VÅRA ÄRTDISTRIKT KONTAKTPERSONER GRÖNSAKSAVDELNINGEN FINDUS SVERIGE AB TEL: 042-86 000 FAX: 042-821 70 Per-Albin Persson Odlingschef 042-86249 0705-325416 peralbin.persson @se.findus.com DISTRIKT 1 Anders Svensson Odlingskonsulent 042-86171 0703-76 79 89 anders.svensson @ se.findus.com DISTRIKT 3 Andreas Malmqvist Odlingskonsulent 042-86 395 0761-19 52 04 andreas.malmqvist @ se.findus.com DISTRIKT 4 Göran Claesson Odlingskonsulent 042-86 164 0705-55 0149 goran.claesson @ se.findus.com DISTRIKT 2 Henrik Påhlsson Odlingskonsulent 042-862 97 0703-78 79 51 henrik.pahlsson@ se.findus.com Findus Sverige AB 267 81 Bjuv www.findus.se
GODA ODLINGSRÅD FÖR FINDUS ÄRTER
FINDUS ÄRTER. VÅRT GRÖNA GULD! Findus har sina rötter i den skånska myllan. Vi har producerat ärter sedan 1940-talet. Utvecklingen har ständigt gått framåt och idag producerar vi över 30 000 ton varje år. Att odla Findus ärter kräver stor kvalitetsomsorg från sådd till skörd. Just därför är våra ärter uppskattade långt utanför Sveriges gränser. Omkring tre fjärdedelar av skörden exporteras, främst till Italien och Tyskland. Vi väljer noggrant ut de bästa jordarna med bästa förutsättningar för en bra skörd. Det är viktigt att så vid rätt tidpunkt. När skördetiden närmar sig måste ärterna skördas i rätt ögonblick och frysas inom tre timmar. Det gör att ärterna behåller sina vitaminer och sin utsökta Findus-smak. I mer än 20 år har vi odlat ärterna enligt modellen Findus LISA Low Input Sustainable Agriculture. Konceptet ger välkontrollerade ärter av hög och jämn kvalitet odlade med låg klimat- och miljöpåverkan. Vi är stolta över vårt gröna guld och hoppas varje år på ärtväder, att vi tillsammans med dig som odlare kan bjuda konsumenten på de allra finaste ärterna. Per-Albin Persson Odlingschef, Findus Findus 10 punkter enligt LISA-konceptet: 1. Kontraktsodling Skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester Friska sunda jordar 3. Sorter Sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring Produktkvalitet/miljöpåverkan 5. Såplanering Sorter och såtider 6. Växtskydd Resthalter under detektionsgräns 7. Bevattning Tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad Provtagning 9. Skörd och infrysning Kvalitet och snabb infrysning 10. Ständig förbättring Bakteriebehandlat utsäde One farm concept kontraktsodlade grödor Tredjeparts-klimatcertifiering 2
MAJ Findus odlingsmodell NOV OKT DEC SVAMPTEST I VÄXTHUS SEP JAN JORD- NÄRINGSANALYS UTBILDNING JORDPROV- TAGNING FEB PRISFÖRHANDLING SKÖRD MOGNADSKONTROLL AUG KONTRAKTS- TECKNING F & U JULI MARS SÅDD OGRÄSKONTROLL SKÖRD INSEKTSKONTROLL MOGNADSKONTROLL INSEKTSKONTROLL APRIL SÅDD OGRÄSKONTROLL INSEKTSKONTROLL JUNI Så här odlar du ärter med Findus. Säsongen börjar med att våra odlingskonsulenter besiktigar ditt fält och tar jordprover för att se om det är lämpligt för ärtodling. Jordarna provodlas och svamptestas sedan i växthus. Alla lantbrukare måste vara tredjepartscertifierade för att odla Findus ärter. När våren kommer är det dags för sådd. Under växtsäsongen kontrollerar vi ogräs, insekter och mognad, innan Findus ärter äntligen kan skördas, snabbt frysas in och därefter njutas av konsumenten året runt. Certifiering för säkra livsmedel Findus har nu infört en tredjepartscertifiering av alla våra odlare. Detta handlar om livsmedelssäkerhet, spårbarhet och dokumentation av utförda åtgärder i fält. De odlare som ej har egen IP certifiering skall fylla i och uppfylla kraven i vår checklista. Grunden i denna är Miljöhusesynen för att säkerställa att vi som företag och ni som odlare följer lagar och förordningar som gäller i Sverige I samband med detta märker vi alla våra egenproducerade produkter med Svenskt Sigill-märke.Det visar att råvarorna är svenska och att hela produktionen sker under kontrollerade former. Ärterna kan spåras tillbaka till odlarna. Nästa steg i certifieringsarbetet är klimatdelen vilket innebär att man genomför åtgärder för att minska klimatpåverkan. Viktiga punkter i denna del är att man gör kvävebalansräkning för bästa utnyttjande av det kväve som man tillför marken, genomför kurser i sparsam körning (EcoDriving) och har ständiga förbättringsprogram. 3
