VALANALYS Om du tycker Norrköping är en jävla stad då har du aldrig gått på stadens södra promenad (Ulf Lundell, Vargmåne 1976)

Transkript

1 VALANALYS Om du tycker Norrköping är en jävla stad då har du aldrig gått på stadens södra promenad (Ulf Lundell, Vargmåne 1976) En kort analys om ett stort arbete 1

2 Innehåll Inledning... 3 Uppdrag och metodval... 4 Slutsatser... 5 Resultat... 7 Organisation Politik Övrigt

3 Inledning Vi tre har fått i uppdrag att analysera, värdera och kommentera 2010 års lokala valrörelse i Norrköping. Vi har arbetat under hösten med att titta på siffror, att diskutera med företrädare och att försöka sätta oss in i de skeenden som präglar en valrörelse. Vårt arbete har gått bra. Det har varit enkelt att få tag på uppgifter. Företrädare har ställt upp på ett förtjänstfullt sätt i diskussioner med oss. Vi har, av styrelsen, fått ett ramverk att hänga upp valanalysen på. Vi har också fått rimligt med tid för att arbetet ska fungera. Några kommentarer är viktiga att göra om den lokala valrörelsen redan i inledningen. Socialdemokraterna formar tillsammans med vänster- och miljöpartiet majoritet i Norrköpings kommunfullmäktige. Socialdemokraterna i valkrets Norrköping ökade markant sin röstandel i valet till landstinget i Östergötland. Socialdemokraterna gjorde ett allt igenom uselt val i valet till riksdagen. Vi har försökt dela upp arbetet i att analysera valrörelsen i organisation och politik. Båda parametrarna interagerar med varandra. Båda parametrarna har också agerat tillsammans med den regionala och nationella politiken och organisationen. Ibland är det svårt att belägga allt i siffror. Det finns en maggropskänsla eller en aning om en rad saker som är svåra att belägga med faktiskt material. Vi har dock låtit vår maggropskänsla finnas med i denna valanalys. Vi tre som gjort analysen har också själv låtit våra egna åsikter om valrörelsen finnas med i detta dokument. Det finns, så att säga, ingen ansats att publicera en vetenskaplig text det har heller aldrig varit vårat uppdrag. Norrköping i mars Irené Lindén Håkan Liljeblad Mattias Ottosson 3

4 Uppdrag och metodval Arbetarekommunens styrelse tillsatte en valanalysgrupp i syfte att utvärdera den lokala valrörelsen 2010 i Norrköping. Valanalysgruppen har bestått av: Iréne Lindén, Håkan Liljeblad samt Mattias Ottosson. Uppdraget från arbetarekommunens styrelse till valanalysgruppen har varit följande: - utvärdering av valplanen. Följde vi den? - Hur gick arbetet mot målgrupperna - kandidatprofilering. Vad var bra, vad var mindre bra? - metoder - koppling, lokalt, regionalt, lokalt - hantering av oväntade händelser - budskapet. gick det hem? följde vi det budskap vi hade beslutat om. - materialet - titta på olika insaster ( valupptakt, slutspurt, ända in i kaklet osv) Personer som analysgruppen ska prata med/intervjua: ledande kandidater på alla nivåer ombudsmannen valledaren SSU AK-ordförande representanter för facken "vanliga valarbetare" Metod för analys: Som en arbetsmetod har analysgruppen arbetat med tre saker: 1. intervjuer med företrädare på olika nivåer, anställda tjänstemän, representanter från föreningar med flera. 2. Medlemmar har haft möjlighet att vända sig till analysgruppen med synpunkter via en e-postlåda. 3. Analysgruppens medlemmar har medverkat på en rad föreningssammanträden. För att ingen ska kunna känna sig utpekad har gruppen anonymiserat de synpunkter som kommit in. 4

