Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi! Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% 73 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% 24 40 75% Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% 6.4 74.6 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011 39
omisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom 500 450 400 350 Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet Stressad i vardagen 300 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 15 0 Osäker i bostadsområdet 10 0 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda nor, minskat bruk av och alkohol Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - män Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne Utsatt för våld Hot om våld Önskar byta yrke Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Kommission för ett socialt hållbart Malmö
r i Skåne 2009 nomisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom 500 450 400 350 Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsom rådet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda anor, minskat bruk av k och alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - kvinnor Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne Kommission för ett socialt hållbart Malmö Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän
Hela Malmö en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Commission on Social Determinants of Health 2005-2008
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer 55 år 44 år Kvinnor: Japan Zimbabwe Män: Island Swaziland Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skillnaderna ökar Lägst Skillnad Högst 2011 2004 27% 73 % 100% Behörighet till gymnasiet 47% 51% 98 % Behörighet till gymnasiet Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö 2012-04-13
Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, nationellt och lokalt Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Malmö-världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd -Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation
Underlagsrapporter Barn och ungas uppväxtvillkor Gravida kvinnor och deras barn i Malmö 2000-2010 Skolbarnens hälsa Barn i Malmö- skilda livsvillkor ger olika hälsa Nyanlända barn i Malmö Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter Malmbornas hälsa, hälso- och sjukvård Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Sjukvårdskonsumtion i Malmö 2010 Kvinnors deltagande i mammografiscreening i Malmö och kopplingen till sociala determinanter Hur mår Malmös äldre? Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter Utbildning Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Skolan och elevers utveckling, lärande och hälsa några nedslag Skolan och staden forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden God kvalitet i fritidshem grund för elevers läsande, utveckling och hälsa Gymnasieskolan inte en skola för alla? Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter Arbete och inkomst/försörjning Skälig levnadsnivå i Malmö Arbetslöshet och hälsa en kunskapsöversikt Kön, genus och hälsa; socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation Malmö de två kunskapsstäderna Malmö från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter Den hållbara staden Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Städer som nav för en globalt hållbar utveckling eller slagfält för sociala konflikter Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa? Stadens rumsliga påverkan på hälsa Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter Organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Hälsoekonomiska utvärderingar Policy empowerment index Implementeringsforskning en kunskapsöversikt Samlade rekommendationer från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling -hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö
STRATEGIER Kommission för ett socialt hållbart Malmö Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier
Slutrapporten Hur mår Malmö En ny förståelse för Malmö Perspektiv (6) Övergripande rekommendationer (2) Områden (6) Mål (24) Åtgärder (72)
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Demografi Migration Antal 310 000 300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 500 000 har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö År
Perspektiv som förenas Rättigheter och friheter Hållbarhet Samhällsperspektiv Genus Sociala investeringar
Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö
Halvera barnfattigdomen 2020 Från 30 till 15 % Kommission för ett socialt hållbart Malmö Källa:, T.Salonen, A, Angelin, 2012
1.1.2 Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera helt Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdom Inrätta ett kommunalt familjestöd Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritidsoch kulturaktiviteter Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik Öka tillgången till datorer och internet hos barnfamiljerna i Malmö
Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen
Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen
Utbildning Mål: Alla barn i åldern 6-12 ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet Barngruppernas storlek ska minska. Andelen högskoleutbildad personal ska öka. Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen
Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet 1980-2010 (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Falkner och Ludvigsson (2012)
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet
4.2 Arbetsmarknad En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och kostnaden blir högre för individen och för samhället än kostnader för arbetsmarknadsinsatser. Det är därför långsiktigt mer kostnadseffektivt att skapa förutsättningar för arbete och egen försörjning än att ta kostnader för hälso- och sjukvård. Malmökommissionens slutrapport s. 109
4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk, etc.) och lokala (socialtjänst mfl.) instanser Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år Använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban utveckling
Område 5: Hälso- och sjukvård 1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser 2. Vårdutnyttjande i Malmö 3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö 4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel 5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan
5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan. Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Utvärdera familjecentralerna
Område 6: Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning 1. Kunskapsallianser 2. Ledarskap och holistiska styrinstrument 3. Infrastruktur av kunskapsallianser
Vad händer efter kommissionen? Slutrapport Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vad händer efter kommissionen? Kommunstyrelsen 2 april; bred remiss Ny hållbarhetsredovisning, nya mått! Sociala investeringsfonder Modeller för hälsoekonomiska beräkningar Nytt underlag som belyser diskrimineringens betydelse för hälsan Uppföljning Största omorganisationen på 17 år Avtryck i budget 2014 Spridningskonferens den 10 september Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland 1970-2000 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö 2012-04-13
Lärdomar Mäta, förstå utvecklingen Tidsbegränsat Måste finnas en politisk efterfråga Arbeta med att beskriva problemen och orsaker Kommunikation; motiv och potentialen i förändring/förbättring Handla; kort och lång sikt, lokalt-regionalt- nationellt Kommissionen har genererat nya kunskapsallianser Kanske till och med förändring under resans gång Väcker frågor om förutsättningar för förändring. Vem har mandat/makt/förmåga att förändra vad? Förstå med- och motkrafter Kanske finns lösningarna i det lilla och i det stora
Norge Västra Götaland Östergötland SKL Samling för social hållbarhet Botkyrka Sörmland? Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Tage Danielssons manifest i SOPOR inleder Malmökommissionens slutrapport www.malmo.se/kommission anna.balkfors@malmo.se Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Any intelligent fool can make tings bigger, more complex, and more violent. It takes a touch of genous and a lot of courage to move in the opposite direction. Mycket av det som främjar hälsa och välbefinnande är också bra för miljön Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vem har möjlighet att påverka vad? Aktörer, nivåer Utbildning; fritidshemmen, skolsegregation, nyanlända elever, fria skolvalet Kompetensförsörjning skola: ansvarsnivå Socialt investeringsperspektiv, sociala investeringsfonder Bostadsbyggandet (hemlöshet, trångboddhet, segregation) Skälig levnadsnivå Epidemiologisk bevakning; kommun-region-stat MVC, BVC, Medicinsk elevhälsa
5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform. Åtgärd: Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården.
Hur mäter man (trender i) ojämlikhet? Absoluta (medel-)skillnaden enklast och begripligast Alla grupper som ingår skall påverka måttet Hänsyn till att gruppernas storlek förändras över tiden
Del 1: En social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor Område 2: Boendemiljö och stadsplanering
Del 2: En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen mera jämlika Område 3: Utbildning Område 4: Inkomst och Arbete Område 5: Hälso- och sjukvård
Socioekonomiska skillnader Kommission för ett socialt hållbart Malmö
1.1 Barn och ungas inflytande och delaktighet Mål: Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet Åtgärd: Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut. Exempel: inrätta en kommunal barnombudsman, barnkonsekvensanalyser avseende budget process, kommunala beslut och verksamheter.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Grundskolelever i Malmö kommun födda i utlandet efter antal och vistelseår i Sverige 31 december 2010 (Bunar 2012)
2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.
Malmö stad 300 000 Region Skåne 1 253 000 Öresundsregionen 3 785 000
Malmö 302 600 invånare Populationen växer för 27:e året i rad 30% är födda utomlands 174 nationaliteter Ung befolkning: 50% är under 35 år
socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Jobbinkubator Nytt resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skolorganisation! Uppstart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.
Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland 1970-2000 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö 2012-04-13