JORDPROVTAGNING Under hösten börjar vår odlingssäsong med besiktning av fält till kommande odlingsår. Vid besöket tar vi jordprover på fältet för att bestämma näringstillståndet i jorden samt för provodling i växthus. Jordprovtagningen och provodlingar i växthus garanterar att jordarna vi odlar är lämpliga och fria från sjukdomar. Provodlingarna startade i början av 1960-talet och totalt har vi testat ca 30 000 fält. I jordproven odlas ärter vars rötter sjukdomsgraderas. Förekomsten av sporer från rotrötan undersöks och avläses i mikroskop (i tveksamma fall odlas patogenen fram). Om rotröta konstateras ska fältet vila från ärtodling ytterligare några år. Våra jordar har olika förmåga att motverka ärtrotrötan. Därför rekommenderar vi minst åttaårig växtföljd. Ett högt ph missgynnar infektionen därför är det fördelaktigt att kalka. Fälten ska vara väldränerade. Ju högre fuktighet i jorden, desto större risk för rotröta. Regniga somrar kan uppföröka svampen, vilket innebär att det kan ta många år innan fältet åter kan användas för ärtodling. Lusern, fodervicker, gula ärter, foderärter, gul sötväppling och gröna bönor uppförökar ärtrotrötan. Nya rön har visat att plantorna även kan infekteras av algsvampen Phytophthora pisi. Den trivs under samma förhållanden som Aphanomyces, men kan även infektera och uppförökas av åkerböna. Därför bör ärt- och åkerböna behandlas på lika sätt och inte odlas oftare än vart åttonde år. Sockerbetor infekteras av den närbesläktade algsvampen Aphanomyces cochlioides, men denna art kan inte uppförökas av ärter. PLÖJNING Bilden visar sjuka respektive friska rötter. Svampsjukdomar Ärtrotröta orsakas främst av algsvampen Aphanomyces euteiches och kan ge stora skördeförluster. Plantorna angrips via smittad jord, där svampen kan överleva i många år i form av vilsporer. Ärtrotrötan angriper rötterna, som blir brunfärgade och får försämrad vattenupptagningsförmåga, vilket leder till vissna plantor. Odlingskonsulenterna tar jordprover under hösten från alla de fält som ska odlas följande år. Vi rekommenderar plöjning på hösten för bästa skörderesultat även om vårplöjning fungerar utmärkt på lättare jordar. En väl utförd plöjning underlättar och sparar in bearbetningar på våren. Om vädret tillåter kan du höstharva, men använd då inte efterharven. Såbädden blir då för fin, vilket gör att jorden kan slamma igen på våren och upptorkningen försenas. 4
Skiss på såbädd. PLÖJNINGSFRITT Större kokor i ytan motverkar erosion och att jorden slammar igen. Andelen större partiklar ökar. Vattnet får det svårare att ta sig upp, vilket gör att fukten bevaras. Här finns merparten av såbäddens mindre partiklar. Vattnet kan fortfarande komma upp, vilket ger maximala groningsbetingelser. I den oharvade botten kan vattnet ta sig upp kapillärt. Som alternativ till plöjning kan du använda reducerad jordbearbetning. Tala med din odlingskonsulent. Styvare jord Har du en styvare jord, höstbearbeta ner till ett djup motsvarande 15-20 cm. En Glyfosat-behandling på hösten eller på våren 5-10 dagar innan sådd kan minska ogrästrycket i Findus ärter under odlingssäsongen. Såbäddsberedning När du harvar, ska du vara säker på att jorden är tjänlig i hela harvskiktet. Använd efterharven och se till att ytan blir så jämn och spårfri som möjligt. Då minskar du spillet vid skörd. Ett harvdjup på 6 cm räcker i början av säsongen, medan något djupare rekommenderas under den senare delen av såperioden. En lätt, stenrik jord, måste behandlas lite annorlunda. Första