Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?



Relevanta dokument
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?)

LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Praktiskt exempel från Swedeheart

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Datortomografi av kranskärl

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Möte med Samverkansnämndens arbetsutskott

HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Komplikationer vid PCI. Dr. Berglind Libungan

Arbetsgruppen för PCI Working Group on PCI, Swedish Society of Cardiology

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

PAKUVA. Postoperativa avvikelser- och komplikationer- validering. Sara Lyckner, Michelle Chew / SPOR POP-grupp

Test-Mini-HTA-protokoll version för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Depression och hjärtkirurgi

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

BESLUT. Datum

Exempel från Swedeheart

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Stroke during cardiac surgery;

Svensk utbildning i invasiv kranskärls intervention

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Del 5 kirurgi. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 10p

Utveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Kranskärlskliniken SUS

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

PCI versus bypass-operation av kranskärlen

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Evidensbaserad medicin

Coronar 3-kärlssjukdom. Patologi. Endotelskada. Stört blodflöde. Hyperkoagulabilitet. Ateroskleros. - Virchow s triad

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Handskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv ( )

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Nationella riktlinjer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

PledPharma i korthet. Svenskt specialistläkemedelsbolag. Intäkter genom licensavtal/försäljning PLED-derivat har använts som MRIkontrastmedel

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Transkript:

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann

Hur behandlar vi?

Hur behandlar vi?

Vetenskaplig underlag

Vetenskaplig underlag

PCI? CABG?

Vetenskaplig underlag

Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk.

Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk. EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet Baserad på gamla data som överskatta mortalitetsrisken Ska inte användas längre

Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG)

Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG) The Society of Thoracic Surgeons (STS) score Risk-model för patienter som ska hjärtopereras Används för bedömnig av in-hospital och 30-dagars mortalitet samt in-hospital morbiditet Gäller för CABG och kombinerad CABG and klaff-op

Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk.

Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk. The National Cardiovascular Database Registry (NCDR CathPCI) risk score Utvecklades för att bedöma risken för patienter som behandlas med PCI.

Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI.

Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI. The clinical SYNTAX score Kombinerar ACEF och SYNTAX score.

Scores och risk stratificering SYNTAX II score Förutspår långtids mortalitet för patienter med huvudstamstenos eller trekärlssjukdom. Kombinerar anatomiska och kliniska faktorer (ålder, kreatininclearance, vänster kammar funktion, kön, KOL, perifer kärlsjukdom). Befinns vara överlägsen SYNTAX score i att vägleda beslutsfattandet mellan CABG och PCI. Validerades i DELTA-registret för huvudstamstenoser som behandlas med DES

Scores och risk stratificering American College of Cardiology Foundation Society of Thoracic Surgeons Database Collaboration (ASCERT) study 2 stora datamängder från National Cardiovascular Data Registry (NCDR) och STS användes för att utveckla flera modeller till förutsäga dödlighet vid olika tidpunkter efter CABG och PCI.

Hur beräknas SYNTAX score?

Hur beräknas SYNTAX score?

Hur beräknas SYNTAX score?

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen

SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen 2,8 procent absolut riskökning på 5-årsrisk för stroke jämfört med PCI hos patienter med diabetes

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG) Beskrivning av tillstånd och åtgärd Kranskärlskirurgi, CABG (coronary artery bypass grafting) innebär öppen hjärtkirurgi med sternotomi och hjärt-lungmaskin. Alternativa behandlingar innefattar koronar angioplastik, PCI (percutaneous coronary intervention) eller medicinsk behandling. SYNTAX score är ett angiografiskt graderingsverktyg för att bedöma komplexiteten av kranskärlssjukdom där höga värden indikerar mer komplicerad anatomi för koronarpatologin.

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Kranskärlskirurgi är behäftad med risk för ett flertal komplikationer där de av störst betydelse är neurologiska komplikationer i form av stroke och kognitiv dysfunktion, sårinfektion, perioperativ hjärtinfarkt samt postoperativ njur-svikt. Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som jämför revaskularisering mot modern medicinsk be-handling. Ytterligare studier som subgrupperat patienter utifrån SYNTAX score fattas. Ingen metaanalys är gjord för att utvärdera resultaten hos pati-entgruppen med diabetes. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

När ska patienten behandlas?

När ska patienten behandlas?

Vem beslutar om hur och när vi behandlar?

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A11.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer Åtgärd: Multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Beskrivning av tillstånd och åtgärd Ischemisk hjärtsjukdom orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl vilket leder till myokardischemi. Möjliga behandlingar innefattar medicinsk terapi eller revaskularisering med antingen koronar angioplastik (PCI) eller kranskärlskirurgi (CABG). Vid multidisciplinär konferens deltar specialister inom åtminstone thoraxkirurgi, kardiologi samt interventionell kardiologi och tar ställning till den lämpligaste behandlingen att föreslå den enskilda patienten. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer. För en person med komplicerad kranskärlssjukdom kan valet av behandlingsmetod ha stor effekt på överlevnad, hjärtinfarktrisk och risk för återfall varför ställningstagande till vilken behandling som är bäst lämpad i det enskilda fallet är en grannlaga uppgift. Det råder konsensus om att multidisciplinär konferens ökar möjligheten till ett välunderbyggt ställningstagande till lämplig behandling.

SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som utvärderat ett multidisciplinärt arbetssätt vid ställningstagande till revaskularisering. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM

Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM

Hur gör vi i Jönköping? Mini Heart Team

Hur gör vi i Jönköping? Midi Heart Team

Hur gör vi i Jönköping? Maxi Heart Team

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN