Miljörapport enligt miljöbalken 2006

Miljörapport enligt miljöbalken 2006 Bild: Stefan Eliasson Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2007:1 eter Robinsson 2007-0-15

Sida 2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och artille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1998:1 Miljörapport 1997 1998:2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999: rov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport 1998 1999:5 ersonalenkät 1999 1999:6 rovtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 rovtagningar i referensområden etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten 1999 1999:10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 rovtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000: Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket 1992 - mars 2000 2000:4 Miljörapport 1999 2000:5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport 2000 2001:2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001: rovtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport 2001 2002:2 Actiflo på Ryaverket - rovdrift oktober -december 2001 2002: rocessmodellering med GS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 200:1 Miljörapport 2002 200:2 Bräddvattenrening - alternativ 200: rovtagning av oljeavskiljare 200:4 Miljödom 200 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve 200:5 rovtagning av organiskt avfall på Ryaverket 200:6 Direktfällning på Ryaverket 200:7 Gryaab Miljöutredning - Sweco Viak AB 2004:1 Mikrosilning av biologiskt behandlat vatten - rovdrift på Ryaverket juli 1999 till mars 2001 2004:2 Miljörapport 200 2004: Gryaabs interninformation 2005 En kvalitativ utvärdering 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2 Miljörapport 2005 2005: Uppföljning av FS-avstängning maj-sept 2004 2005:4 Skivfilteranläggning på Ryaverket 2005:5 Skolinformation 2004. Gryaab är bra för världen. Tack! 2005:6 CB-INVENTERING, Rapport gjord av CA bygg- och miljöanalys ab 2005:7 otential för intern produktion av kolkälla för denitrifikation på Ryaverket förstudie 2005:8 Hydrolysis of primary sludge and excess activated sludge - lab scale experiments 2005:9 Slamhydrolys på Ryaverket fullskaleförsök sommaren 2005 2005:10 Val av provtagningspunkt och provtagningsmetodik på Ryaverket En undersökning av representativiteten T2006:1 Miljörapport 2005 2006:2 Utredning av Nitrifikationskapaciteten på biobäddarna 2006: Kalkat slam som markbyggnadsmaterial lakning och strukturförändring under 16 år 2006:4 Mikrobiologiska arbetsmiljöfaktorer 2007:1 Miljörapport 2006

TGryaab T - Miljörapport 2006 TInnehållsförteckning Introduktion...1 Gryaab...1 Organisation...1 Mål...2 Administrativa uppgifter...5 Verksamhetsbeskrivning...6 Ryaverket...6 Syrhåla...12 Kompostanläggning...1 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen...14 Tillståndsvillkor för Ryaverket och Syrhåla med mera...14 Kompostanläggning...15 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2006...16 Ryaverket...16 Anslutning och belastning...16 Kontrollresultat...16 Recipientkontroll...20 Användning av kemikalier...21 Energianvändning och luftutsläpp...21 Besiktning...21 Förändringar under året...21 Driftstörningar...21 Undersökningar av organiska miljöföroreningar...2 Avloppskvalitet...25 Massflöde...27 Utveckling och framtid...28 Kvalitetsutveckling...1 Syrhåla...1 Kompostanläggning... Villkorsuppfyllelse...4 Ryaverket...4 Syrhåla med mera...7 Vd:s kommentar...8 Bilagor...41 Bilaga 1, Anslutna industrier, avfallsupplag med mera...42 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor...45 Ryaverket...45 Syrhåla...59 Bilaga, Inkommande och utgående behandlat avloppsvatten...6 Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram...6 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram 2006...64 Bilaga 4, Bräddning och förbiledning...67 Bilaga 5, Slamanalyser...68 Bilaga 6, Analysmetoder...70 Bilaga 7, Slamdisponering...71 Bilaga 8, Kemikalier och avfall...72 Ryaverket...72 Syrhåla...74 Bilaga 9, Energi- och bränsleförbrukning, utsläpp till luft...75 Ryaverket...75 Syrhåla...76 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar...77 Bilaga 11, riority ollutant analyser 2006...81 Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter Syrhåla...82 Bilaga 1, Översiktskarta Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla...8 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalitet med mera 1975-2006...84 Bilaga 15, Emissionsdeklaration Ryaverket 2006...86 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2006...89 Bilaga 17, Nyckeltal...90

Sida 4

Gryaab rapport 2007:1 eter Robinson Miljörapport 2006 Introduktion Gryaabs verksamhet drivs på två olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Miljödomstolen, Miljööverdomstolen samt Koncessionsnämnden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av två separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten ska vara av intresse och till nytta för många andra, inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla Gryaab Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom Göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och artille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på cirka 1 00 miljarder kronor i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och att vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. TGryaabs verksamhetsidé TGryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Organisation Gryaabs organisation 2006

Mål Sida 2 T1. VattenT Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Måluppfyllelse Extremt höga flöden, i kombination med driftomläggningar i samband med utbyggnaden av verket, har lett till att Gryaab ligger på gränsen till att uppnå gällande miljökrav. Görs beräkningen av utsläppshalter utifrån en summering av massflödena under året överskrids gränsvärdet för fosfor (), 0,4 mg per liter, och gränsvärdet för organiskt material (BOD7), 10 mg per liter, medan riktvärdet för kväve (N), 10 mg per liter, uppnås. Görs däremot beräkningen utifrån det dagliga medelvärdet uppnås kraven för fosfor och BOD7, men kravet för kväve överskrids. Den pågående utbyggnaden i projektet N 2004 kommer att skapa marginaler för att uppnå alla krav på reningen. Det höga flödet och driftomläggningarna ledde också till att direktfällningen fick användas mycket. Cirka 12 procent av det vatten som kom till verket direktfälldes. En processtrategi för att förbättra kvävereningen provades under våren med framgång, men den påverkade borttagningen av BOD7 negativt. rocesstrategin förfinades och mot sommaren var problemen åtgärdade. 2. Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Måluppfyllelse Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges rovnings- och Forskningsinstitut (S). Den certifierade produkten benämns biomull. S:s revisioner bekräftar att Gryaab arbetar på ett trovärdigt och systematiskt sätt med att ständigt förbättra slamkvaliteten. Kvaliteten på Gryaabs biomull överträffar med goda säkerhetsmarginaler de myndighetskrav som ställs för att den ska få användas som gödsel i jordbruket, oavsett det faktiska användningsområdet. Gryaabs slam komposteras och används huvudsakligen till att tillverka anläggningsjord. Gryaab verkar för att så lite främmande ämnen som möjligt ska tillföras avloppssystemet. Bolaget medverkar bland annat vid tillstånds- och anmälningsärenden enligt Miljöbalken i delägarkommunerna och vid bygglovs- och bygganmälningsärenden. Gryaab lägger också ner avsevärda resurser på information till industrier och allmänhet för att minska de föroreningar som kommer till verket. Gryaab har under året deltagit i expertgruppen för biomull. Syftet med gruppen är att vidareutveckla produktcertifieringen så att den anpassas till fler användningsområden än enbart jordbruk. Det gäller till exempel nya krav och önskemål från marknader som är eller i framtiden kan bli mottagare av slammet. Gryaab har deltagit i branschföreningen Svensk Vattens arbete med att möjliggöra att näringen från slammet återigen återförs till odlad mark. Gryaab deltar i en studie där man undersöker böndernas inställning till slam och deras drivkraft att odla energigrödor. En storskalig odling av energigrödor i Sverige gör näringen i slammet mer attraktiv. För att komposteringen av slam ska fungera bra krävs en hög avvattningsgrad. Två av Gryaabs centrifuger uppfyllde inte de prestandakrav som fanns i upphandlingen, men under året åtgärdade leverantören problemet. 2006 har inget gallerrens gått till deponi. Efter tvättning och pressning har allt rens gått till förbränning. Den anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus som togs i drift 2005 har haft mekaniska problem. Under året har arbete pågått för att få utrustningen att fungera optimalt. Fler försök ska göras 2007. 2006 var Gryaabs icke brännbara avfallsmängd 40,1 (9,5) ton. Anledningen till att bolaget inte lyckats minska mängden är troligen att ett stort antal interna projekt pågått som alstrat mycket restmaterial.. Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Måluppfyllelse Översiktliga nyckeltal används sedan flera år för att på en övergripande nivå jämföra kostnadseffektiviteten med motsvarande verksamheter i Sverige. 2006 togs även översiktliga nyckeltal fram för 15 reningsverk i Norden inom ramen för ett pågående samarbete inom flera områden. Biogasproduktionen var fortsatt hög under 2006 tack vare optimering av rötningsprocessen och ökad mottagning av organiskt avfall. Biogasproduktionen ökade till 60, (51,0) GWh och mängden organiskt avfall Gryaab tog emot ökade till 9 296 (8 721) ton. Gryaab deltar i Svenskt Vattens pågående energieffektiviseringsprogram. För att få bättre grepp om elkostnader och energieffektivisering har elkostnader fördelats per anläggning vilket ger mycket bättre möjligheter till uppföljning. De områden som har störst besparingspotential har identifierats i en utredning som avslutades 2006. Vissa driftstrategier har ändrats för att minska interna recirkulationer och optimera syresättningen vilket har lett till stora besparingar. Elförbrukningen totalt minskade något till 4,2 (5,4) GWh.

Sida Gryaab har uppdaterat långtidsplanen och samarbetar med finansgruppen i Göteborgs stad för att säkra den långsiktiga finansieringen för pågående investeringsprojekt. Ränteexponeringen har ökats mot längre ränteexponeringsintervall. Drygt 200 mkr av Gryaabs totala lånevolym har bundits till en räntenivå på,7 procent fram till 2016. 4. Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Måluppfyllelse Syftet med Gryaabs externa information är att informera om bolagets verksamhet och resultat och att påverka allmänhetens beteende för att undvika att skadliga ämnen hamnar i avloppet. För att nå ut med det används olika kanaler. å hemsidan, gryaab.se, kan alla som söker få information. Hemsidan är upplagd så att den passar olika målgrupper och syften. Gryaab tog 2006 emot 740 ( 691) personer på studiebesök, varav 2 042 (2 62) var elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6. Mellanstadieklasser är en prioriterad målgrupp och bolaget har ett väl utvärderat skolprogram som även innehåller bland annat ett egenproducerat studiematerial och filmvisning. 2006 lades stort fokus på produktionen av en ny informationsfilm som hade premiär i oktober. Gryaabs verksamhet har synts mycket i media under året, mest i samband med den stora utbyggnaden, vår målade kulvert, Lerumstunneln och den nya filmen. Vi har annonserat i Kretsloppskontorets G-bilaga Rent ut sagt och i Chalmers USA Summer trainee program. Vi deltar i utställningen på Ekocentrum och har framställt en broschyr för projektet Bukt med lukt som Gryaab är med i. Internt förmedlas information till alla medarbetare på en övergripande nivå via samverkansavtal och på avdelningar och i grupper via arbetsplatsträffar. Fyra gånger per år är det personalmöte då även en rapport om bolagets olika verksamheter produceras. Gryaabs ledningshandbok och verksamhetshandböcker finns tillgängliga för alla medarbetare i våra interna system. 2006 har en ny säkerhetshandbok utvecklats som också finns tillgänglig för alla. Under året har en mycket omfattande kurs, Känn ditt Ryaverk, hållits så att alla medarbetare ska lära känna hela bolagets verksamhet. Resultatet från medarbetarenkäten 2006 visar på en fortsatt förbättring inom frågeområdet information. 5. Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Måluppfyllelse Gryaab arbetar systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. 2006 genomfördes en riskinventering där samtliga medarbetare fick bedöma ett antal olika arbetsmiljöfaktorer. Resultatet har diskuterats i företagets grupper och avdelningar och håller nu på att utvärderas av arbetsmiljögruppen. En arbetsgrupp har kartlagt miljöer och arbetsmoment där det kan finnas mikrobiologiska arbetsmiljörisker. En slutrapport håller på att sammanställas. Ett stort utbildningspaket inom arbetsmiljöområdet påbörjades under året i samarbete med Feelgood. Skyddsombud och ledare har gått utbildningar i psykosocial arbetsmiljö, belastningsergonomi och rehabilitering. Alla anställda har erbjudits kurser i hjärt- lungräddning och allmän arbetsmiljöutbildning, en del har också gått kurs i Första hjälpen. Alla grupp- och avdelningschefer har haft en halv dags utbildning i jämställdhetsfrågor med föreläsare från Göteborgs kommun. Gryaab deltar i Göteborgs stads nätverk för bolags-, förvaltnings- och verksamhetschefer för att stärka ledarskapet på alla nivåer i företaget. Gryaab deltar i en medarbetarundersökning vartannat år. Resultatet för 2006 visar att Gryaab utvecklas åt rätt håll. Nöjd medarbetarindex (NMI) har fortsatt att öka och ligger nu på NMI 59 jämfört med NMI 57 för år 2004 och NMI 50 för år 2002. Utvecklings-, uppföljnings- och lönesamtal genomförs varje år. En personlig utvecklingsplan upprättas i dialog med medarbetarna. Gryaab har också en förslagsverksamhet där förbättringsförslag premieras. Gryaab har 79 anställda. Genomsnittsåldern är 44 (44) år. 28 (24) procent av de anställda är kvinnor och andelen med utländsk härkomst är 18 (16) procent. Gryaab har ingen ofrivillig deltid. Sjukfrånvaron 2006 minskade till 2,6 (5,5) procent. Hantering av miljöfrågor utvecklas inom ramen för bolagets TQM-arbete, som en del av ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. En arbetsgrupp har gjort en översyn av bolagets miljöinverkan för att ta fram förslag till inriktning för Gryaabs fortsatta miljöarbete. Ledningens genomgång av kvalitetssystemet har genomförts två gånger 2006 som planerat. När det gäller avvikelsehanteringen anser ledningen att den fortfarande fungerar tillfredsställande, men att det finns ett behov att tydliggöra hur avvikelser ska hanteras. Internrevisionen sker med niomånadersintervaller. 2006 har den även omfattat för Gryaab strategiskt viktiga delar av en leverantörs verksamhet. Gryaab deltar i det Nordiska samarbetet där de största reningsverken i Norden är med för att utbyta erfarenheter. Medarbetare på Gryaab är med i många olika nätverk och har deltagit i möten för chefs-, processingenjörs- samt drift-

Sida 4 och underhållsgrupper. Gryaab har deltagit i revideringen av miljömål för Länsstyrelsen i Västra Götaland, deltar i framtagandet av miljömålet Giftfri miljö i Göteborgs stad och deltar i EUREAU:s arbete i Europa för att få bort produkter från marknaden som lanseras som spolbara fast de inte är det. Gryaab deltar också i Svenskt Vattens arbete med att ta fram en ersättning till den gamla gränsvärdeslistan från 198 och i ett projekt som drivs av Miljösamverkan Väst och som har till uppgift att ta fram ett stöd för tillsynsmyndigheterna när det gäller tillsyn av fjärrvärmeanläggningar. Gryaab bidrog till två presentationer på IWA Water World Congress i Beijing i september. Gryaab har tagit emot 1 698 (1 29) vuxna på studiebesök, en stor del av dem är studenter. En föreläsning om biologiska reningsmetoder hölls för 50 chalmerister. Fyra examensarbeten med anknytning till Gryaab har redovisats under året. Försök bedrivna i samarbete med högskolor och universitet har under året resulterat i två nya doktorer och en teknologie licentiat. En internutbildning om Ryaverket för alla anställda pågår och många medarbetare har deltagit som föreläsare och guider. Arbetet med att utveckla en strategisk kompetensplan ska fortsätta 2007.

Administrativa uppgifter Sida 5 Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: 1480-11 Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:8 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Norra Fågelrovägen, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Miljöprövningsdelegation, beslut 2006-04-18 diarienummer. 551-787-2005 - se bilaga 2 Miljööverdomstol, beslut M5694-01, Miljödomstol, beslut M247-99, M145-00 Koncessionsnämndens beslut, 1996-12-20, nr 186/96 och 1994-11-2, nr 157/94 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** 90.001-1 ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren/huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: 14-55617 - 2177-01 ostadress: Norra Fågelrovägen, 418 4 Göteborg Telefonnr med mera tel: 01 64 74 00 fax: 01 64 74 99 e-post: info@gryaab.se Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor: eter Robinson tel: 01 64 74 21 rocess, teknik och slamdisponering: Douglas Lumley tel: 01 64 74 07 Tunnelsystem och teknisk försörjning: Sven-Ove ettersson tel: 01 64 74 0 Övriga frågor: Stig Hård tel: 01 64 74 0 Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: 1480-1057 Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, 1989-12-1 - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren/huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: 14-55617 - 2177-01 För övriga uppgifter se ovan

Verksamhetsbeskrivning Sida 6 Ryaverket TUtbyggnad av Ryaverket TSom ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk ska har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 till och med 2006 byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet successivt har ändrats under åren. TKapacitetT TRyaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på cirka 4 m /s. 199 fr.o.m. nov. 1997 fr.o.m. nov. 2005 Dimensionerande flöde: Qdim,8 m /s 4 m /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m /s (1) 9,0 m /s Dimensionerande flöde direktfällning (2) m /s Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m /s () 4-10 m /s Dimensionerande belastning ca 200 mg/l BOD7 ej relevant ca 6 mg/ 1 ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m /s men det är hydrauliskt möjligt att ta cirka. 15 m /s genom dessa. (2) Anläggning för kemisk behandling (direktfällning) av mekaniskt behandlat avloppsvatten. Normalt används möjligheten till direktfällning enbart vid höga flöden när kapaciteten på verkets biologiska reningssteg överskrids. Anläggningsdelen har visat sig har en funktionell kapacitet upp till 5 m /s. () Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologiska behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper TAnslutningar TUnder året ökade antalet anslutna personer till Ryaverket med cirka 7 100 till 628 7. Samtidigt har den beräknade totala anslutningen ökat med cirka 58 000 personekvivalenter (pe) från totalt 770 725 pe till 828 60 pe. Förklaringen är att i beräkningen för 2006 har vattenförbrukningen per person i Göteborg justerats ner från 181 till 170 liter per person och dygn, vilket stämmer bättre överens med verkligheten. Det gör att det ser ut som att industrianslutningen ökat med cirka 50 000 pe sedan 2005, fast den i själva verket varierat ganska lite de senaste åren. Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket 2006-12-1, se även bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2006 Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale 14 818 55 Göteborg 486 97 99 Härryda 21 108 65 Kungälv 20 860 54 Mölndal 51 800 89 artille 90 99 Totalt 628 7 9 TAnslutna industrier, avfallsupplag med mera TCirka 10 procent av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via så kallade övriga avledningar det vill säga spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborg på cirka 170 liter per dag (2006) så motsvarar denna belastning cirka 200 20 fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag cirka 000 företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) på Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag med mera 2005.

och Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket mekanisk, fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Sida 7 TMekanisk och Fysikalisk rening TAvloppsvattnet in till verket pumpas med fyra pumpar med reglerbar kapacitet (tre stycken med maximal kapacitet på 6 m /s, och en med maximal kapacitet på 4,7 m /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd 20-25 milimeter) utrustat med automatisk rensningsanordningar inklusive tvättning och pressning av rens. å varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning passerar avloppsvattnet ett luftat sandfång för att avskilja tunga fasta partiklar. Organisk material avskiljs från sanden i en sandtvätt. Därefter passerar avloppsvattnet tolv fingaller (spaltvidd 2 milimeter). Finrenset tvättas, pressas och lagras i containrar innan den går till förbränning. Efter fingallring leds avloppsvattnet till tolv 2 sedimenteringsbassänger med en totalvolym på 22 670 m yta på 5 800 m. Det tar vattnet cirka en timma och fyrtio minuter vid normalflöde (,8 m /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. TFörbiledning Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet rinna vidare till aktivslambassängerna eller delar av flödet kan ledas förbi med eller utan ytterligare behandling via en överfallslucka till utloppstunneln (så kallat förbilett vatten). Under ett normalt år består drygt hälften av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt ska kunna behandla. För att inte överbelasta aktivslamanläggningen kan det då vara nödvändigt att förbileda till utloppstunneln, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper. TDirektfällning Genom vridluckor i kanalen efter fingallren kan upp till sex stycken försedimenteringsbassänger sektioneras av och användas för direktfällning. Direktfällning är en reningsprocess där speciella kemikalier, vanligtvis polyaluminiumklorider i kombination med en polymer, tillsätts vattnet och bildar flockar. å flockarna fastnar föroreningar. När flockarna då sedimenterar och bildar ett slam avlägsnas större delar av vattnets föroreningar. Fyra pumpar kan pumpa upp till 5 m /s fingallrat avloppsvatten till direktfällningen. Bafflar finns installerade i inloppet till dessa bassänger för att optimera flockbildningsprocessen. Utrustning finns för lagring och dosering av fällningskemikalier och flockulant (polymer). Direktfällning används främst för att ge, vid behov, delar av det inkommande vattenflödet en höggradig rening med avseende på fosfor innan det leds förbi det biologiska reningssteget och via en överfallslucka till utloppstunneln. Biologisk rening Tumpning och inblandning TVattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp cirka,8 meter till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de tre aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~,5 m /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. TAktivslamprocessen TNär denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Bassängerna är konstruerade så att de första 40-60 procent av varje bassängvolym är en anox (oluftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NOBB+) istället för syre (OB2B) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävgas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävgas kallas för denitrifikation. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen.

och och, Sida 8 TSedimentering, fördelning och utlopp TEfter cirka en och en halv timma rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, så kallat överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid höga flöden kan överskottsslammet pumpas direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m /s ska, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydrauliska kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 gånger det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. Eftersedimenteringen består av 24 tvåvåningsbassänger med en totalvolym på 72 200 m med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på cirka tre timmar. TBiobäddar TBiobäddarna är fyllda (7,2 meter djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plast- 2 kontaktyta (cirka 20 m /m ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämnt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för nitrifikation. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädd har tre spridarsystem och den totala volymen är på 16 500 m kapaciteten 6 m /s biologiskt behandlat avloppsvatten. TKvävereduktion TDet kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Cirka 15 20 procent av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50 procent) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävgas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - nitrifikation (ammonium oxideras till nitrat) och denitrifikation (nitrat reduceras till kvävgas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet inte räcker till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävgas. TKemisk rening TJärn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor i det biologiska steget. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (så kallad simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1, mol Fe/mol. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna process tidvis förbättras. olyaluminiumklorid (AC) används för direktfällning av ett delflöde av avloppsvattnet som förbileds biologisk/kemisk behandling vid höga hydrauliska belastningar. Detta sker i en del av försedimenteringsbassängerna (se avsnittet Mekanisk och Fysikalisk rening ovan). Doseringsnivån anpassas efter fosforinnehållet i det inkommande avloppsvattnet och en typisk dosering är 10-15 g Me+/ m. olymer tillsätts för bättre flockbildning. Utfälld fosfor inkorporeras i primärslammet och går till rötning. TUtsläppspunkten TDet renade avloppsvatten leds ut vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron, via en 825 meter lång 2 bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m ) och sedan två stycken 195 meter långa, två meter i diameter utloppsledningar.

Sida 9 Figur 1. rocesschema Ryaverket

vilket Slambehandling, Ryaverket Sida 10 Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Förtjockning Första steget i slambehandling är en förtjockning av slammet. Förtjockning sker i två bandgravitationsförtjockare som förtjockar primärslammet till 4-8 procent TS beroende på slamegenskaper, flockulanttyp (polymer) och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Rejektvatten från slambehandlingen förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. TBiogasanläggningen, rötning TI en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, det vill säga syrefri, miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av 60-65 procent metangas och 5-40 procent koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av två rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning/uppvärmning och gashantering. Från förtjockningssilon pumpar tre pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på cirka fem procent) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av två stycken 0 meter höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x 11 400 m. å väg in i rötkamrarna värmeväxlas utgående slam mot ingående slam och på detta sätt återvinns en del av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerade nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 7 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från fjärrvärme. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar med mera drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på 4 500 m motsvarar tre dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. TAnläggning för mottagning av organiskt avfall Tå Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som till exempel matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktionen av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, ska vara pumpbart och får inte påverka slamkvaliteten negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarbilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. TSlamavvattning, Ryaverket TSlammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av cirka 0 procent. Vid Ryaverket finns det fyra centrifuger, två stycken med kapacitet på 50 m/h och två med kapacitet på 0 m/h. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med dekantat från förtjockning. Den samlade recirkulationsströmmen leds i retur till inloppet för rening. Slamdisponering Större delen av det avvattnade rötslammet används efter kompostering som anläggningsjord och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras förvaras i ett bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, exempelvis höga halter av tungmetaller, skyddas det rötade slammets kvalitet genom att det kontaminerade slammet leds förbi centrifugerna och avvattnas vid Syrhåla. Det avvattnade kontaminerade slammet pumpas därefter direkt ner i bergrumdeponin. Merparten av det avvattnade rötslammet komposteras med bark, flis, sand med mera på Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s komposteringsanläggning vid Tankgatan. roduktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s regi.

placerade Sida 11 Avfall TRensgods TStora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som till exempel papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och efter tvättning och pressning förbränns vid Renovas avfallsförbränningsanläggningen i Sävenäs. TSpillolja TSpilloljan samlas och skickas för återvinning. TBygg- och rivningsavfall, schaktmassor med mera TBygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. TMetallskrot och papper TMetallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. TMiljöfarligt avfall TEndast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2006, i samarbete med Renova AB, har LOTS-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTS-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. TLaboratorieavfall TFarligt avfall från laboratoriet lagras i lämpligt kärl tills en sådan stor mängd finnes som är lämplig för transport till destruktion. Sedan kontaktas lämplig transportör och destruktionsföretaget som ska anlitas och det farliga avfallet skickas iväg. Kemikaliehantering TJärnsulfat TSulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och för upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan det lagras maximalt cirka 400 ton järnsulfat. Tolyaluminiumklorid TAC levereras till Ryaverket i tankbil som lossas (pumpas över) utomhus till slutna tankar som rymmer cirka 16 m. Eventuellt spill går till interna avloppssystemet. Tankarna är invallat i ett område som rymmer cirka en tank. Tolyelektrolyter Tolyelektrolyter levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 15 ton på Ryaverket. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuellt spilld lösning går till det interna avloppssystemet. TNatriumhypoklorit TAnvändning av natriumhypoklorit upphörde 2005. TEtanol/industrisprit TEtanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre stycken lagringstankar á cirka 2 m ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Eventuellt spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna.