gången du harvar ska du få lös mylla, så att stenen kan vältas ner efter sådd. Under vältningen sjunker såbädden ihop till hälften. För att få ett bra avdunstningsskydd och en gynnsam miljö för plantans rotutveckling, ska du göra en grundlig jordbearbetning. Om du sår i senare delen av såperioden, ska du bryta kapilläriteten genom att utföra den första harvningen tidigt, dock inte förrän jorden är väl upptorkad. OBS! Du ska inte välta efter denna harvning! Då ogräset börjar grönska eller efter kraftigare regn, då jordytan slagits ihop, ska du upprepa harvningen. Lättare jord Glyfosat-behandling på hösten eller på våren, samt en djupluckring innan sådden, skapar goda förutsättningar för efterföljande moment. 5
SÅDD Eftersom varje fält är som bäst för skörd under mycket kort tid bestämmer Findus odlingskonsulenter vilken dag du ska så ditt fält. Denna noggrannhet är viktig för att Findus ärter ska skördas med samma höga och jämna kvalitet, första som sista skördedag. Normalt sträcker sig perioden för sådd från slutet av mars till början av juni. Varje dag får vi underlag från klimatstationer i Skåne och Halland där uppgifterna ligger till grund för val av tidpunkt när du ska så för att få bästa kvalitet. För att bevara fukten i jorden är det en fördel om du kan harva upp, så och välta under samma dag. Det blir då samtidigt lättare att trycka ner stenen. OBS! Du får dock inte välta när markytan är fuktig! Sådd av ärter bör ske med en maskin med en rakbill, typ Överum Tive såjet, eller med en skivbillmaskin, typ Väderstads Rapid. Vid sen sådd av ärter är det möjligt att göra en Glyfosat-behandling innan sådden, eller mellan sådd och uppkomst. Spåren efter traktorn måste luckras upp ordentligt. Spårluckrarna ska ställas in så att de går exakt framför varje såbill. Använd inte dubbelmontage om du inte kan luckra upp spåren framför varje bill. Tänk på att luckra upp även såmaskinens hjulspår. Skivbillmaskin Såmaskin som är utrustad med skivbillar (typ Väderstad Rapid) rekommenderas särskilt på tyngre jordar. Kör så lite som möjligt på marken och lägg alltid fröet i fuktig jord. Sådd med skivbillmaskin rekommenderas särskilt på tyngre jordar. Var noga med att ställa in spårluckrarna rätt.. Rakbillmaskin Ärtfröet ska läggas på fuktig och fast harvbotten. Se till att ha en kraftig fjäderspänning på såbillen som även bör vara spetsig. Om du kör för fort, riskerar du att fröet inte hamnar på såbotten. I vissa situationer går det att så med skivbillmaskin utan föregående harvning. Det är viktigt att ytan blir jämn så att såmaskin och tröska kan göra ett bra arbete. Före sådd kan det vara nödvändigt att harva ytterligare en gång för att ta bort vårgrodda ogräsplantor. Såmaskinens förredskap har samma effekt. Diskutera detta med din konsulent. Fröet ska placeras precis under harvbotten. Vändtegen bör harvas upp en extra gång och sås till sist. Detta gäller speciellt vid fuktiga förhållanden, då vändtegarna lätt blir packade. 6
Vid rapidsådd rekommenderar vi sådd av vändtegarna sist. Vältning Eventuell sten måste vältas ner med ringvält. Vältningen är en mycket viktig del för att undvika spill och skador på skördemaskinerna. Under torra förhållanden är det bra om du vältar samma dag som du sår. Är däremot jorden lite fuktig, måste du vänta tills den är ordentligt upptorkad alternativt till efter uppkomst. På stenrika jordar och vid torra förhållanden ska du använda en tung vält med stor diameter. Ju större diameter din vält har, desto mindre föser den. Knastervälten föser inte, men kör du för fort kan den riva upp frö och småsten. Fördelen med en väl utförd vältning och stenplockning är stor, främst eftersom skördemaskinerna arbetar direkt mot markytan med plockbordet. Mycket sten ger maskinerna stora problem att plocka upp ärtbaljorna på ett bra sätt. Utsäde För att minska