5 Slutsatser Politiken Inom ett stort antal områden saknade den socialdemokratiska politiken förtroende hos väljarna. Det kanske var tydligast inom tillväxt- och jobbpolitiken. Den arbetande delen av befolkningen trodde inte på oss. Det är oerhört viktigt att det förtroendet återupprättas. Vi måste vara ett parti för människor med jobb och för egna företagare, människor i olika familjesituationer som bor i både i lägenheter och i villaområden. För att nå dem måste vi arbeta för en tillväxtpolitik, som har kunskap och kommunikation i fokus. Vi framstod som motståndare till valfrihet i välfärden. Vi kom med pekpinnar när föräldrar ville göra sitt bästa för att deras barn ska få en bra skolgång eller deras föräldrar en bra ålderdom. Det är dags för oss att sluta tala om driftformer och istället koncentrera oss på kvaliteten i välfärden. Vi saknade trovärdighet i skattepolitiken. Vi sa ja till de redan genomförda jobbskatteavdragen, men framställde det som att vi var emot. Det var en förändring som gav vanligt folk mer i plånboken. Många ställde sig också frågande till varför vi var för ROTavdrag, men mot RUT-avdrag. Det stämmer att väldigt få använder dessa, men ibland handlar politik om drömmar och önskningar. Vi framstod som motståndare till framtiden. Frågan om RUT- och ROT-avdrag var och är inte enbart en skattepolitisk fråga. Det var också en fråga som symboliskt kom att belysa attityder till framtiden. Vårt svar var många gånger nedvärderande (pigavdrag), föraktfullt (bara rika som använder sig av det) eller förminskande (det är väldigt få som sysselsätts inom branschen). Vad vi inte förstod var att frågan om RUT-avdrag är en fråga som mångt och mycket handlar om en önskan att kunna skapa sig mer tid i sitt liv för en väldigt stor grupp människor yrkesarbetande. Att då svara med moraliska pekpinnar är ur ett politiskt perspektiv obegåvat. Om vi istället svarat att vi gärna reformerar hela tjänstesektorn för att underlätta människors vardag hade vi kunnat klara av en diskussion. Hade vi slagit vakt om ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i diskussionen kunde vi nyanserat bilden. Nu förlorade vi inte bara sakfrågan. Vi förlorade också symbolfrågan slaget om framtiden och om underlättande för de som arbetar. Vi uppfattades som jobbfientliga. Valundersökningarna har varit skoningslösa. För att tala klartext röstade de som har ett jobb, löntagarna, på andra partier än socialdemokraterna. De socialdemokratiska kommuner som lyckades bäst i valet hade en tydlig tillväxtpolitik och visade på dess samband med en bra välfärd. Socialdemokratin måste möta de individer som vi själva har skapat och inte bara läxa upp dem när de inte förstår vad vi står för. 5

6 Partiorganisationen Vårt parti behöver öppnas upp. Vi måste ha tydligare relationer med personer och grupper som står utanför politiken. Vi behöver vara ett öppet parti som välkomnar alla, inte bara de som är födda i rörelsen. Vi behöver ett större inslag av personligheter på våra listor och personval bör bejakas. Vi behöver framstå som lyssnande och lyhörda, men vi får inte bli mesiga. Samverkan med andra partier döms ut av samtliga som vi talat med. Många tror att vänsterpartiet blev ett sänke för oss. Däremot kan miljöpartiet ha varit positivt. Vi behöver utrymmet att arbeta med samtliga partier. Socialdemokratin är pragmatisk i sin natur och vi vill ha breda uppgörelser. Det är också vad väljarna och medlemmar förväntar sig. Facklig-politisk samverkan är viktig och bör inte avbrytas. Däremot behöver den utvecklas och också omfatta både TCO- och SACO-förbund. Samverkan med övriga förenings- och näringslivet måste också förstärkas. Relationer, nätverk och samtal med allt från de lokala kulturorganisationerna till branschorganisationer och för all del arbetsgivarorganisationer måste vara ett naturligt inslag för ett parti som gör anspråk på att styra en kommun, ett landsting eller en nation. 6

