivå. I urvalet används valdistrikt i Linköping, Motala och Mjölby. Norrköpings valdistrikt är kraftigt förändrade under mätperioden vilket försvårar jämförelser. De valdistrikt där Socialdemokraterna tappat störst andel väljare mellan 2002 och 2010 valdes ut. Tio valdistrikt i Linköping, fem i Motala och fem i Mjölby. I Mjölby valdes Mjölby 7 bort då det förändrats kraftigt under mätperioden. Tittar man sedan på hur det gick i dessa valdistrikt i valet 2014 syns samma tydliga trend i alla tre kommunerna. Socialdemokraterna går bättre i de utvalda distrikten än i kommunerna som helhet. Allra tydligast syns det i Linköping, där man i snitt går fram 3,12% i de tio distrikt man tidigare tappat mest i, medan man i kommunen som helhet går fram med 1,54%.

20 (48) Över snittet i tidigare svaga distrikt 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% -2,00% -3,00% -4,00% 3,12% 1,54% 0,57% -0,13% -2,36% -3,13% Linköping Motala Mjölby Förändring i distrikt med stort tapp 02-10 Förändring i kommunen som helhet Diagram 9. Prestationen i områden där S tappat stort de senaste valen samt i kommunerna i som helhet. Personval Personvalet var en del av de allmänna valen för femte gången sedan det infördes inför valet 1998. Sedan införandet har en mindre andel östgötar utnyttjat möjligheten att personrösta i varje val i förhållande till riket som helhet. 2014 personröstade 19,5 % av de östgötar som utnyttjade rösträtten. Andelen nationellt var 24,9 %. En trolig förklaring till diskrepansen är den östgötska valkretsens karaktär utanför de största städerna och utan en tradition av nationella kandidater på listorna. För Socialdemokraterna i Östergötlands del minskar personkryssandet från 21,68 % 2010 till 18,99 % 2014. Flest personröster får listtvåan Teresa Carvalho med 3,38% av rösterna. Det är en högre andel än vad den mest kryssade socialdemokraten fick både 2010 (Aleksander Gabelic) och 2006 (Louise Malmström).

21 (48) 31,0% 29,0% 27,0% 25,0% 23,0% 21,0% 19,0% 17,0% 15,0% Andelen personröster 29,9% 26,0% 25,1% 24,9% 26,2% 21,9% 21,4% 20,0% 19,5% 18,0% 1998 2002 2006 2010 2014 Östergötland Riket Diagram 10. Andel personröster bland partier som tog mandat. Östergötland och riket. Riksdagsval 1998-2014. Mest kryssade i personvalet Topp fem personröster för Socialdemokraterna i riksdagsvalet 2014, Östergötlands valkrets: Namn Antal Andel 1 Teresa Carvalho 3207 3,38% 2 Johan Andersson 2699 2,84% 3 Johan Löfstrand 1437 1,51% 4 Peter Kennerfalk 1379 1,45% 5 Eva Lindh 1127 1,19% Topp fem personröster för Socialdemokraterna i riksdagsvalet 2010, Östergötlands valkrets: Namn Antal Andel 1 Aleksander Gabelic 2916 3,16% 2 Louise Malmström 2626 2,85% 3 Johan Löfstrand 2410 2,61% 4 Johan Andersson 1741 1,89% 5 Mattias Ottosson 1497 1,62% Analys Socialdemokraterna i Östergötland följer den nationella valstrategin väl. Det syns både i de kampanjinsatser som partiet gör och i valresultatet att ett stort