påfrestningen på såmaskinen, ska du ha tillräckligt stort avstånd mellan bottenklaff och matarvals. Huvudparten av allt utsäde är förtalkat. Till ej förtalkat utsäde skickar vi med talk som är till för att underlätta utmatningen. OBS! Talket påverkar utmatningen. På luftassisterade såmaskiner kan du även talka i fläkten. Detta minskar risken för stopp i slangarna. Gör utmatningsprovet efter den rekommendation du får i leveransbeskedet. Vi tillhandahåller utsäde och levererar fritt till gården. Du ska vara behjälplig med lastmaskin vid lossningen. Allt utsäde är kontrollerat standardutsäde enligt EUs regler. Utsädesmängden för respektive sort och parti varierar. Detta beror på att vi tar hänsyn till tusenkornvikt och grobarhet. Vi strävar efter 80-115 plantor/m², beroende på sort. Findus är anslutna till Svepretur vilket innebär att alla använda utsädessäckar kan lämnas vid insamlingarna av lantbruksplast. Anledningar till dålig uppkomst Dåligt utförd plöjning och harvning resulterar i ojämn harvbotten Såmaskiner som ej lyckas lägga fröet på tillräckligt sådjup på grund av dålig billspänning Spårluckrare som är fel inställda eller slitna Igenslammade fält Uttorkad såbädd Vältning under för fuktiga förhållanden 7
Exempel på så- och skördeplan APRIL TIDIG SORT MEDELTIDIG SORT SEN SORT MAJ JUNI JULI AUGUSTI SÅDD VÄXTPERIOD SKÖRD Såtidpunkt Eftersom vi av kvalitetsskäl vill skörda Findus ärter när de är som absolut bäst och samtidigt ha optimalt fabriksutnyttjande, måste vi sträcka ut skörden under så lång tid som möjligt. På samma gång vill vi att såperioden ska vara så kort som möjligt. Denna kombination når vi genom att börja så en tidig sort med kort växtperiod och sluta med en sen sort med lång växtperiod. Tidpunkten för sådd påverkas även av vilken höjd över havet ditt fält ligger på. Det är viktigt att du håller dig till vår planering och den överenskomna sådagen. Dagen för sådd kan ändras Plantans tillväxt är helt beroende av temperaturen. Därför är det längre tid mellan sådagarna i början av april än i slutet av maj. Blir dygnsmedeltemperaturen lägre än normalt sår vi färre hektar per dag, blir den högre sår vi fler hektar per dag än grundplanen. Datumet i ditt kontrakt kan alltså ändras. Vi kontaktar dig alltid i god tid före sådd. Tvingas du avbryta sådden, till exempel på grund av regn, ska du omedelbart kontakta din konsulent. Sår du vid olika tidpunkter, måste du markera upp gränserna mellan sådderna. GÖDSLING Samtidigt som vi tar jordprov för svamptest, gör vi en förenklad markkartering som ligger till grund för vår gödslingsrekommendation. Skörden beräknas bortföra ca 5 kg P och 15 kg K per hektar. Samtidigt återlämnar ärtgrödan ca 15 kg P och 90 kg K i reven. Fosfor Ärterna kräver inte någon större mängd fosfor, men fosforn har en viktig funktion i plantans fotosyntes och metabolism. Eventuell brist fördröjer mognaden och hämmar tillväxten hos ärtplantan. Fosfor är som mest lättillgängligt för grödan om marken har ett ph-värde mellan 6,0 och 7,5. Våra rekommendationer ser ni i tabellen. 8
P-klass Lättlöslig P mg/100g torr jord P kg/ha 1 < 2,0 30 11 2,0-4,0 20 111 4,1-8,0 10 1V 8,1-16,0 - V > 16,0 - K-klass Lättlöslig K mg/100g torr jord K kg/ha 1 < 4,0 120 11 4,0-8,0 80 111 8,1-16,0 40 1V 16,1-32,0 - V > 32,0 - Rekommendation för P och K för Findus ärter. Kalium Ärterna kräver ganska mycket kalium, vilket påverkar ärtplantans ämnesomsättning. Vid brist på kalium kan ärtplantan sloka och bli känsligare för torka och skador. Mängden fritt K är tillräcklig i klass IV och V, men i klass I till III krävs tillförsel av K (se tabellen). Frågorna inom detta område är mycket komplexa, men för närvarande sker stora förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten. Funderar du på att sprida restprodukter på din gård, kontakta din odlingskonsulent. Magnesium, Svavel och Mangan Försök med magnesium, svavel och mangan visar små eller inga skördeökningar. Det är alltså först när du misstänker en direkt brist av dessa näringsämnen som det är motiverat med tillförsel. Med ärterna bortförs cirka 2 kg svavel per hektar. Manganbrist kan uppträda på jordar med höga ph-värden under torra förhållanden. Symptomen är gula blad mellan nerverna med början i kanterna. Övriga näringsämnen är oftast väl tillgodosedda. ph-värdet Ärterna trivs bäst med ett ph-värde mellan 6,0 och 7,0. Har jorden lägre ph-värde än 6,0, bör du kalka. Kväve Ärterna tar till vara luftens kväve. Till efterföljande gröda kan du räkna med att 50 kg/ha av detta kväve finns tillgängligt. Stallgödsel Det är möjligt att tillgodose ärternas näringsbehov genom att sprida stallgödsel på fältet. Vi anser dock att stallgödseln pg a sitt kväveinnehåll i första hand ska användas till andra grödor som inte kan fixera kväve från luften. Undvik i möjligaste mån markpackning vid spridning, eftersom detta kan hämma ärternas tillväxt. Vill du använda stallgödsel bör du kontakta konsulenten. Organiska restprodukter Bra mull- och näringsrika restprodukter från samhälle och industri bör i framtiden återföras till åkermarken, dock med den klara målsättningen att halten av oönskade ämnen i jorden inte ökar. 9
10
11
risken för läckage är ett utmärkt exempel på detta. Odlaren står själv för kostnaden vad gäller utförande och preparatkostnad. Bekämpningen kan antingen utföras i egen regi eller med lämplig maskinstation, granne eller annan som är godkänd att utföra bekämpningen. Findus kan också rekommendera utförare. Vi förutsätter godkänd utrustning och utförare i enlighet med vår checklista eller IP. Vår personal kontrollerar dina fält för att bevaka när bekämpningströsklarna är uppnådda. De tar sedan kontakt med dig för att bestämma medel, dos och tidpunkt för eventuell bekämpning. Fälten kontrolleras efter utförd behandling, detta gäller både ogräs och insekter. Oftast brukar bekämpningen av lus, vecklare och gammaflylarv samordnas. Givetvis måste du följa reglerna som är uppställda för att skydda biodlingar. Om vältning sker efter uppkomst bör du vänta upp emot en vecka innan ogräsbehandling sker. Innan du använder växtskyddsmedel mot ogräs och insekter, måste du ovillkorligen samråda med din odlingskonsulent. Tillsammans bestämmer ni då preparat, tidpunkt och dos. Odlaren ansvarar själv för utförd behandling. Växtskydd Vår målsättning är att använda så lite bekämpningsmedel som möjligt och ändå få en bra effekt mot ogräs och insekter. Detta når vi genom att behovsanpassa dos och tidpunkt individuellt för varje fält, baserat på långvariga forsknings- och försöksarbeten. Denna kunskap om vårt odlingsområde har hjälpt oss att minska användningen av bekämpningsmedel. Förutom behovsanpassade doser måste vi också värna om miljön kring fälten. Skyddszoner längs vattendrag som gynnar biologisk mångfald och minskar OGRÄS Ogräs minskar inte bara skörden, utan kan även sänka kvaliteten på våra produkter. Ju mer ogräs, desto större risk att vi får in knoppar och frön från tistel, nattskatta, lin, gullkrage, baldersbrå med flera. När förekomsten av ogräs är låg och inga av våra problemogräs förekommer, kan ogräsbehandling i vissa fall helt eller delvis uteslutas. 0-ruta för att avläsa effekten av ogräsbehandlingen. 12