Sida 12 TEnergianvändning, luftutsläpp med mera TDen gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Från och med 1999-01-01 ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborg Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborg Energi AB all biogas som produceras vid Ryaverket med undantag av en del som används som fordonsbränsle. En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. TLedningsnät TGryaab äger, förutom Ryaverket, cirka 19 kilometer tryckledningar plus cirka 90 kilometer bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. TRecipient TDet samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron. Syrhåla Slambehandling TSlamavvattning, Syrhåla TSlammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 kilometer lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från cirka,5 procent till cirka 12 procent. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-2 procent TS. Vardera avvattningslinje har en kapacitet av 60 m /h,5 procentigt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning cirka 2, kilometer från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas.

0,4 Sida 1 olymer dosering Slam från Ryaverket Gasfackla Slamsilo Föravvattnare Silbandspressar Rejekt till Ryaverket Rejekt pumpgrop Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> olymerupplösning Figur 2. rocesschema, Syrhåla Bergrum TAvfall TEnbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Tolyelektrolyter Tolyelektrolyter levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m procentig lösning. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuell spilld lösning går till det interna avloppssystemet. TEnergianvändning, luftutsläpp med mera TEn mindre gaspanna, med en kapacitet på 00 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas på grund av efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2006.

Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Tillståndsvillkor för Ryaverket och Syrhåla med mera Sida 14 TBeslut (se även bilaga 2) Vänersborgs tingsrätt, vattendomstolen, lämnade genom dom den 6 juli 1976 bolaget tillstånd enligt vattenlagen att från Ryaverket i Göteborg genom utloppsledning vid Rya Nabbe, släppa ut avloppsvatten i Göta älv från Göteborgs m.fl. till Ryaverket anslutna kommuner efter det att avloppsvattnet undergått föreskriven rening. Koncessionsnämnden meddelade bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen genom beslut den 26 juni 1986. Koncessionsnämnden meddelade bolaget ett nytt tillstånd enligt miljöskyddslagen genom beslut den 18 juni 199 och beslut om igångsättningsmedgivande den 8 september 1994. Koncessionsnämnden lämnade därefter genom beslut den 2 november 1994 ett nytt tillstånd enligt miljöskyddslagen med samma lydelse som beslut den 8 september 1994 men baserad på en annan utformning av reningsanordningar och sköt upp på nytt upp avgörandet av slutliga villkor till vatten. Genom beslut den 20 december 1996 förlängde Koncessionsnämnden prövotiden samt meddelade ändring av tidpunkt i villkor 2. Miljödomstolen förlängde genom dom den 8 maj 2000 prövotiden ytterligare till den 1 maj 2000. Miljödomstolen avslutade prövotidsförordnandet m.m. genom dom den 26 juni 2001. Miljööverdomstolen ändrade genom dom den 18 februari 200 villkor 1 och 4 i miljödomstolens dom. Miljöprövningsdelegationen ändrade genom beslut den 27 september 2004 och den 18 april 2006 villkor 1 i miljööverdomstolens dom. THittills gällande tillståndsvillkor Koncessionsnämndens beslut 2 november 1994 samt 20 december 1996 (ändring av tidpunkt i villkor 2) 1. Om inte annat framgår av beslutet skall verksamheten drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Utbyggnaden skall vara avslutad före den 1 april 1998.. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 4. (Upphävt genom dom den 26 juni 2001) 5. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen av verket skall bolaget vidta åtgärder för att minska utsläppen av 1uktande ämnen. 6. Buller från anläggningarna skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 db(a) dagtid (kl 07 00-18 00) - 45 db(a) kvällstid (kl 18 00-22 00) - 40 db(a) övrig tid 7. Bolaget skall verka för att en annan avsättning av slammet kommer till stånd än deponering vid Syrhåla. Resultatet av detta arbete skall årligen redovisas till länsstyrelsen. 8. Gas som uppkommer i bergrummet skall samlas upp och förbrännas. 9. Lakvatten från bergrummet skall återledas till Ryaverket. 10. Utsläppet av kväveoxider från förbränning av rötgasen får som riktvärde vid besiktning inte överskrida 0,10 g NOBxB/MJ. Om värdet överskrids vid besiktningens början, får besiktningen inte avslutas förrän utrustningen injusterats så att värdet kan klaras. Miljödomstolens dom den 26 juni 2001, Miljööverdomstolen dom den 18 februari 200 och Miljöprövningsdelegationens beslut den 27 september 2004 och 18 april 2006. 1. Resthalterna av totalfosfor i det samlade avloppsvattnet från Ryaverket får inte överstiga följande medelvärden. Till och med år 2009 Gränsvärde 0,4 mg/l per kalenderår Riktvärde 0,4 mg/l under tremånadersperioderna mars maj och juni augusti Från och med år 2010 Gränsvärde 0,4 mg/l per kalenderår Riktvärde 0, mg/l per kalenderår Riktvärde 0, mg/l under tremånadersperioderna mars maj och juni augusti 2. Resthalterna av totalkväve i det samlade avloppsvattnet från Ryaverket får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l.. Resthalterna av organiskt material i det samlade avloppsvattnet från Ryaverket får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l BODB7B. 4. Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. TSe även bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen.