fokus lades på att övertyga osäkra väljare som övervägde att gå över till Socialdemokraterna. Precis som på många andra platser runt om i landet tappar Socialdemokraterna i Östergötland i många av de traditionellt starka S- distrikten. Utfallet är en följd av (1) en valstrategi som pekade ut andra väljargrupper som viktigast och av Sverigedemokraternas framgångar. Det svaga valresultatet i tidigare starka S-fästen vittnar om ett behov av att stärka närvaron från partiet i dessa områden. Det handlar om att bygga upp en långsiktig närvaro som sträcker sig längre än valrörelserna och om att stärka representationen från områdena i de parlamentariska församlingarna. Samtidigt finns det anledning att se över vilka ambassadörer socialdemokratin har i dessa områden och stärka nätverket av boenden i området som kan föra partiets talan i samband med valrörelserna. Socialdemokraterna backade i riksdagsvalet i samtliga kommuner där partiet haft makten senaste mandatperioden. Det kan innebära att marginalväljaren tar kommunpolitiken i hänsyn även när partivalet till riksdagen görs, men kan också vara ett utslag av i den mån partiet bytt väljargrupper (från kärnväljare till blockbytare). Personvalet fortsätter att spela en begränsad roll i de östgötska valrörelserna. Ingen socialdemokratisk kandidat är i närheten av femprocentsspärren och inslaget av personvalskampanjer var nedtonat i partiets valrörelse. De mobiliserande insatserna var inte lika framgångsrika i det här valet som tidigare, valdeltagandet sjunker till och med i ett stort antal starka S-fästen. Med tanke på Sverigedemokraternas relativt starka stöd i dessa områden finns det anledning att ytterligare granska om S partiarbetare i viss mån mobiliserade även Sverigedemokraternas väljare inför det allmänna valet. Utifrån valresultatet, strategidokumenten och de genomförda intervjuerna kvarstår intrycket av att mobiliseringsväljarna blivit styvmoderligt behandlade av partiet under valrörelsen. I valrörelsen 2010 koncentrerades nästan all dörrknackning och samtalskampanj till dessa områden, men den här gången fick de konkurrens av de s k blockbytarväljarna. Partiets insatser koncentrerades främst till perioden mellan förtidsröstningens inledning och valdagen. Vi konstaterar att förtroende byggs på sikt och att partiet troligtvis led av en bristande närvaro i områdena tidigare i mandatperioden. 22 (48)

23 (48) Regionvalet Regionvalet Östergötland 36,43% 34,53% 24,80% 21,96% 5,86% 6,05% 5,81% 5,73% 6,11% 5,13% 9,67% 6,09% 6,71% 4,97% 6,46% 7,42% 3,48% 1,38% 1,42% M C FP KD S V MP V SD Övriga 2010 2014 Diagram 11. Landstings-/regionvalet i Östergötland 2010 och 2014. Den fråga som i första hand är kopplad till regionvalet, hälso- och sjukvården, var utan tvekan aktuell under valrörelsen. Av SVT VALU framgår att sjukvårdsfrågan var den näst viktigaste frågan för väljarna. Som vi sett tidigare kommer sjukvården tvåa efter skola och utbildning bland de viktigaste frågorna, ett tecken på en tydlig orientering mot välfärden och en oro över hur kvaliteten i välfärden utvecklas. Med det utfallet som facit kan vi konstatera att det tydliga fokus som Socialdemokraterna i Östergötland lade på just hälso- och sjukvårdsfrågorna i den regionala valrörelsen var riktig. Trots frestelsen att prata om andra viktiga regionala frågor var det partidistriktets hälso- och sjukvårdspolitiska program som var utgångspunkt för valbudskapen. Med den positiva erfarenheten från valet 2010 av att fokusera tydligt på fyra frågor (något som också uppmärksammades i den efterföljande valanalysrapporten) valdes samma inriktning denna gång. Denna gång på jämlik vård, köfri vård, vårdcentraler och vårdkvalitet. Vrinnevilistans uppgång och fall Vrinnevilistan tog sig in i landstingsfullmäktige i valet 2006 och påverkade skeendena i landstingspolitiken under de efterföljande mandatperioderna. När partiet inför valet 2014 annonserade att man inte tänkte ställa upp igen öppnade det upp för övriga partier att locka till sig de många väljare i den östra länsdelen som de senaste två valen röstat på Vrinnevilistan. Ur ett valanalytiskt perspektiv erbjuder det oss möjlighet att, åtminstone övergripande, följa väljarströmmarna mellan Vrinnevilistan och övriga partier från partiets uppgång till dess fall.