Bäst spruteffekt mot ogräs får du vid en kombination av hög markfuktighet och lämplig temperatur. Behandla mot ogräs tidigt, när ärterna är fyra till fem centimeter höga. Undvik att behandla om temperaturen är lägre än 12 eller högre än 23 grader. Behandla inte heller om det finns risk för nattfrost, våta plantor eller om regn väntas inom två-tre timmar. Diskutera lämplig tidpunkt för bekämpning med din odlingskonsulent. Lämna en obesprutad ruta (nollruta), så att spruteffekten kan kontrolleras i efterhand. Tistel kan inte bekämpas kemiskt i växande ärter. Istället måste du försöka bli av med den i de närmast föregående grödorna. Det mest effektiva sättet att bekämpa tistel är kemiskt i spannmål innan ärtgrödan. Tistel kan även behandlas med en hög dos glyfosat på hösten (året innan). Viktigt med bra tillväxt. Eftersom tistelknoppar inte får förekomma i färdigvaran måste de bort före skörd. Antingen repar du bort knopparna för hand eller drar upp plantorna och transporterar bort dem från fältet. OBS! Repa inte för tidigt, då hinner nya knoppar bildas. Nattskattans bär har en viss giftighet, ser ut som ärter och är mycket svåra att sortera bort i fabriken. Skulle nattskatta fortfarande finnas i fältet, trots bekämpning, måste de precis som tistelknopparna plockas bort före skörd. Meddela odlingskonsulenten vid känd förekomst av nattskatta. Linets frökapslar ställer till samma problem som tistelns knoppar. Spillfrö från lin kan ligga kvar i marken upp till tio år med bevarad grobarhet. Lin går inte att bekämpa i ärter, därför bör lin ej odlas i samma växtföljd. Kvickrot kan du bekämpa kemiskt. En kemisk bekämpning sker bäst året före ärtgrödan. På grund av karenstiden på tillgängliga preparat kan inte kvickrot bekämpas i växande Findus ärter. Flyghavre omfattas av flyghavrelagen, som säger att fälten måste vara fria från flyghavre vid skörd. 13
Insekter Ärtbladlusen är vår vanligaste skadegörare. Den förekommer i fält från mitten av juni och kan föröka sig mycket snabbt. Dess näringssug kan leda till stora skördeförluster. Tidpunkten för behandling mot löss bestäms av hur många löss som finns per planta och vilket utvecklingsstadium plantorna befinner sig i. Även en andra behandling av lus kan förekomma. Ärtvecklaren är en fjäril vars larver angriper ärterna inne i baljan. Från slutet av juni och framåt lägger den sina ägg i blommande ärtfält. Efter en till två veckor kläcks äggen och larverna söker sig till baljorna, där de sedan lever ytterligare tre till fyra veckor. Det är i detta stadium som vecklaren ställer till stor skada i våra odlingar med maskätna ärter som följd. När larverna är fullbildade går de ur baljorna och borrar sig ner i jorden för att övervintra. Vid skörd av Findus ärter har larven inte utvecklats fullt ut. Larverna förstörs vid tröskningen och uppförökningen går om intet. Foderärtan som står kvar till mogen skörd sluter ärtvecklarens livscykel, vilket gör att ärtvecklaren uppförökas i dessa fält. Bekämpningsbehovet bedöms genom att fällor med feromon sätts ut i vart femte till tionde ärtfält och läses av en gång i veckan. Trips och vivel kan ge skador som kan se allvarliga ut när plantorna är små. Plantorna växer dock ifrån skadorna, så att de varken leder till skördenedsättning eller försenad skörd. Undvik att ogräsbekämpa tills plantan växt ifrån vivelangreppet. Bekämpning är oftast inte aktuell. Gammaflyets larver och puppor kan enstaka år ställa till problem i våra odlingar. Larverna äter inte av de gröna ärterna utan lever i reven. När vi tröskar följer larver med in i fabriken där de inte kan sorteras bort. Vi drabbas då av allvarliga reklamationer. Vi avgör bekämpningsbehovet genom att sätta ut fällor med feromon, två till tre per distrikt, och avläser fällorna kontinuerligt under säsongen. ÖVRIGA SKADEDJUR Även fåglar och vildsvin älskar ärter Framförallt duvor och svartfåglar kan ställa till stor skada i ärtgrödan, speciellt vid tiden för skörd. Vill du slippa fåglarna är gasolkanoner och vanliga fågelskrämmor till viss nytta. 14