7 Resultat Val till riksdagen Över 1700 färre personer röstade på socialdemokraterna i riksdagsvalet i Norrköping det här valet (2010) än i föregående val (2006). Till detta ska läggas att över fler personer än 2006 valde att rösta i Norrköping. Med andra ord gjorde socialdemokraterna ett riktigt uselt val till riksdagen. Procentuellt gick vi bakåt från 37,08 procent till 32,48 procent. Val till landstingsfullmäktige I landstingsvalet ökade vår röstandel med mer än röster i förhållande till 2006 års val. Trots detta uppnådde vi endast en röstandel på 31,11 procent. Val till kommunfullmäktige I Norrköpings kommunfullmäktigeval ökade vi antalet individuella röster med mer än Dock var andelen som röstade på S färre än i valet 2006, vilket beror på att befolkningen ökat mellan 2006 och Vi gick från 37,77 procent 2006 till 36,6 procent Personval När det gäller personval skiljer det sig också åt mellan de olika valen. I valet till landsting och till riksdag har ungefär var fjärde väljare som röstat på socialdemokraterna valt att personrösta. I valet till kommunfullmäktige var tredje väljare. Det är en avsevärd skillnad. Varför? Lägg också till att valresultatet blev oändligt mycket bättre i kommunvalet än i landstings- och riksdagsval, så blir skillnaden än större. Slutsatser En konkret slutsats är att vi för en gångs skull gör ett bättre val i valet till kommunfullmäktige än i valet till riksdagen. En annan konkret slutsats är att vi fortfarande har stora problem avseende förtroende inom hälso- och sjukvårdspolitiken. Trots ett avsevärt lyft i förhållande till 2006 års val gör vi ett sämre val till landstingsfullmäktige än till kommunfullmäktige i Norrköping. Detta trots att sjukvårdsfrågor betecknats som socialdemokratins enda riktigt starka politikområde i valet På nationell nivå har vi sämst resultat i valet till riksdag och bäst resultat i valet till kommunfullmäktige. På det lokala planet är det inte så. Vi gör sämst resultat i valet till landstingsfullmäktige och klart bäst resultat i valet till kommunfullmäktige. 7

8 Röstfördelning kommun Norrköping dtywtyerty Antal röster valet 2010 Röstandel valet 2010 Förändring Förändring Antal i antal i röstandel röster röster från från valet valet valet Andel röster valet 2006 M Moderata Samlingspartiet ,89% , ,91% C Centerpartiet ,23% , ,19% FP Folkpartiet liberalerna ,07% , ,86% KD Kristdemokraterna ,83% , ,26% S Arbetarepartiet- Socialdemokraterna ,60% , ,77% V Vänsterpartiet ,19% , ,83% MP Miljöpartiet de gröna ,48% , ,51% SD Sverigedemokraterna ,17% , ,73% SPI SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 828 1,02% , ,86% ÖVR Övriga partier ,52% , ,08% Giltiga röster ,00% ,00% BLANK Ogiltiga röster blanka ,55% , ,33% OG Ogiltiga röster övriga 49 0,06% ,06% VDT Valdeltagande ,22% , ,96% Antal röstberättigade (Källa Valmyndigheten) 8

9 Mandat i kommunfullmäktige efter region, parti och tid 0581 Norrköping Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna övriga partier (Källa SCB antal mandat i kommunfullmäktige i Norrköping) Ser man över tid kan vi konstatera att socialdemokraterna tappat makten i Norrköpings kommun en gång. Det var perioden Då gjorde vi ett riktigt dåligt val. Detta ska ses i ljuset av att vi nu, två val i rad, underträffat 1991 års valresultat. 9