24 (48) Väljarströmmar i östra länsdelen Vrinnevilistan fick 11,16% i landstingsvalet 2006, varav den allra största delen i Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Finspång. Det stod redan innan 2014 års valrörelse klart att Vrinnevilistan inte skulle utgöra en konkurrent om rösterna i detta val. Utmaningen var således att vinna tillbaka rösterna som gått till partiet 2006. Hur gick det? I den här analysen tittar vi lite närmare på Norrköping. I Norrköping får Vrinnevilistan 2006 hela 29,63% av rösterna. Socialdemokraterna tappar 14,33 procentenheter men även de borgerliga partierna tappar, hela 11,14. Väljarna kommer alltså från båda blocken, men till största delen från de rödgröna. När Vrinnevilistan fyra år senare, i valet 2010, tappar 11,17-procentenheter i Norrköping (och landar på 18,46%) är vinnarna i första hand Moderaterna (+4,69%), Socialdemokraterna (+3,55%) och Miljöpartiet (+2,16%). När Vrinnevilistans väljare 2014 helt försvinner till andra partier blir resultatet att alla andra partier går fram. De stora vinnarna är Sverigedemokraterna (+7,59%) och Socialdemokraterna (+3,37%). (Se bilaga 2 för landstings-/regionvalet i Norrköping 2002-2014.) Man kan konstatera att Vrinnevilistan tog väljare från de flesta partier i Norrköping och att många under de senaste valen gått tillbaka till dessa. Den övergripande trenden att de stora partierna tappar till de mindre, och främst SD, gör dock att valresultatet från 2002 är avlägset. Socialdemokraterna går fram med över 3% både 2010 och 2014 och landar på 34,48% 2014. I och med valresultatet 2014 är Socialdemokraterna tillbaka över rikssnittet i landstings-/regionvalen, precis som -02. S i Norrköping i förhållande till rikssnittet 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% 3,39% 1,60% 2002 (38,5%) 2006 (34,9%) 2010 (33,04%) 2014 (32,88%) -1,93% -4,00% -6,00% -8,00% -7,34% Diagram 12. S landstings-/regionval i Norrköping 02-14 i förhållande till rikssnittet. Nollpunkten i diagrammet motsvarar rikssnittet för landstings-/regionvalet.

25 (48) Personval De fem mest kryssade i landstings-/regionvalet 2014 (de fem valkretsarna sammanslagna): Namn Antal Andel Helene Andersson-Molina 1473 5,00% Mats Johansson 1481 4,42% Torbjörn Holmqvist 717 3,92% Mattias Ravander 380 3,54% Christoffer Bernsköld 1038 3,53% Fem mest kryssade i landstingsvalet 2010 (de fem valkretsarna sammanslagna): Namn Antal Andel Mats Johansson 1646 5,64% Helene Andersson-Molina 1415 5,62% Torbjörn Holmqvist 810 4,45% Elisabeth Edlund 391 4,01% Miko Månsson 460 3,86% Sammanfattning Valet till Region Östergötland blev en framgång. Socialdemokraterna gick fram med 1,90% till 36,43%. Det innebär två vunna mandat i regionfullmäktige och goda förutsättningar för det som under hösten kom att bli ett majoritetsstyre tillsammans med MP, FP och C. Det innebär också att Socialdemokraterna i Östergötland ligger 3,6 procentenheter över rikssnittet i landstings-/regionvalen, den bästa prestationen i förhållande till övriga landet på många år. Sverigedemokraternas stora ökning, främst på Moderaternas bekostnad, präglar även detta valresultat. En viktig förändring är också att Vrinnevilistan inte ställer upp i valet och att de strax över 20 000 rösterna partiet fick 2010 nu fördelats på ett stort antal partier i den östra länsdelen. Tre viktiga förändringar kan konstateras i röstandet som leder till en S-framgång: S lyckas vinna tillbaka en stor andel av de väljare som röstade på Vrinnevilistan 2010, vilket gör att Socialdemokraterna går framåt i Söderköping (+6,26%), Norrköping (+3,37%), Valdemarsvik (+2,29) och Finspång (+2,01%). I största valkretsen Linköping går S fram med 2,51% till ett resultat strax över valet 2006. En mindre ökning på 0,25% i västra länsdelen (Ödeshög, Ydre, Boxholm, Mjölby och Vadstena) ger ytterligare ett mandat.