Sida 15 TKontrollprogram, Ryaverket TEtt kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut 1991-11-20 (Diarienr 2411-28797-90) gällde från och med 1992-01-01 till och med 2006-0-01. Detta ersattes därefter med ett nytt kontrollprogram enligt Länsstyrelsens föreläggande 2006-0-06 (Diarienummer 555-4687-2005). Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen TKontrollprogram, Syrhåla TEtt kontrollprogram för Syrhåla, enligt Länsstyrelsens beslut 1992-0-15 (2411-0794-91), gäller fr o m 92-0-15 (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut 2001-08-19 ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämndens beslut nr 109/8, Dnr 510-221/79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn-Sells Avfallsbehandling AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Avfallsbehandling AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet TFrån och med den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut 1996-12-18, Diarienr. 2411-2275-96). TKontrollprogram TSärskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

eller av inom (10,9 exklusive från Driftförhållanden och kontrollresultat under 2006 Sida 16 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2006 Kommun Medeltillinning, l/s rocent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m Uppmätt avloppsvolym, m Övrig avledning, m * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m Ale 88,1 2,15 1 7 966 2 776 960 45 40 2 800 Göteborg 258,8 79,5 41 10 47 102 770 57 10 061 851 19 57 Härryda 127,1,10 1 265 60 4 007 790 28 900 1 991 Kungälv 105,4 2,57 1 524 18 2 852 84 08 17 44 Mölndal 78,5 9,24 878 412 11 97 156 90 412 8 611 artille 19,7,41 2 092 716 4 404 28 06 25 1 789 Lerum 0 0 0 0 0 15 942 Total 2006 4097,6 100 51 285 065 129 220 6 1 92 911 80 159 * Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 8,9 Mm. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 14,05 Mm (Göteborg Vatten) av vilket 1,09 Mm var recirkulerat vatten (1,09 Mm verket och 0,001 Mm Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 1,0 Mm vilket inläckage i tunnlarna beräknas till,7 Mm *. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 129, Mm. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 4,0 m /s motsvarande 15,72 Mm en tillrinning på 14,6 Mm Mm inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerade flödesmätningar men avvikelserna är mindre än två procent. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: Övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 170 liter per person och dag (Göteborg Vatten 2006) så motsvarar denna belastning cirka 20 20 personekvivalenter (pe.) och den totala belastningen på verket cirka 828 60 pe. BOD7-belastningen på verket under 2006 var totalt 15 490 ton exklusive intern recirkulation. Antalet pe beräknat som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden, 70 gram BOD7/person och dag, blir därmed totalt 606 10 exklusive intern recirkulation vilket är 1 procent högre än 2005. Se även bilaga, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat TAnlitade laboratorier TSamtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slamanalyser - ALcontrol, Kasen 27B, 451 50 Uddevalla, tel. 0522-67018 Vattenanalyser - Göteborg Vattens laboratorium, Lackarebäck, Box 12, 4242 ANGERED, tel. 01-878014 Vatten och slam - Analycen Nordic, Box 11404, 404 29 Göteborg, tel. 01-61740 Mätutrustning Inloppsflödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_D10, IN_D20, IN_D0, IN_D40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Avloppsvatten som leds förbi biologisk/kemisk behandling mäts med en så kallad arshallränna utrustad med en radarnivåmätare (FS_D50). Under året har flödesmätarna för IN_D10, IN_D20, IN_D0 och IN_D40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100 procent. Flödesmätaren till inloppspump IN_D0 har varit ur funktion nästan hela 2005 efter det att pumpen renoverades under 2004 och mätaren byttes ut första kvartalet 2006. I samband med drifttagningen av den nya mätaren utfördes en extra flödesmätning. Under tiden har mätning av flödet utförts med en on-line beräkning baserad på pumpeffekt och nivåer. Flödesmätaren IN_D40 är avställd i samband med revision av pumpen.