Sätt in åtgärder tidigt så att fåglarna aldrig får en landningsplats. Det kan också vara bra att flytta runt gasolkanon eller skrämmor i fältet så att fåglarna inte vänjer sig vid dem. Du får bedriva skyddsjakt, men kontakta din konsulent om du är tveksam om reglerna. Även gäss kan vara ett problem. OBS! I vissa områden förekommer vildsvin som ger problem i samband med sådd då de kan böka upp nysådda fält. De som har problem med vildsvin kan diskutera med sin konsulent vilka åtgärder som bör vidtagas. BEVATTNING På lättare jordar och under torra förhållanden kan bevattning vara en lönsam åtgärd. Avgörande för bevattningens lönsamhet är valet av tidpunkt. Två tillväxtfaser utmärker sig som speciellt lämpliga för bevattning; begynnande blomning och när baljorna sväller. Begynnande blomning Störst skördeökning får du om du bevattnar i begynnande blomning. Skördeökningen beror på att plantorna sätter fler baljor per nod och att det utvecklas fler ärter per balja. Även revmängden ökar i motsvarande grad. I försök har skördeökningar på ca 30% uppmätts vid bevattning vid begynnande blomning under torra förhållanden i jämförelse med obevattnade ärter. När baljorna sväller Bevattning när baljorna sväller påverkar skörden gynnsamt, eftersom både antalet ärter per balja och vikten per ärt ökar. Revmängden påverkas däremot inte. I försök har under torra förhållanden uppmätts skördeökningar på ca 20 % vid bevattning när baljorna sväller. Torka under denna period gör att ärterna mognar 1-2 dagar tidigare än normalt. Rekommendation Sammanfattningsvis kan konstateras att om det på grund av torra väderleksförhållanden blir aktuellt med bevattning till Findus ärter, ska bevattning i första hand ges i begynnande blomning och i andra hand när baljorna sväller. 20-25 mm är normal bevattningsgiva vid begynnande blomning och när baljorna sväller. Prata med din odlingskonsulent för närmare information om bevattningsbehovet för ditt fält. 15
Banddrift på Findus baljplockare minskar risken för jordpackning. SKÖRD Skörden sker i vår egen regi och är uppdelad på fyra områden med vardera fyra baljplockare. Vi börjar normalt i slutet på juni och skördar till slutet av augusti. Våra skördemaskiner är stora och kräver ordentliga nedfarter till fälten. Nedhängande grenar måste sågas bort. Vi behöver 4,5 meter fritt utrymme, både på höjden och på bredden. Detta gäller både på vägen till fältet och i kanterna runt fältet. Markvägarna måste vara i bra skick så att både tröskor och bilar lätt kan nå fälten. En jämn inkörsel mellan väg och fält är ett krav för att fältvagnen ska kunna tippa ärterna i lastbilen. Vi ber dig dessutom att markera ut brunnar och andra hinder i fälten och dess kant. Har du speciella önskemål om spol- och uppställningsplatser, kan du kontakta skördegruppens patrullchef. Baljplockare Tröskningen sker med skördemaskiner som repar av toppen på plantan för att sedan tröska ur baljorna. Efter urtröskningen transporteras ärterna upp i en tank. Tröskorna töms kontinuerligt under gång i en fältvagn som sedan tar ärterna vidare till en väntande lastbil. Det viktiga är att vi håller tiden. Inom tre timmar efter skörd ska ärterna vara infrysta. Kvalitetskraven är höga. Skördar vi inte när ärterna är som bäst kan det bli tal om att avstå från hela eller delar av fältet. Detta kan inträffa under perioder med höga temperaturer, då ärterna mognar snabbt. De fält som vi avstår från vid normal skördetidpunkt, kan bli aktuella för skörd några dagar senare. Dessa ärter har uppnått en högre mognad och är intressanta Jämnt underlag är en föutsättning för smidig lastning. 16