Analys S vinner tillbaka många av de väljare som röstat på Vrinnevilistan i tidigare val vilket tyder på att den politik som gjorde att man bytte i första skedet är undanröjd. Man kan således konstatera att S lyckats kommunicera och leva upp till en förändrad inriktning i förhållande till mandatperioden 2002-2006. I Norrköping tar Socialdemokraterna tillbaka många väljare från Vrinnevilistan men når inte upp till den positiva differens man hade gentemot den nationella trenden i valet 2002. Det finns troligen potential att hämta tillbaka ytterligare väljare i Norrköping och i övriga östra länsdelen. Söderköping och Linköping sticker ut positivt i regionvalet. Söderköping får tillbaka väljare från Vrinnevilistan men imponerar ändå med en förbättring på 6,26%. Linköping har mycket få väljare att hämta tillbaka från Vrinnevilistan vilket gör förbättringen på 2,51% imponerande. Den tydliga röstsplittringen till förmån för regionvalet tyder på att många väljare har tyckt det varit viktigt att rösta på partiet i just det här valet. Socialdemokraterna har sedan länge ett stort förtroende i sjukvårdsfrågorna och gynnas av det stora intresset för frågan i den här valrörelsen. Samtidigt bör vägas in att den östgötska röstsplittringen är större än på andra håll. Sammanvägt tyder det på att hälso- och sjukvårdspolitiken gjort extra bra avtryck i Östergötland och bör ses som en framgång för den regionala valrörelsen. Det var en uttalad del av valstrategin att inte sätta så mycket fokus på kandidater från olika delar av länet. Anledningen var god: många av kandidaterna är inte kända och uppmärksammades på bekostnad av en sammanhållen kampanj med fokus på politiken. Samtidigt kan konstateras att det finns färgstarka kandidater som i större utsträckning skulle kunnat användas för sin dragningskraft på väljarna i delar av länet. 26 (48)

27 (48) Kommunvalen I kommunvalen runt om i Östergötland ligger Socialdemokraterna kvar på ett medelresultat på 35,4 %. Sammanlagt är alltså valresultatet oförändrat i förhållande till valet 2010. Utfallet i form av maktinnehav är dock ett helt annat. När de borgerliga, och främst Moderaterna, tappar kraftigt runt om i länet står Socialdemokraterna stadigt och kan bilda nya styren i fem kommuner förutom de sju man styrde sedan valet 2010. Av de fem nya: Vadstena, Linköping, Ydre, Kinda och Söderköping är samtliga blocköverskridande (i Ydre till och med ett samstyre mellan samtliga partier i kommunfullmäktige) och i tre (Linköping, Kinda och Söderköping) har S ordförandeskapet i kommunstyrelsen. Tittar man närmare på det oförändrade medeltalet i kommunvalen i länet kan konstateras att ganska stora förändringar ändå sker i många kommuner. I fem kommuner går Socialdemokraterna framåt i kommunvalet: Ödeshög (+6 %), Söderköping (+4,7 %), Kinda (+1,8 %), Linköping (+1,8 %) och Valdemarsvik (+1,5%). Valdemarsvik är den enda av de fem kommunerna där S styrde under senaste mandatperioden. I sju kommuner tappar Socialdemokraterna stöd: Vadstena (-7,3 %), Åtvidaberg (-5,2 %), Norrköping (-2,7 %), Boxholm (-2,5 %), Mjölby (-2,3 %), Motala (-1,9 %) och Ydre (-1,2 %). Här återfinns många av de kommuner där partiet har styrt senaste mandatperioden. Finspång håller sig på länsmedeln och gör ett oförändrat resultat. 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Medel, länet 45,8 37,4 40,6 37,7 35,4 35,4 Boxholm 55,8 43,4 52,6 55,7 54,5 52,0 Finspång 49,9 44,7 47,2 42,2 43,6 43,6 Kinda 34,6 33,4 37,4 39,4 29,7 31,5 Linköping 42,3 33,9 38,1 35,1 30,5 32,3 Mjölby 49,1 39,4 43,3 42,5 39,5 37,2 Motala 54,7 42,2 47,7 40,4 43,6 41,7 Norrköping 46,5 38,5 40,8 37,8 36,6 33,9 Söderköping 37,4 31,8 35,0 32,8 28,8 33,5 Vadstena 43,1 37,1 38,9 35,5 34,0 26,7 Valdemarsvik 47,1 38,0 42,6 41,7 34,8 36,3 Ydre 33,4 31,6 33,7 31,8 30,6 29,4 Åtvidaberg 54,6 41,7 34,0 41,1 45,3 40,1 Ödeshög 37,2 31,0 33,6 31,8 16,0 22,0 Tabell 1. Socialdemokraternas resultat i de östgötska kommunvalen 1994-2014.