10 Organisation Vi fick igång en riktig folkrörelsekampanj, där många medverkade och tog uppdraget på stort allvar. Vi har många medvetna partimedlemmar. Vi genomförde en lyckad dörrknackning, besök med samtal om politik och värderingar. Många nya medlemmar ställde upp och fick kontinuerligt stöd med genomgångar och samtal. Däremot fick de ingen regelrätt utbildning. Det fanns brister i hur vi höll ihop organisationen, vi fick inte alltid fram material i tid. Det blev en del förseningar på grund av ordförandeskiftet i arbetarekommunen. Vi borde tidigare fångat upp de stora organisationerna (bl.a. facken), så att de hade varit med ordentligt från början. Vi hade en bra kommunikation och höll ihop valledningen. Det var täta kontakter och lagom kul. Valplanen var inte tillgänglig eller känd hos valarbetarna och rollfördelningen oklar. Ordförande eller ombudsman i arbetarekommunen borde nog vara valledare i framtiden. Den interna kommunikationen måste skärpas upp, medlemmarna skall alltid få snabb återkoppling, respons och bekräftelse. Nomineringsprocess och kandidatprofilering Det är mycket viktigt med lokala profiler för att nå ut genom mediebruset. Dessa behöver inte alltid vara hämtade från politiken utan kan med fördel vara idrottsprofiler eller kulturpersonligheter. Det upplevdes som positivt att det var en tidig nomineringsprocess. Vi fick tidigt klara och tydliga kandidater. När valrörelsen sedan drog igång på allvar blev landstingsvalet åter det glömda valet. Vilket var olyckligt, då vi socialdemokrater hade störst förtroende i sjukvårdsfrågan. Lars Stjernkvist var oerhört viktig för valrörelsen och drog många väljare, det märktes inte minst på antalet personkryss. Men man måste också ha med i bakhuvudet att ett kändisskap som delvis baseras på att man varit partisekreterare för ett antal år sedan är väldigt bra, men behöver kompletteras med andra kandidater, som drar till sig första- och andragångsväljare på andra sätt. De generationerna har inte den politiska historiken med sig på samma sätt som äldre väljare, utan behöver attraheras av andra krafter. Vi hade trots allt en bra blandning mellan unga och gamla bland våra kandidater, men behöver profilera yngre kandidater mer. 10

11 Målgrupper De prioriterade målgrupperna för valrörelsen 2010 var barnfamiljer i medelklassområden och invandrare. Målgrupperna spelar i sig ingen roll i det aktiva arbetet när valrörelsen är igång, är en reflektion från många. Men det är ändå bra att ha prioriterade målgrupper, för att tvingas tänka efter och för att se hur vi formar politiken. Ett exempel är att flygbladen ska präglas av vad vill nå ut med till målgrupperna. En annan reflektion är att vi inte nådde ut till målgrupperna som det var tänkt. Att arbeta med målgrupper och varför man valt just dessa var inte tillräckligt genomtänkt och förankrat i organisationen. Vi bör istället använda oss betydligt mer av människors befintliga närverk och knyta an till dem. Målgruppen barnfamiljer i medelklassområden är en svårnådd grupp. Där vi lyckades att nå fram hade vi möjlighet att skapa en relation till politiken och diskussion om dess innehåll. Däremot kan man fråga sig hur många av dessa vi lyckades attrahera med tanke på valresultatet. Inom invandrargrupperna lyckades vi hitta många ambassadörer inom olika etniska grupper, så det blev mer positivt än många förväntat sig. Kopplingen, lokalt, regionalt och centralt Det var svårt att omsätta det nationellt producerade materialet som pumpades ut lokalt. Det var svårt att hitta den lokala kopplingen i många fall. Att befinna sig i opposition på nationell nivå samtidigt som vi var i majoritet lokalt gjorde det svårt. Till exempel fungerade inte sloganen vi kan inte vänta lokalt. En reflektion är att det kan vara bättre att skilja tydligare på den nationella och lokala valrörelsen, åtminstone när förutsättningarna är så olika. Den fråga socialdemokraterna hade störst förtroende hos bland väljarna var sjukvårdsfrågan, men trots det prioriterades den varken nationellt eller lokalt. Här borde kopplingen till landstingspolitiken varit starkare. Vi underskattade Vrinnevilistans styrka att fortsätta få förtroende inom landstingspolitiken. Det kan bero på att väljarna faktiskt vill att politiken ska ha ett ganska litet inflytande på sjukvårdspolitiken, och därför gynnar ett litet parti med tydliga kopplingar till sjukvårdens anställda. Det kan också bero på att vårt förlorade förtroende från valet innan inte återvanns på det sätt som vi hoppats, utan att det som uppfattades som ett svek före valet 2006 satt djupare än vi själva trodde eller ville inse. 11