GIVEN PLATS I VÄXTFÖLJDEN För lantbrukare med mycket stråsädesodling har Findus ärter sin givna plats. Fördelarna med detta är många. I tröskverket slungas ärtreven runt i en nätklädd ståltrumma som ärterna ska passera igenom. för en mindre kundkrets. Findus kan även välja att låta fältet stå till frömognad. Då tröskas grödan med en vanlig spannmålströska och vi använder ärterna till utsäde. Utsädeströskningen sker vanligtvis ca tre veckor efter normal skördetidpunkt. Det kan hända att grödan inte blir skördad på något av de ovan omnämnda sätten, då blir fältet värderat och lantbrukaren får ersättning för utebliven skörd. Du som odlare påverkas inte ekonomiskt. Fältet, eller delar av det, värderas av en värderingskommitté och ersätts efter den skörd som skulle ha bärgats. Förfruktsvärde Ärternas förfruktsvärde i en ensidig stråsädesodling ger ca 50 kg N på hösten. I vissa grödor kan man räkna med 10-15 procent större skörd. Den mest effektiva kvävehushållande kombinationen är ärter efterföljt av oljeväxter. Ärternas kvävefixering till efterföljande gröda tas effektivt upp av oljeväxternas stora behov i dess etableringsfas. Kombinationen med skördetidpunkt och förfruktsvärde ger ofta oljeväxterna optimala betingelser. Förfrukt ärter Ärtodlarföreningen Odlarföreningen har under skörden representanter både i fält och i fabrik. Alla fält kontrolleras efter skörd, för att bedöma eventuell ersättning till lantbrukaren. De kontrollerar bl a spill, avsättningar, invägningar och provtagning. De kontrollerar helt enkelt att allt går rätt tillväga. Inför varje ärtsäsong sker prisförhandlingar mellan Ärtodlarföreningen och Findus. Annan förfrukt 17
Läglighetseffekt Hösten är en intensiv tid för skördearbetet som under vissa år får olämpligt skördeväder. Samtidigt ökar ofta arealerna som förväntas skördas vid rätt tidpunkt avseende kvalitet och pris. För att underlätta detta arbete är det viktigt att fördelning/riskspridning av grödor ökas för att nå optimala nivåer beträffande betalningsgrundande kvalitet samt volym för varje enskild gröda. Läglighetseffekten, d v s förskjutningen från den optimala tidpunkten för t ex skörd av en gröda vid rätt kvalitet/pris, ger en läglighetskostnad. Denna effekt/ kostnad kan minskas dels genom större och effektivare maskiner, dels genom Findus ärter i växtföljden. Detta är möjligt, främst eftersom Findus står för skördearbetet och transporten av ärterna under den hektiska skördeperioden. Värdet av läglighetseffekten avgörs av varje enskilt företag, men måste beaktas för att nå maximal framgång i växtodlingen. Prissättning till Vid våra prisdiskussioner med Odlarföreningen bestäms en medellikvid som du får vid normalskörd. Därefter sätts priser per kg för de olika sorterna beroende på deras avkastningsnivåer (nivåerna bestäms genom försök och resultat i praktisk odling). Medellikviden sätts så att ärter ska vara väl konkurrenskraftiga gentemot andra grödor. Findus står för kostnader när det gäller utsäde, skörd och transport. Om odling slår fel på grund av väder så finns en minimilikvid som faller ut så att en garantisumma per hektar betalas ut. En viktig faktor i skördesammanhang är T-tal. Det står för tenderometertal och är ett mått på ärternas mognadsgrad. Ju högre T-tal, desto mer mogna ärter och större hektarskörd. Därmed minskar ersättningen per kg ärter vid högre T-tal. Detta görs för att du som odlare ska få samma ersätting per hektar oberoende av skördetidpunkt. T-talet bestäms med en tenderometer och dessa maskiner kontrolleras och kalibreras dagligen vid skörd i samarbete med Odlarföreningen. odlaren Findus använder 6-8 ärtsorter med olika egenskaper som tidighet, avkastningsnivå och resistens. Vi bestämmer vilka sorter som ska odlas och när fälten ska skördas. För att din ekonomi inte ska påverkas av detta finns det för varje sort en medelskörd och en tillväxtkurva som vi beräknar priserna efter. Vår försöksavdelning utför skördetid- och avkastningsförsök och tillsammans med Odlarföreningen beslutar vi inför varje odlingssäsong vilka förutsättningar som gäller. Vid normalskörd ger därför sorterna lika många kronor per hektar, oavsett skördetidpunkt. Mot slutet av skördeperioden har vi normalt avtagande skörd. De fält som sås sent på säsongen och därmed skördas i slutet av skördesäsongen kompenseras genom tillägg för sen skörd. 18
19