28 (48) Rekordstort S-inflytande Som konstaterats tidigare är Socialdemokraterna en del av kommunstyren i tolv av tretton östgötska kommuner efter valet 2014. Det är inte bara ett oväntat bra resultat i förhållande till förväntningarna, det är också ett historiskt sett mycket start utfall. Valanalysgruppens tillbakablick till 1994 visar att Socialdemokraterna inte varit med och styrt så många kommuner samtidigt under de senaste två decennierna. Närmast var man mandatperioden 1994-1998 då S var med och styrde tio östgötska kommuner. 1994-1998 1998-2002 2002-2006 2006-2010 2010-2014 Boxholm S S, V S S S S 2014-2018 Finspång S S, V S, V S, V S, V, MP S, V, MP Kinda Kindap, S S, C Linköping S, C S, C, MP S, C M, C, FP, KD M, C, FP, KD M, C, FP, KD M, C, KD, MP M, C, FP, KD S, M, KD S, MP, FP Mjölby S, C S, V S, V M, C, FP, KD, SPI S, V, MP S, C, KD, MP Motala S S, V S, V M, C, FP, KD, MP, SPI S, V, MP S, V, MP Norrköping S S, V S, V S, V, MP S, V, MP S, FP, C, KD Söderköping M, C, FP, KD M, C, FP, KD M, C, FP, KD M, C, FP, KD Vadstena S, C S, V, MP S, M S, M Valdemarsvik Ydre M, C, FP, KD Samstyre M, C, FP, KD M, C, FP, KD Åtvidaberg S S, C, V Ödeshög Hoppande M, C, FP, KD M, C, FP, KD Samstyre M, C, FP, KD M, C, FP, KD M, C, FP, KD S, V, MP, Nybt S, M, MP S, Konsensus S, V, MP, Nyb M, C, KD, S, F&M M, C, KD Samstyre M,C,FP,KD, Kopp, Rotp M, S M, S S, M M, C, KD M, C, FP, KD M, C, KD KD, M, C S deltar i styret 10 9 8 6 7 12 Tabell 2. Kommunstyren av de östgötska kommunerna 1994-2014. I flera fall har styren bytts under mandatperioden. I tabellen har den konstellation som styrde längst tid under mandatperioden angetts. 3 3 Sveriges Kommuner och Landsting, Styre i kommuner 1994- http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultat maktfordelning19942014.370.html

29 (48) FINSPÅNG MOTALA NORRKÖPING VAD- STENA MJÖLBY LINKÖPING SÖDERKÖPING ÖDESHÖG BOXHOLM ÅTVIDABERG VALDE- MARSVIK KINDA YDRE Karta. Styren där Socialdemokraterna är delaktiga efter valet 2014. Rött indikerar kommuner där S är med och styr kommunen efter valet 2014.

30 (48) Framgångsrika lokala valrörelser En del i valanalysen är att titta på vilka faktorer som föder valframgångar i partiorganisationen. För att hitta framgångsrika arbetarekommuner har valanalysgruppen tittat närmare på några kommuner där S går framåt i kommunvalen. De fem som går fram i kommunvalen i länet är Ödeshög, Söderköping, Kinda, Valdemarsvik och Linköping. I det här avsnittet tittar vi närmare på de fyra senare av dessa. Bland annat har intervjuer med företrädare för respektive arbetarekommun genomförts. Många saker påverkar ett valresultat och det är svårt att med säkerhet fastställa vilken insats respektive kampanj haft. Men med det i åtanke ser valanalysgruppen det som viktigt att få en inblick i hur de framgångsrika arbetarekommunerna upplever sin valrörelse och vad de själva lyfter fram som framgångsrikt och positivt. I intervjuer med arbetarekommunerna är ett antal teman och erfarenheter återkommande. Här är de valanalysgruppen uppfattar som mest betydelsefulla. Arbetarekommunerna har alla i viss utsträckning bedrivit ett systematiskt arbete under mandatperioden för att lyssna och politikutveckla. Man har varit aktiva i relation till allmänheten och visar en tydlig vilja att träffa folk och samtala om lokal politik. De intervjuade arbetarekommunerna präglas också av en avdramatiserad inställning till olika kampanjmetoder. Man är både innovativa i att hitta nya sätt att kommunicera med väljarna men har också en öppen inställning gentemot äldre beprövade (och till och med tidigare förkastade) metoder med lägre status. Man använder sig av allt ifrån webbenkäter för att samla synpunkter, sociala medier och affischering mitt i mandatperioden till grillning, husvagnskampanj och hushållsutskick. Oavsett om varje metod varit framgångsrik eller ej har de tjänat som ett tecken inför väljarna på att man har ambition, självförtroende och idéer. Fokus förefaller i stor utsträckning vara på de metoder som man upplever skapar samtal. I intervjuerna framgår att man i arbetarekommunerna skapat en positiv stämning vid interna och utåtriktade aktiviteter som gjort det lättare att få medlemmar att delta i utåtriktade aktiviteter. En kombination av tydliga krav på kandidater och en positiv förstärkning vid deltagande har satt igång en positiv spiral. Arbetet med valrörelsen har präglats av gott självförtroende och en tro på att väljarna faktiskt är intresserade av partiets politik. Det har lett till ett bredare genomslag för de politiska program man gått till val på lokalt. De intervjuade arbetarekommunerna upplever att de haft ett framgångsrikt medialt arbete under valrörelsen. Partiets folkrörelse har begränsningar och kan inte uppnå det genomslag som massmedia fortfarande har. Även under