12 Politik Vår verklighetsbeskrivning kändes inte igen, vi var helt enkelt i otakt med väljarna. Dock gav grundtonen i vår lokala politik en mer realistisk verklighetsuppfattning än vad den gjorde nationellt. Vi lyckades inte alltid få igång det positiva samtalet vid dörrknackning, det kan bli ännu bättre. Väljarna uppfattade vårt budskap som spretigt. Det var för många olika frågor som dök upp. Exempelvis RUT-diskussionen och bensinskatten skickade signaler om att vi hade svag verklighetsuppfattning och inte visste vad väljarna ville. Många ville diskutera Mona och hennes ledarskap även lokalt. Politiken är alltid lokal, men måste stå i samklang till budskapen på regional och nationell nivå. Vi gör ett dåligt landstingsval trots att vi gjort stora förändringar i både politiken och bland kandidaterna. Här finns lite att fundera över framöver vad beror detta på? Framtidsbeskrivningen borde ha varit mer vässad och viktiga paradfrågor borde ha lyfts fram och profilerats tydligare i materialet. Budskapen hängde inte alltid ihop. Det var ett snyggt och bra material, men för allmänt hållet. Det fanns en ödesbeskrivning över utvecklingen i Sverige: Under fyra års borgerligt styre har Sverige blivit ett sämre land. Misär, fattigdom och allmän social nedrustning. Vi kan inte vänta längre Ungefär så kan stora delar av partiets centrala budskap återberättas. Det var ett ödesmättat budskap som stod i bjärt kontrast till hur valmanskåren uppfattade historien. Detta fick också till följd att många uppfattat socialdemokratiska företrädare som gnälliga, oseriösa och negativa kampanjmakare. På det lokala planet valde man en annan väg. Delvis beroende på att man haft makten i kommunen. Men också som ett medvetet val. Ingen vinner val på historiebeskrivningar. Val vinner man på att förmedla budskap och bilder av framtiden. Om historiebilden är för svart och ödesmättad blir det kommunikativt omöjligt att förespegla en ljus framtid. Självklart ska problem i samhället lyftas fram. Självklart ska ansvarig politik nagelfaras. Men det måste göras på ett balanserat sätt. Annars dras din egen framtidsvision med i den negativa spiralen. Med facit i hand är det enkelt att se att Norrköpings Arbetarekommun gjorde rätt bedömning. Man gick i lokal opposition med sig själv, man nagelfor samhällsutvecklingen och man ställde kritiska frågor men på ett balanserat sätt. En bedömning som kan sammanfattas med: Du kanske säger Norrköping det är en jävla stad men då har du aldrig gått på stadens södra promenad. (Ulf Lundell, Vargmåne) 12

13 Övrigt Samverkan mellan S, V och MP Ett samarbete som skapades men ingen egentligen trodde på. Det blir inte bra när ledande företrädare tycker att vi måste samarbeta för att få och behålla makten, men innerst inne inte tror på det. Det var mycket irritation under valrörelsen kring tidsåtgången för att producera ett gemensamt material. Framför allt handlade det om krockar mellan olika kulturer. 13