den här punkten har systematik och framförhållning varit viktigt för att hitta vinklar och utspel kontinuerligt och för att få en uthållighet under längre perioder. Framförhållningen kan handla om politiska teman under vissa perioder som tjänar som utgångspunkt för partiverksamhet, släpp av politiska förslag och samtal med väljarna. Alla de intervjuade arbetarekommunerna har gemensamt att de genom ett ambitiöst arbete skaffat sig god och pålitlig information om hur väljarna tänker och ser på kommunen. Vissa har låtit genomföra lokala opinionsundersökningar och kompletterat med medborgardialoger i flera steg under hela mandatperioden. Andra har endast koncentrerat sig på information genom dialog. Flera lyfter också fram hur viktig den här informationen varit när strategi och planering fastställts inför valet. Det generella intrycket av de fyra arbetarekommunernas arbete är att de varit väl förtrogna med den nationella och regionala valstrategin samt aktivt arbetat in den i den lokala strategin. De arbetade alla i stor utsträckning med att försöka vända sig till en bredare del av väljarkåren än tidigare val och hade fokus på ett fåtal politiska frågor istället för ett brett program. 31 (48)

32 (48) Samtalskampanjen I Östergötland genomfördes 94 492 samtal under supervalåret, rejält många fler än målsättningen på 65 000. De senaste valrörelserna har partiets strategier allt mer fokuserat på folkrörelseaktiviteter som genererar riktiga väljarsamtal. Aktiviteter som tjänar som närvaromarkering men som inte ger särskilt många samtal (exempelvis flygblads- eller valsedelsutdelning) prioriteras numera ned till förmån för dörrknackning och ringning. Den stora mängden inrapporterade samtal under supervalåret tyder på att detta också fått genomslag i lokalorganisationerna. Även om viss inflation i rapportering av samtal troligtvis förekommer tyder mängden inrapporterade samtal på en viktig aspekt: hela organisationen har varit införstådd i att samtalet stod i fokus. Även om prioriteringen av samtal stod för en kontinuitet i metoderna så skilde sig tillämpningen av metoden i förhållande till 2010 på en viktig punkt målgruppen. Mycket fokus låg den här gången på samtal med de väljare som röstat på Moderaterna 2010 men kunde tänka sig att rösta på Socialdemokraterna. Samtal med den här målgruppen var annorlunda än att få redan övertygade S- anhängare till vallokalen. Det ställer större krav på kampanjarbetarnas argumentationsförmåga och framförallt att man som kampanjarbetare är inställd på att övertyga och inte bara påminna om att rösta. Genomförda samtal Samtalsmål Boxholm 426 1 634 Finspång 5 000 4 979 Kinda 260 1 635 Linköping 36 508 20 851 Mjölby 5 807 4 371 Motala 8 011 7 557 Norrköping 23 209 18 456 Söderköping 2 946 2 583 Vadstena 2 934 1 413 Valdemarsvik 4 230 1 843 Ydre 609 957 Åtvidaberg 2 896 1 874 Ödeshög 953 920 Östergötland 94 490 69 074 Tabell 3. Genomförda väljarsamtal under supervalåret i förhållande till partistyrelsens målsättning.